Lotsplatsen låg på södra delen av ön Arkö utanför Vikbolandets ostligaste del. Mellan Arkö och fastlandet går den gamla lotsleden via Arkösund. Lotsplatsen lades ned 31/12 1966 och som lotsuppassningsplats 1 juli 1968. Viskärs lotsuppassningsplats under Arkö indrogs 1 juli 1930
Riktigt hur gammal lotsplatsen är vet man inte exakt men troligtvis kan den dateras till början av 1600 talet
I längden för Älvsborgs lösen från 1613 namnges Lasse Ericsson han är troligen den första namngivna lotsen i Arkö.
I Kongl Majts Stadga daterad Stockholm den 20 Martii 1697 kan man läsa om ansvarsfördelning mm mellan lotsplatserna och kostnader för lotsningen.
”Lootsarnes Börd wijd Gröntsöö / är at opwachta och styra the hoos dem ankommande och till Staden Norkiöping gående Skepp och Fahrkåstar samt dem som gå til Bahresund / item twärs öfwer Bråwijken til Oxelsund / jemwäl alle igenom Arkösund inkommande och där åter utgående / hwarwijd jemwål the när intil dem boende Lootsar i Lindöna / Arköö och Lindö / effter en wiss deröfwer / dem emellan / så wäl Kongl. Man:ts egne / som Coffardie Skepp och Fartygs styrning angående / effter hwars och ens Situation och Lägenhet / inrättat fördelning / dem måste wara behielpelige / och med allt Flijt / hwar effter sin Börd / oppwachta / skolandes sammanledes Lootsen på Kallsö assistera dem uti Kongl. Man:ts egne Skeppslootsande åth Bahresund / och dem / när Börden honom träffar / i wägen afslöja / efter som han derföre behörig Frijheet niuter / Sotrerandes samptl. desse Lootsarne under Åldermannen i Gräntsö och i niuta dhe sin Betalning för Lootsningen som föllier ; nämbl. The i Gräntsö för Styrningen på den ena sidan inåth Staden Norkiöping och på den andra sijdan uth til Bahresund lijka mycket / som uti näst föregående Punct om Norkiöpings Stads Lootsarnes Belöning / för Lootsningen från Norkiöping til Gräntsöö / förmält år; men för the skepp och Fartyg som Lootsas in uthur Sjön igenom Arkösund in åth Gräntsöö / betales för en Fahrkåst til 5 a 6 Foot / 1 D:r S:rM:t / och the Skepp eller Fahrkåstar som gå deröfwe til 10 Foot / 1 D:r 8 öre S:rM:t / ochde som gå deröfwer / 1 D:r 28 öre S:rM:t in alles / sammanledes för the ifrån Gräntsö igenom Arkösund til Sjöss igen utgående; noch betales för Lootsningen öfwer Bråvijken til Oxelsund / lijka såsom i den 4 Puncten för Lootsningen ifrån Oxelsund til Gräntsö förmält år.”
Arkösund: Gammalt namn är Åräckian
Gammalt lotshemman om 1 mantal skatte som åtnjuter lotshemmans friheter
Alrsekkia kommer troligen av ” den albevuxna öräckan ” raekia = rad.
Nämns i en dansk seglingsbeskrivning från 1231 som ”alrecki”
Nämns i Månsson EEN SIÖ-BOOK: ”Sex mijl östan för Bahrsund ligger Åräckian, hwilket är itt jempt Skogzland, ther är itt Inlop åt Norkiöping.”
Nämns som” Archosund ” i Petter Gedda ’s sjökarteatlas från 1695.
Rulla 1736:
Lots Lars Larsson, 43 år i tjänst 1730
Lots Nils Larsson, 39 år i tjänst 1734
Lotsdräng Pehr Pehrsson i tjänst 1734
Lotslärling Oluf Pehrsson
Rulla 1769:
Lots:
Olof Persson, 49 år i tjänst 1742
Nils Larsson, 45 år i tjänst 1743
Utlärd lotsdräng:
Nils Larsson 64 år i tjänst 1742
Per Olsson 54 år i tjänst 1747
Lars Nilsson 45 år i tjänst 1748
Per Persson 51 år i tjänst 1748
Lotslärling: Nils Nilsson 27 år i tjänst 1758
Rulla 1774:
Lots:
Olof Persson Krögerström, 55 år
Nils Larsson Söderman, 44 år
Utlärd lotsdräng:
Lars Nilsson Ahlqvist, 43 år
Pehr Persson Krögerström, 57 år
Nils Nilsson Söderström, 33 år
Lars Karlsson, 32 år
Lotslärlingar:
Matts Persson Sundström, 23 år
Olof Persson, 28 år
Rulla 1817:
Lotsar:
Pehr Persson Krögerström
F Andersson Sandström
Ordinarie lotsdrängar:
P M-n Krögerström
A A-n Sundström
Reservlotsdräng P J-n Gräntzelius
Lotslärlingarna: P Sandström och E O-n Vesterberg
I reglemente för 1799 står:
Under lotsuppsyningsmannen för Norrköpings fördelning lyder Arkö lotsplats. Personal:
2 ord lotsar, 2 utlärda ord. lotsdrängar, 1 utlärd reservlotsdräng och 2 lärlingar. Lotsplatsen lyder under lotsåldermannen i Gränsö.
Gustaf Klint skriver i sin seglingsbeskrivning från början av 1800-talet: ”Klippan Galten, så att sedan en prick 5 kabbell SO derifrån blifvit till bagbord, nämnde klippa med dess prick lemnas till styrbord äfvensom alla Stångskärsholmarne med deras prick. – Sedan i begge de anförda loppen bemälte Stångskärsholmar äro passerade, har man tillfälle att ankra på 15,16 6 12 f:rs djup allt emot Arkö, samt uti Arkö Sund midt för Tullplatsen”.
1820 års reglemente:
1 lotsålderman, 2 mästerlotsar, 2 secondlotsar och 2 lotslärlingar.
Lotsarna uppassa vid byn och emottager fartyg utanför grunden vid Brändö, de lotsa även fartyg vilka gå nya farleden ifrån eller till Oxelösund. Arkö lotsar böra biträda Gränsö lotsar med inomskärs lotsning då så påfordras. Ur 1820 års lotsledsförteckning: Till Söderköping, Oxelösund, Hävringe, Barösund, Harstena, till sjöss eller från sjön.
1827 års reglemente sorteras Arkö lpl åter under lotsåldermannen i Gränsö
Ur ”Den svenske lotsen” 1853: lots fås ifrån Arkö och möta utanför yttre Nygrund.
Ur reglemente 1868. Lotsningsområde: Från Arkö till Oxelösund respektive Hävringe, Gränsö, Mem, Grop och Strandviken, Kettilö till och från sjön. Lotsplatsen sorterar under lotsålderman i Gränsö. Lotsarna uppassar på Arköberg och på Viskäret samt möta inomskärs gående fartyg i Brännsundet och från sjön inkommande utanför Grunden.
Vid lotsplatsen finns en däckad kronolotsbåt vars kryssningsområde är utanför de yttre grunden norr och söder om inloppet. Tillägg till lotsningsområdet = Bottenvik, Ettersundet, Stegeborg och Husby.
1875 genomfördes 483 lotsningar av lotsarna på Arkö.
Under perioden från 1877 till 1953 genomfördes 450-600 lotsningar per år, med undantag för världskrigen då antalet lotsningar var betydligt fler.
1877 uppfördes 2 boningshus och ett uthus på Mjölnärsudde samtidigt flyttades uppassningshuset på Gränsö till Mjölnärsudde (lotsplatsen).
1879 fick kronolotsen S, J. Grentzelius 35:- i ersättning för en skadad båt som användts i tjänsten. Ersättningen tilldömdes av Norrköpings Rådsuvurätt.
1884 uppfördes en vågbrytare, en båtupphalningsbädd samt ett bojskjul.
1882 Ny tjänstebåt
1887 uppfördes en källarbyggnad samtidigt som ett boningshus med uthus flyttades från Håskö.
1889 byggdes en bagarstuga vid lotsplatsen. Den 8 mars 1889 utfärdades ett Kungligt brev angående telefonledning till Arkö lotsplats
1890 anlades en brunn vid lotsplatsen.
1892 ny däckad lotsbåt
1893 arrenderade lotsverket på 50 år ön Viskär och de områden där lotsbyggnader fanns.
1894 borrades en 33 m djup brunn i berget vid lotsplatsen. Arbetet leddes av professorn friherre Nordenskiöld.
1895 fick Norrköping-Söderköping-Vikbolandets Järnverksaktiebolag tillstånd att göra vissa kajanläggningar.
1897 Tillbyggdes uppassningshuset på Viskär
1904 upplät markägaren mark för Arkö Båk på 50 år. År 1915 genomfördes 588 lotsningar av lotsarna i Arkösund
1900 Ny lotsbåt
Båt bestånd 1920:
1 däckad kutter i ek, kravell, 10×3.75, 15 hk motor
1 motorbåt byggd 1908 i ek, kravell, 9×2.80, 6 hk Ortala
1 motorbåt byggd 1904 i ek, klink, 5.9×1.9, 4 hk Meteor
1 segelbåt byggd 1918 i ek, 6.3×2.05
1 roddbåt byggd 1904 i ek 4.6×1.5
1916 års reglemente: Lots uppassar å Arkö och Viskär samt möta inomskärs gående fartyg vid Arkö SV udde och från sjön kommande utanför yttre grunden. Däckad lotsbåt finnes vid platsen,
1930 Anordnades lotsutkik i uppassningshuset
1946 påbyggdes lotsuppassningshuset på Arkö inreddes sovhytter och VVS
1948 Inst. av elektricitet
1952 förlängdes båtslipen
Händelser:
Den 21 april 1885 gick en skonert på 1 kabellängd från Mjölnärsudden. Orsaken var att befälhavaren inte lydde lotsens tillsägelse om stagvändning, då fartyget låg i avvaktan på tullbesiktning. Följden blev att ett ogynnsamt vindkast medförde att man blev sen i stagvändningen. Fartyget var på väg från Faaborg till Mem i barlast. Ringa skador.
1891 den 2 sept hade 2 mästerlotsar, 1 lots och 1 biträde under orkanliknande VSV storm utgått från Arkö till skonerterna MARTIN och AMADEUS samt under omständigheter som gjorde företaget förenat med livsfara lyckats ombord till fartygen avlämna lotsar vilka infört fartygen till ankarplats inom skären Båtlaget erhöll en belöning om 60 kr.
På morgonen den 4 maj 1944 påbörjade Mästerlots Hjelm en lotsning av den finska motorseglaren Jenny av Åbo från Arkö till Kettilö. Efter avslutad lotsning tog Hjelm tåget från Valdemarsvik kl 1015 och han anlände till Norrköping 1135. Vid hemfärden (1557) träffade Hjelm 4 personer från kustbevakningsstationen vid Arkö. Då Hjelm fått hjälp att hämta mjölken vill han nu bjuda på en sup som tack för hjälpen. Hjelm hade inköpt 2 halvlitersflaskor jägerbrännvin i Norrköping. Hjelm dömdes till 100:- i böter (se Fl aa: 101)
LOTSPLATSER I ÖSTERGÖTLAND
Nedtecknat av mästerlots och sista lotsplatschefen på Alrecki (Arkö) Carl Axel Alvar Färnstrand
Förändringar inom lotsväsendet är ingen ny företeelse utan har funnits långt tillbaka i tiden. Om vi bara går tillbaka till 1700-talet så fanns det i Östergötland 8 lotsplatser: Gränsö med underlydande Lindöija och Lindö, Arkö, Kallsö, Håskö, Kättilö, Bokö och Häradskär. Häradskär var från början ett fiskeläger.
Under första delen av 1800-talet drog man in Kallsö lotsstation men så tillkom Mems lotsstation så antalet var oförändrat. I början av 1870-talet hade man riktigt tänkt om inom det nytillkomna Lotsverket och började med en genomgripande förändring. Man drog in Gränsö lotsstation med tillhörande Lindöja och Lindö lotsgårdar. Vaktstugan på Gränsö flyttades till Arkö år 1878 då man inköpt Mjölnarnäsudden som skulle bli den gemensamma lotsstationen.
Lotsarna på de indragna platserna fick tjänstgöra på Arkö nya lotsstation. Många av de äldre lotsarna stannade kvar på sina lägenheter tills de fick avsked. De yngre kunde på grund av de ogynnsamma förhållandena inte fortsätta sin utbildning utan måste flytta. Även lotsarna på Arkö stannade till en början kvar på sina hemman som de fått fastebrev på. Till en början byggde man två bostäder och en materialbod på Kronudden som Mjölnarnäsudden kallades.
1895 avvecklade man Håskö och Bokö lotsstationer. Kättilö hade tidigare avvecklats och vaktstugan på Kättilö hade flyttats till Håskö. Ett av boningshusen på Håskö flyttades till Arkö där man behövde utökning av bostäderna.
Lotsarna vid Arkö fick nu vidareutbilda sig i farleden mellan Håskö och Barösund. Man ordnade uppassning på Kättilö som bemannades av Häradskärs lotsar. På Arkö hade man uppassning på Viskär där två lotsar och en lärling eller extralots skulle tjänstgöra en vecka i taget. Lotsarna i gamla lotsbyn på Arkö hade tidigare en vaktstuga på södra udden av Viskär men nu byggde man en på den högsta östra höjden av Viskär, dessutom byggdes en materialbod.
Både uppassningen på Kättilö och Viskär drogs in 1931. Beträffande uppassning vid Kättilö så anordnades en tillfällig sådan under andra världskriget för att stationera lotsar som skulle lotsa i skärgårdslederna.
Nu hade bilden klarnat något och man hade lotsplatserna på ett avstånd av ca 20 distansminuter. Så var det till Mem, Oxelösund och Barösund, det skilde på någon distansminut. Till Norrköping var det ju längre men då var det bättre förbindelser att komma hem. Nu var det tre lotsplatser kvar i Östergötland. Utredandet fortsatte och man ville knappa in på personalen.
Under 1920-talet ville lotsstyrelsen minska ordinarie lotsar vid Arkö till fem men personalen lade in sitt veto genom en riksdagsman Johansson som var bosatt i Arkösund och kunde på nära håll sätta sig in i förhållandet. Följden blev att det ej blev någon ändring utan styrkan skulle vara sju ordinarie lotsar. Under tiden utredningen varade tillsattes inga befattningar så de som var extralotsar blev försenade och fick vänta på att få en ordinarie tjänst med den trygghet det innebar.
För Norrköpings lotsar var det ingen fara, det var ju en reträttplats och hamnen såg till att det alltid fanns lotsar att tillgå, fartyget skulle aldrig vänta.
Så gick tiden och man närmade sig året då världskriget gjorde sin entré. Nu var man tacksam för att det fanns lotsplatser kvar i skärgården. Allt vad som fanns i lotsväg dammades av för att fartygen i möjligaste mån skulle få den hjälp de skulle ha. Det var nog många indragningsivrare som sände en tacksamhetens tanke till de motsträviga lotsar som gjort att det var kvar vad det var. Alla lotsar ställde upp helhjärtat och arbetade natt och dag, även pensionerade lotsar torkade av glasögonen och gick ut på sjön för att hjälpa till.
Allting har ett slut, så även ett krig. När man efter kriget åter satt sig tillrätta bortom skrivbordet började man att fundera. Något mer krig skulle det aldrig bli så nu kunde man börja sopa i skärgården igen. Det kom först små ilar av kall osäkerhets vind över platserna. Personalen som var med på möten och kongresser i lotsförbundet uppmanades att själva rationalisera och komma in med förslag till sin undergång.
Alla var ju fäst vid sin egen plats och ingen, eller få, ville komma med förslag så att gamla kolleger skulle få flytta och byta miljö och dra upp gamla rötter som satt mycket djupt i skärgårdens bergknallar. Yngre som lämnat sjön för ett som de trodde, säkrare jobb iland skulle få sluta eller flytta till helt andra kuster och platser.
När rationaliseringsstormen lagt sig något så när fanns det ingen lotsplats kvar i Östergötland utan bara ett par stormdrivna uppassningsställen. Ridån kunde gå ned för en flerhundraårig lotstradition.
Arkös lotsar efter anställningsår samt övriga lotsplatser somliga tjänstgjort på
| Lotsplatser | Efternamn | Efternamn | Förn. | Förn.2 | Född | Ant. | Avsked | Död |
| Eriksson | Lasse | 1615 | ||||||
| Larsson | Lars | 1693 | 1730 | |||||
| Larsson | Nils | 1697 | 1734 | |||||
| Pehrsson | Pehr | 1734 | ||||||
| Pehrsson | Oluf | 1736 | ||||||
| Larsson | Nils | 1705 | 1742 | |||||
| Persson | Olof | 1720 | 1742 | |||||
| Larsson | Söderman | Nils | 1724 | 1743 | ||||
| Olsson | Per | 1715 | 1747 | |||||
| Nilsson | Ahlqvist | Lars | 1733 | 1748 | ||||
| Persson | Krögerström | Per | 1718 | 1748 | ||||
| Nilsson | Söderström | Nils | 1742 | 1758 | ||||
| Karlsson | Lars | 1742 | 1774 | |||||
| Persson | Mats | 1751 | 1774 | |||||
| Persson | Olof | 1746 | 1774 | |||||
| Gräntzelius | Jonsson | P | 1817 | |||||
| Krögerström | Månsson | P | 1817 | |||||
| Krögerström | Persson | Per | 1817 | |||||
| Sandström | Andersson | F | 1817 | |||||
| Sandström | P | 1817 | ||||||
| Sundström | Andersson | A | 1817 | |||||
| Westerberg | Olsson | E | 1817 | |||||
| Herrström | Sven | Peter | 1841 | 1859 | ||||
| Lindström | Nils | Peter | 1840 | 1863 | ||||
| Krögerström | Karl | Gustaf | 1839 | 1870 | ||||
| Åberg | Gustaf | Wilhelm | 1837 | 1874 | ||||
| Mem | Ramstedt | Johan | Fredrik | 1848 | 1875 | |||
| Berg | Svante | Valfrid | 1852 | 1877 | ||||
| Svensson | Svante | Valfrid | 1852 | 1877 | ||||
| Lind | Bengtsson | Carl | Oscar | 1856 | 1878 | |||
| Norrköping | Lind | Karl | Oskar | 1856 | 1878 | 1912 | 1939 | |
| Krögerström | Carl | August | 1872 | 1887 | ||||
| Westerlund | Carl | Agart | 1871 | 1887 | ||||
| Norrköping | Lindström | Nils | Anton | 1870 | 1887 | 1927 | ||
| Söderholm | Jonas | August | 1856 | 1888 | ||||
| Westerberg | Per | Viktor | 1864 | 1888 | ||||
| Lönnberg | Johan | Seth | 1875 | 1890 | ||||
| Herrström | Adolf | Robert | 1875 | 1892 | ||||
| Mem | Krögerström | Anton | Mauritz | 1876 | 1892 | |||
| Bergman | August | Hjalmar/ Ferdinand | 1877 | 1894 | ||||
| Åberg | Axel | Henrik | 1877 | 1894 | ||||
| Häradskär | Sundström | August | Wilhelm | 1875 | 1894 | |||
| Lindström | Sven | Henrik | 1874 | 1895 | ||||
| Ramstedt | Carl | Johan/ Oskar | 1880 | 1895 | ||||
| Oxelösund | Sundström | Carl | Anton | 1879 | 1895 | |||
| Hammar | Axel | Adrian | 1870 | 1896 | 1897 | |||
| Malm | Johan | Harald | 1879 | 1896 | ||||
| Lotsförman | Lindström | Olof | Walfrid | 1879 | 1896 | 1939 | ||
| Överlots | Vintzell | Johan | Fredrik/ Edmund | 1864 | 1896 | |||
| Söderholm | Erik | Gustaf/ Fritz | 1881 | 1899 | ||||
| Åberg | Gustaf | Leopold | 1882 | 1899 | ||||
| Malm | Jacob | Fredrik | 1880 | 1902 | ||||
| Malm | Josef | 1882 | 1902 | 1907 | ||||
| Norrköping | Söderlund | Anton | Gunnar | 1887 | 1906 | |||
| Lewin | Karl | Arvid | 1887 | 1908 | ||||
| Oxelösund | Stenbäck | Hilmer | Konstantin | 1887 | 1908 | |||
| Norrköping | Strömbäck | Gustaf | Arvid | 1888 | 1908 | 1941 | ||
| Karlsson | Karl | Ragnar | 1892 | 1911 | ||||
| Norrköping | Segersjö | Hugo | 1895 | 1913 | ||||
| Oxelösund/ Norrköping | Holmström | Tor | Mauritz | 1889 | 1914 | 1947 | ||
| Norrköping | Sundén | Karl | Henry | 1899 | 1916 | |||
| Hjelm | John | Halvar | 1895 | 1917 | ||||
| Westerberg | Per | Emanuel | 1901 | 1919 | ||||
| Norrköping | Holmgren | Fritz | Gustaf | 1900 | 1919 | 1963 | ||
| Idö | Juhlin | Sven | Daniel | 1903 | 1924 | |||
| Norrköping | Åberg | Axel | Henrik | 1925 | 1937 | |||
| Norrköping Lpc öls | Åhsberg | Arthur | Martin/ Ragnar | 1905 | 1925 | |||
| Norrköping | Hammarqvist | Karl | Hilmer | 1904 | 1927 | |||
| Norrköping | Rosén | Thorsten | Orve | 1909 | 1934 | 1969 | ||
| Norrköping | Isberg | Stig | Gustaf | 1916 | 1935 | |||
| Norrköping | Paulsson | Harald | 1911 | 1935 | 1969 | |||
| Norrköping | Engström | Nils | Gösta/ Sigurd | 1915 | 1938 | |||
| Färnstrand | Carl | Axel/ Alvar | 1917 | 1942 | 1971 | |||
| Sundén | Birger | Henry | 1917 | 1942 | ||||
| Stockholm/ Arholma | Stenmark | Karl | Henning | 1928 | 1946 | |||
| Norrköping/ Oxelösund | Nilsson | Stig | Johan/ Algot | 1928 | 1952 | |||
| Norrköping | Ågren | Åke | Gustaf/ Reinhold | 1920 | 1953 | |||
| Norrköping | Crona | Berndt | Gunnar/ Bertil | 1925 | 1954 | |||
| Norrköping | Stoltz | Stig | Henry/ Rickard | 1925 | 1955 | |||
| Norrköping | Österman | Lars | Uno | 1925 | 1955 | |||
| Göteborg | Olsson | Einar | Karl | 1926 | 1956 | |||
| Oxelösund | Andersson | Ebbe | Karl | 1930 | 1956 |