Oxelösund och Oxelö Lpl

58° 39.682′ N 17° 7.505′ E

Fotografier Oxelösund Lotsar

Hävringe 1891

I en lotstaxa från 1642 fastställes priset för lotsningar till och från Oxelösund, vilket tyder på en redan stadgad lotsplats. Bakgrunden till taxans tillkomst synes också ge skäl för att Oxelö kronohemman hade karaktär av styrmanshemman.

På 166o-talet signalerar en del åtgärder ett mer civilt inriktat lotsväsende. När amiralitetskollegium 1667 börjar meddela vissa skärgårdsbönder tillstånd att lotsa, nämns också sådana vid Oxelösund. Lotshemmans väsendet utbyggs och 1683 omförs Oxelö kronohemman till lotshemman.

1697 års lotsförordning stadgar att lotsarna vid Oxelösund skall lotsa från sjön vid Hävringe och Svartbådan inkommande fartyg, som går direkt till Nyköping och därifrån till sjöss igen. Vidare att de skall lotsa skärgårdslederna till Gräntsö och Sävösund samt till Norrköping. Samma år bestämmes personalstyrkan till 3 lotsar, varav en skall vara förordnad till ålderman, och 3 lotsdrängar.

Tidigt är lotsplatsen känd som Oxelösunds lotsplats. I 1798 års rulla möter dock namnen Oxel och Oxelösunds lotsplats. I en marginalanteckning hänföres 3 man till Oxelö och likaledes 3 till Oxelösund.  

Oxelö expanderade under 1800-talets två första decennier och 1820 fastställdes dess personalstyrka till ålderman, 3 mästerlotsar och 5 secunda (ordinarie) lotsar. I Oxelösund hölls dock styrkan konstant. Oxelösundslotsarna bodde vid nuvarande G:a Oxelösund och lotsade antagligen uteslutande i skärgårdslederna. De vid Oxelö, Hummelvik och Brevik bosatta Oxelölotsarna svarade i första hand för Hävringe-uppassningen. En viss fördelning av lotsningarna enligt dessa grunder synes ha förekommit redan före tudelningen av platsen, varför denna troligen var en bekräftelse på rådande praxis.

Dubbelplatsen blev inte långlivad. I praktiken tycks en återförening ha ägt rum senast någon gång på 1850-talet, och på 1860-talet finns bara en lotsplats, Oxelö. Efter ett par decennier ersätts det namnet dock med det ursprungliga, Oxelösund. Helt åtskilda var säkert de två platserna dock aldrig. Oxelösundslotsarna syns nämligen hela tiden ha sorterat under åldermannen i Oxelö.

Nedanstående ur reglemente för Lotswerket 1799: Under lotsuppsyningsmannen för Norrköpings fördelning lyder Oxelösunds lotsplats med 1 ord lots, 1 utlärd lotsdräng 1 utlärd reservlotsdräng och 1 lotslärling. Lotsplatsen lyder under lotsåldermannen i Oxlö.

Nedanstående ur reglemente för Lotswerket 1799: Under lotsuppsyningsmannen för Norrköpings fördelning lyder Oxelö lotsplats med 3 ord lots, 4 utlärda ord lotsdräng 1 utlärd reservlotsdräng och 3 lotslärlingar. Lotsplatsen lyder under lotsåldermannen i Oxlö.
Lotsningsområde: Oxelö och Hummelsviks lotsar uppaβa wid Häfringe båk, emottaga från sjön at inlotsa til ankarplats under Häfringe eller Ålöfjerden, derifrån til sjöβ äfwen inåt Bråviken til

Ur rulla 1736:

Lots Nils Jönsson, 46 år i tjänst 1718
Nils Larsson
Jöns Åkesson, 52 år i tjänst 1734
Lotsdräng: Åke Jönsson i tjänst 1734
Lotslärling: Jöns Jönsson

Ur rulla 1769:

Lotsålderman Nils Andersson. 51 år i tjänst 1740
Lotsar:
Jöns Jönsson, 44 år i tjänst 1734
Anders Larsson, 43 år i tjänst 1750
Olof Jonsson, 62 år i tjänst 1743
Eric Andersson, 43 år i tjänst 1746
Utlärda lotsdrängar:
Lars Andersson, 62 år i tjänst 1743
Nils Larsson, 46 år i tjänst 1743
Nils Nilsson, 34 år i tjänst 1748
Anders Nilsson, 28 år i tjänst 1754
Per Nilsson, 29 år i tjänst 1755
Lotslärlingar:
Lars Nilsson, 25 år i tjänst 1755
Jöns Åkesson, 22 år i tjänst 1758

Sandvikens Lotsuppassning: Extra lots Erich Berthelsson, 44 år i tjänst 1754

Ur rulla 1774:

Lotsålderman Nils Anders Oxelgren, 58 år med 32 tj.år
Ord lots:
Anders L Öberg, 48 år med 23 tj.år
Eric Anders Wikström, 50 år från Hummelsvik med 23 tj.år
Anders Larsson Sundström, 29 år från Oxlökrog med 6 tj.år
Nils Larsson Sjöberg, 52 år från Brevik med 26 tj.år
Anders Nilsson Oxelgren, 35 år från Oxlökrog med 11 tj.år
Utlärd lotsdräng :
Nils Nilsson Sjöberg, 40 år från Hummelsvik med 15 tj.år
Lars Nilsson Oxelgren, 32 år från Oxlö med 9 tj.år
Lars Andersson Öberg, 24 år med 2 tj.år
Nils Nilsson Oxelgren, 29 år med 6 tj.år
Lotslärlingar:
Jöns Jönsson antagen 1767
Anders Ersson Wikström, 24 år Hummelvik
Lars Nilsson Sjöberg, 22 år från Oxlökrog
Åke Jönsson, 19 år från Oxlö

Ur 1817 års rulla:
Ord. Lots L Nilsson Sjöberg
Lotsdräng L Svensson Sjöberg
Lotslärling Eli Åström

Ur rulla 1817 för Oxelö lotsplats
Lotsålderman: A. Ersson Vikström
Ord Lots: L. A-n Sundström, O. Sundström, E. Ersson Appelgren
Ord Lotsdräng: A. Sundström, H. Sundström, A.P. Vikström, A. Sundström
Reservlotsdräng: J.P. Öman
Lotslärling E.G. Appelgren, A.P. Sundström

Ur 1820 års förteckning för Oxelösund: Från sjön vid Hävringe till Djupsundet vid Hartsö, Norrköping, Ramshäll vid Norrköping, Pampus, Nyköping, Nyköping skans, Oxelösund, Nävekvarn, Sandvikens lastplats ankarplatsen vid Ulöfjärden vid Oxelösund eller därifrån till sjöss vid Hävringe, sjöss eller från sjön till ankarsättning under Båklandet
Ulöskären vid Oxelösund utom Gråskären, till Nävekvarn, Sandviken, Ramshäll vid Norrköping
Oxelösund: Till Nyköping, Nyköping skans, Norrköping, Sävösund, Gränsö, Nävekvarn, Sandviken, Hävringe, Sjöss vid Hävringe Djupsundet vid Hartsö, Arkö
Oxelö Lpl: 1 lotsålderman, 3 mästerlotsar, 5 secundlotsar 3 lotslärlingar
Oxelösunds lpl 1 mästerlots, 2 secundlotsar 1 lotslärling

Ur 1820 års reglemente för Oxelö: Lots uppassa vid Hävringe Båk och möta fartygen utanför grunden, dessutom emottaga de fartyg utanför Nyköpings skansoch sådana fartyg som icke flyta genom Oxelösund vilka böra lotsa till Grässkären eller ut till sjöss vid Hävringe, även emottaga de fartyg i Ålöfjärden och biträda så ofta det påfordras, lotsarna i Oxelösund

Ur 1853 ”Den Svenske Lotsen”
Lots fås från Hävringe och möta utanför Sörgrund

1863 års reglemente finns inte Oxelösund med men Oxlö finns:
Lotsningsområde: Från Oxelö till Sävösund respektive Nyköpings skans, Nyköping, Nävekvarn, Sandviken, Pampus, Norrköping, Gränsö, Arkö, Djupsundet, till sjöss vi Hävringe, från sjön vid Hävringe till Oxelösund dito till ankarsättningen på Ålöfjärden eller därifrån till sjöss, till sjöss eller från sjön vid Hävringe till Ramshäll.

Ur reglemente 1868 Lots uppassa vid Oxelösund och å Hävringe samt emottaga inomskärs gående fartyg i sundet och från sjön kommande utanför grunden vid Hävringe. Lotsningsområde från Oxelösund till Enskär och Djupsundet respektive Sävösund, Nyköpings skans Nyköping, Nävekvarn, Sandviken, Pampus, Bräudden vid Björnviken, Norrköping, Gränsö, Arkö, Hävringe. Från Hävringe till Enskär respektive Djupsundet, Nyköpings skans, Nyköping, Ålöfjärden, Oxelösund, Arkö till och från sjön.

1874 byggdes lotsuppassningshus på Oxelö
1881 uppgick Oxelö in i Oxelösunds lotsplats
1882 en ny lotsbåt
1883 uppfördes en ny lotsutkik på Oxelö istället för en kasserad
1892 En ny däckad lotsbåt
1896 byggdes en ny utkik vid Oxelösunds lotsplats
1897 tillbyggdes uppassningshuset på Hävringe
1916 uppassningsstugan i Oxelösund försetts med en utkik på taket som ersättning för den mycket rötskadade fristående utkiken.
1921 ersattes den gamla utkikställningen av trä med ett åttkantigt 21 meter högt torn av armerad betong
1927 fick Hävringe telefonförbindelse
1929 en ny lotsbåt anlände
1935 renoverades uppassningshuset i Oxelösund
1938 Om och tillbyggdes lotsuppassningshuset på Hävringe
1950 Om och tillbyggdes lotsuppassningshuset i Oxelösund

BåtbyggdmaterialmodellmåtthkMotor
Däckad kutter1905ekkravell8,3×2,510Skandia
motorbåt1910ekkravell7,3×2,44Skandia
motorbåt1913ekklink6,2×2,54Skandia
motorbåt1914ekklink6,2×2,55Skandia
motorbåt1916ekklink6,2×2,55Skandia
segelbåt1913ekklink6,3×2  
segelbåt1912ekklink6,15×2,04  
Roddbåt1913ekklink4,75×1,6  
Roddbåt1915ekKlink4,4×1,5  
Båtbestånd 1920

HÄNDELSER

1798 en seglingsolycka. I S:t Nicolai dödsbok för det året möter vid tre namn, lotsdrängarna Lars Oxelgren och Erich Sjöberg och tjänstegossen Erich Andersson, inteckningen »drunknad», och husförhörs längden omtalar att olyckan inträffade den i december 1798 mellan Oxelösund och Häfringsbåk.

1876 den 6 nov: Orkanliknande storm, hög sjö och snötjocka vid bordning av tyska skonerten HERMANN. 40 kr i premie till lotsen.

En novembernatt 1902 med orkanartad storm strandade ryska galeasen Emily på Stora Byttan sydväst om Hävringe och blev vrak. Besättningen försökte rädda sig i skeppsbåten, men den vattenfylldes, och alla dess åror spolades bort. Båten hölls dock kvar och länsades, varefter ett nytt försök att komma från vraket gjordes med bättre resultat. Men nu drev båten redlös ned mot en rad av bränningar. Från Hävringe iakttogos ljussignaler från de nödställda, fyra lotsar skyndade till hjälp med lotsbåten, och efter en äventyrlig kryssning mellan grundbrotten kommo de i närheten av den drivande båten, som nu var alldeles invid lovartsidan av brytande grund. Lotsbåten befann sig i lä om dessa grund, och ögonblicken voro dyrbara. Att kryssa upp runt grunden skulle ta för lång tid, och att seglande våga sig genom brotten syntes vara omöjligt. En kort rådplägning — vi våga försöket — seglen bärgas, och med alla krafter spända till det yttersta ros båten genom brotten, skeppsbåten nås i sista stund, och dess besättning är räddad. De fyra lotsarna belönades sedermera såväl av lotsstyrelsen som av ryska regeringen

1889 den 18 okt i dagningen upptäckte vakthavande lotsen å Hävringe att ett mindre fartyg som sedermera befanns vara slupen BRÖDERNA förlist vid Sörbrott vadan två mästerlotsar, två lotsar en lotslärling och ett båtbiträde, alla från Oxelösunds lotsplats utseglade med lotskuttern för att söka bringa hjälp. Komna i närheten av platsen utsatte de en mindre roddbåt för att med denna bland brott och bränningar närma sig vraket så mycket som möjligt under det kuttern höll sjön i grannskapet. En man från vraket, skepparen, surrade sig fast på en flotte av trästycken och blev drivande på denna lyckligen bärgad av lotsarna den återstående besättningskarlen åter vilken syntes förlorat besinningen och därmed förmågan att hjälpa sig själv, omkom antagligen följande natten då vraket slogs i spillror. Lotsarna som hela dagen uppehållit sig bland bränningarna tilldelades tillsammans en belöning på 100 kr.

1903 3 jan bärgade en mästerlots och en extra lots vid Oxelösunds lotsplats under synnerligen svåra förhållanden och med livsfara besättningen å den vid Hävringe strandade S/S Luleå från Tyskland. Lotsarna tilldelades härför 40 kr vardera.

Lotsen vid Oxelösunds lpl PA Sjögren omkom vis S/S Liljevalchs krigsförlisning 18/8 1942

Samtliga vid Oxelösunds lotsplats, Mästerlots RAF Sandin, Lots AO Östling och båtmannen KJ Söderlund erhöll envar 100 kr i belöning samt skriftligt erkännande för berömvärd handling vid hjälpvedettbåtens nr 232 förolyckande utanför Grässkären den 24 mars 1944 varvid 7 av den 10 man uppgående besättningen omkom.

Följande saxat ur ”Bland lotsar o fyrmän” av Erik Hägg

Av gamla handlingar framgår att det område, där Oxelösunds samhälle nu är beläget, fordom tillhörde Oxelö vidsträckta lotshemman, vilket år 1683 förvandlades från krono- till frälsehemman. Jordägaren blev då skyldig att utan ersättning hålla lotsarna med erforderliga bostäder jämte en del andra förmåner.

Intill år 1878 bodde lotsarna dels på öarna Ålö och Hasselö, dels på fastlandet vid Hummelvik och Brevik, det nuvarande Oxelösund. Nämnda år flyttade samtliga lotsar till den helt nära samhället belägna Sandviken, där lotsverket uppfört bostäder för dem. Vid Gamla Oxelösund, invid det nuvarande prydliga lilla lotssamhället, finns ännu kvar den s. k. åldermansstugan, typisk för gamla tiders lotsbostäder.

Stugan innehåller ett enda men stort rum, utgörande kök, matrum och sovrum. Lotsuppassningen vid Oxelösund ombestyres dels per telefon, dels genom utkik i den höga av armerad betong byggda lotsutkiken, vars utseende påminner om en fabriksskorsten. Men därjämte uppassa lotsarna å det 7,5 nautiska mil (14 km.) utanför Oxelösund, i yttersta havsbandet belägna skäret Hävringe, där även en bemannad fyrplats finnes.

Ända fram till år 1885 voro lotsbåtarna vid Oxelösund helt öppna. 1890-talet betecknar i flera avseenden en period av förbättring beträffande båttyperna, och år 1905 anlände till Oxelösunds lotsplats den första lotsmotorbåten i Sverige, levererad av Lysekils båtvarv. I maj månad året innan beställde nämligen Oxelösundslotsarna en motorbåt att användas till lotsbåt. Lotsarna hade tidigare inhämtat lotsstyrelsens mening och fått till svar de inte hade något att invända att en ny lotskutter till platsen utbyttes mot sagda motorbåt. Motorbåten anlände via Göta kanal. Båten kostade lotsarna 3000 kr.

Från Minnesalbum:

Belägen i S:t Nicolai socken av Södermanlands län. Utstation och uppassningsplats för från sjön kommande fartyg: Hävringe, inlopp till Oxelösund, Nyköping, Norrköping och Bråviken i allmänhet.

Oxelö är ett gammalt lotshemman, år och dato för dess ursprung som sådant är okända. Enligt anteckningar från grosshandlare Konrad Asplund i Nyköping, lotsson från Oxelösund samt bror till framlidne överlotsen C. H. Asplund i Oxelösund, var Oxelö lotshemman från 1700-talet. Hävringe lotsarna bodde då på Oxelö, men flyttades år 1846 till Brevik, nuvarande Oxelösund. Den nu befintliga båken på Hävringe uppfördes år 1751, men antagligt är att där förut funnits en äldre sådan och att lotsar varit stationerade där före denna tid.

Längre bort i tiden var Nyköping den betydande orten i denna landsändan, och vid Enskär har funnits en båk tidigare än vid Hävringe. Utprickad farled fanns söder om Lökholmarna, och fartyg använde farleden Enskär – Nyköping. ”Gamble kung Göstaff” tog från Nyköping åtskilliga laster malt till Stockholm för sin och hovets räkning, och i ett brev till en slottsloven klagar han över att en dylik last förolyckats genom fartygets grundstötning, varför han lägger slottsloven på hjärtat att skaffa ”skicklige styrmän” att hans goda malt ej må hamna på sjöbotten i stället för i kungens mäskkar. Denna ofta återkommande fordran på ”skicklige styrmän” blev som känt uppslaget till lotsinrättningen.

Ännu på mitten av 1800-talet angjorde fartyg Enskär istället för Hävringe, som ju dock var den genaste vägen.

Omkring är 1874 byggdes den första båthamnen på Hävringe. En gammal lotsvaktstuga låg i en klyfta i berget, i skydd för och gömd så mycket som möjligt undan vädret. År 1865 utbyttes denna, nu åtskilligt förfallna stuga mot den nuvarande fyrvaktare bostaden. Den gamla stugan såldes då för 30 kronor, och inköptes för lotsarnas privata räkning av lotsen Karl Gerhardt Sundström (far till Anton och Alfred Sundström samt till Norrköpingslotsen Elfving).

En ny vaktstuga uppfördes år 1891 samtidigt med den nuvarande fyren. Ännu senare har vaktstugan utökats och moderniserats. Före fyrens tillkomst år 1891 hängdes en lanterna upp i båken. Särskilt gjordes så för ångaren ”Express”, vilken åren 1879 – 1881 gick med post och passagerare på routen Hangö – Stockholm tillfölje ishinder i Stockholmsleden.

Före mitten av 1850-talet var en Wickström lotsålderman vid Oxelösunds och Hävringe lotsplatser. Efter honom kom Claes Gustaf Sundström, som tog avsked år 1874. Han efterträddes av Claes Henning Asplund, på 1890-talet utnämnd till överlots i samband med en grad- och titelförändring som då gjordes. Asplund hade börjat lotsa vid 19 års ålder år 1858. Hävringe-vakten bestod då av 3 lotsar. Efter Asplund blev Arvid Sundström (förut lotsförman i Norrköping), överlots i Oxelösund år 1908. Vid hans bortgång blev C. Ördén överlots den 16 januari 1917.

På 1850-talet var antalet lotsar 12, lotsåldermannen inräknad. På Hävringe-avdelningen kom 9 och på Oxelösund (som nu benämnes gamla Oxelösund), kom åldermannen och 2 lotsar, avsedda för inomskärs lotsningen. De deltog ej i Hävringe-vakten.

I mitten av 1850-talet hade lotsarna i naturaförmåner fri bostad och vedbrand, ladugårdshus med plast för 2 kor samt åkerareal, cirka 3 tunnland (1,5 hektar), per man. Den årliga lotsinkomsten var vid denna tidpunkt cirka 300 kronor. Sjöfågelsjakt och fiske (särskilt sälskytte) var då av större betydelse än nu. Någon fridlysningstid för sjöfågel fanns inte, men lotsarna insåg redan då det vara förenligt med god hushållning att skydda ejdern under häckningen, och de var innehavare av Oxelösund – Hävringe och Högstens fisken.

Enligt Öbergs rulla år 1890 var lotslotten vid Oxelösund 1600 à 1700 kronor. Först med detta decennium synes platsen ha börjat sin frammarsch, i det att medellotslotten för tioårsperioden 1891 – 1900 var 3,352 kronor. Sedan dess har trafiken och lotspennings uppbörden gått stadigt och säkert uppåt.

Omkring år 1870 tilldelades Hävringe den första lotskuttern av kostertyp, och under en följd av år bestod Lotsverket dess likes ett årligt underhåll. Då Lotsverket indrog båtunderhållet och ålade lotsarna att själva bekosta detta, beslutade lotsarna att skaffa sig en motorbåt. Båten byggdes vid Lysekils verkstad år 1905 och försågs med en 6 hästkrafters motor. Maskindriven båt visade sig så mycket förmånligare än segelkutter att ännu en båt anskaffades, något mindre och försedd med en 4 hästkrafters motor. Under byggnad är nu (år 1929) en däckad motorbåt av järn, betydligt större än de tidigare båtarna, möjliggjort genom båthamnens förstoring och fördjupning år 1922.

År 1878 flyttades lotsarnas bostäder från Brevik, där nu Oxelösunds järnvägsstation och hamn är belägna, till Sandviken, där nya bostäder uppförts under ledning av fyringenjör Karlsson.

Liten Berättelse från första världskriget:

Utkiken och några andra av Hävringe-vakten, vilka stannat uppe i den ljusa och stilla sommarnatten, hörde strax efter midnatt den 11 juni 1916 dånet av kanoneld och såg blixtarna från densamma från farvattnet i norr. Ehuru givetvis oroade blev de knappast överraskade. Konvojerna av tyska malmångare hade visserligen länge gått förbi trygga, men det var endast rimligt att motparten någon gång skulle försöka störa och oroa denna, för dem skadliga trafik. Man kunde i sommarnatten se konvojens 12 à 16 fartyg jämte konvojfartygen, en bevärad handelsångare om cirka 1,000 tons samt ett par bevärade trålare. Ännu knappast synliga kom en rad ryska torpedbåtar, hann upp konvojen och öppnade eld mot dess försvar. Det största konvojfartyget syntes omedelbart styra vinkelrätt ut till havs, till synes lämnande åt sitt öde de konvojerade fartygen, vilka i sin tur genast satte kurs in mot närmaste land.

Flykten var emellertid, det insåg till och med de i taktik olärda åskådarna, en krigslist avsedd att locka fienden från sitt huvudbyte. Och listen lyckades fullständigt. I stället för att detachera en eller på sin höjd ett par torpedbåtar att förfölja den armerade ångaren – hjälpkryssaren – samt rikta huvudstyrkan åt att avskära återtåget för handelsfartygen sattes samtliga torpedbåtar in på att beskjuta den flyende bevärade ångaren. Och den mötte snart sitt öde, ehuru den i det längsta flöt på de tomfat dess lastrum var fyllt med, varefter torpedeskadern försvann, tydligen i tanke att den väl förrättat sitt värv. De konvojerade fartygen räddade sig in på neutralt område, de bevärade trålarna hade likaledes räddat sig. Stillheten sänkte sig över den för en kort stund så upprörda valplatsen.

Då striden var över kom en båt sökande land. Den innehöll 6 oskadade och 3 sårade från den sänkta hjälpkryssaren, bland dem även dess chef. De skadade fördes upp till lotsvaktstugan och förbands med material ur den platsen tillhöriga samaritlådan. Då det var gjort, skulle man gå iland med motorbåten, men innan man gett sig iväg kom en av de bevärade trålarna sökande efter överlevande. På den togs nu ombord männen från båten, och den gav sig in till Nyköping, där de skadade togs in på sjukhus. Samtliga var vid tillfället utan huvudbonad – i strid gällde enligt chefens besked den regeln att alla skulle ha blottade huvuden. Chefen Hoffman fick av dåvarande mästerlotsen Ördén låna en segelsällskapsmössa.

Det var i få ord den i tidningarna mycket omskrivna sjöstriden vid Hävringe.

Lotsångaren Mulle. Bild: Oxelösunds arkivet

Mulle var Sveriges första lotsbåt, byggd 1905, med motor och användes vid Oxelösunds lotsplats, mestadels stationerad på Hävringe.
Båten ritades av E. A. Smith, lotskaptenen i Stockholm och bygget beställdes genom överlotsen C. H. Asplund i Oxelösund hos båtbyggaren Selmer Niklas Olsson i Bohuslän. Olsson drev Allmags varv på ostsidan av Orust.
Båten byggdes i kravell helt i ek och när den var färdigbyggd var avvikelserna mellan Smiths ritningar och verkligheten betydande. När han fick se båten frågade han om det verkligen var den båt han ritat.
Enligt en tidigare publicerad uppgift var båten 8,25 meter lång och 2,45 meter bred, enligt en annan: 8,3 x 2,53 meter samt med ett fribord om 1,15 meter förut och 0,7 meter akterut.
“Mulle” levererades i april 1905 och sattes i tjänst i maj 1905. Under sin tid som lotsbåt hade den egentligen inget officiellt namn men smeknamn förekom. Under 1910- och 1920-talet benämndes hon ibland som “Den stora”. Lotsen Åke Ericsson lär från 1937 ha kallat henne “Mulle”, men en annan källa uppger att det “säkerligen” var den munvige lotsen Gustaf Diener som låg bakom smeknamnet.
“Mulle” förblev lotsbåt till slutet av av 1938. Senare såldes hon till hamnroddarna som satte henne i tjänst hösten 1939 och tog henne ur tjänst hösten 1964.

Lotsplatser övrigaEfternamnFörnamnFörnamnFörnamn/ OrtFöddAntagen i lotsverketAvskedDöd
 JönssonNils  16901718 
 JönssonJöns  17251734 
 ÅkessonJöns  16841734 
 JönssonÅke   1736 
 LarssonNils   1736 
 Oxelgren/ AnderssonNilsAndersOxlö17181740 
 AnderssonLars  17071743 
 JonssonOlof  17071743 
 Larsson/ SjöbergNils Brevik17231743 
 Wikström/ AnderssonEricAnders 17261746 
 Nilsson/ SjöbergNilsDrunknadeHummelvik17351748 1798
 Larsson/ ÖbergAnders  17261750 
 Nilsson/ OxelgrenAnders Oxlökrog17411754 
 Nilsson/ OxelgrenLarsDrunknadeOxlö17441755 1798
 NilssonPer  17401755 
 ÅkessonJöns  17471758 
 JönssonJöns   1767 
 Oxelgren/ NilssonNils  17451768 
 Sundström/ LarssonAnders  17451768 
 Öhberg/ AnderssonLars  17501772 
 JönssonÅke  17551774 
 Sjöberg/ NilssonLars Oxlökrog17521774 
 Wikström/ ErssonAnders Hummelvik17501774 
 SundströmKarlGerhardt  1800 
 AppelgrenEG  1817 
 Appelgren/ ErssonE   1817 
 SundströmAA  1817 
 SundströmAP  1817 
 SundströmA   1817 
 SundströmH   1817 
 Sundström/ AnderssonLars   1817 
 SundströmO   1817 
 VikströmAP  1817 
 ÖmanJP  1817 
 Sjöberg/ LarssonLars   1817 
 ÅströmEli   1817 
HävringeWickström    1840 
Oxelösund ÖLAsplundClasHenning 183918571908
 ÖhmanCarlViktor 18441859 
 ÅhlströmJakobTheodor 18411871 
Norrköping ÖLSundströmViktorArvidBernhard18571873 1916
 SundströmClaesGustaf 18501874 
NyköpingKarlström/ AnderssonJohanErik 18511878 
 ÖrdénCarlJohan 18681882 1933
 AsplundClaesHerman 18601885 
NorrköpingElfvingGerdtKarl 18651887 
 JanseCarlErnst 186118871912
 VigrenKarlEmil 18621887 
 BoqvistPerEmil 18681888 
NorrköpingSandinAnton  187018881930 
 Sundström-BrattIsakGunnar 18701890 
NorrköpingSundströmCarlAlfred 18701890 
NyköpingBergströmCarlJohan 18681891 1918
 ÅbergWilhelmFerdinand 18701891 
IdöSundinKarlJohan 187318921933
NorrköpingAhlinAlbertEmanuelAlbin187918931939
 BomanErnstGustafAlbert18761894 
 ÅhlströmHugoTheodorAlbin18771894 
 LindmarkHenryHjalmar 18661895 1921
NorrköpingÖrdénCarlAnton 18791895 
ArköSundströmCarlAnton 18791895 
NyköpingÅhlströmIvarTheodor 187918961939
 BergJohnIvar 18811898 
NorrköpingDahlAugustTheodor 187618981936
 LundbergOW  1898 
 LönnbergOttoVerner 18761898 
Häradskär/ NorrköpingHarderMatsHarald 18861905 
 SundströmErikViktor 18871906 
NorrköpingPeilotAxelFransBernhard18861906 
ArköStenbäckHilmerKonstantin 18871908 
IdöLönnbergOscarHenry 18931912 
ArköHolmströmTorMauritz 18891914 1947
Sölvesborg/ ÖL OxelösundWyk/ JönssonHåkan  18921915 
 HäggKarlArvid 18961916 
NorrköpingSandinRagnarAntonFredrik18971916 
KalmarStålnäbbGustafEinar 18981916 
 DienerAxelGustafBernhard18941917 
 ÖrdénKarlEvert 19001918 
 AnderssonGeorgManfredEmanuel18961919 
 BlomqvistJosefHarald 18971919 
 ÖlinAldo  19001919 
Häradskär/ NorrköpingÖstlingArvidOscar 19061920 
NorrköpingNilssonGustafHenry 19031921 
Norrköping LFSundinKarlTureWilliam190319216
NorrköpingEricsonÅkeRagnvaldFerdinand19071925 
 SjögrenPerAlbertFörlisning19021925 1942
HäradskärErikssonÅkeRagnvaldFerdinand19071925 
NorrköpingErikNilsAlvar 19041926 
Norrköping/ StedsholmenErikssonNilsAlvar 190419261964
 AnderssonErnstGustaf 1912192969
NorrköpingFångquistKarlOlofOskar19111931 
 SundströmKarlGustaf 19141937 
NorrköpingÅhsbergBörjeSigurdFabian19131937 
Oxelösundlpc o ÖLSHembergNilsToreBertil19121937 
Oxelösundlpc o ÖLSHembergNilsToreBertil19121937 
 HembergErikBjörnAdolf190719381963
NorrköpingSjögrenStureDavid 19081938 
 SundströmKarlDennis 19121938 
 LönnbergHenryBertil 19161939 
NorrköpingAnderssonErikVilhelm 19211939 
 GustavssonJarlHenning 19151941 
 ÖrdénKarl-GöranWilhelm 19281943 
 AhlinBengtAlbert 19211944 
 HolmströmOlleMauritz 19201944 
 ArnevingIngvarSuneManfred19231946 
 PeilotBerndtGeorg 19181946 
 ÖrtengrenKarlBertilAnders19251951 
 JakobssonFritzSture 19091952 
Oxelösund ÖLTernsjöGöstaStig 19201952 
Norrköping/ ArköNilssonStigJohanAlgot19281952 
 BååvKaj  19171953 
 HolmCurtDavid 19281953 
Halmstad LPCHulanderSigurdLennartEmanuel19191953 
SkäggenäsKjellbergUlfJohny 19281953 
 LarssonGustafAdolf 19181953 
 SandbergErikSigvard 19281953 
 ÅlanderOlleEmanuel 19181953 
OskarshamnArvidssonPerAlgot 19241953 
 BorgströmIngemarNils 19291955 
 StålnäbbPerEjnar 19261955 
ArköAnderssonEbbeKarl 19301956 
 BlanckJanBertil 19301956 
 HellströmStigFredrik 19301957 
 SombeckSvenEskil 19301957 
 ZetraeusÅkeNapoleon 19291957 
Furusund/ OskarshamnBogneHaraldRune 19321957 
LandskronaDahlKarlErikRagnar19231957 
LuleåHedmanPerHenning 19281958 
 HallSvenOlofLSE19291962 
 SandinLarsRagnar 19331964 
 WalmanStaffanNilsGunnar19351964 
Södertälje HenrikssonBo  19321964
StockholmOlssonLars  19441969
 CappelinMagnus  19371973 
 LiljebergÅke  19461974 
Oxelösund LPCFärnstrandLars  19421974 
NorrköpingAhlstedtPerM 19431974
 AnderssonAnders  19471975 
Malmö KrageBendt  19311975
 Borg(ström)Per-Ejnar  19441977 
StockholmJonssonStaffan  19401977
 EkströmErik  19351978 
SödertäljeErikssonHåkan  19421979 
 FlemkÖrjan  19481979 
 LundqvistErling  19471979 
 ElgWilly  19391980 
 MolundJan  19491980 
Lotsar vid Oxelö och Oxelösunds lotsplats