Fotografier Mälaren Lotsar 1920
Fotografier Mälaren Lotsar 1943
Fotografier Mälaren Lotsar 2002
Av C-G.Sundius 1992
Källor: Egna anteckningar ur arkiv, matriklar m.m.
Att beskriva denna lotsplats och dess stora lotsningsområde är inte särskilt lätt, ty mycket har hänt inom detta stora insjöhav och åtskilliga förändringar har vidtagits genom åren. Lotsplatsen eller området finns ju dessutom fortfarande kvar och fungerar i högsta grad till skillnad från så många andra lotsplatser.
Mälarens nuvarande lotsplats har egentligen uppkommit genom sammanslagning av andra lotsstationer. Den första av dessa var ”Södertelge och Trosa lotsplats”, som inrättades så tidigt som 1759. Det var dock tydligen ingen särskild livlig sjöfart i dessa farvatten, då ingen sjöförbindelse fanns mellan Saltsjön och Mälaren, ty omkring 1799 var platsen indragen.
Den första lotsen i området hette Anders Ersson och antogs 1759. Vid tiden för indragningen fanns en lots som hette Erik Söderman. Fler än dessa båda finns inga uppgifter om.
När Södertälje kanal öppnades år 1819 återupplivades platsen under namn av ”Södertelge lotsplats” vars lotsar till en början endast lotsade i Saltsjön och till Stockholm. Behovet gjorde det emellertid nödvändigt att lotsar anställdes som kunde lotsa till och från andra platser i Mälaren. År 1824 tillsattes lotsar i Strängnäs, Västerås, Arboga m.fl. orter.
Kanalen i Södertälje är ju en gammal önskan om obehindrad genomfart och man började gräva redan i början av 1400-talet, men kanalen kom inte till utförande förrän först 1819. Senare inköptes det hela av staten och kanalen ombyggdes åren 1918-24, ett stort arbete varvid minsta djupet ökades från 4 till 6 m och minsta bredden från 10 till 24m.
Det exakta datumet när Mälarens självständiga lotsplats bildades i Stockholm vet jag ännu ej, men enligt gamla rullor från 1800-talet, började de allra tidigaste lotsarna 1868, vilket på goda grunder får antas vara det år man började lotsningsverksamheten här. Som redan har nämnts var samtliga lotsstationer, som betjänade Mälaren-sjöfarten av mer eller mindre självständig karaktär.
Södertälje Ips var den äldsta (1759-1799 och 1819-1903) med egen lotsålderman och först 1824 tillkom Strängnäs Ips vars ålderman även var chef för de lotsar som var placerade i Västerås och Kungsör. Beträffande Mälarens Ips, som den i Stockholm bildade lotsplatsen fick heta, besattes den till att börja med av ett ganska stort antal lotsar, men omsättningen/avgången var även hög de första åren.
Sjöfarten var, enligt lotsningsstatistik, förhållandevis livlig, särskilt när ångfartygen blev allt vanligare. Lastageplatserna runt Mälaren utvecklades dessutom hastigt, allt borgade för en livlig samfärdsel. Så småningom, mot slutet av 1800-talet, utbyggdes väg- och järnvägsnätet och lotsarnas inställelse- och hemresor blev bekvämare och tog mindre tid, en väsentlig förbättring, ty de hade osedvanligt långa resor till och från avlägsna orter runt Mälaren.
Mälarens Ips hade sina lokaler i samma fastighet som Sthlm:s Ips vid Stora Nygatan 46, 3 tr., alltså hörnhuset mot Kornhamnstorg fram till sammanslagningen 1903, då Södertälje, Mälarens och Strängnäs s.k. åldermannaskap och lotsplatser sammanslogs till en enda med det gemensamma namnet Mälarens Ips med kontor i Södertälje. Behov av uppassnings- och Överliggningslokaler i de olika orterna fanns dock och i Stockholm följde man med Stockholmslotsarna, när de i sept. 1925 flyttade till Skepps bron 46 B. Här disponerade man två rum i andra våningen.
Den 1 april 1939 flyttades dock lotsuppassningen till Bohusgatan på Södermalm, där en bostadslägenhet om 3 rum och kök fick bli Mälarlotsarnas nya hemvist.
Man kan således fastslå, att året 1903 blev Mälarens lotsplats ett enhetligt lotsningsområde under en gemensam chef, försten lotsförman men efter 1937 en överlots. Titulaturen blev sedermera lotsplatschef och 1988 CTO, sjötrafikområdeschef när förändringarnas vindar blåste inom lotsadministrationen.
Mälarlotsarna har troligen haft landets längsta lotsleder inom sitt område och dessutom med en hela tiden ökande lotsningsfrekvens, särskilt sedan även Hammarby leden i Stockholm öppnades 1926. Längsta distansen enligt lotsledsförteckningen var Stockholm-Köping= 74 n.m. Man får dock inte förledas att tro att Mälarlotsarna helt var instängda i Mälarens vidsträckta och flikiga innanhav, man hade även lotsningsskyldighet av utgående fartyg på åtskilliga orter mellan Södertälje och Landsort, så som Oaxen och Karta kalkbruk, Tullgarn, Trosa, Hålsviken, Sävösund Herrhamra och till sjöss vid Landsort. Så småningom reducerades en del av dessa orter, men utlotsningen till Sävösund och Landsort fanns kvar så länge Sävösunds Ips bestod (19 67) och vid Landsort än ida9«
Att lämna, många gånger tomma, barlastade fartyg ute vid Landsort, var ofta en både svår och farlig förrättning vid sydliga stormar när sjön växte på grundbrotten runt Landsort, flera olyckor har även inträffat med svåra personskador, faktum är ju, att det alltid är svårare att debarkera till lotsbåten än tvärtom, ett förhållande som alla lotsar vet.
Inne i Mälaren finns visserligen inte de här problemen men här finns i stället andra svårigheter i form av långa, vindlande farleder som vid mörker och/eller nedsatt sikt måste ha varit en särdeles påfrestning att klara, särskilt innan de inbyggda kommandobryggornas och radarns tid. Detta var ju allmängiltigt/ men då som nu gällde det ju alltid att försöka komma fram till sina avlägsna lastageplatser långt inne i landet så snabbt som möjligt med långsamma, vindkänsliga ångfartyg eller motorskutor. Fartygsstorlekar och djupgående reglerades ju helt av slussarna och respektive hamnar och bryggor.
Åtskilliga berättelser om dramatiska lotsningar finns, särskilt när allt fler broar slogs mellan Öar och näs. Bropassager, innan VHF-radion blev allmän, kunde vara något av en pärs med dålig belysning och andra svårigheter samt eventuella möten. En lotsning till eller från Uppsala genom Fyrisån var säkert inte heller någon sinekur ens på sommaren med fullt dags ljus.
Dagens sjöfart har givetvis förändrat många av de tidigare betingelserna, fyrar och farleder har byggts ut, muddringar har genomförts och Södertälje kanal och sluss har ombyggts och fördjupats samt även Linasundet mot Mälaren, men fartygens storlekar och djupgående har ökat i och med detta och därmed kraven på lotsarna. Att framföra ett modernt välutrustat max.-fartyg från eller till Södertälje – Västerås/Köping under besvärliga väderleksförhållanden är en prestation som helt kräver sin man. Det är ju fråga om både hamn- kanal- och skärgårdslotsning med allt vad det innebär.
1800-talets Mälarlotsar rekryterades huvudsakligen från orterna runt Mälarens stränder och kom i viss mån från lotssläkter, vilket var ett gammalt önskemål i allmänhet av höga vederbörande. Efter sammanslagningen 1903 ändrades detta till stor del och efter 1924, när det krävdes viss nautisk examen och sjöpraktik för att bli lots, anställdes lotsar från handelsflottans befälskår med ursprunglig hemort på många olika håll.
Mälarens lotsplats fungerar, som sagt, fortfarande men under ändrat namn, verksamheten är dock densamma som förr och visar inga tecken till avmattning så länge det anses lönsamt att skeppa gods till och från Mälarhamnar och Södertälje, en glädjande utveckling av ett lotsningsområde som genomgått förändringar liksom så många andra, men av positivt slag. Man har ju dessutom skaffat sig egen utsjöplats i och med att Landsorts lotsplats förvandlats till lotsuppassning under Mälarens lotsplats.
Mera Fakta
Tillhörde Norra lotsdistriktet och Stockholms fördelning. Mälarens lotsplats löd under åldermannen i Södertälje lotsplats.
Ur rulla 1769 för Södertelge och Trosa lotsplatser: 1 vakant lotstjänst
Utlärd lotsdräng Anders Ersson, 44 år i tjänst 1756 bosatt i Oxelsvik.
Ur rulla 1774: Södertälje lotsplats: Ord lots Anders Ericsson, 49 år
Lotsplatsen finns inte med i 1799 års reglemente. Slogs ihop med Södertälje 1904
1820 års reglemente: Södertelge: Lots uppassa i staden och mottaga vid slussen.
Ur reglemente 1863: Lotsningsområde: Från Södertälje till Stockholm resp Strängnäs. Herrhamra, Sävösund, Trosa till sjöss vid Landsort
Ur 1820 års reglemente för Södertälje lotsplats: 1 Ålderman, 2 mästerlotsar, 4 secund lotsar, 2 lotslärlingar. Lotsa till Stockholm, Härhamra, Lacka, Säfwesund, Trosa, sjöss vid Landsort
Ur reglemente 1868: Lots Uppassa i staden och emottaga fartyg vid slussen. Lotsningsområdet: från Södertälje till Stockholm resp Strängnäs, Mariefred, Oaxen, Kartan, Tullgarn, Trosa, Hålsviken Sävösund, Herrhamra, till sjöss vid landsort, Köping, Strömsholm, Kungsör, Västerås, Torshälla och Uppsala.
| Södertälje lotsplats | Mälarens lotsplats |
| Från Södertelge till: | Från Stockholm till: |
| Sjön vid Landsort | Drottningholm |
| Stockholm | Södertelge |
| Mariefred | Mariefred v/v |
| Strengnäs | Strengnäs v/v |
| Torshälla | Upsala v/v |
| Vesterås | Torshälla v/v |
| Kungsör | Vesterås v/v |
| Strömsholm | Vesterås Norra v/v |
| Upsala | Kungsör v/v |
| Köping | Kungsör norrs v/v |
| Oaxen | Strömsholm v/v |
| Tullgarn | Strömsholm norra v/v |
| Säfösund | Drottningholm>S-telge |
| Herrhamra | Mariefred>S-telge |
| Oaxen- Landsort | Strengnäs>S-telge |
| Vesterås>S-telge | |
| Torshälla>S-telge | |
| Kungsör>S-telge | |
| Strömsholm>S-telge | |
| Upsala>S-telge | |
| Köping>S-telge |
1916 års lotsledsförteckning: Lotsar uppassa i Stockholm, Södertälje och Köping
1920 år båtbestånd:
1 däckad kutter i ek, kravell, 11,5×4,2 15 hk motor
1 motorbåt i ek, 7 m 5 hk motor
1 roddbåt i ek klink
Lotsuppassningen flyttades i september 1925 från Stora Nygatan 46 3 tr, Stockholm till Skeppsbron 46B 2 tr rum nr 61. I november 1926 erhöll Mälarlotsarna även rum nr 62.
Den 1 april 1939 flyttades lotsuppassningen från Skeppsbron 42 b till Bohusgatan 39 5 tr där en bostadslägenhet om 3 rum och kök förhyrdes för en årlig hyra av 2000 kr. Lägenheten sades upp 2004.
Lotsar i Mälaren 1928
Södertälje uppassningsställe: Lfm KJ Bandolin, mls CL Rundlöf, Lots OE Svensson, extra lots AA Malmlöf.
Stockholms uppassningställe: mls EA Brandt, mls CG Berggren, lots KB Hammarström
Köpings uppassningsställe: mls CA Bandolin
1930-31 är Malmlöf överförd till Stockholm och för Södertälje tillkom extra lotsen HE Jansson. För Stockholm är Brandt avförd och för Köping är CA Bandolin avförd och extra ordinarie lotsen GA Johansson tillkommer.
1932 är Rundlöf avförd från Södertälje och extra ord lotsen KE Berggren tillkommer.
1941 byggs nytt lotsuppassningshus i Södertälje
Följande ur en journal/rulla från slutet av 1800-talet
Södertelje Lotsplats:
Petter Ulric Ekström: född 15/10 1805, sek lots 1823, ålderman 1830, Pension 1863. (1852= 6 dagars arrest för fel i tjänst)
Anders Gustaf Jansson Öman: född 9/6 1821 (dräng/sjöfarare) lärling 1848, sek 1848, mls 1852. (1869 4 dagars vaktarrest för fylleri. 1874 5 dygn i mörk arrest för fylleri)
Eric Gustaf Lindberg född 1825(dräng) lärling 1850 styrsedel 1853, sek 1854 mls 1855 avsked 1867. ( 6 dagar vaktarrest för fylleri och försummad lotsuppassning, 1867 4 dygn på vatten o bröd för fylleri i tjänst)
Anders Isac Persson Bergström: född 24 sept 1830 (fiskarson), lärling 1855, avsked på egen begäran 1864. (1861 varnad för det han 2 ggr lotsat förbi Strängnäs lpl. 1862 6 d på vatten o bröd för samma brott samt sturskhet mot förman.)
Frithiof Alfred Svensson: född 22 aug 1841, lärling/styrsedel 1858, sek 1860, 1875 avsked för fylleri. (1872 4 dygn på vatten o bröd för fylleri i tjänst. 1873 8 dygn mörk arrest för fylleri. 1875 8 dygn mörk arrest för tjänsteförseelse)
Thor Ulric Viktor Ekström: född 16 dec 1837 (lotsåldermans son) lärling 1855, styrsedel 1861, därefter tjänstledig i perioder. 1863 avsked på egen begäran
Carl Fredrik Åström: född 4 feb 1863, lärling 1849, ss 1852 sek 1856, ålderman 1863 trp från Landsort 1863
Carl Johan Oscar Amberg: född 18/10 1836(sjöman) sek 1864, död 1877 (1869 2 dygn vaktarrest för fylleri. 1872 2 dygn vatten o bröd för fylleri. 1875 3 dygn mörk arrest för tjänsteförseelse.)
Carl Eric Vikstrand: född 22 dec 1833, sek 1867, utstruken 1875 (1870 4 dygn vakt arrest för försummelse och fylleri. 1872 4 dygn vatten o bröd för fylleri. 1874 4 dygn vatten o bröd för samma)
Anders Isak Andersson: född 7/6 1830, xa lots 1876, lots 1881, lotsförman 1880, död 1884. (1877= 3 mån fängelse för vägran att lotsa) trp från Mälarens lpl
Pehr Gustaf Scherberg född 28/5 1823, xa lots 1876, lots 1881 lotsförman 1884
Gustaf Adolf Hellberg född 11/8 1845, xa lots 1876, lots 1881 (trp från Mälarens lpl)
Frans Wilhelm Emanuel Carlsson född 16/7 1851, lärling 1884, lots 1884 ( 1890 100 kr i böter för grundstötning med S/S Frigga)
Carl David Carlsson Berg född 11/3 1848, lärling 1886, styrsedel 1888. (antog namnet Berg 1888)
Ytterligare några lotsar från en annan rulla:
| Född | Anst | Avsk | Död | Notering | |||
| Alm | Carl | Fredrik | 1821 | 1868 | 1886 | ||
| Alm | Gustaf | Ferdinand | 1824 | 1868 | 1870 | Avskedad såsom opålitlig, supig | |
| Strömberg | Fredrik | Wilhelm | 1809 | 1868 | 1870 | ||
| Löfving | Johan | Gustaf | 1823 | 1868 | 1868 | 6 veckors fängelse för grundstötning | |
| Lindqvist | Carl | Fredrik | 1835 | 1868 | 1890 | Böter för underlåtenhet att rapportera grundstötning | |
| Almqvist | Anders | 1838 | 1870 | 1886 | Böter för ohörsamhet att lyda order | ||
| Lundqvist | Anders | 1824 | 1871 | 1890 | 6 d vaktarrest för vårdslös lotsning och strandning | ||
| Westerberg | Carl | Henrik | 1836 | 1871 | 60 rdr böter för grundstötning omvandlat till 3 veckors fängelse | ||
| Öhman | Eric | Victor | 1845 | 1873 | 1888 | Böter mot §39 samt böter för grundstötning. Ofta på fyllan | |
| Rosenquist | Carl | Otto | 1849 | 1866 | 1909 | 50 kr Böter för grundstötning | |
| Forsdahl | Gustaf | Edvard | 1846 | 1877 | 1885 | 10 kr avdrag för oanständigt uppförande och osannfärd uppgift, 10 kr avdrag för avlägsnande från tjänsten. 15 kr avdrag för fylla | |
| Ekström | Carl | Emanuel | 1864 | 1887 | |||
| Jacobsson | Johan | August | 1827 | 1868 | 1902 | 8 d vaktarrest för fylla | |
| Andersson | Carl | Erik | 1844 | 1868 | 1899 | Böter för grundstötning, försummad uppassning samt uraktlåtenhet att fullgöra order | |
| Berglund | Johan | Victor | 1836 | 1870 | 1904 | Böter för fylla men bra lots | |
| Ekström | Carl | Ferdinand | 1823 | 1871 | 1904 |
Slussen i Stockholm
Följande saxat ur Stockholms källan
Denna sluss började byggas 1637 i Söderström. Arbetet leddes av holländska timmermän. Sjöbotten gröptes ur för att ge plats åt slussdammen. Under tiden hölls Saltsjöns och Mälarens vatten borta med fördämningar.
En kasunvagga, en stor låda i trä, byggdes på Skeppsholmen. Därifrån bogserades den med båt och lades på plats vid den nya slussen. Kasunvaggan kläddes med holländsk sten. Det var svenska och tyska murarmästare som gjorde det jobbet. Vattendjupet i slussen var ungefär två meter. Slussen var 6,5 meter bred. Fartygen fick bara ha ett djupgående på 1,6 meter för att få passera.
Den nya slussen öppnade för trafik 1642. Då hade Kristina blivit drottning av Sverige och slussen fick sitt namn för att hedra henne.
I början av 1700-talet var Kristinas sluss trasig och otillräcklig för de allt större båtarna. Staden behövde en ny sluss. Ingen visste hur den gamla var gjord eftersom det inte fanns några ritningarna kvar.
1724 bad man uppfinnaren Christofer Polhem om hjälp. Polhem var 63 år och tyckte själva att han var för gammal för att ta på sig ett så stort uppdrag, så han tackade nej. Två kända arkitekter, Adelcrantz och Carlberg gjorde varsitt förslag. Det var Carlbergs förslag som vann, men eftersom han ville bygga den nya slussen längre åt söder skulle det bli väldigt dyrt. Då dök Christofer Polhem upp igen. Han hade ändrat sig och kom med ett eget förslag där slussen skulle bli kvar på sin gamla plats. Han fick uppdraget att bygga den nya slussen 1744. Då var Polhem redan över 80 år gammal och fick färdas i bärstol när han övervakade arbetet.
Polhems sluss brukar kallas Röda slussen eftersom det stod fyra tegeltorn vid varje ände av slussen. I tornen fanns spelverk som drog upp bron som en vindbrygga. Bygget pågick mellan 1747 och 1755. Christofer Polhem dog fyra år innan slussen blev klar, vid 90 års ålder. Hans son Gabriel tog över och ledde arbetet de sista åren.
1793 byggdes den Röda slussen om och fick en ny och större bro närmast Saltsjön. Då bytte den också namn, till Blå slussen.
På 1830-talet började diskussionerna igen om en ny sluss. 1845 gick uppdraget gick till överstelöjtnant Nils Ericsson. Den här gången flyttades slussen så att den kom närmare Gamla stan. Den grävdes också djupare än de tidigare. Nils Ericssons sluss stod klar 1850.
Under slutet av 1800-talet ökade trafiken vid slussen, både i vattnet och på land. Slussen hade svårt att klara både sjöfarten och trafiken mellan Gamla stan och Södermalm. Det blev trafikstockningar när slussarna öppnades för att släppa igenom båtarna. Folk och fordon fick köa under tiden och man talade om “Sluss-eländet”.
et tog många år innan den nya Slussen kunde invigas. 1935 var Klöverblads-slussen klar. Ovanifrån ser nämligen bilvägarnas av- och påfarter ut som ett klöverblad. Nu kunde bilarna passera mellan Gamla stan och Södermalm, mot Hornsgatan eller förbi Stadsgården mot Nacka, på ett smidigare sätt än tidigare. Dessutom gick det enkelt att anpassa trafiken på klöverbladet när Sverige bytte till högertrafik 1967. Det var Tage William Olsson, Holger Blom och Gösta Lundberg som skapade 1935 års sluss.
Ur minnesalbum 1914-1924 Lotsverkets personal
Mälarens lotsplats omfattar hela insjön Mälaren, med lotskontor och lotsförmansexpedition i Södertälje, vaktrum och lotsuppassning i Stockholm samt en lots, bosatt i Köping, med uppassningsskyldighet därstädes.
Mälarens lotsplats har uppkommit genom sammanslagning av andra lotsplatser. Den första av dessa var ”Södertelge och Trosa lotsplats”, som inrättades 1759. Någon livligare sjöfart har tydligen icke varit i dessa farvatten, då ingen förbindelse fanns mellan Saltsjön och Mälaren, ty omkring år 1800 var platsen indragen.
När Södertälje kanal öppnades år 1891 blev platsen återupplivad under namn av ‘Södertelge lotsplats’ vars lotsar till en början endast lotsade i Saltsjön och till Stockholm. Behovet gjorde det dock nödvändigt att lotsar anställdes som kunde lotsa till och från andra platser i Mälaren.
På kanaldirektionens framställning tillsattes lotsar, som blev placerade i Strängnäs (1824), Västerås, Arboga m. fl. platser, varjämte Stockholms lotsar lotsade till Södertälje och troligen även till Strängnäs. När sedermera ångfartygen tillkom, samt järnvägarna, så att lotsarnas inställelse- och hemresor kunde försiggå fortare, indrogs samtliga lotsplatser i Mälarstäderna och uppgingo i den nya Mälarens lotsplats. Den sista sammanslagningen skedde 1903, då även Södertälje lotsplats ingick i Mälarens.
Den första lotsen, vars namn påträffas, tillhörde Södertelge och Trosa lotsplats och hette Anders Eriksson, antagen 1759. Då platsen blev indragen fanns en lots, Erik Söderman, på indragningsstat.
Åren 1820 – 1823 tillsattes vid den nya Södertelge lotsplats:
Lotsålderman O. M. Åström med 30 riksdaler i lön.
Lotsarna:
C. P. Sundberg
Palmqvist
G. J. Öhman
P. Ekström senior
P. U. Ekström junior.(Lotsålderman 1830 – 1863)
Mästerlotsarna hade 20 och sekundlotsarna 10 riksdaler i lön.
För närvarande (1925) är personalen 7 ordinarie och 3 extra lotsar samt 3 lärlingar, fördelade med 3 lotsar i Södertälje, där lotskontoret är förlagt, 3 lotsar i Stockholm och 1 lots i Köping.
Lotsningsområdet är troligen ett av de största. Lotsledsförteckningen upptager 40 lotsleder, varav den längsta är 75 distansminuter. Till prickningsområdet hör 305 st. prickar.
År 1924 fullbordades ombyggnaden av Södertälje kanal.
År 1928 öppnades ännu en ny och djup infartsled till Mälaren, Hammarbyleden, från Danvikstull genom Hammarbysjön och med sluss mellan denna och Årstaviken, genom denna vik förbi Liljeholmen ut i Mälaren.
Fullt färdig för genomfart av större fartyg blir Hammarbyleden först då de nya sträckningarna och broarna för järnvägen bli färdiga och den gamla järnvägsbanken kan genombrytas till full bredd och djup. Detta är av den största betydelse, då tillfartslederna till Mälaren varit och utgöra betingelserna för lotsplatsens tillblivelse och fortbestånd.
Strengnäs lotsplats
59° 22.648′ N 17° 2.238′ E
Ur 1844 års reglemente: Uppassa i staden emottaga fartygen i segelleden der utanför samt lotsa till Stockholm, Södertelge, Westerås, Kongsör, Köping. Låg i Nyköpings län och Stockholms fördelning, Lotsålderman i Strängnäs med 1 mästerlots, 1 secundlots och 1 lotslärling. Slogs samman 1903 till Mälarens lotsplats
Wästerås Lotsplats
59° 36.164′ N 16° 32.780′ E
Ur 1844 års reglemente: Uppassa i staden och lotsa till Strengnäs och Kongsör. Låg i Nyköpings län och Stockholms fördelning, Lotsålderman i Strängnäs med 1 secundlots och 1 lotslärling. Finns ej med i senare reglementen så troligen införlivad med Södertälje mitten av 1800 talet.
Kongsör Lotsplats
59° 25.776′ N 16° 6.269′ E
Ur 1844 års reglemente: Uppassa på Kongsör emottaga vid Rödko samt lotsa till Westerås, Strengäs. Låg i Nyköpings län och Stockholms fördelning, Lotsålderman i Strängnäs med 1 mästerlots och 1 lotslärling. Finns ej med i senare reglementen så troligen införlivad med Södertälje mitten av 1800 talet.