Limhamns Lotsplats

Från CG Sundius noteringar

1900 Byggs ett uppassningshus

1916 Har den äldre lotsuppassningsstugan av trä ersatts med en ny större dylik, uppförd av leantegel.

1920 Båtbeståndet i Limhamn
1 däckad kutter byggd 1906 i ek, kravell, 7,75×3,24 med 12 hk Lindström motor
1 däckad kutter byggs 1908 i ek, klink 5,35×1,9 5 hk Lindström motor
1 roddbåt byggd 1904 i ek, klink 3,36×1,47

I Klagshamn:
1 däckad kutter ek, kravell 8,5×3,35 10 hk motor?
1 roddbåt

1 juli 1938 Klagshamns lotsuppassningsställe under Limhamns Lpl indrogs

1 januari 1966 uppgick Limhamns lpl i Malmö lpl och upphörde därmed.

Hämtat ur Minnesalbum 1914-1924 Lotsverkets personal

Fotografier på lotsar

Den udde, på vilken Limhamns samhälle ligger, är antagligen en av de äldsta boplatserna på Skånekusten. Och i de omfattande kalkstensbrotten vilket är det nuvarande Limhamns ekonomiska grundval och upphov till såväl den stora cementindustrin som hamnen och senare följande industrier, gör man alltjämt fynd, som styrka antagandet att här funnits en gammal boplats.

Limhamn är också alltjämt ett betydande fiskeläge med en viktig insats i sillfisket i Öresund, om också fabriksdriften numer tagit loven av fisket.

Den första skriftliga urkunden om Limhamn som en ort vid sjön förskriver sig till år 1590. Ett fartyg drev då iland vid Limhaufen. Den 26 april 1658 förtäljer ett aktstycke om ett engelskt fartyg, som lossade 20 läster stenkol till kalkbränneriet och i samma veva sökte smuggla iland varor till ett värde av 119 riksdaler 17 skillingar. Smugglingsförsöket upptäcktes och varorna förklarades förbrutna.

Hamnen, som utan någon naturens egna förutsättningar, byggts ut från enkla bryggor eller kar för förtöjning av fiskebåtar till den nuvarande hamnen, tillgänglig för de största fartyg som trafikera våra farvatten, har tillkommit för att betjäna utskeppningen av cement och införseln av kol m.m. till fabriksdriften.

Den första etappen av hamnbyggnad var färdig år 1884, och samtidigt anställdes den första lotsen, Johan Adolf Falk, född år 1853, död genom olyckshändelse år 1903. År 1885 anställdes ännu en lots, M. P. Holmgren, pensionerad sedan år 1915, och år 1897 ännu en, nuvarande lotsförmannen C. J. Ström. Det nuvarande antalet lotsar är 5, varav emellertid 1 betjänar den något längre söderut belägna orten Klagshamn.

I olika etapper har hamnen byggts ut, och en storartad vågbrytare, en hel ö, som nu rymmer skeppsvarv, oljestation, upplagsområden m.m. har byggts genom avstjälpning av avfallssten från kalkbrotten. Julstormen år 1902 raserade åtskilligt av dåvarande kajbyggnader och vräkte de i hamnen förtöjda segelfartygen halvvägs upp på det torra. Efter islossningen på våren 1924 rasade kajerna runt cementfabriken, varvid, till all lycka, rasen inträffade under tvenne på varandra följande söndagar, då intet arbete pågick.

Med Limhamns lotsplats är förenad Klagshamns lotsuppassning. Klagshamns hamn är helt ett verk av människohand. Det påbörjades på 1890-talet och byggdes för utskeppning av det kalklager som fanns i trakten. Kalkbrottet ligger i Västra Klagstorps socken och hamnen fick sitt namn därifrån. Innan hamnen fanns kördes stenen ut i sjön med häst och vagn så långt som små pråmar kunde flyta, vilka senare förde lasten vidare ut till fartyget på redden.

Sedan byggdes ut en brygga 2 km lång från stranden. Där anlades hamnen på ett djup av 5-7 fot, vilket senare muddrades upp till 12 fot och sedermera i två omgångar till det nuvarande djupet 18 fot.

Lotsuppassningen hölls till att börja med från Limhamn av lotsarna därstädes. Avståndet mellan hamnarna är emellertid lång, fabriker byggdes nere i Klagshamn, trafiken ökades på hamnen och därmed lotsningarnas antal, varför det blev nödvändigt med uppassning direkt från Klagshamn. Det sköts nu av en lots från Limhamn med ett båtbiträde. På hösten 1897 kom det första fartyget till Klagshamn, en tysk galeas. Det lotsades av lotsförmannen J. A. Ström från Limhamn.