Väderöarnas Lotsplats

De svåra stormarna vid Väderöarna var så fruktade att rådhusrätten i Strömstad 1754 beslöt att etablera en lotsstation på ön. Lotsarna fick ingen lön, men rätten att lotsa och ta upp lotspenning – och rätt till fritt fiske. Som mest bodde här 33 personer, 1916.

Lotsepoken höll ända till slutet av 1966. Säkrare fartyg och ny teknik gjorde att funktionen spelat ut sin roll. Men bebyggelsen finns kvar och påminner om en svunnen tid då flera familjer bodde på ön.

Ur Minnesalbum 1914-1924 Lotsverkets personal

Fotografier lotsar

Lotsplatsen ligger på Storön, den största ön i gruppen Väderöarna, eller som de förr kallades Vargöarna. Tidpunkten för anordnandet av en lotsplats är ej meddelaren bekant, men det var troligen på 1700-talet. De äldsta lotsar, som någon nu levande kommer ihåg eller har hört talas om voro lotsåldermannen Olle Persson, som tjänstgjorde på 1820-talet

  • Otto Glansberg, lots
  • Petter Johansson, lots
  • Alexander Hansson, lots
  • Bernhard Hansson, lotsålderman

samtliga övrige tjänstgörande under 1830 – 1850-talet.

Vid omkring denna tid omkom två lotsar under bordning av ett fartyg. Den lots som skulle sättas ombord på fartyget blev räddad, men tog därefter avsked och bosatte sig i Fjällbacka trakten. År 1917 omkom på sjön lotsförmannen Nestor Nordblom.