Gullholmen Lotsplats

58° 10.790′ N 11° 24.364′ E

Lotsutkik med galgen 1901, Fotograf Hugo Hallgren

Gullholmens lotsplats

Utdrag ur Södra Bohusläns övärld :

”Det anses klart att Gullholmen var bebyggt på 1500-talet och Gullholmen omtalas enligt öns turistbroschyr år 1585 i Norske HerredagdomBöger En extra skattelängd från 1610 omnämnes här 24 strandstíttare. I en bohusläns kalender från början av 900 talet förklarades på 1500 talet om Morlanda dit ju Gullholmen då hörde, under rubriken Kronans strandsittare att de ”tillförne icke hava stått i Kronans jordeböcker enär de ingen ordinarie skatt utgöra till Kronan utan endast allena kontributioner som av samhällslängden förklaras Som vederlag för att dessa Gullholmen bor befriats från skatt synas strandsittarna ha ålagts viss lotsningsplikt. Sjötrafiken i Hermanösundet var nämlligen livlig på den tiden och fast anställda lotsar fanns på Gullholmen från 1700-talet fram till 1828 samt från 1840-talet till 1915 då lotstjänsten här definitivt indrogs”

Lotsplatsen bemannades från tidigt 1700 tal fram till 1828, fanns inte med i 1862 års förteckning ej heller i 1916 års lotsledsförteckning. Troligen nedlagd 31/3 1915 enligt vissa källor.

Lotsplatsen har tillhört Marstrands fördelning.

Ur regler för Lotsverket 1799: Under lotsuppsyningsman för Marstrands fördelning lyder Gullholmens lotsplats med 2 ordinarie lotsar, 1 utlärd lotsdräng, 1 utlärd reservlotsdräng samt 2 lotslärlingar. Lotsplatsen lyder under lotsålderman på Käringön. Lotsarna uppassa vid Gullholmen, utlotsa till sjöss dessutom till Käringön, till Lysekil även till Malström och därifrån om så erfordras.

Enligt rulla 1729: Lotsar Nils Olsson och Nils Bengtsson

Ur rulla 1736:
Lots Erland Nilsson i tjänst 1721
Lots Anders Pehrsson i tjänst 1724

Ur rulla 1744
Lotsar: Anders Pärsson, Erich Simonsson, Nils Bengtsson och Esbjörn Esbjörnsson
Lotsdrängar: Bengt Nilsson och Anders Nilsson

Ur Rulla 1817:

Ord lots Nils Pålsson
Reservlotsdräng Hans Andersson
Lotslärling Johan Pettersson

Ur 1820 års förteckning lotsades till Flatholmen eller Lysekil, Mollösund, Uddevalla, matholmen, Malström, Stumpeskagen, sjöss eller från sjön.

1820 års reglemente: 2 mästerlotsar, 2 secundlotsar 2 lärlingar

1875 Byggdes nytt uppassningshus istället för kasserat.

1891 fick platsen en däckad lotsbåt

Enligt rulla 1894
Lotsförman: Nils Nilsson född 1843 i tj 1862
Mästerlots: Olof Eliasson född 1834 i tj 1867
Lots: Nils Berglund född 1862 i tj 1886
Lotslärling: Johan Anton Ljungberg född 1873 i tj 1894

1896 byggdes ett nytt lotsuppassningshus

Händelser:

Nedanstående ur ” Om lotsväsendets tillstånd vid Västkusten i början av 1800-talet”. Ett betänkande av N.G. Schultén
Gullholmens lotsplats har endast sitt avseende på inomskärsleden. Utmed och norr om St. Hermanön stryka några goda inlopp fram men lotsarna kan icke från sin kringflutna holme en gång bli varse de fartyg som ämnar söka denna reträtt. Om en av dem blev flyttad på själva stora ön mitt för Stensviken så att han kunde hålla god utkik till sjöss och hade sin båt i nämnda vik så kunde han lämna det biträde som av honom väntas”

Pressklipp från 26 okt 1896: Bohuslänningen:

Mycket har skrifvits om senaste stormen dess våldsamhet och härjningar. Meddelanden från skilda delar av landet har fyllt tidningarnas spalter, äfven från Gullholmen må dragas ett strå till stacken.

Från Lysekil meddelas att lotsarna där ej kunnat till följd av den starka stormen segla ut till en i norra hamnen förankrad ångare men samtidigt omtalas att fyra fartyg lyckats inkomma till Ellös fjorden.

Hur kommo dessa dit?

Jo genom lotsarnes å Gullholmen förman Nils Nilsson, Olof Eliasson och Nils Berglund mod och skicklighet.

Från tidigt på morgonen till sent på kvällen seglade dessa män med sin lotsbåt utan att unna sig vare mat eller dryck kämpande mot hafvets raseri och stormens våldsamhet. Så snart de inlotsat ett fartyg och förankrat det, vände de ut till hafvs igen späjande efter flera hjälpbehöfvande.

Och när skymningen inbrutit voro fyra fartyg i säker hamn hvilka annars hade gått en säker undergång till mötes. Meddelaren häraf talade vid lotsen Berglund samma dag på kvällen. På tillfrågan om han icke haft enhet dag svarade han:

” Åh ja jag vet just inte, men det har blåst duktigt idag och jag har fått ögonen fulla av salt för jag har varit lika mycket i vattnet som ur vattnet”

År 1838 infördes av lotsar till Gullholmen en finsk skonert lastad med styckegods. Det blåste full storm vid tillfället, och lotsarna vågade livet för att få in fartyget i hamn. Värdet av fartyg och gods gick på över trettiotusen riksdaler. Lotsarna tillerkändes efteråt genom domslut fem och en halv procent därav eller cirka 1,750 riksdaler. När det kom till kritan, erhöllo de femtio riksdaler. Så var det jämt och samt.

Exemplen skulle kunna mångfaldigas. Det har inte varit med tanke på ekonomisk vinst lotsarna utfört sina hjältedåd. De ha tagit det som sin självklara plikt att bispringa de nödställda. Sjöfarande litade på deras hjälp, fordrade den också i många fall. Det var en hård och krävande lott i synnerhet före livräddningsstationernas tillkomst. Den karaktäriseras bäst av följande ord ur en tidning från adertonhundratalels förra hälft:
»Lotsen har- för det han bärgar människoliv, även med egen livsfara – intet. Förlorar han därvid livet, åtnjuter hans änka och barn – intet. Men begår han det minsta ouppsåtliga misstag, så får han fästning och man utöser över honom himmelsskriande förbannelser.»

Lotsarna på Gullholmen

Lotsplats  övrigaEfternamnFörnamnFöddAntagen i lotsverket
 NilssonErland 1721
 Pehrsson/ PärssonAnders 1721
 BengtssonNils 1729
 OlssonNils 1729
 EsbjörnssonEsbjörn 1744
 NilssonAnders 1744
 NilssonBengt 1744
 SimonssonErich 1744
 AnderssonHans 1817
 PetterssonJohan 1817
 PålssonNils 1817
 NilssonNils18431862
 EliassonOlof18341867
Uddevalla/ MarstrandEkholm/ AnderssonAlfred18601877
UddevallaBerglundNils18621886
 HögvallJohan/ Oskar18691894
LysekilLjungbergJohan/ Anton18731894
LysekilHolmbergCarl/ Albert18801900