Utdrag ur Reglementet 1799
Det Östra Districtet innefattar skärgården ifrån ryska gränsen til Torneå med Åland
Boistö, Kymenegårds län 60°19’46.7″N 26°30’00.5″E
Lotsstationen byggd 1892, nyrenoverad
Lotsarna uppaβa och möta wester ifrån kommande fartyg vid Boistö men öster ifrån kommande wid Lofvö Refwet Lotsa till Pyttis-Fagerrön på Ryska sidan, till Orrengrund till Pelling, til SW Udden af Stor Pellinge, til Abborfors, til Kongshamn och derifrån enär så påfordras til Svartholms fästning, til Lovisa
På Boistö har man i forna tider idkat fiske och säljakt. Lotsarna började arbeta här kring 1720. År 1892 byggdes den nuvarande lotsstugan på ön.
Boistö har upplevt och vittnat många händelser i Finska vikens historia. Den ryska och svenska flottan drabbade samman utanför Hogland i fem stora strider på 1700-talet. I striderna stod tidens stormaktsrelationer på spel och i dem deltog även lotsarna, eftersom de var experter på vattenområdena. Lotsarna har alltid haft en stor betydelse i såväl krig som handelssjöfart. Lotsarnas arbete i de krävande förhållandena till sjöss har varit livsfarligt, speciellt i krigstider.
Lotsarnas inflytande på Boistö fortsatte ända fram till år 2003. Efter detta koncentrerades all lotsverksamhet i området till Orrengrund, sydväst om Boistö.
Orrengrund 60° 16.510′ N 26° 26.727′ E
Lotsarne uppaβa på Båklandet emottaga från sjön inkommande fartyg och de utgående i Båksundet, inlotsa från sjön, utlotsa til sjöβs öster eller wester ut, lotsa till Boistö, til Pellinge til SW udden af Stor-Pellinge til Svartholms fästning, til Lovisa.
Lotsstationen på Orrengrund
Lovisa 60°27’20.9″N 26°14’02.1″E
Lotsarne uppaβa i staden, att lotsa til Svartholms fästning och widare til Wårtskär, til Pellinge til SW udden af Stor-Pellinge til Orrengrund til Boistö äfwen til ForsbyBruks lastageplats
Wårtskär(Våtskär) 60°17’51.0″N 26°06’46.1″E
Lotsarna utlotsa til sjöβs wid Diggskär til Svartholms fästning, Lovisa, Pellinge til SW udden af Stor-Pellinge. Boken ”Våtskär – bland skäribönder, lotsar och sommargäster” av Henry Forssell utkom sommaren 2016. I boken kan man läsa mer om Våtskärs historia.
Pellinge 60°13’44.3″N 25°54’29.5″E
Lotsarna uppaβa 1/På Lill-Pellingelandet vid tullen då östlig vind blåser eller på björkholmen vid westlig vind. Utlotsa till sjöβs samt til Wårtskär, Borgå, Onas, Helsingfors Stad eller Sveaborgs fästning. 2/ Wid SW udden af Stor-Pellinge, at från sjön emottaga och inlotsa, utlotsa till sjöβs och till förr uppräknade ställen de fartyg som passera denna sida om Pellinge.
Borgå 60°23’34.0″N 25°39’36.0″E
Lotsarne uppaβa i staden at lotsa til Pellinge til SW uddeb af Stor-Pellinge til Onas, Helsingfors eller Sveaborg
Under lotschefen såsom Upsyningsman för Hellsingfors fördelning lyder
Onas, Nylands och Tawastehus Län 60°12’21.5″N 25°32’17.9″E
Lotsarne lotsa til Pellinge, til SW udden av Stor-Pellinge, Hellsingfors, Sveaborg och Borgå
Hellsingfors 60°10’00.3″N 24°57’10.8″E
Lotsarne uppaβa på Båklandet, möta i sjön at inlotsa, utlotsa till sjöβs, äfwen til Onas, Borgå, Pellinge, SW udden av Stor-Pellinge, Porkala inre och yttre leden äfwen til Westerkulla och Sibbo Kalkbruk
Porkala 59°59’04.0″N 24°25’25.0″E
Lotsarne uppaβa 1/ På Rönnskär enär båken blir färdig och emottaga från sjön att inlotsa 2/ Wid hamnen på en liten holmeat utlotsa til sjöβs samt til Helsingfors eller Sveaborg, Barösund äfwen vid Pickala och till Fagerwiks Bruks Lastage plats
På ön Rönnskär utanför udden byggdes på 1600-talet en lotsstation och Porkala fyr blev färdig på ön år 1800.
Barösund 59°58’38.8″N 23°52’54.7″E
Lotsarne uppaβa på Åkerholmen at utlotsa till sjöβs öster eller söder ut, äfwen til Porkala, Ekenäs, Busö och Tvärminne
Barösund är en del av den historiska historiskt betydelsefulla farleden längs Finska vikens norra strand. Som knutpunkt för vattentrafiken kan Barösund jämföras med Hangö udd eller Porkala udd. Redan på 1200-talet gick rutten västerut mot Hangö, österut mot Porkala och söderut mot Tallinn genom Barösund. Barösund nämns i en känd, dansk farledsbeskrivning från 1200-talet, där havsrutten löper in mot sundets mynning från sydost.
Lotsstugan i Barösund
Kartor från 1600-talet visar också att farleden till Porkala gick genom Barösund. Ortsborna kände till den smala farleden och assisterade de fartyg som passerade. De bönder som bodde i det närliggande området var ägare till lotshemman från 1500-talet till 1850-talet, då kronan tog över skötseln av havsfarleder. Utöver lotshjälp fick fartygen också hjälp att navigera genom farleden av kraftiga järnringar som sattes fast i berget. Ringarna användes som fästen när fartygen bogserades genom de smala sunden. Ringarna finns fortfarande kvar i dag.
Det har funnits flera lotsstationer längs farleden. År 1857 byggdes en lotsstation på Stångholmen och år 1876 flyttade den till Skansudden. En stockstuga från 1882 i den östra ändan av farleden har bevarats i ursprungsskick till idag. Lotsarnas markeringar av vattenstånd och årtal på strandklipporna är fortfarande läsliga. Lotsstugan är belägen på en klippudde och fungerade som landmärke för alla som närmade sig farleden. Barösund hade också länge en egen tullstation i hörnet av Barölandet, cirka år 1655-1810.
Busö 59°52’04.4″N 23°35’44.3″E
Lotsarne uppaβa på Busö holme att utlotsa till sjöβs wid Jusari äfwen til Barösund, Tvärminne
Busö är beläget i Ekenäs södra skärgårds östra del invid den livligt trafikerade Hangö-Helsingfors farleden. Platsen har även under tidigare århundraden varit livligt trafikerad och fortfarande kan man se spåren av detta i form av stenugnar, varpringar, båtlänningar o.s.v. Busö är en av få hemman, som fortfarande har en bosättning året runt. Lundbergs släkt, som idag innehar ön med omgivande arkipelag, har kommit till platsen 1794. Ända fram till mitten av 1900-talet fungerade de som lotsar och lotsåldermän på Busö lotsstation, Jussarö lotsstation och underbörjan av 1900-talet på Espings lotsstation. Busö omnämns som lotsplats första gången under 1760-talet. (Cederlöf 1986)
Jusari (Jussarö) under Busö 59°49’36.0″N 23°34’06.0″E
Jusari uppaβa at från sjön emottaga och inlotsa til Busö
År 1813 nämns Jussarö som en egen lotsplats med namnet Busö yttre lotsplats, och år 1839 fanns det två permanenta lotsar och fyra reservlotsar på Jussarö. År 1859 byggdes en vakttorp, som senare fick namnet Lotsstuberger, på klippan, och senare även en observationsplats. Vid sekelskiftet byggdes en större stuga och en observationsplats. År 1891 byggdes en cylinderformad fyr på udden i södra delen av ön. Den blev 20 meter hög. År 1922 byggdes Finlands första obemannade fyr på ön Sundharu utanför Jussarös sydvästra del. Jussarös fyr släcktes.
Jussarö har fungerat som en hamn åtminstone de senaste 700 åren. Under denna tid har hundratals eller till och med tusentals fartyg sökt skydd i dess sund. Jussarö har främst haft betydelse som en skyddad hamn, eftersom möjligheterna till bosättning har varit mycket begränsade. Ön har varit en knutpunkt där flera farleder möts. De järnmalmfyndigheter i området orsakade dock stora problem för sjöfarten: kompasserna visade fel riktning och innan mer exakta kartor och GPS-navigeringens tid kunde detta vara ödesdigert
Ekenäs 59°58’44.5″N 23°26’05.8″E
Lotsarne uppaβa i Staden at lotsa til Barösund, Tvärminne, äfwen til Åminne
Tvärminne 59°50’22.1″N 23°12’25.1″E
Lotsarne uppaβa wid byen emottaga från sjön och inlotsa, möta wid Björkskärshamn at utlotsa til sjön äfwen til Ekenäs, Busö, Barösund, Hangöudd
Byns historia börjar redan från 800-talet då vikingarna seglade via Loviksund, Tvärminne till Novgorod. En dansk farledsbeskrivning från 1200-talet är det äldsta skriftliga dokumentet om Tvärminne.
Vägen till kyrkan blev kortare 1865 då sockengränserna ändras så att Tvärminne blev en del av Ekenäs landsförsamling istället för Pojo. Tvärminne fick folkskola år 1889.
Professor J. A. Palmén inhandlade det s.k. Krogartorpet för att starta ett sommarlaboratorium och de första naturvetarna inledde sina forskningar 1902. Numera fungerar den zoologiska stationen i moderna utrymmen året runt.
I början av 1900 var byn konstnärernas sommarkoloni. Konstnärer som fann vägen till Tvärminne var bl.a. Jean Sibelius, Amelie Lundahl, Kasimir Leino, Hjalmar Procopé, Venny Soldan och Juhani Aho.
Havsområdets mest betydelsefulla lotsstation verkade på Sjöbjörkskär ända från 1700-talet och många invånare fick sin utkomst från lotsuppdrag fram till 1930-talet.
Tegelfabriken som grundades år 1908 och blev en betydande arbetsgivare även för den finskspråkiga befolkning som flyttade in. 1961 fick tvärminneborna en ny arbetsplats i Koverhar när järnverket körde i gång.
Hangö Udd 59°48’41.9″N 22°53’40.4″E
Lotsarne uppaβa 1/ på Båklandet för de från sjön ankommandeoch utgående til in och utlotsning 2/ För inomskärs gående på Tulludden, lotsa til Tvärminne, Jungfrusund
Lotsverksamheten på Russarö har fortgått sedan 1700-talet. Efter att Hangö vinterhamn grundades på öns skyddade nordsida 1873 blev hamnverksamheten livligare.
Den lotsstuga vi ser idag byggdes i början av 1900-talet. Efter vinter- och fortsättningskriget bodde lotsarna inte längre på Russarö, utan åkte ut från Hangö. År 1950 flyttades lotsningen helt och hållet till Hangö.
Under Lotsupsyningsman för Åbo fördelning lyder
Jungfrusund i Åbo och Björneborgs län 60°00’04.4″N 22°23’10.3″E
Lotsarne uppaβa vid Lindholmen eller lindholms redden at utlotsa til sjöβs wid Rotsala eller wid Wånö, lotsa äfwen till Hangöudd, Gullkrona, Åbo, Ruotalais til Corpoström.
Genom Skärgårdshavet, med dessa grynnor och skär, förbi Högsåra genom Jungfrusund, gick en viktig segelled. Handeln mellan öst och väst använde segelleden. Likaså konungariket Sverige då det expanderade österut och söderut. ”Jungfrowns Sunde” nämns år 1490. Därifrån skickar Sten Sture d.ä. som rör sig i den av ryssarna hotade östra rikshalvan, en skrivelse till rådet i Reval. Genom århundradena har Jungfrusunds lotsstation varit en viktig kugge i Sveriges handel, sjöförsvar och förbindelser mellan de båda rikshalvorna.
År 1780 fanns det 10 lotsar och 5 lärlingar på Jungfrusunds lotsstation. Även under ryska tiden var stationen betydande. År 1888 fanns det på stationen 18 lotsar och 5 lärlingar. Från lotsstationen höll lotsen utkik efter fartyg som närmade sig i farleden. Om fartyget ville ha lotsassistens, hissades i förmasten den internationella G-flaggan (blå och gulrandig i lodräta fält). Lotsstationen svarade genom att hissa lotsflaggan (Vit-röd med vågräta våder).
Sedan rodde eller seglade lotsen ut till fartyget med lotskuttern. Efter det lotsen gått ombord togs lotskuttern på släp. Under tiden ombord hade lotsen och hans möjliga medhjälpare rätt till fri kost och logi. Han fick även färdkost för hemresan. Efter utförd lotsning exempelvis till Hangö eller Åbo, satte sig lotsen i sin kutter och seglade eller rodde hem. Vid dåligt väder eller hård vind var det inte alltid en lätt uppgift.
Någon fast arbetstid fanns inte. De arbetade dygnet runt så länge det fanns lotsuppdrag. Under vintrarna låg fartygstrafiken i Jungfrusundsleden nere och lotsarna fick klara sig bäst de kunde. Under somrarna kunde det vara nog så hetsigt. Till lotsarnas uppgifter hörde även att bygga och underhålla farledernas sjömärken och utprickning.
Kustsjöfartens betydelse minskade gradvis under självständighetstiden. Farledernas säkerhet förbättrades, navigeringshjälpmedel och kommunikationssystem utvecklades. Följden blev att lotsningen från Högsåra upphörde år 1985. Genom århundradena har lotsningen varit av stor betydelse för Högsåra by och dess välstånd.
Lotshemman
Av Högsåras 11 gårdar har 10 varit så kallade lotshemman. Systemet infördes redan under den svenska tiden (före 1809) och innebar att husbonden fick bruka gården mot att han vid behov ställde upp som lots (styresman). Systemet fortsatte under den ryska tiden och vanligtvis gick uppgiften från far till son eller i alla fall inom släkten. I slutet av 1800-talet blev det möjligt att inlösa gårdarna till skattehemman, men ägarna fortsatte i de flesta fall som lotsar.
Gårdarna var typiska skärgårdshemman med några hektar odlad jord på flera olika holmar och mellan 50 –100 hektar skog på de större öarna. Därtill kom stora gemensamma fiskevatten. På gårdarna höll man kor, får, höns och svin och de flesta hade en eller flera hästar. Då husbonden ofta var borta på långa lotsresor var gårdens skötsel beroende av värdinnan med hjälp av pigor och drängar som fanns på alla gårdar.
Gårdarna på Högsåra är till största delen gamla lotsgårdar (sedan 1700-talet 11 stycken). Förutom de traditionella skärgårdsyrkena tycks Högsåraborna ha fått betydande inkomster/skattelättnader via lotsningen. Detta har tydligen hjälpt dem trygga en någorlunda välfärd.
Genom tiderna har lotsplatsen Jungfrusund, som en kugge i maskineriet, spelat en väsentlig roll för den politiska och kommersiella utvecklingen i Finland. Skärgårdsleden har till en betydande del hjälpt befolkningen i de finska skiären få sin utkomst som lotsar, skeppsredare eller skeppare, samtidigt som de kunnat avyttra sina produkter till befolkningscentra runt Östersjön.
Idag är allt detta historia. Lotsningen upphörde 1985. Farledsstationen på Högsåra stängdes år 2012.
Gullkrona 60°05’16.0″N 22°04’59.8″E
Lotsarne lotsa till Jungfrusund, Corpoström.
Gullkrona är en ö i Skärgårdshavet i kommundelen Nagu i Pargas ca fyra sjömil sydost om Kirjais. Ön är bebodd året om. Det finns en liten gammal lotsstuga högst uppe på ön, som numera fungerar som ett litet museum.
Corpoström (Korpoström) 60°06’43.1″N 21°36’00.3″E
Lotsarne uppaβa på Killingholmen at lotsa til Utö till sjöβs wid Utö, Gullkrona. Jungfrusund, Åbo Ruotalais, Berghamn, Såttungarne.
Korpoström ligger på en central plats i den åboländska skärgården. Sedan sekler har större fartyg använt den stora farleden från Åbo förbi Utö till Östersjön. Utöfarleden förgrenar sig västerut genom Korpoström mot Åland och Stockholm, österut mot Jungfrusund och Hangö. I farledskorsningen har funnits Fagerholms tullkammare och på Lom strax invid fanns en lotsstation för farleden ut mot Utö. I Korpoström fanns en annan lotsstation på Skorvlot som stödde trafiken västerut
Berghamn 60°03’19.8″N 21°48’06.0″E
Lotsarne uppaβa wid Byen at lotsa til Corpoström, Åbo och Såttungarne
Utö 59°46’53.8″N 21°22’12.7″E
Lotsarne uppaβa wid båken emottaga från sjön at inlotsa utlotsa till sjöβs samt til Corpoström
Utö är beläget ytterst i Åbolands skärgård, vid inloppet till Skärgårdshavets viktigaste farled och har åtminstone sedan 1600-talet fungerat som stödjepunkt för lotsar, fyrvaktare, tulltjänstemän och militärer. Lotsningen och farleden gav upphov till en fast bosättning på 1740-talet. Tidigare, antagligen redan på medeltiden, hade Utö utnyttjats av säsongfiskare.
Under ryska tiden ökade lots- och fyrvaktartjänsterna kraftigt och en liten tullstation grundades också på ön. Resultatet var att Utös befolkning i slutet av 1800-talet uppgick till omkring 150 personer fördelade på ca 25 hushåll.
Den nuvarande lotsstationen byggdes 1958 och den ersatte då en träbyggnad vars stomme troligen uppförts redan på 1840-talet. Att det gick att få lots vid Utö redan i mitten på 1600-talet framgår ur Johan Månszons sjöbok.
Den fasta bosättningen kom till Utö med kronolotsarna på 1700-talet. På Månszons tid bodde lotsarna ännu på Jurmo, men på 1740-talet flyttade två av Jurmobönderna med sitt folk till Utö och blev ordinarie kronolotsar. Från Jurmo by avskildes Utö först i slutet av 1800-talet.
Utö lotsplats har sedan mitten av 1800-talet utgjort den viktigaste inkörsporten till Skärgårdshavet. Som störst var lotsningarnas antal kring 1970, dryga 2300, men har sedan dess minskat med hälften. I dag lotsas från Utö fartyg till alla större hamnar i Skärgårdshavet – allt från Hangö i sydost till Enskär i nordväst och även i motsatt riktning ut till havs. Den livliga trafiken har bidragit till Utös sorgliga rykte som skeppskyrkogård. På Utö hembygdsmuseum kan du närmare bekanta dig med de dramatiska skeppsbrotten i Utövattnen i form av berättelser, föremål och foton.
Åbo 60°26’05.1″N 22°13’55.6″E
Lotsarne uppaβa på Beckholmen at derifrån eller från staden til Jungfrusund, Ruotsalais förbi Hangakramp til Ruotsalais, Nådendahl och derifrån enär åstundas til Corpoström och Berghamn
Ruotsalais (Ruotsalainen) 60°22’01.4″N 21°45’33.1″E
Lotsarne uppaβa SW sidan af Ruotsalais at lotsa til Corpoström, Jungfrusund, Åbo til Lypörtö
Lypörtö (Lyperto) 60°36’50.8″N 21°10’38.0″E
Lotsarne uppaβa wid byen at lotsa til Ruotsalais, Fiskö, Enskär, Nystad, til Lökö
Enskär (Isokari) 60°43’21.1″N 21°01’39.2″E
Lotsarne uppaβa på SW udden af Enskär emottaga från sjön at lotsa til Enskär utlotsa til sjöβs äfwen til Lypörtö, Nystad, Lökö
1900 talets början
Enskärs gamla lotsstuga byggdes 1858 och är en av Skärgårdshavets bäst bevarade lotsstugor. Lotsstugans tjänstgöringstid tog slut 1965 när Enskärs nya lotsstation blev färdig.
Nystad 60°48’00.7″N 21°25’00.2″E
Lotsarne uppaβa i Staden at lotsa til Lypörtö,Enskaär til Lökö
Lökö (Lyökki) 60°51’37.9″N 21°11’18.7″E
Lotsarne uppaβa nära Lökö emottaga från sjön at inlotsa utlotsa til sjöβs samt til Enskär, Lypörtö, Nystad, Raumo, Luvia til Räfsö
Under lotsupsyningsman för Flisöbergs fördelning lyder
Mushaga i Åbo och Björneborgs län 60°09’54.2″N 20°35’26.4″E
Lotsarne uppaβa vid byen at lotsa til Fiskö, Castelholm, Såttungarne, Flisöberg äfwen till och från Lappo enär så påfordras
Såttungarne (Sottunga) 60°08’17.1″N 20°39’47.6″E
Lotsarne uppaβa vid byen at lotsa til Berghamn, Corpoström, Mushaga, Flisöberg inre eller yttre leden
Flisöberg ( Flisö Föglö) 60°01’04.4″N 20°20’18.8″E
Lotsarne uppaβa vid byen at lotsa til Såttungarne inre eller yttre leden, Mushaga til och från Castelholm, Saggö, Ledsund, til sjöβs wid Ledsund, Marsund öfwer Ålands hav til Tjockö by til Granhamn wid Tjockö och til Furusund enär Tjockö lots ej möter vid Granhamn
Ledsund 59°57’54.9″N 20°10’22.4″E
Lotsarne uppaβa vid Björkö emottaga från sjön at inlotsa til Ledsund eller til Flisöberg utlotsa enär så påfordras til β äfwen til Rödhamn
Marsund 60°05’42.3″N 19°46’45.8″E
Lotsarne uppaβa vid Hammarudda emottaga från sjön at inlotsa, mäta i sundet at utlotsa till sjöβ dessutom til Flisöberg, Dånö, til Arholma öfwer Ålands hav
Emskärssund 60°16’42.3″N 19°28’31.4″E
Lotsarne möta i sundet at lotsa til sjöβ norr eller söderut äfwen til Dånö , til Arholma öfwer Ålands hav
Signilsskär 60°11’33.0″N 19°20’29.1″E
Lotsarne uppaβa vid byen emottaga från sjön at inlotsa til Emskärssund
Dånö 60°24’04.7″N 19°46’20.1″E
Lotsarne uppaβa vid byen emottaga från sjön at inlotsa til Dånö utlotsa til sjöβ samt til Marsund, Emskärssund til Saggö
Saggö 60°25’51.4″N 20°02’46.0″E
Lotsarne uppaβa på hemlandet emottaga från sjön at inlotsa till Saggö utlotsa til sjöβ dessutom til Dånö, Fiskö
Fiskö 60°27’27.1″N 20°56’57.0″E
Lotsarne uppaβa på Nötholma at lotsa till Saggö til Mushaga til Lypörtö