Ulvö Lotsplats

Ulvö lotsstuga
Utsikten

Lotsstugan uppfördes 1835 den beskrivs på följande sätt i ett syneförrättningsprotokoll år 1836 från lotsdistriktschefen:

”Att den Wagtstuga som af Lotsarne blifvit uppsatt här på Åskeret, 9 Aln lång, 7 Aln bred och 6 fot under takfestet, är nu färdig med golf och teckt med Näfwer och Takwed, ett Fenster med dubbel dörr med Lås, en spis av Tegel, en bänk 4 alnar lång samt utwendigt Römålat. Wilket warder till bewis Lämnat Ulfön d 25 Junij 1836 Olof Söderberg Johan G Ågren”

Vintern 1850/51 blev stugan flyttad till sin nuvarande plats av Mästerlotsen Joans Öman. Enligt Kjell Söderberg uppfördes den på ny stenfot, höjdes med tre varv timmer, fick brädpanel utanpå timret, nytt tak, nya skorstenar, nya golvbjälklag med trossbotten samt färgades med tjära och rödfärg.

Ulvö lotsplats

Mer finns att läsa direkt under Ulvö Museums egen hemsida:

http://www.ulvomuseum.com/salterier-och-andsa-naringar-lotsvasendet1

På sommaren 1725 genomförde lotsdirektören Nils Strömcrona en expedition längs Norrlandskusten för att dels göra sjömätningar och dels inrätta lotsplatser. På Ulvön tillsatt han sju lotsar och fyra lotsdrängar, vilka alla kom från olika bondehemman på Ulvön. Dess s.k. allmogelotsar hade ingen fast lön. Deras enda ersättning vid de fåtaliga lotsförrättningarna var en ringa lotspenning. Vid denna tid var det föga attraktivt att vara lots.

Genom 1820 och 1827 års lotsreglementen tillkom en ny och fastare organisation med s.k. kronolotsar. Lotsarna fick nu utöver lotspenningen en fast lön som dock vid denna tid var mycket låg. Det är först med sågverksindustrins framväxt längs Norrlandskusten från mitten av 1800-talet som sjöfarten ökade påtagligt och lotsarnas ekonomiska villkor successivt förbättrades.

År 1835 uppfördes en lotsuppsyningstuga på Barkarholmen (nuvarande Åskäret) vid Ulvöhamns norra inlopp. På vintern 1850-51 flyttade mästerlotsen Jonas Öman stugan från Åskäret till dess nuvarande plats på Södra Hamnberget, även kallat Lotsberget. Med blotta ögat ser man härifrån Skags lotsplats i norr och fyren Högbonden i söder.

Lotsningarna från Ulvön har huvudsakligen varit inriktade på Köpmanholmen och Örnsköldsviksfjärden. I äldre tider även till bland annat sågverk i Nordingrå, Ullånger och Vibyggerå. Vid lotsuppassningen användes till en början fiskarnas egna skötbåtar.

1901 fick Ulvö lotsplats sin första kronolotsbåt, en norskbyggd koster, gaffelriggad cirka 10,5 meter lång. Denna ersattes senare av en lotsbåt byggd av bröderna Axel och Konrad Dahlin i Ulvöhamn och en båt av båtbyggaren Nils Sundin i Docksta. Den sistnämnda båten ”Sampo” kallad var 6,5 m lång med 4 hk Westman motor och kom upp i 6 knop. 1939 fick Ulvö lotsplats sin första järnbåt, 11,2 m lång 3,6 m bred. Från 1956 med en 80 hk Scania Vabis motor.

Under 1820-talet uppgick antalet lotsningar till i medeltal 3-4 per år. På 1850-talet hade antalet stigit till i medeltal 45 per år. Under 1900-talets första decennium hade antalet stigit till i medeltal ca 240 per år. Under första världskriget når antalet lotsningar sitt maximum; 1917 redovisas inte mindre än 1162 lotsningar från Ulvö lotsplats.

Under 1900-talet fanns också vid Ulvö lotsuppassningstuga en stormvarningsstation.

Lotsverket som ursprungligen varit en del av den militära organisationen hade senare under 1800-talet fått en civil organisation under lotsstyrelsen, senare Sjöfartsstyrelsens ledning.

Under 1900-talets senare del har fartygens navigering underlättats genom en rad tekniska uppfinningar. Som följd härav har lotsbehovet minskat och en rad lotsplatser lades ner den 1 januari 1967, bland annat Ulvö lotsplats. Lotsuppassningsstugan på Lotsberget och trappan upp till denna stuga ägs numera av Ulvö Kapellag, en ideell förening med uppgift att bland annat bevara Ulvöns traditioner och särprägel.

Källa: Kjell EO Söderberg, Lotsarna på Ulvön (1975)

Från lots Museet på Ulvön