Inrättad 16 mars 1740 och lades ned 31 december 1911 enligt Kungl. Brefvet 26 maj 1911
Anteckningar från Åke Öhman 1978 samt CG Sundius forskningar i lotsrullor
Inrättad 16 mars 1740 och lades ned 31 december 1911 enligt Kungl. Brefvet 26 maj 1911
Anteckningar från Åke Öhman 1978 samt CG Sundius forskningar i lotsrullor
Öns historia går långt tillbaka i tiden. Egentligen heter ön Husarn. Namnet är av fornsvensk form och betyder ungefär hög klippa med hus på. Vid tiden för vår tidräknings början var Husarö en utskärgård med låga skär och klippor, delvis överspolade av havet.
På det största skäret, omkring det nuvarande lotsberget, kan ha legat en bod för tillfälliga besökare, jägare och fiskare från det avlägsna fastlandet eller från några av Ljusterö-öarna.
DEN ÄLDSTA HISTORIEN
Husarö omnämns i en dansk seglingsbeskrivning från slutet av 1200-talet. Ön ligger intill den farled som bl.a. danska sjöfarare använde vid sina sjöfärder till Finland och Estland. I slutet av 1400-talet omnämns ön i ett brev om fastighetsbyte. Husarö som tidigare tillhört släkten Trolle övergick tillsammans med en gård på Ingmarsö i den under 1400-talet inflytelserika släkten Totts ägo.
BYN
Husarö var vid medeltidens slut delad i två större öar, Österön och Västerön. Namnen går igen i Österskogen och Västerskogen, som delarna av ön kallas. Där den meteorologiska stationen nu ligger fanns ursprungligen en stenbro eller stenspång, som förband de två delarna. När öarna slutligen växte samman på 1500-talet blev den gamla havsbottnen bördig åkermark, Leret och Västergärdet. Den äldsta bebyggelsen låg med sannolikhet på det s.k. Tunet väster och nordväst om lotsberget. På grund av landhöjningen kom husen efter hand att ligga rätt långt från vattnet. Genom en ”tomt och husdelning” år 1761 flyttades en del av bebyggelsen närmare stränderna. Byn ligger fortfarande på i stort sett samma plats. I samband med laga skifte år 1851 skedde en begränsad utflyttning, som dock endast obetydligt berörde byns utseende.
1500-talet
Den förste kände inbyggaren på Husarö var skattebonden Böriel eller Biriell som han också kallades. Han ägde och brukade den enda gård som fanns på ön 1538. Gården gick i arv till sonen Anders Birielsson, omnämnd även som säljägare. När Anders två söner Hans och Per Andersson tog över gården mot århundradets slut delade de upp ön i två gårdar. Dessa gårdar som kallades Norregården och Södergården eller vanligare Östergården och Västergården kan fortfarande spåras i den nutida hemmansindelningen.
Hans och Per hade tillsammans sex kor, sju får och två hästar. De odlade säd på åkrarna, allt enligt uppgifter från handlingar daterade 1599. Boskapen fick ofta gå i bet på några av byns betesholmar eller ”engesöar”. Till ”engesöarna” hörde Hallonstenar, (1607 kallades Hallonstenar för Hellingstenne eller Hallingstenna) som i början på 1600-talet genom arv gick över till Äpplarö by.
Detta innebar dock ingen större förändring för Husaröbornas del. En av gårdarna på Äpplarö ägdes nämligen av lotssläkten Sjöberg ända in på mitten av 1800-talet.
DE FÖRSTA STYRMÄNNEN OCH 1600-talet
Enligt bevarad familjetradition bedrevs lotsning på Husarö redan under 1400-talet. År 1568 finns på ön en styrman, förmodligen den tidigare nämnde Anders Birielsson, som är skattebefriad enligt kung Eriks ”muntliga tillsägelse” därför att han lotsar kungens skepp. Han efterträdes som styrman av sin son Hans Andersson. Hans får privilegiebrev med befrielse från skatt av hertig Karl år 1602. Brevet förnyas av Gustav Il Adolf år 1613. Minnet av dessa tidiga styrmän har bevarats av deras ättlingar i lotssläkten Sjöberg.
Den äldsta farleden gick utanför Husarö, från Möja Västerfjärd genom Husarö holmar och förbi Hallonstenar till Blidösund. På Tippen låg en lotsutkik . Rester av denna finns fortfarande kvar på den sydvästra udden mot den del av leden som kallas Piggrännan. Omkring 1740 drogs farleden in genom Busström (Busk-ström) mellan Stora Jolpan (Jölpen) och den gamla Finnhamnen och vidare mot Lagnö ö. Uppgrundningen hade gjort det alltför besvärligt för större skepp att ta sig fram den gamla vägen.
RYSSHÄRJNINGARNA
De stora krigen på 1700-talet kom också att beröra stora delar av den uppländska skärgården. Sommaren 1719 kom så ryssarna hit. Som vägvisare i de besvärliga farvattnen hade de bl.a. ortsbor som de tagit till fånga och tvingat med som lotsar.
Den 13 juli 1719 var turen kommen till Husarö. Ryssarna kom norrifrån längs den gamla farleden till Hallonstenar. De upptäcktes av folk som skulle till Hallonstenar för att mjölka korna. Detta var på morgonen. De två bönderna Johan Andersson på Östergården och Anders Mattsson på Västergården fick fly hals över huvud och kunde bara ta med sig det allra nödvändigaste. De flydde med sitt husfolk i båtar från Kastet till Äpplarö. Från Gälnan kunde de se röken från byn, som ryssarna nu brände ned och plundrade.
Efter några dagar kunde Johan och Anders återvända hem. Ingenting fanns då kvar av deras hus och deras lösöre var skingrat. Till och med skogen hade delvis bränts ner. För att ha någonstans att bo den första tiden, byggde de av brandresterna en lada. Men redan före vinterns inbrott reste sig de första husen ur spillrorna. Återhämtningen gick ganska snabbt, b.la. med hjälp av skattelättnader.
Men minnet av ”den grymme fienden ryssens härjningar” kom att leva kvar under generationer.
LOTSPLATSEN
”Husarö, hwilket intet tillförene warit något Lotsställe” blev lotsplats den 16 mars år 1740.
De äldsta bevarade handlingarna som tillhört lotsarna på Husarö lotsplats är ett cirkulärbrev från Amiralitetskollegium år 1753 angående lotsarnas privilegier och en förordning år 1783 om lotshemman i riket. De hemman som beboddes av lotsar förklarades som lotshemman och åtnjöt särskilda skatteförmåner.
De första lotsarna var tre till antalet. Erich Ersson, född 1687, död 1763, bonde på Östergården och förmodligen ättling till den förste styrmannen, var den främste av dem. Formellt var han dock underställd lotsåldermannen i Furusund. De övriga var Johan Ersson, född 1705 och Anders Matsson död 1742, bägge bönder på Västergården. Året efter, d.v.s. 1741, antogs Erich Erssons måg Jan Jansson Sjöberg, född 1723 till utlärd lotsdräng. Erich Erssons andre måg, Mats Nilsson Ekroth, född 1723, blev antagen till utlärde lotsdräng 1746 efter den tidigare lotsdrängen Pähr Andersson som av någon
anledning ”Öfwergifvit lootzningen och flytt åt Oxhalsskären.” Om Mats Nilsson noterades i mönsterrullan för lotsar år 1751 att han ”kan wäl skrifwa och läsa”.
Lotsyrket kom att gå i arv inom släkterna. Jan Jansson blev den förste lotsen i lotssläkten Sjöberg. Släkten finns fortfarande kvar på Husarö (1990). Mats Nilsson Ekroths ättlingar Återfinns både på Ingmarsö och Husarö. Ättlingar till Anders Matsson på Västergården tog som lotsar namnen Öhman och Sundström. Namnet Öhman är fortfarande ett inte helt okänt namn på Husarö. Släkten Sundström är dock borta liksom närmare efterkommande till Johan Ersson, som tog namnet Westerberg.
Först år 1760 fick Husarö en egen lotsålderman. Det blev den redan nämnde Johan Ersson Westerberg som blev den förste bland de många åldermännen och från 1800-talets senare del lotsförmännen.
FARLEDERNA
Av seglingsbeskrivningen i Valdemar Seirs jordebokkan man möjligen anta, att den medeltida farleden haft två parallella sträckningar. En har då gått från Lökaö till Möja och vidare öster om Särsö till Husarö. Den andra kan ha gått från Södra Stavsudda över Möja väster fjärden genom Busströmvid Finnhamn och vidare väster om Särsö till Husarö. Namnet Särsö har aldrig använts av de gamla husaröborna. Särsö hette Husarö ön eller bara ön. Formen på Sär kan kanske antyda att farleden särat sig här.
De gamla lotsarna berättade, att den äldsta farleden gick utanför Husarö. Från Möja Västerfjärden gick leden in vid holmen Matkrok och förbi Tärnskobbarna och Galgholm (galge= farledsmarkering) till Tippen på Jungfruskär, där det på sydvästra udden fanns en lotsutkik. Farleden fortsatte genom Piggrännan väster om Tippen till en hamn på Gloskär, numera Norrskär, vid Hallonstenar (Hellingstena) Sedan gick leden vidare norrut till Blidösundet.
På vår äldsta sjökarta, Gripenhielms sjökarta från 1690-talet, är ”Skuthe leden mellan Uthön och Öregrund” endast antydd genom Husarö Skärgården. Detta gäller också en år 1792 rättad version av samma karta.
På grund av den fortgående landhöjningen lades lotsleden om, förmodligen i samband med att Husarö blev lotsplats år 1740. Farleden gick genom Busström vid Finnhamn förbi Furholmen och Korsholmen till Lagnö ö och vidare genom Trutsundet och upp mot Blidösundet.
1820 slopades den svårnavigerade omvägen vid Lagnö Ö. Farleden fick då sin nuvarande sträckning genom Lagnö holmar. Allt detta framgår av två lotskartor från 1700-talet. En har rättats från det gamla till ”det nya farvattnet.”
LOTSNINGEN
Det fanns stränga regler för hur lotsningen skulle gå till. Lotsen måste kunna styrka sin behörighet. För den skull måste han i sin tjänstgöring vara försedd med en lotsbricka av mässing, som bars på bröstet. Den skulle ha kunglig krona och beteckningen Krono-Lots. Han skulle också ha med sig en tryckt lotsningsdagbok. Där skulle anteckningar föras in om lotsningen.
Lotsarna skulle vara försedda med tjänliga båtar och segel. Lotsbåten skulle under rodd utmärkas av en utblåsande vit flagg, häftad vid en stång om 4 eller 5 alnars längd, under segling utmärktes båten med en svärtad eller röd upprättstående duk av hela storseglet.
Då lotsen mötte fartyget skulle han alltid hålla sig i farleden och visa sin vita flagg. Lotsningsansvaret tillkom lotsen ensam. Skulle han vid ankomsten till fartyget befinnas “af starka drycker öfwerlastad” fick han plikta. Innan lotsen lämnade fartyget skulle befälhavaren göra anteckning om lotsningen i dagboken. Lotspengar skulle också betalas mot ett kvitto, som lotsen skrev ut.
LOTSARNAS RANG
I skärgården representerade lotsen ett socialt högre skikt än de övriga skärgårdsborna. Han kunde både läsa och skriva och hade kunskaper i navigation. I äldre tid förrättades examen inför lotsålder mannen. Senare krävdes både sjömånader och navigationsexamen vid navigationsskola. Som ett exempel på böcker som använts i undervisningen av lotslärlingar vid Husarö lotsplats kan nämnas ”Handledning i Navigering af Alex. Thore,” tryckt 1904.
På den statliga rangskalan stod dock inte lotspersonalen särskilt högt. Detta framgår av en kungörelse år 1826 angående rang för lotsbetjäningen
”Kongl. Maj;t förordnar lotsåldermän att wara wederlikar med Medel eller Under-Styrmän wid Kongl. Maj:ts Flotta, Mäster-Lotsar och fyrmästare lika med sjö-Corporaler, samt den öfriga Lots-Betjeningen såsom Secund-Lotsar, Lärlingar och Fyrdrängar lika med Gemenskapen.”
Lotsarnas lön var inte stor. 1835 hade lotsåldermannen i årslön 20 riksdaler, mästerlotsarna 10 riksdaler och secundlotsarna 5 riksdaler. Lärlingarna hade ingen lön alls. Till detta kom lotspengarna och vissa privilegier son följde med hemmanen. Gårdarna på Husarö var s.k. lotshemman från 1801 till 1932. Viss hjälp för att man höll med egen båt utgick också så småningom, år 1850 med 2 riksdaler.
1700-TALET
innebar en begynnande storhetstid för Husarö. Befolkningen ökade starkt och uppgick vid århundradets slut till omkring 40 personer. Från början av 1800-talet fram till 1900-talets första decennier bodde mer än 50 personer året om på Husarö och kringliggande öar. Till viss del berodde uppgången på de försörjningsmöjligheter som lotsningen förde med sig.
Lotsarna på Husarö lotsade fartyg till Sandhamn och till Berghamns lotsplats på Runmarö. Norrut lotsade man till Oxhalsö och Furusund. Under vissa perioder kunde lotsningen utsträckas ända till Tjockö och Kapellskär. I äldre tider förekom lotsning även till Vaxholm. Lotsplatsen var nödvändig på segelfartygens tid. När maskinkraften slog igenom kom Husarö mer och mer att bli en anhalt på vägen.
Antalet lotsar som vid 1800-talets början uppgick till omkring femton personer. utöver lotsåldermannen, mästerlotsar, sekundlotsar och lotslärlingar, sjönk stadigt under 1800-talets senare del. När lotsplatsen lades ner år 1912 fanns det bara två lotsar kvar, lotsförmannen Carl Sjöberg, 49 år, och mästerlotsen Reinhold Sundström, 46 år. De fick lämna sina fäders yrke med förtidspension.
Lotsarna skulle passa upp på fartygen vid farleden. Det kunde vara besvärligt i blåst och kyla. År 1865 byggdes därför på Västra Björkören, även kallad Lotskobben, ett uppassningshus för lotsarna. Det flyttades till Kyleijs lotsplats på Gotland 1912.
Husarö har haft tre lotsstegar. 1865 uppfördes en lotsutkik på Husarö Västergård bredvid lotsförmannen Gustaf Nilssons loge, den var omkring 10 meter hög. Den byttes ut 1887 mot en ny och något högre stege. Bägge stegarna visade sig emellertid vara för låga. 1895 uppfördes den tredje lotsstegen på Lotsberget mitt i byn. Den var 15 meter hög och stod på ett berg som också var 15 meter högt. Utsikten blev vid och man kunde vid gott väder se hela lotsleden och skärgårdarna ut till Svenska Högarna. Lotsstegen blev ett
välkänt sjömärke för sjöfararna. Den flyttades till Bungenäs på Gotland 1912.
GUBBEN ALLERMAN
Den mest kända av Husarö-lotsarna genom tiderna var Jan Persson Sjöberg. Han föddes 1772 och hans far, Per Jönsson Sundström, var lärodräng vid lotsplatsen. Sedan hans mor dött, lämnade fadern Husarö och lotsyrket. Jan Persson växte upp hos sin morfar, lotsåldermannen Jan Jansson Sjöberg. Hos morfadern fick han tidigt lära sig seglingens svåra konst. Vid 15 års ålder blev han lotslärling och 3 år senare var han färdig med sin utbildning och antogs som ordinarie lotsdräng. Han blev lotsålderman 1808 vid 36 års ålder. Jan Persson Sjöberg åtnjöt uppskattning och stort förtroende från sina förmäns sida. Det antecknas i lotsrullorna att han är ”pålitlig och säker, både som lots och ålderman”. I hans hus, Åldermansgården på Östergården, fattades många för byn viktiga beslut. Han kom att bli något av en far för byborna. Ingenting av vikt kunde beslutas innan ”Gubben Allerman” sagt sin mening. Minnet av honom levde kvar i byn ännu 100 år efter hans död. Han gick bort 1858.
Lotsåldermannen Jan Persson Sjöberg blev den siste åldermannen vid lotsplatsen. Hans tjänst sattes tidigt på indragningsstat. 1852 fick han avsked på egen begäran. Han var då nära 80 år gammal. Ända in på sin sena ålderdom deltog han aktivt i lotsningen. I lotsrullar antecknades vid hans avsked följande:
”Afskedad efter 65 tjenste och 79 ålders år med 25 Rdr Pension och erhöll medalj för medborgerlig förtjenst af femte storleken”
Det var ett gott betyg för en lång och trogen livsgärning, innan han slutade kunde han lära upp sin dotterson Anders Gustaf (Anton) Sjöberg i fädernas yrke. Anton Sjöberg blev så småningom lotsförman för Husarö lotsplats.
SKOLAN
Lotsarna kunde i allmänhet både läsa och skriva. Barnen fick från början nödtorftig undervisning i hemmen. På de olika lotsplatserna inrättades efter hand s.k. lotsbarnskolor. Husarö fick sin lotsbarnskola 1874. Undervisningen omfattade sjuttio dagar och omväxlade med en av kommunen för öarna på 1850-talet inrättad ambulerande skola. Den hade från början undervisning sex veckor på varje plats. År 1890 upphörde den särskilda skolan för lotsbarnen och den av kommunen drivna skolan tog helt över undervisningen. Efterhand utökades också antalet lästimmar.
NÅGRA DATA UR BYGDENS HISTORIA
1568 En styrman Anders Birielsson, på Husarö får viss skattefrihet av Erik XIV.
1602 Bonden Hans Andersson får styrmansbrev av hertig Karl och 1613 av Gustav II Adolf.
1640 Den första bykartan tillkommer.
1719 En rysk flotta angör Husarö och bränner ner byn och en del av skogen.
1738 Synings- och delningsmän upprättar rågång mellan Öster- och Västergårdarna. Det första kända skiftet mellan gårdarna.
1740 Husarö blir lotsplats.
1761 Byn får i stort sett sin nuvarande form och utsträckning genom ”tomt- och husdelning”
1763 Förre lotsåldermannen Eric Ersson på Östergården dör 76 år gammal ”af ett wådeligit olyckeligit skott”
1793 Lotsen Erik Jansson-Westerberg på Västergården, 53
år gammal’ mördas av sin son, lotsdrängen Erik Ersson. Sonen skjuter fadern
genom fönstret. Fadern dör knall och fall. Sonen grips sedermera och anklagas
för mordet, men berövar sig själv livet innan domen fallit.
1795- 96 Storskifte företas på Husarö. Råstenar har bevarats och kan återfinnas ute i markerna.
Ur Reglemente för Tjenstgöringen inom Lotsverket år 1799 kan vi beträffande Husarö lotsplats inhämta följande uppgifter: Det finns 9 lotsar varav 1 ålderman, 2 ord. lotsar, 3 ord. lotsdrängar, 1 reservdräng och 2 lärlingar.
”Lotsarna uppassa wid byen emottaga midt för Husarö at lotsa til Sandhamn, til Berghamn/ til Granhamn wid Tjockö; äfwen böra de känna hamnen och inloppet wid Kappelskär”
1820 Farleden, som sedan omkring 1740 gått igenom Trutsundet vid Lagnö ö, får sin nuvarande sträckning ”det nya farvattnet”.
Ur Kongl. Maj:ts Nådiga Reglemente år 1820 inhämtas följande uppgifter: Vid Husarö lotsplats finns fortfarande 9 lotsar, 1 ålderman, 2 mästerlotsar, 4 secundlotsar och 2 lotslärlingar.
Ur samma tids Förordning inhämtas att Husarö-lotsarna lotsade till Furusund, 3 tyska mil, till Berghamn 3 mil, till Sandhamn 4 mil och till Waxholm 4 mil. Lotsarna skulle ”uppassa vid Byn och emottaga fartygen midt för lilla Räfskär.” Det var en dyrare taxa till Furusund och Sandhamn än till Berghamn och Vaxholm. Lotsningen till Vaxholm tycks ha varit av ringa omfattning.
1837 Sekundlotsen Jan Westerberg förolyckas. 47 år, ”drunknar på svag is”. Lotssläkten Westerberg försvinner ur rullorna.
1846 Den siste lotsen av släkten Ekroth, Johan Fredrik Ekroth, tar avsked och flyttar till Ingmarsö.
1851 Laga skifte förrättas varvid Särsö får fast bebyggelse.
1858 Den siste lotsåldermannen, Jan Persson-Sjöberg på Östergården, går ur tiden, 86 år gammal. ”Gubben Allerman” slutade lotsa vid 79 års ålder. Han hade då varit lots i sextiofem år, varav fyrtiofyra år som ålderman.
1886 Lotsförman Carl-Eric Jansson-Öhman grundstöter med ångaren HILDING vid Köpmanholm. Grundstötningen sker i mörker vid lotsbyte. Han får böta 25 kronor.
1887 Mina och Christin Öhman, döttrar till lotsförmannen, seglar omkull och drunknar utanför Norrlångholm.
1912 Lotsplatsen läggs ner den 1 januari.
1932 Gårdarna mister sina återstående förmåner som lotshemman.
1942 Den siste mästerlotsen Reinhold Sundström går ur tiden, 76 år gammal.
1952 Lotsplatsens siste förman Carl Sjöberg går ur tiden, 89 år gammal.
PERSONAL VID HUSARÖ LOTSPLATS UNDER 1800-TALET:
Jan Jansson Sundström f. 12/1 1801, lotslärl. 3/8 1810, sek.-lots. 29/5 1826, mästerlots 6/10 1837, avsked 5/3 1862 med pension 90 rdr
Gustaf Nilsson, f. 16/5 1822, Iotslärl 3/3 1843, sek.-lots 12/6 1846, mästerlots 27/6 1862
Johan Gustaf. Sundström, f.15/8 1834, lotslärl. 1/7 1854, styrsedel 29/7 1856, lots 27/12 1888 död 27/11 1890.
Victor Leonard Sjöberg, t. f. 21/2 1846, lotslärl. 23/1 1857, avskedad 28/6 1864 för bristande håg.
Karl Anton Sjöberg f. 21/9 1863, lotslärl. 24/11 1888, styrsedel 23/12 1889, lots 30/2 1890, död 1951
Gustaf Reinhold Sundström, f. 1/1 1866, lotslärl. 1/6 18 911 styrsedl 25/7 1891 lots 14/7 1893, död 1942
August Alfred Öman, f. 31/8 1873, lotslärl. 18/7 1894 , avsked 1903
Carl Emanuel Lind, f. 26/3 1873, lotslärl. 16/7 1896.
GA Österman avsked 1904
LOTS ÅLDERMÄN OCH LOTSFÖRMÄN VID HUSARÖ LOTSPLATS
Johan Ersson Westerberg 63 år gammal vid visitationen 1766 och i tjänst sedan 1740, då lotsplatsen bildades. Efter honom tycks det ha varit Jan Persson Sjöberg som var ålderman. Han föddes 1772 och blev ålderman 1808. Han kvarstod i tjänst som lotsålderman till 1852 nära 80 år gammal. Han doq 1858.
Carl Eric Jansson, f. 26/ 9 1823, styrsedel 11/6 1846, sek.-lots 23/8 1849. Mästerlots 1881, lotsförman 26/4 1881, död 23/10 1888. Silvermedalj 1884 silvermedalj för nit och redlighet. 1861: 6 rdr böter för underkända prickar. 10/5 1887 25 kr böter för grundstötning med s/s HILDING, avsked 1888.
Anders Gustaf Sjöberg född 4/4 1833, lotslärl 11/6 1846, styrsedel 25/7 1850, sek.lots 2/9 1852, mästerlots 22/9 1881, lotsförman 16/1 1888, avsked 1893. S.å. silvermedalj av 8:e storl. För nit och redlighet.
Karl Anton Sjöberg, f 21/9 1863, lotslärl 24/11 1888, lotsförman 6/6 1893. Förtidspension pga lotsplatsens indragning 1 januari 1912. Död 1952.
PERSONAL VID HUSARÖ LOTSPLATS 1751:
Platsen löd då under lotsåldermannen i Furusund Anders Ersson.
Lotsar: Erich Ersson, 68 år, Johan Ersson, Jan Jansson, Erich Olsson
Utlärda lotsdrängar: Pähr Andersson, Matts Nilsson
Lotslärlingar: Jan Andersson, Anders Pährsson
PERSONAL VID HUSARÖ LOTSPLATS 1766:
Lotsålderman Johan Ersson Westerberg, 63 år, i tjänst sedan 1740
Lotsar: Jan Jansson, 45 år i lotstjänst sedan 1741
Mats Nilsson, 46 år i lotstjänst sedan 1754
Jan Andersson, 33 år i lotstjänst sedan 1756
Lotslärlingar: Eric Jansson 28 år i lotstjänst sedan 1754
PERSONAL VID HUSARÖ LOTSPLATS 1816:
LotsåIderman Jan Persson Sjöberg avsked 1852
Ordinarie lotsarna: AO Öman och J. Sundström
Ordinarie lotsdrängarna: J. Westerberg, C.J. Sjöberg och N.J. Ekroth
Secundlots:
Jan Westerberg, drunknad 1843
Johan Fredrik Ekrot, ant 1846
Johan Öhman ant 1851
Anders Gustaf Sjöberg avsk 1893
Reservlotsdrängen; JP Sjöberg
Lotslärlingarna:
A. A Öman
J. J Sundström
E.J. Vesterberg
Johan Westin avsked 1843
Gustaf Sjöberg antogs 1846, född 1833
| Efternamn | Förnamn | Förnamn | Född | Antagen | Avsked | Död | Övriga lotsplatser |
| Algutsson/Lind | Nils | 1721 | Vaxholm/Arholma/ Berghamn/Furusund | ||||
| Andersson | Jan | 1733 | 1756 | ||||
| Andersson | Pähr | 1746 | |||||
| Birielsson | Anders | 1568 | |||||
| Ekroth/Nilsson | Matts | 1720 | 1754 | ||||
| Ekroth | Nils | Johan | |||||
| Ekroth | Johan | Fredrik | 1846 | ||||
| Ersson | Erich | 1687 | 1763 | ||||
| Jansson | Staffan | 1727 | 1749 | 0 | Sandhamn | ||
| Jansson | Carl | Eric | 1823 | 1846 | 1888 | ||
| Lind | Carl | Emanuel | 1873 | 1896 | Svenska Högarna | ||
| Mattsson | Anders | 1742 | |||||
| Nilsson | Gustaf | 1822 | 1843 | ||||
| Nordqvist | Karl | Edvard | 1863 | 1886 | 1923 | 1934 | Berghamn/Furusund |
| Olsson | Erich | ||||||
| Pährsson | Anders | 1751 | |||||
| Sjöberg/Jansson | Jan | 1721 | 1741 | ||||
| Sjöberg/Persson | Jan | C | 1772 | 1808 | 1852 | 1858 | |
| Sjöberg | Anders | Gustaf | 1833 | 1846 | 1893 | ||
| Sjöberg | Victor | Leonard | 1846 | 1857 | 1864 | ||
| Sjöberg | Karl | Anton | 1863 | 1888 | 1911 | 1952 | |
| Sjöberg/Andersson | Hans | 1602 | |||||
| Sjöblom/Qvist | Johan | Erhard | 1867 | 1892 | 1926 | Berghamn/Furusund | |
| Sundström/Jansson | Jan | 1801 | 1810 | 1862 | |||
| Sundström | Johan | Gustaf | 1834 | 1854 | 1890 | ||
| Sundström | Gustaf | Reinhold | 1866 | 1891 | 1942 | ||
| Westerberg/Ersson | Johan | 1703 | 1740 | ||||
| Westerberg/Janson | Eric | 1738 | 1754 | 1793 | |||
| Westerberg | Jan | 1790 | 1805 | 1843 | |||
| Öhman | August | Alfred | 1873 | 1894 | 1903 | ||
| Öhman | Johan | 1851 | |||||
| Öman | A | O | 0 | ||||
| Österman | Gustaf | Abel | 1885 | 0 | 1904 | 0 |