Husarö Lotsplats

59° 30.144′ N 18° 50.658′ E

Inrättad 16 mars 1740 och lades ned 1 januari 1912

Anteckningar från Åke Öhman 1978 samt CG Sundius forskningar i lotsrullor

Husarö lotsplats

Öns historia går långt tillbaka i tiden. Egentligen heter ön
Husarn. Namnet är av fornsvensk form och betyder ungefär hög klippa med hus på.
Vid tiden för vår tidräknings början var Husarö en utskärgård med låga skär och
klippor, delvis överspolade av havet.

På det största skäret, omkring det nuvarande lotsberget, kan
ha legat en bod för tillfälliga besökare, jägare och fiskare från det avlägsna
fastlandet eller från några av Ljusterö-öarna.

DEN ÄLDSTA HISTORIEN

Husarö omnämns i en dansk seglingsbeskrivning från slutet av
1200-talet. Ön ligger intill den farled som bl.a. danska sjöfarare använde vid
sina sjöfärder till Finland och Estland. I slutet av 1400-talet omnämns ön i
ett brev om fastighetsbyte. Husarö som tidigare tillhört släkten Trolle
övergick tillsammans med en gård på lngmarsö i den under 1400-talet
inflytelserika släkten Totts ägo.

BYN

Husarö var vid medeltidens slut delad i två större öar, Österön och
Västerön. Namnen går igen i Österskogen och Västerskogen, som delarna av ön
kallas. Där den meteorologiska stationen nu ligger fanns ursprungligen en
stenbro eller stenspång, som förband de två delarna. När öarna slutligen växte
samman på 1500-talet blev den gamla havsbottnen bördig åkermark, Leret och
Västergärdet. Den äldsta bebyggelsen låg med sannolikhet på det s.k. Tunet
väster och nordväst om lotsberget. På grund av landhöjningen kom husen efter
hand att ligga rätt långt från vattnet. Genom en ”tomt och husdelning” år
1761 flyttades en del av bebyggelsen närmare stränderna. Byn ligger fortfarande
på i stort sett samma plats. I samband med laga skifte år 1851 skedde en
begränsad utflyttning, som dock endast obetydligt berörde byns utseende.

1500-talet

Den förste kände inbyggaren på Husarö var skattebonden Böriel eller Biriell
som han också kallades. Han ägde och brukade den enda gård som fanns på ön
1538. Gården gick i arv till sonen Anders Birielsson, omnämnd även som
säljägare. När Anders två söner Hans och Per Andersson tog över gården mot
århundradets slut delade de upp ön i två gårdar. Dessa gårdar som kallades
Norregården och Södergården eller vanligare Östergården och Västergården kan
fortfarande spåras i den nutida hemmansindelningen.

Hans och Per hade tillsammans sex kor, sju får och två hästar. De odlade säd
på åkrarna, allt enligt uppgifter från handlingar daterade 1599. Boskapen fick
ofta gå i bet på några av byns betesholmar eller “engesöar”. Till
“engesöarna” hörde Hallonstenar, (1607 kallades Hallonstenar för
Hellingstenne eller Hallingstenna) som i början på 1600-talet genom arv gick
över till Äpplarö by.

Detta innebar dock ingen större förändring för Husaröbornas del. En av
gårdarna på Äpplarö ägdes nämligen av lotssläkten Sjöberg ända in på mitten av
1800-talet.

DE FÖRSTA STYRMÄNNEN OCH 1600-talet.

Enligt bevarad familjetradition bedrevs lotsning på Husarö
redan under 1400-talet. År 1568 finns på ön en styrman, förmodligen den
tidigare nämnde Anders Birielsson, som är skattebefriad enligt kung Eriks “muntliga
tillsägelse” därför att han lotsar kungens skepp. Han efterträdes som styrman
av sin son Hans Andersson. Hans får privilegiebrev med befrielse från skatt av
hertig Karl år 1602. Brevet förnyas av Gustav Il Adolf år 1613. Minnet av dessa
tidiga styrmän har bevarats av deras ättlingar i lotssläkten Sjöberg.

Den äldsta farleden gick utanför Husarö, från Möja
Västerfjärd genom Husarö holmar och förbi Hallonstenar till Blidösund. På
Tippen låg en lotsutkik . Rester av denna finns fortfarande kvar på den
sydvästra udden mot den del av leden som kallas Piggrännan. Omkring 1740 drogs farleden
in genom Busström (Busk-ström) mellan Stora Jolpan (Jölpen) och den gamla
Finnhamnan och vidare mot Lagnö ö. Uppgrundningen hade gjort det alltför
besvärligt för större skepp att ta sig fram den gamla vägen.

RYSSHÄRJNINGARNA

De stora krigen på 1700-talet kom också att beröra stora delar av den
uppländska skärgården. Sommaren 1719 kom så ryssarna hit. Som vägvisare i de
besvärliga farvattnen hade de bl.a. ortsbor som de tagit till fånga och tvingat
med som lotsar.

Den 13 juli 1719 var turen kommen till Husarö. Ryssarna kom norrifrån längs
den gamla farleden till Hallonstenar. De upptäcktes av folk som skulle till
Hallonstenar för att mjölka korna. Detta var på morgonen. De två bönderna Johan
Andersson på Östergården och Anders Mattsson på Västergården fick fly hals över
huvud och kunde bara ta med sig det allra nödvändigaste. De flydde med sitt
husfolk i båtar från Kastet till Äpplarö. Från Gälnan kunde de se röken från
byn, som ryssarna nu brände ned och plundrade.

Efter några dagar kunde Johan och Anders återvända hem. Ingenting fanns då
kvar av deras hus och deras lösöre var skingrat. Till och med skogen hade
delvis bränts ner. För att ha någonstans att bo den första tiden, byggde de av
brandresterna en lada. Men redan före vinterns inbrott reste sig de första
husen ur spillrorna. Återhämtningen gick ganska snabbt, b.la. med hjälp av
skattelättnader.

Men minnet av “den grymme fienden ryssens härjningar”  
kom att leva kvar under generationer.

LOTSPLATSEN

”Husarö, hwilket intet tillförene warit något Lotsställe”
blev lotsplats den 16 mars år 1740.

De äldsta bevarade handlingarna som tillhört lotsarna på
Husarö lotsplats är ett cirkulärbrev från Amiralitetskollegium år 1753 angående
lotsarnas privilegier och en förordning år 1783 om lotshemman i riket. De
hemman som beboddes av lotsar förklarades som lotshemman och åtnjöt särskilda
skatteförmåner.

De första lotsarna var tre till antalet. Erich Ersson, född
1687, död 1763, bonde på Östergården och förmodligen ättling till den förste
styrmannen, var den främste av dem. Formell var han dock underställd
lotsåldermannen i Furusund. De övriga var Johan Ersson, född 1705 och Anders
Matsson/ död 1742, bönder på Västergården. Året efter, d.v.s. 1741, antogs
Erich Erssons måg Jan Jansson Sjöberg, född 1723 till utlärd lotsdräng. Erich
Erssons andre måg, Mats Nilsson Ekroth, född 1723, blev antagen till utlärde
lotsdräng 1746 efter den tidigare lotsdrängen Pähr Andersson/ som av någon
anledning ”Öfwergifvit lootzningen och flytt åt Oxhalsskären.” Om Mats Nilsson
noterades i mönsterrullan för lotsar år 1751 att han ”kan wäl skrifwa och läsa.

Lotsyrket kom att gå i arv inom släkterna. Jan Jansson blev
den förste lotsen i lotssläkten Sjöberg. Släkten finns fortfarande kvar på
Husarö (1990). Mats Nilsson Ekroths ättlingar Återfinns både på Ingmarsö och
Husarö. Ättlingar till Anders Matsson på Västergården tog som lotsar namnen Öhman
och Sundström. Namnet Öhman är fortfarande ett inte helt okänt namn på Husarö.
Släkten Sundström är dock borta liksom närmare efterkommande till Johan Ersson,
som tog namnet Westerberg.

Först år 1760 fick Husarö en egen lotsålderman. Det blev den
redan nämnde Johan Ersson Westerberg som blev den förste bland de många
åldermännen och från 1800-talets senare del lotsförmännen.

Farlederna

Av seglingsbeskrivningen i Valdemar Seirs jordebokkan man
möjligen anta, att den medeltida farleden haft två parallella sträckningar. En
har då gått från Löka ö till Möja och vidare öster om Särsö till Husarö. Den
andra kan ha gått från Södra Stavsudda över Mö ja väster fjärden genom Busström
vid Finnhamn och vidare väster om Särsö till Husarö. Namnet Särsö har aldrig
använts av de gamla husaröborna. Särsö hette Husarö ön eller bara ön. Formen på
Sär kan kanske antyda att farleden särat sig här.

De gamla lotsarna berättade, att den äldsta farleden gick
utanför Husarö. Från Möja Västerfjärden gick leden in vid holmen Matkrok och
förbi Tärnskobbarna och Galgholm (galge= farledsmarkering) till Tippen på Jungfruskär,
där det på sydvästra udden fanns en lotsutkik. Farleden fortsatte genom Piggrännan
väster om Tippen till en hamn på Gloskär, numera Norrskär, vid Hallonstenar
(Hellingstena) Sedan gick leden vidare norrut till Blidösundet.

På vår äldsta sjökarta, Gripenhielms sjökarta från
1690-talet, är ”Skuthe leden mellan Uthön och Öregrund” endast antydd genom
Husarö Skärgården. Detta gäller också en år 1792 rättad version av samma karta.

På grund av den fortgående landhöjningen lades lotsleden om,
förmodligen i samband med att Husarö blev lotsplats år 1740. Farleden gick
genom Busström vid Finnhamn förbi Furholmen och Korsholmen till Lagnö ö och
vidare genom Trutsundet och upp mot Blidösundet.

1820 slopades den svårnavigerade omvägen vid Lagnö Ö.
Farleden fick då sin nuvarande sträckning genom Lagnö holmar. Allt detta
framgår av två lotskartor från 1700-talet. En har rättats från det gamla till ”det
nya farvattnet.”

Lotsninqen

Det fanns stränga regler för hur lotsningen skulle gå till.
Lotsen måste kunna styrka sin behörighet. För den skull måste han i sin
tjänstgöring vara försedd med en lotsbricka av mässing, som bars på bröstet.
Den skulle ha kunglig krona och beteckningen Krono-Lots. Han skulle också ha
med sig en tryckt lotsningsdagbok. Där skulle anteckningar föras in om
lotsningen.

Lotsarna skulle vara försedda med tjänliga båtar och segel.
Lotsbåten skulle under rodd utmärkas av en utblåsande vit flagg, häftad vid en
stång om 4 eller 5 alnars längd, under segling utmärktes båten med en svärtad
eller röd upprättstående duk av hela storseglet.

Då lotsen mötte fartyget skulle han alltid hålla sig i
farleden och visa sin vita flagg. Lotsningsansvaret tillkom lotsen ensam.
Skulle han vid ankomsten till fartyget befinnas “af starka drycker Öfwerlastad”
fick han plikta. Innan lotsen lämnade fartyget skulle befälhavaren göra
anteckning om lotsningen i dagboken. Lotspengar skulle också betalas mot ett
kvitto, som lotsen skrev ut.

Lotsarnas rang

I skärgården representerade lotsen ett socialt högre skikt
än de Övriga skärgårdsborna. Han kunde både läsa och skriva och hade kunskaper
i navigation. I äldre tid förrättades examen inför lotsålder mannen. Senare
krävdes både sjömånader och navigationsexamen vid navigationsskola. Som ett
exempel på böcker som använts i undervisningen av lotslärlingar vid Husarö
lotsplats kan nämnas Handledning Navigering af Alex. Thore, tryckt 1904.

På den statliga rangskalan stod dock inte lotspersonalen
särskilt högt. Detta framgår av en kungörelse år 1826 angående rang för lots
betjäningen•

”Kongl. Maj;t förordnar lotsåldermän att wara wederlikar med
Medel eller Under-Styrmän wid Kongl. Maj:ts Flotta, Mäster-Lotsar och fyrmästare
lika med sjö-Corporaler, samt den öfriga Lots-Betjeningen såsom Secund-Lotsar,
Lärlingar och Fyrdrängar lika med Gemenskapen.

Lotsarnas lön var inte stor. 1835 hade lotsåldermannen i
årslön 20 riksdaler, mästerlotsarna 10 riksdaler och secundlotsarna 5 riksdaler.
Lärlingarna hade ingen lön alls. Till detta kom lotspengarna och vissa
privilegier son följde med hemmanen» Gårdarna på Husarö var s.k. lotshemman
från 1801 till 1932. Viss hjälp för att man höll med egen båt utgick också så
småningom, år 1850 med 2 riksdaler.

1700-talet innebar en begynnande storhetstid för Husarö.
Befolkningen ökade starkt och uppgick vid århundradets slut till omkring 40
personer. Från början av 1800-talet fram till 1900-talets första decennier
bodde mer än 50 personer året om på Husarö och kringliggande öar. Till viss del
berodde uppgången på de försörjningsmöjligheter som lotsningen förde med sig.

Lotsarna på Husarö lotsade fartyg till Sandhamn och till
Berghamns lotsplats på Runmarö. Norrut lotsade man till Oxhalsö och Furusund.
Under vissa perioder kunde lotsningen utsträckas ända till Tjockö och
Kappelskär. I äldre tider förekom lotsning även till Vaxholm.

Lotsplatsen var nödvändig på segelfartygens tid. När
maskinkraften slog igenom kom Husarö mer och mer att bli en anhalt på vägen.

Antalet lotsar som vid 1800-talets början uppgick till
omkring femton personer. utöver lotsåldermannen, mästerlotsar, sekundlotsar och
lotslärlingar, sjönk stadigt under 1800-talets senare del. När lotsplatsen
lades ner år 1912 fanns det bara två lotsar kvar, lotsförmannen Carl Sjöberg,
49 år, och mästerlotsen Reinhold Sundström, 46 år. De fick lämna sina fäders
yrke med förtidspension.

Lotsarna skulle passa upp på fartygen vid farleden. Det
kunde vara besvärligt i blåst och kyla. År 1865 byggdes därför på Västra
Björkören, även kallad Lotskobben, ett uppassningshus för lotsarna. Det
flyttades till Kyleijs lotsplats på Gotland 1912.

Husarö har haft tre lotsstegar. 1865 uppfördes en lotsutkik
på Husarö Västergård bredvid lotsförmannen Gustaf Nilssons loge, den var
omkring 10 meter hög. Den byttes ut 1887 mot en ny och något högre stege. Bägge
stegarna visade sig emellertid vara för låga. 1895 uppfördes den tredje
lotsstegen på Lotsberget mitt i byn. Den var 15 meter hög och stod på ett berg
som också var 15 meter högt. Utsikten blev vid och man kunde vid gott väder se
hela lotsleden och skärgårdarna ut till Svenska Högarna. Lotsstegen blev ett
välkänt sjömärke för sjöfararna. Den flyttades till Bungenäs på Gotland 1912.

Gubben Allerman

Den mest kända av Husarö-lotsarna genom tiderna var Jan
Persson Sjöberg. Han föddes 1772 och hans far, Per Jönsson Sundström, var
lärodräng vid lotsplatsen. Sedan hans mor dött, lämnade fadern Husarö och
lotsyrket. Jan Persson växte upp hos sin morfar, lotsåldermannen Jan Jansson
Sjöberg. Hos morfadern fick han tidigt lära sig seglingens svåra konst. Vid 15
års ålder blev han lotslärling och 3 år senare var han färdig med sin
utbildning och antogs som ordinarie lotsdräng. Han blev lotsålderman 1808 vid
36 års ålder. Jan Persson Sjöberg åtnjöt uppskattning och stort förtroende från
sina förmäns sida. Det antecknas i lotsrullorna att han är ”pålitlig och säker,
både som lots och ålderman”. I hans hus, Åldermansgården på Östergården,
fattades många för byn viktiga beslut. Han kom att bli något av en far för
byborna. Ingenting av vikt kunde beslutas innan ”Gubben Allerman” sagt sin
mening. Minnet av honom levde kvar i byn ännu 100 år efter hans död. Han gick
bort 1858.

Lotsåldermannen Jan Persson Sjöberg blev den siste
åldermannen vid lotsplatsen. Hans tjänst sattes tidigt på indragningsstat. 1852
fick han avsked på egen begäran. Han var då nära 80 år gammal* Ända in på sin
sena ålderdom deltog han aktivt i lotsningen. 1 lotsrullar antecknades vid hans
avsked följande: ”Afskedad efter 65 tjenste och 79 ålders år med 25 Rdr Pension
och erhöll medalj för medborgerlig förtjenst af femte storleken”, Det var ett
gott betyg för en lång och trogen livsgärning, innan han slutade kunde han lära
upp sin dotterson Anders Gustaf (Anton) Sjöberg i fädernas yrke. Anton Sjöberg
blev så småningom lotsförman för Husarö lotsplats.

De sista lotsarna

Husarö lotsplats kom alltmer att bli en anhalt på vägen.
Antalet lotsar gick ner till två, lotsförmannen Carl Anton Sjöberg, född 1863
död 1952 och mästerlotsen Reinhold Sundström, född 1866, död 1942. Den 1
januari 1912 lades lotsplatsen ner. De sista lotsarna gick med förtidspension.
En epok i Husarös historia var till ända.

 

 

SKOLAN

Lotsarna kunde i allmänhet både läsa och skriva. Barnen fick
från början nödtorftig undervisning i hemmen. På de olika lotsplatserna
inrättades efter hand s.k. lotsbarnskolor. Husarö fick sin lotsbarnskola 1874.
Undervisningen omfattade sjuttio dagar och omväxlade med en av kommunen för
öarna på 1850-talet inrättad ambulerande skola. Den hade från början
undervisning sex veckor på varje plats. År 1890 upphörde den särskilda skolan
för lotsbarnen och den av kommunen drivna skolan tog helt över undervisningen.
Efterhand utökades också antalet lästimmar.

NÅGRA DATA UR BYGDENS HISTORIA

1568 En styrman Anders Birielsson, på Husarö får viss
skattefrihet av Erik Xlv.

1602 Bonden Hans Andersson får styrmansbrev av hertig Karl
och 1613 av Gustav 11 Adolf.

1640 Den första bykartan tillkommer.

1719 En rysk flotta angör Husarö och bränner ner byn och en
del av skogen.

1738 Synings- och delningsmän upprättar rågång mellan Öster-
och Västergårdarna. Det första kända skiftet mellan gårdarna.

1740 Husarö blir lotsplats.

1761 Byn får i stort sett sin nuvarande form och
utsträckning genom ”tomt- och husdelning”

1763 Förre lotsåldermannen Eric Ersson på östergården dör
”af ett wådeligit olyckeligit skott”/ 76 år gammal.

1793 Lotsen Erik Jansson-Westerberg på Västergården, 53
år gammal’ mördas av sin son, lotsdrängen Erik Ersson. Sonen skjuter fadern
genom fönstret. Fadern dör ”knall och fall”. Sonen grips sedermera och anklagas
för mordet, men berövar sig själv livet innan domen fallit.

1795- 96 Storskifte företas på Husarö. S.k. råstenar har
bevarats och kan återfinnas ute i markerna.

Ur Reglemente för Tjenstgöringen inom Lotsverket år 1799 kan
vi beträffande Husarö lotsplats inhämta följande uppgifter: Det finns 9 lotsar
varav 1 ålderman, 2 ord. lotsar, 3 ord. lotsdrängar, 1 reservdräng och 2
lärlingar. ”Lotsarna uppassa wid byen emottaga midt för Husarö at lotsa til
Sandhamn, til Berghamn/ til Granhamn wid Tjockö; äfwen böra de känna hamnen och
inloppet wid Kappelskär”

1820 Farleden, som sedan omkring 1740 gått igenom Trutsundet
vid Lagnö ö, får sin nuvarande sträckning ”det nya farvattnet”.

Ur Kongl. Maj:ts Nådiga Reglemente år 1820 inhämtas följande
upp gifter: Vid Husarö lotsplats finns fortfarande 9 lotsar, 1 ålderman, 2 mästerlotsar,
4 secundlotsar och 2 lotslärlingar.

Ur samma tids Förordning inhämtas att Husarö-lotsarna
lotsade till Furusund, 3 tyska mil, till Berghamn 3% mil, till Sandhamn 4 mil
och till Waxholm 4% mil. Lotsarna skulle ”uppassa vid Byn och emottaga
fartygen midt för lilla Räfskär.” Det var en dyrare taxa till Furusund och
Sandhamn än till Berghamn och Vaxholm. Lotsningen till Vaxholm tycks ha varit
av ringa omfattning.

1837 Sekundlotsen Jan Westerberg förolyckas. 47 år, ”drunknar
på svag is”. Lotssläkten Westerberg försvinner ur rullorna.

1846 Den siste lotsen av släkten Ekroth, Johan Fredrik
Ekroth, tar avsked och flyttar till Ingmarsö.

1851 Laga skifte förrättas varvid Särsö får fast bebyggelse.

1858 Den siste lotsåldermannen, Jan Persson-Sjöberg på
Östergården, går ur tiden, 86 år gammal. “Gubben Ållerman” slutade lotsa
vid 79 års ålder. Han hade då varit lots i sextiofem år, varav fyrtiofyra år
som ålderman.

1886 Lotsförman Carl-Eric Jansson-Öhman grundstöter med
ångaren HILDING vid Köpmanholm. Grundstötningen sker i mörker vid lotsbyte. Han
får böta 25 kronor.

1887 Mina och Christin Öhman, döttrar till lotsförmannen,
seglar omkull och drunknar utanför Norrlångholm.

1912 Lotsplatsen läggs ner den 1 januari.

1932 Gårdarna mister sina återstående förmåner som
lotshemman.

1942 Den siste mästerlotsen Reinhold Sundström går ur tiden,
76 år gammal.

1952 Lotsplatsens siste förman Carl Sjöberg går ur tiden,
89· år gammal.

PERSONAL VID HUSARÖ LOTSPLATS UNDER 1800-TALET:

Jan Jansson Sundström f. 12/1 1801, lotslärl. 3/8 1810,
sek.-lots. 29/5 1826, mästerlots 6/10 1837, avsked 5/3 1862 med pension 90 rdr

Gustaf Nilsson, f. 16/5 1822, Iotslärl 3/3 1843, sek.-lots
12/6 1846, mästerlots 27/6 1862

Johan Gustaf. Sundström, f.15/8 1834, lotslärl. 1/7 1854,
styrsedel 29/7 1856, lots 27/12 1888 död 27/11 1890.

Victor Leonard Sjöberg, t. f. 21/2 1846, lotslärl. 23/1
1857, avskedad 28/6 1864 för bristande håg.

Karl Anton Sjöberg f. 21/9 1863, lotslärl. 24/11 1888,
styrsedel 23/12 1889, lots 30/2 1890, död 1951

Gustaf Reinhold Sundström, f. 1/1 1866, lotslärl. 1/6
18 911 styrsedl 25/7 1891 lots 14/7 1893, död 1942

August Alfred Öman, f. 31/8 1873, lotslärl. 18/7 1894 ,
avsked 1903

Carl Emanuel Lind, f. 26/3 1873, lotslärl. 16/7 1896.

GA Österman avsked 1904

LOTS ÅLDERMÄN OCH LOTSFÖRMÄN VID HUSARÖ LOTSPLATS

Johan Ersson Westerberg 63 år gammal vid visitationen
1766 och i tjänst sedan 1740, då lotsplatsen bildades. Efter honom tycks det ha
varit Jan Persson Sjöberg som var ålderman. Han föddes 1772 och blev ålderman
1808. Han kvarstod i tjänst som lotsålderman till 1852 nära 80 år gammal. Han
doq 1858.

Carl Eric Jansson, f. 26/ 9 1823, styrsedel 11/6
1846, sek.-lots 23/8 1849. Mästerlots 1881, lotsförman 26/4 1881, död 23/10
1888. Silvermedalj 1884 silvermedalj för nit och redlighet. 1861: 6 rdr böter
för underkända prickar. 10/5 1887 25 kr böter för grundstötning med s/s HILDING,
avsked 1888.

Anders Gustaf Sjöberg född 4/4 1833, lotslärl 11/6
1846, styrsedel 25/7 1850, sek.lots 2/9 1852, mästerlots 22/9 1881, lotsförman
16/1 1888, avsked 1893. S.å. silvermedalj av 8:e storl. För nit och redlighet.

Karl Anton Sjöberg, f 21/9 1863, lotslärl 24/11 1888,
lotsförman 6/6 1893. Förtidspension pga lotsplatsens indragning 1 januari 1912.Död
1952.

PERSONAL VID HUSARÖ LOTSPLATS 1751:

Platsen löd då under lotsåldermannen i Furusund Anders
Ersson.

Lotsar: Erich Ersson, 68 år, Johan Ersson, Jan Jansson,
Erich Olsson

Utlärda lotsdrängar: Pähr Andersson, Matts Nilsson

Lotslärlingar: Jan Andersson, Anders Pährsson

PERSONAL VID HUSARÖ LOTSPLATS 1766:

Lotsålderman Johan Ersson Westerberg, 63 år, i tjänst sedan
1740

Lotsar:
Jan Jansson, 45 år i lotstjänst sedan 1741
Mats Nilsson, 46 år i lotstjänst sedan 1754
Jan Andersson, 33 år i lotstjänst sedan 1756
Lotslärlingar: Eric Jansson 28 år i lotstjänst sedan 1754



PERSONAL VID HUSARÖ LOTSPLATS 1816:

LotsåIderman Jan Persson Sjöberg avsked 1852

Ordinarie lotsarna: A0 Öman och J. Sundström

Ordinarie lotsdrängarna: J. Westerberg, C.J. Sjöberg och
N.J. Ekroth

Secundlots:
Jan Westerberg, drunknad 1843
Johan Fredrik Ekrot, ant 1846
Johan Öhman ant 1851
Anders Gustaf Sjöberg avsk 1893

Reservlotsdrängen;  JP
Sjöberg

Lotslärlingarna:
A. A Öman
J. J Sundström
E.J. Vesterberg
Johan Westin avsked 1843
Gustaf Sjöberg antogs 1846, född 1833
 

Lotsplatser övrigaEfternamnFörnamnFörnamnFöddAntagen i lotsverketAvskedDöd
 BirielssonAnders  1568 
 Andersson/ SjöbergHans  1602 
 Ersson/ WesterbergJohan 17051740 
 WesterbergJohan 17031740  
 Jansson/ SjöbergJan 17211741 
 MattssonAnders  1742 
 PährssonAnders  1751 
 Jansson/ westerbergEric 17381754 1793
 Nilsson/ EkrothMatts 17201754 
 AnderssonJan 17331756 
 ErssonErich16871763Död av skott 
 WesterbergJan17901805Drunknat1837
 Sjöberg/ PerssonJan 1772180818521858
 Sundström/ JanssonJan 180118101862
 EkrothNilsJohan 1816 
 NilssonGustaf 18221843 
 EkrothJohanFredrik 1846 
 JanssonCarlEric18231846 1888
 SjöbergAndersGustaf183318461893
 ÖhmanJohan  1851 
 SundströmJohanGustaf18341854 1890
 SjöbergVictorLeonard184618571864
Berghamn/ FurusundNordqvistKarlEdvard186318861923
ÖvergångsstatSjöbergKarlAnton1863188819111952
ÖvergångsstatSundströmGustafReinhold18661891 1942
Berghamn/ FurusundSjöblom/ QvistJohanErhard-Alfred18671892 1926
 ÖhmanAugustAlfred187318941903
 LindCarlEmanuel18731896 
 AnderssonPähr  ?1746
 ÖstermanGA ?1904