Malören Lotsplats

65° 31.782′ N 23° 33.420′ E

Malören upptogs som lotsplats 1828 och sammanslogs med Kalix lotsplats 1932

Ur reglemente 1863, Lotsningsområde: Från Malören till Haparanda respektive Sangis, Näsby i Kalix älv, Törefors, Pahaluoto

Ur reglemente 1868: Lotsarna uppassa vid Malören och möta ankommande fartyg i sjön därutanför.  Vid lotsplatsen på en signalstång hissad svart kula med ett horisontellt vitt mittbälte utmärker att lots finnes och skyndsamt utgår ankommande fartyg till mötes.

Ur lotsledsförteckningen 1916: Lots uppassa på Malören och möta fartygen 2 mil utanför.

1920 års båtbestånd:

1 motorbåt byggd 1913 i gran, klink, 8.3×2.2, 5 hk Bomhus
1 motorbåt byggd 1917 i furu, klink, 8.3×2.3, 5 hk Bomhus
1 motorbåt byggd 1916 i gran, klink, 8.3×2.3, 10 hk Bakteman
1 motorbåt byggd 1909 i furu, klink, 8.3×2.8, 5 hk Bakteman
1 motorbåt byggd 1918 i furu, klink, 8.35×2.45, 5 hk Bakteman
1 segelbåt bygg 1917 i gran, klink 7.2×2.5
1 segelbåt bygg 1917 i furu, klink, 7.2×2.2
1 segelbåt bygg 1913 i gran, klink, 7.2×2.5
1 segelbåt bygg 1915 i furu, klink, 7.8×2.5
1 segelbåt bygg 1917 i gran, klink 7.8×2.5

Utdrag Ur ”Ljus längs kusten” Anders Hedin

Efter att Sverige förlorade Finland 1809 påbörjades arbetet med att inrätta lotsplatser längs Norrlandskusten. Överlotsdirektören och sjökartografen N.G. af Schultin föreslog Malören till lotsplats. Han hade efter ett besök på ön 1786 insett fördelarna med en lotsplats där.

1823 gjordes en framställan i riksdagen att få stationera lotsa på Malören men ärendet fick bero tills vidare. Efter en ny sjömätning 1827 runt Malören konstaterades att området var lämpat som lotsplats.

Förste lots blev bonden Nils Johansson från Bredviken som i sin ansökan uppgivit att han i 20 års tid hade lotsat skepp i Kalix och Torne skärgårdar. Liknande bakgrund hade nästan alla som antogs som kronolotsar på Malören 1828, Nils Johansson dog i oktober 1828. Det var torftigt med kompetens och lotsdistriktschefen skrev i en rapport 1829:

”Wid Malören utsedd till lotsplats finnes ingen lots och är svårt att få i anseende till den ringa lön lotsarna äro tildelte, då de wid sitt goda fiske anse sig vara tvugne genom denna tjensts antagande med denna ringa lön. Detta var den allmänna tonen ibland denna class af fiskare och duglige personer”

Nästa kända lots är Petter Holm som egentligen var bonde, fick som ersättning 1 rdr 16 sk banco per dygn. För den summan skulle han hålla egen båt och lotsdräng. Detta var sommaren 1836. Han stannade bara till våren 1837.  Därefter anställdes Jonas Åberg som extra lots som erhöll 140 rdr banco för hela sommaren ”i ett för allt” dvs egen båt och dräng. Åberg blev mästerlots och fortsatte som ende lots till 30 juni 1840 då han dog.

Samma år anställdes sjökapten Pehr Bergström född 1791 och Pehr Henriksson Holm. Tyvärr skötte de inte sina åtagande korrekt och många klagomål kom från städerna och kaptener om bristande kunskap och intresse. Därtill var de kanske för få enligt Haparandas borgare och 1842 anställdes ytterligare en person, smeden Axel Ture Rahm från Pålänge. De tre lotsarna hade alla drängar som började kallas lotslärlingar.

Kring mitten av 1840 talet var antalet lotsningar ca 40-50 per år. Klagomålen fortsatte och Pehr Bergström dömdes för brott mot tullbestämmelser och blev suspenderad i 6 veckor. Thure Rahm stod inför rätta för tullförsnillning och lots Pehr Holm hade grundstött med S/S Örnsköld.

Lotslärlingen Gabriel Rahm grundstötte engelska fartyget TWEED och smet därefter från platsen. Övriga lotsar höll honom om ryggen och försökte tiga ihjäl historien.

Överhuvudtaget kom det många klagomål om lotsningarna på Norrland och så här lät det 1856 från borgarståndet i Riksdagen:

” Flere fransmän hvilke under de sednare åren besökt Norrland i afsigt at derifrån hemta tjära och beck hafva i anseende til lotsväsendets usla tillstånd ifrågasatt om de kommit til ett civiliserat land. De säga då att annorstädes lotsjakten ligga dem till mötes på kusten, måste de härstädes sjelfva loda sig in emellan klippor och skär”

1847 byggdes en vaktstuga innan dess hade lotsarna huserat i fiskebodarna.
1851 tändes första fyren.

1852 Lotslärlingen Pehr Persson Bergström drunknade 4 augusti efter att ha kantrat med sin båt.

1853 avskedades Ture Rahm, Gabriel Rahm och lotslärling Fredrik Enbom var i tjänst detta år och Anders Enegren anställdes.

1854 anställdes Lars Nordström född 1838 och Christoffer Lindvall och 1861 började Lars Olof Wikström och 1864 Carl Fredrik Persson. Wikström omkom 19 juli 1866 genom drunkning.

Lotsstyrelsen lät under 1870 talet bygga en rälsväg (decauville) över ön på det att lotsbåtarna kunde dras från ena sidan till den andra beroende på väder och vind.

1866 omkom Lars Nordström och fyrvaktare Hamrins dotter på färd mellan Haparanda och Malören. Lotsdistriktschef CF Espelund skrev följande i sin rapport;

” hafva båda derunder omkommit, ty båten har blifvit hittad vid Ytterstö landet utanför Kalix. Segel och allt båtens behör var borta, förutom fockmasten, hvilken satt fast i sin toft men afbruten på två ställen, hvilket utvisa att båten i kantradt tillstånd kommit mot land. Nordström var känd för en nyckter, rask oförtruten och ordentlig karl”

Till nya lotsar anställdes Alfred Pehrsson Wikström född 1846 (bror till tidigare omkomne Carl Fredrik) som blev lotsförman 1889 samt Carl August Wikström. Det var tre släkter Wikström som arbetade ungefär samtidigt och 1870 fanns två Lars-Olof Wikström som inte var släkt! Och en tredje Lars Olof Wikström jobbade där vid sekelskiftet.

1893 Johan Petter Wikström blir lotslärling, mästerlots 1931.

1931 fick Malören telefon och sammanslogs då med Kalix

1932 nedlades Malörens lotsplats och JP Wikström tjänstgjorde ytterligare 8 år på Kalix lotsplats.

1936: tillbyggnad av Malörens lotsuppassningshus

HÄNDELSER

1874 den 2 okt: Stark storm med regntjocka; lotsen kom ombord med livsfara på finska skonerten ALOTAR, 25 kr premie. Den 7 oktober samma som ovan till tyska skonerten GESINE, 30 kr i premie

1882 den 26 oktober: Lotsarna Gabriel Rahm, Lars Olof Wikström och Nils Lindgren drunknade under resa mellan Kalix och Malören.

1890 3 okt: Alfred Wikström och lotslärling Karl Olof Bäckström lyckades under svår storm och hög sjögång borda engelska ångaren MONTROSE och lotsa den till Töre. Belöning 15 kr vardera.

Samma år den 30 sept. Johan Anton Bergström som under uppenbar livsfara ensam gått ut och bordat tyska S/S IMPERIAL samt lotsa i hamn. 40 kr i premie.

1892 18 sept. Med fara för egna liv och under svår storm gick Alfred Wikström och Johan Peter Blombäck ut och inlotsade engelska S/S DALTON. Premie 50 kr

Lotsar vid Malörens Lpl

EfternamnFörnamnFöddI StatenLpl 1Lpl 2Lpl 3
JohanssonNils1828Malören
HolmPetter1836Malören
ÅbergJonas1837Malören
BergströmPehr17911840Malören
HolmPehr17991840Malören
RahmAxel17861842Malören
RahmGabriel18261843Malören
BergströmAnders18251846Malören
BergströmPehr1850Malören
EnbomFredrik1853Malören
LindvallChristoffer1854Malören
NordströmLars18381854Malören
WikströmCarl1864Malören
WikströmAlfred18461867Malören
LindgrenNils18381872Malören
BlombäckJohan18601882MalörenSalmi
BergströmJohan18621883Malören
SundgrenGustaf18611883RödkallenMalören
WallgrenKarl18541883Malören
WallgrenNils18561884Malören
SundqvistHenrik18671885MalörenKalix
BäckströmKarl18591887KalixMalören
WikströmLars18651887Malören
BergströmKarl18711889Malören
SundqvistRichard18741891LiggskärLuleåMalören
WikströmJohan18791894MalörenKalix
LindvallLeo18741899RödkallenKalixMalören
WallgrenKarl18791901MalörenKalix
ÅströmKarl18821901MalörenKalix
WallgrenAlbert18891905MalörenKalix
WallgrenOlof18921906MalörenKalixTöre
StrömAlbin18961909KalixMalörenTöre
LindbäckKarl18871912KalixMalören
LindbäckKarl18971912MalörenKalix
WikströmRickard18901914KalixMalören
EnvallKarl19031917Malören
StrömbäckRikard18971917Malören
AlmkvistHelge19011919KalixMalören
WikströmSten18991919MalörenKalix
BergströmOtto18951920MalörenKalix
RönnbäckSven19021920MalörenKalix
BlombäckJoel19021921MalörenKalix
EkholmSven19011922RatanMalören
EnvallAxel19051923Malören
EnvallKarl19061928MalörenKalixBredskär/Umeå