Idö Lotsplats

57° 42.632′ N 16° 45.565′ E

Lotsar

Officiellt lotsplats från 1696 och nedlades 1986

Lotsningsverksamheten vid Idö har dock anor från 1500-talet. Den första kända lotsen var Oluf. Han skötte lotsningsverksamheten från Krokö. I början av 1600-talet när Olufs söner tog över flyttades lotsningsverksamheten över till Idö. Lotsningsuppdraget har på Idö gått från far till son i en obruten kedja ända sedan 1600-talet (9 generationer). Släkten heter Idlund och möjligen kan Oluf varit huvudman i släkten.

Idö har besökts av flera svenska kungar. Ett av de första besöken gjorde Karl Knutsson Bonde och drotsen Krister Nilsson Wase. Besöket gjordes sommaren 1437 då de var på väg till Kalmar. Uppehället på Idö lotsgård var av stor betydelse för innevånarna i Västervik. Västerviks magistrat passade nämligen på att av den nya regeringen få bekräftelse på de stadsprivilegier som utfärdades 1433.

”Wij Christer Nilsson, riddare och drots och Karl Knutsson, marsk i Sverige, heter det, göre veterligt, att vi stadsfäste vår nådige herres frihetsbref och previlegia med alla dess artiklar till obrottslig hörsamhet och efterrättelse och till yttermero stadfästelse hänge vi vårt insegel till vittnesbörd för thetta bref. Idöö apud Stäkeholm 1437”

”Idö Lotsgård, 1 mil från Westervik, fordom ett folkungagods, tillhörde derefter Riksmarsken Torkel Knutsson, och blef, genom dess testamente, gifven till Upsala Domkyrka. Riksens herrar bekräftade här Westerviks stads privilegier år 1437. K Christopher af Bayern utfärdade äfven här är 1444 Privilegier för ofvannämnde stad. År 1446 led samma Konung skeppsbrott utanför Idö, under resan till Calmar. Stora Rimkrönikan utlåter härom:

”Hans skepp stötte och sank i grund Uthan för Ydöö på en steen.””
Ur Tunelds Geografi över konungariket Sverige

Stadsprivilegierna stadsfästes sedan av konung Christoffer år 1444.

När kung Kristoffern af Bayern år 1444 var på väg till ett nordiskt herremöte i Kalmar gjorde han ett uppehåll på Idö. Vid mötet i Kalmar skulle han tillkännage sitt kommande giftermål med Dorotea av Brandenburg. Samma kung gav två år senare namn åt Kungsgrundet.

Dessa två uppehåll visar på att Idösund var en viktig hållpunkt i skärgården vid denna tid.

I Tjust jordebok från 1544 tas Idö upp som ett frälsegods. Idö lotsgård var ett folkungagods och tillhörde riksdrotset Torkel Knutsson. Vid sin död testamenterade Torkel Knutsson Idö lotsgård till Uppsala Domkyrka.

Vid Johan III resa från Borgholm till Stegeborg 1588 väntade 8 styremän från Östergötlands skärgård på kungens ankomst i 3 veckor. Då de inte hade någon mat fick de ”1/2 skäppa gryn, 1 fjärding bröd och 2 pund kött” av fogden. Detta kvitterades den 2 juni dvs samma dag som hovet lämnade Borgholm.

Den första lotsen i Svenska flottan Johan Månsson beskriver Idö i sin seglingsbeskrivning ”EEN SIÖ-BOOK” från 1644

Emellan Krookön och Idhhön på 7 fampner.
Idhö Landet är ett Lågdt Skogzland ther ibland stå någre stoore Eker”.

1612 brände danskarna den nyuppförda lotsstugan som dock omgående byggdes upp på nytt.

Nämns som ” Jdöö ” på en odaterad och osignerad ” General Charta” frän ca 1690

Nämns som ”Idön” resp ”Idösundh” i Petter Geddas sjökarteatlas från 1694.

Nämns som ”Idösund” i Petter Geddas sjökarteatlas från 1695.

År 1697 fanns 2 lotsar, 2 utlärda lotsdrängar samt 1 lotsdräng i lära på Idö. Vid denna tid var Idö ett frälsehemman. Idö ägdes av en ”Kongl. Cammererare” Samuel Enhjelm. Vid reduktionen åtfodrades Idö till kronan.

Enligt en legend skall ön ha besökts av Karl XI i slutet av 1600-talet. Ordet kunglig kan urskiljas i en ristning på en berghäll.

Nämns som ”Idö” resp ”Idösund” i en tullkarta från 1700-talet

Enligt reglemente för lotswerket 1799 skall personalen bestå av: Södra lotsdistriktet under lotsuppsyningsman för Västerviks fördelning= Idö Lotsplats: 2 ord lotsar, 2 utlärda ord lotsdrängar 1 utlärd reservlotsdräng och 2 lotslärlingar. Lotsplatsen lyder under Stedsholmens lotsålderman.

Ur 1820 års förteckning: Till Torrö, Kråkelund, Örö, Stedsholmen, Spårösund, Casimirsborgs glasbruk, Lerboholm, Hofrika, Ed, Värkebäcksvik, till sjöss utom Stång, Strupö. Enligt förteckningen fanns tydligen en lotsuppassning i Spårösund där man lotsade till Västervik, Örö, Idösund, Kråkelund förbi Strupö.
2 mästerlotsar, 3 secund lotsar och 2 lärlingar. Lots uppassa vid Idö och mottaga fartyg som komma från sjön utom Stångskär; inomskärs gående emottagas i Idösund och lotsas till Torrö förbi Stedsholmen och till Kråkelund förbi Örö och Strupö

Protokoll 1821 den 23 maj 1821 Commisjons Lantmätare på Kronolotshemmanet Idö uti Westerums socken, Tjust härad av Kalmar län: Bebos av lotsarna Jaen Jaensson, Daniel Pehrsson, Jaen Nilsson, Claes Andersson, Anders Jaen Gabrielsson och Nils Olsson vilka emottogo de ankommande fartyg som gå till Westervik vid Stångskäret och ledsaga till Spåösund även, och alla de fartyg som komma från söder lotsar numer förbi Torrö til Stedsholmen, och tvärtom de som komma från norr lotsar ledtagas förbi Örö by och <strupö till Kråkelund. Likaledes bevakas norra Storsjön, att alla the fartyg som antingen blifva väderdrifne därifrån häråt eller sådane som villja genom Idösund dels å westervik och år skärgården utföre erhålla sin erfoderliga ledsagning.

Enligt en karta från 1821 fanns 18 byggnader utmärkta. Nu finns ca 10-tal bostadshus de flesta från slutet av 1800-talet.

Förr fanns pest och kolerakyrkogård, ålder och ursprung okänd men kan ha använts vid koleraepidemin 1831. Enligt ett brev från mästerlotsen Evald Idlund som finns på Kalmar Läns museum ligger pest- kolerakyrkogården på Idö norra udde i igenvuxen terräng. Platsen är ca 30 x 20 m och begränsas i tre sidor av en raserad stenmur. Enligt sägen ska män från Idö grävt på platsen och funnit knappar av metall.

1856 anlades en kustpostering vid Idö

Ur regl 1863: Lotsningsområde från Idö sund till Örö respektive Stedsholmen, Spårösund, kasimirsborg, Lerboholm, Västervik, Hofrika, Ed, Värkebäcksvik, Strupö, till sjöss eller från sjön

Vid Westerviks Rådstufvrätt anklagades lotsen Magnus Nilsson vid Idö för försumlighet vid bevakning av skonerten ”Eden”, under tulltjenstemans frånvaro. Den 21 december 1874 dömdes Magnus Nilsson ”till last låge, mista tjensten.

Magnus Nilsson överklagade domen och fick straffet sänkt till att mista tjenst och lön under 2 månader med vilket Nilsson var nöjd.

1874 byggdes en utkiksställning på Idö

1875 genomfördes 559 lotsningar av lotsarna på Idö.

1876 18 nov. Åtal mot kronolots N.J. Nilsson för grundstötning i Spårösund med S/S MERKUR. Böter 75 kr.

1878 fanns en större däckad lotsbåt vid Idö. Sådana fanns endast vid Arkö, Häradsskär, Bokö utefter Blå kusten.

1879 fick 3 lotsar vid lotsplatsen 60:- i belöning för att man den 10 december 1878 gått ut och lotsat det svenska ångfartyget ATLAS till hamn under NO storm.

1880 fanns 20 fiskare med 510 skötar, 80 ålhommor och 10 båtar.

1880 uppfördes (eller renoverades) ett lotsuppassningshus 20 fot längd och 16 fot bred. I samband med byggandet överläts tomtplats kostnadsfritt för all framtida disposition av markägarna, lotsarna: JM Andersson, J Danielsson, D Jansson, M Nilsson, E Pettersson och S Claesson.

1881 slogs samman med Västerviks lotsplats

1884 uppfördes en gasololjefyr med 6:e ordningens linsapparat på Idö’s nordvästra udde.” Fyren visar regulier röd klipp öster om den mitt emot Stickskär utsatta quastpricken (Kattrevet) samt regulier vit klipp väster om samma prick. Fyren hålles tänd 1 april- 15 december. (N 57o 45,5 O 16o 46,8). ”

1890 upprättades telefonförbindelse med fyrplatsen på Spårö.

1892 fick tre mästerlotsar och två lotssöner 75:- i belöning för att man den 5 januari 1892 lotsade barkskeppet CARL i hamn. Under lotsningen var det snöbyar och sydvästlig storm.

1892 uppfördes en materialbod.

1892 fanns lotsbarnskola för första gången på Idö. 8 elever fick undervisning under 42 dagar.

1894 byggdes ett boningshus samt 3 uthus.

1895 arrenderades marken på 50 år.

1896 erhöll Idö en ny däckad lotsbåt.

1907 fick en mästerlots, en lots och en lotslärling 25 kr var för att ha lotsat det finska skonertskeppet IDUN under storm och i övrigt svåra förhållanden den 4 december 1906.

1912 byggdes en vägbrytare till lotsplatsen.

Den 10 april 1913 gick en lots från Idö ombord på OCEAN, ett skonertskepp från Simrishamn. En storm bröt ut efter ombordstigningen och efter 3 dygn såg man några tyska fyrar. Sedan tog det ytterligare 8 dagar att kryssa tillbaka.

1913 flyttades ett boningshus och ett uthus från Gotska Sandöns Södra fyr till Idö lotsplats. Husen hade varit placerade vid Tärnuddens fyrplats och blev överflödiga när fyren släcktes.

1915 genomfördes 449 lotsningar av lotsarna på Idö

1916 gick slupen TAPPERHETEN från Figeholm på grund med en last av tegel. Orsaken var ”att fartyget vägrade vid vändning genom vind”.

Den 17 januari 1917 drev två minor upp på Idö och exploderade. Den ena på norra udden av norra Bockholmen

Den 18 januari 1917 drev två minor in i Idösund troligen exploderade den ene och den andra drev igenom sundet.

1920 ersattes en gammal utkiksställning av trä med en ny av järn

1920 års båtbestånd:
1 däckad kutter byggd 1910 i ek, 8.4×2.5, 6 hk Skandia
1 motorbåt byggd 1910 i ek, 6.5×2.3, 5 hk Avance
1 motorbåt byggd 1910 i ek, 6.5×2, 5 hk Västervik
1 segelbåt, 6×2
1 pråm, 4×1.3

1936 fick bostadshusen ny takbeläggning.

1938 uppfördes en åskledare.

Den 17 oktober 1941 gick den tyska ångaren BALTENLAND under utanför Västervik. En lotsbåt från Idö med lotsförman Mauritz Ölin, mästerlots Elof Tholin, lotsen Knut Nilsson och extra ordinarie lotsen Sven Karlsson och vedettbåten SNAPPHANEN lyckades under mycket svåra förhållanden rädda hela besättningen på BALTENLAND. Lotsbåten från Idö lyckades ta ombord 21 personer. Det tyska utrikesdepartementet och Tyska livräddningssällskapet har därför utdelat belöningar 1 större silvermedalj till Ölin och Tholin och en mindre silvermedalj till Nilsson och Karlsson från Idö lotsplats.

Efter torpedangreppet blev belastningen på de 7 Idölotsarna ännu större då det långsamt gående tonnaget fick gå inomskärs eftersom det ej hängde med konvojerna. Det var inte ovanligt att 20-30 fartyg fick ankra upp kring sundet i avvaktan på lotshjälp. Lotsarna gick på sträckorna Idö-Kråkelund och Idö-Stedsholmen, men ibland fick man följa med ytterligare en sträcka. Lotsarna var under långa tider så hårt belastade att de endast fick ca 4 timmars sömn per dygn.

1942 fick Idö ny båthamn med prickupplag. Väg till lotsuppassningshuset anlades och en vattenledning frän en befintlig brunn till tvättstuga lades.

I budgetpropositionen 1944 äskades 10 000:- för ”Förvärv av mark för Idö lotsplats m. m.

103 700 m2 mark förvärvades med tillhörande vattenområde. Området motsvarade lotsplatsens placering. Kungl Maj:t gav sitt medgivande 30 juni 1944.

1944 förvärvade Lotsstyrelsen tomtplats för fyren Idö.

1945 Installerades elektriskt ljus i lotsuppassningshuset och samtliga tjänstebostäder elektrificerades. Vägbelysning till hamnen installerades.

1946 begärde Lotsstyrelsen 40 000:- för ”Om- och tillbyggnad av uppassningshuset vid Idö lotsplats

1948 anlades en ny brunn.

Lotsbyggnaden från 1880-talet men tornet uppfört 1949.

1950 skedde om- och tillbyggnad av lotsuppassningshuset.

1950 genomfördes 787 lotsningar av lotsarna vid lotsstationen.

1951 anlades en ny brunn.

1986 drogs lotsplatsen in.

Lotsar
Lotsplats 2	Efternamn	Förnamn 1	Förnamn 2	Född	Antagen i lotsverket	Avsked
	Ahlin	John	August	1878	1895
	Andersson	Claes			1821
	Andersson	J	M		1880
	Andersson	Sten	Ingvar	1925	1952
	Claesson	S			1880
	Danielsson	J			1880
	Gabrielsson	Anders	Jaen		1821
	Grimbrandt	Sven	Wilhelm	1909	1935
	Idén	Johan	Edward	1870	1887
	Idlund	Adolf	Martin	1877	1895
	Idlund	Adolf	Evald	1904	1919
	Idlund	Johan	Adolf	1850	1865
	Jaensson	Jaen			1821
Oskarshamn	Jansson	Albert	Emanuel	1909	1936
	Jansson	D			1880
	Johansson	Daniel	Peter	1837	1853	1897
	Johnson	Per	Gösta	1904	1924
	Juhlin	Sven	Daniel	1903	1924
	Julin	Otto	Wilhelm	1871	1886	1897
	Karlsson	Sven	Vilhelm	1909	1935
	Lansén	Bernhard	Laurentius	1881	1895
	Lanzén	Birger	Laurentius	1920	1944
	Larsson	Lars	Magnus	1842	1860
	Lindbäck	Alfred	Johan	1839	1855
	Lönnberg	Oskar		1893	1912
	Nilsson	J			1876
	Nilsson	Jaen			1821
	Nilsson	Knut	Olof	1910	1931
	Nilsson	M			1880
	Olofsson	Nils			1821
	Pehrsson	Daniel			1821
	Petersson	Emanuel		1845	1860
	Sandin	Axel	Mauritz	1884	1898
	Sundin	Johan	Fredrik	1847	1865
	Tholin	Axel	Fredrik	1877	1897
	Tholin	Elof	Gunnar	1902	1917
	Wirsén	Otto	Fredrik	1841	1871
	Åberg	Carl	Gustaf	1863	1885
	Åberg	Carl	Arne	1899	1915
	Ölin	Mauritz	Georg	1888	1905
Oxelösund	Sundin	Karl	Johan	1873	1892