Pataholm ligger ungefär mittemellan Oskarshamn och Kalmar
Lotsplatsen anlades i mitten av 1700-talet men låg troligen i träda vissa perioder. Platsen lades ner 1925 och lotsningarna övertogs av Skäggenäs och Timmernabbens lotsplatser.
Ej med i 1744 års rulla
Ur rulla 1774 Lots Jöran Andersson i tjänst 1768
Ur reglemente för 1799. Under lotsuppsyningsman för Kalmar fördelning lyder Pataholms lotsplats: 1 ord. lots, 1 utlärd lotsdräng, 1 utlärd reservlotsdräng och 1 lotslärling. Lotsplatsen lyder under lotsålderman i Kalmar.
I 1817 års rulla fanns endast vakanta tjänster p.g.a. nästan obefintlig sjöfart.
Ur 1820 års reglemente: 1 Secund lots och 1 lärling. Lotsuppassa i Köpingen och möta fartyg utanför Pata Enskär.
Ur ” Den Svenske Lotsen 1854”
I Pataholm finnes ingen särskild lots tillsatt men biträde fås ifrån Skäggenäs och även från Wållö..
Ur reglemente 1863: Lotsningsområde från Pataholm till Timmernabben respektive Mönsterås och Skäggenäs.
1884 byggdes ett lotsuppassningshus å Saltforsudde
1889 uppfördes en signalstång med kula
Ur lotsledsförteckning 1916: Lotsuppassa å holmen Saltfor och möta från sjön kommande fartyg utanför grunden. Lotsleder från Pataholm till sjöss eller tvärtom, till sjöss vid Dämman eller Vållö, Mönsterås, Timmernabben, Borgholm och Skäggenäs.
1920 års båtbestånd
1 segelbåt byggd 1915 i ek, 5×1.7
| Lotsar i Pataholm | |||||
| Efternamn | Efternamn 2 | Förnamn 1 | Förnamn 2 | Född | Antagen i lotsverket |
| Andersson | Jöran | 1768 | |||
| Andrén | Gustaf | Algot | 1869 | 1892 | |
| Gustafsson | Nordling | Carl | Wilhelm | 1866 | 1888 |
| Lundqvist | Viktor | Hildam | 1896 | 1916 | |
| Petersson | Lorens | 1837 | 1892 | ||
| Sjöberg | Oskar | 1882 | 1902 |
Förlisningar runt Pataholm
Skrivet av Carl Olof Cederholm 1982
S/S ”Andreas Banck” var ursprungligen en Nova Scotia-byggd brigg på 400 ton med namnet ”America” som hade köpts av ett rederi i Hälsingborg och döpts om. Rederiet byggde på 1880-talet två stora fartyg på det Olssonska varvet i Tlmmernabben, skonertskeppen ”Bifrost” och ”Aldebaran”.
Dit seglades “Andreas Banck” för att repareras. Vid en nordostlig storm med högvatten draggade briggen och drev på grund nordväst om Nyemåla Landsholm. Och där finns vraket än idag. Vid lågvatten syns för timringen tydligt från ytan.
Många andra fartyg är ännu inte påträffade. Galeasen “Mars” vars last auktionerades ut efter förlisningen på Runnö 1 oktober 1814: 100 st furuplankor, 340 sparrar och 8000 läkt.
Briggen ”Barvie” destinerad från S:t Petersburg till Hull med trälast, vilken sjönk utanför Vällö lotsplats i november 1825.
Briggen “Hope” på 290 ton från England, som förliste i november 1834 på ett okänt grund i Mönsterås skärgård destinerad från S:t Petersburg till London med trävaror
Galeasen ”Josephine” som under skepparen G Åsbrandts befäl och tillhörig handlanden Meurling förliste vid Gåsö nära Vållö lotsplats 1 oktober 1842.
Briggen ”Gazelle” från Arendal i Norge, destinerad från Härnösand till Honfleur med trävaror, förlist vid Eneskär nordost Vållö i augusti 1857.
Skonerten ”Angurwadel’’ lastad med vindruvor och spansk lök, vid Oskarshamn 1853
Skonerten ”Balder” av Pataholm som blev vrak utanför Vållö 1863.
Briggen ”Två Bröder av Kalmar» destinerad från Mönsterås till Hartlepool med pitprops, som strandade vid Mönsterås yttergrund 1 april 1877 och blev vrak vilket senare köptes av Mönsteråshandlaren Rosén.
12 januari 1882 Förliste dessutom norr om Vållö hjulångaren ”Malmöhus”, när den var på sin jungfrutur efter att ha sjösatts vid Oskarshamns mekaniska verkstad. Det var en tragisk händelse för Oskarshamn eftersom 15 personer omkom vid olyckan, bl a skeppets konstruktör John Fletcher. (Hittad 1986, Red. Anm)