Gävle Lotsplats

60° 44.328′ N 17° 19.134′ E

Hur länge stationära lotsar har funnits i Gävle är icke exakt känt men upptogs som lotsplats sannolikt kort efter 1696. Rådhusarkivets samlingar omnämner lotsar från början av 1700-talet. I stadens räkenskaper förekommer sålunda 1712 en man vid namn Johan Sjöö som lotsat Kongl. Maj:ts brigantin till Öregrund och 1725 fanns i staden en uppsyningsman och fem lotsar.

Fotografier på Gävlelotsar 1920

Nedan foto på Gävle lotsar har skickats in av Erling Flodman. Okänt datum men troligen slutet av 1950 talet

Övre raden, från vänster:
Ragnvald Sundin, Karl-Erik Hallen, Gunnar Jansson, Sven-Olov Molin, Nils Dahle, Rune Nordin,

Mellanraden, från vänster:
Anders Renkvist, Ingemar Gudmundsson, Sven Bergman, Hugo Axner, Frits Holmström, Stig Wallman, Edvin Mattsson.

Främre raden, från vänster:
Carl Larsson, Karl-Fredrik Alm, John Sterner, Fredrik Sundman, Uno Nordin, Helmer Alm.

Tillhör norra distriktet, senare nedre norra. Från 1799 under Gävle fördelning, 1862-1880 under Öregrunds fördelning och efter 1881 under Sundsvall fördelning.

Ur Rulla 1751:
Lotsar Lars Örnberg, Peter Sundström, Elias Bogren, Peter Nyberg (öfvergivit lotsningen), Anders Sjöman.

Ur rulla 1753:
Uppsyningsman Jonas ?berg, 68 år, i tj 1739
Lotsar:
Lars Öhrnberg, 52 år, lotsdräng 1736, lotsa 1740
Petter Lundström, 53 år i tj 1744
Elias Bogren, 63 år i tj 1740
Anders Sjöman, 42 år, i tj 1750
Johan Holm, 47 år i tj 1753

Ur rulla 1764:
Lotsuppsyningsman Torsten Berg, 68 år i tj 1785
Lotsålderman Lars Örnberg, 64 år lots 1749 i tj 1755
Lotsar:
Elias Bogren, 75 år i tj 1740
Petter Lundström, 60 år i tj 1741
Anders Sjöman, 53 år i tj 1750
Lars Holm, 46 år i tj 1759
Olof Sundin, 47 år i tj 1761
Lotsdräng Johan Bogren, 29 år ant 1753 i tj 1755
Lärling Elias Bogren, 20 år
Lärling Eric Buhre, 31 år ant 1755

Ur rulla 1769:
Lotsålderman: Lars Holm, 69 år i tj 1740
Lots: Torsten Berg, 73 år i tj 1755
Lots: Peter Sundström, 65 år i tj 1741
Lots: Anders Sjöman, 58 år i tj 1750
Lots: Peter Björkman, 53 år, i tj 1766
Lots: Anders Hemlin, 47 år, i tj 1767
Lots: J. Åbrink, 47 år, i tj 1768

Ur Rulla 1816:
Lotsuppsyningsman J.G. Ek
Lotsålderman: P. Öström
Ord Lots: O. Stigenberg och A. Bogren
Ord Lotsdräng: E. Sidenvall, J. Lundberg, A. Söderhäll
Reservlotsdräng: J. Bogren
Lotslärling: P.O. Stigenberg

Ur reglemente 1799: Norra distriktet under lotsuppsyningsman för Gävle fördelning, lyder Gefle lotsplats. 1 lotsuppsyningsman, 1 lotsålderman, 2 ord lotsar, 3 utlärda lotsdrängar, 1 reservlotsdräng och 2 lotslärlingar. Lotsningsområde. Lotsarna uppassa i staden att lotsa till sjöss, till Gåsholma, till Öregrund, även till Rödhäll

Enl 1820 års förteckning: Till Öregrund, Gåsholma, sjön i flera lopp. En lotsålderman. 2 mästerlotsar, 4 secund lotsar och 2 lärlingar. Lots uppassa efter tur så i staden som på Limön

Ur reglemente 1863. Lotsningsområde från Gävle till Öregrund respektive Örskär, Gåsholma till och från sjön

Ur reglemente 1868: Lots uppassa såväl i staden som på Limön och emottaga fartyg utanför norra och södra inloppen samt söder om Eggegrunds fyr från däckad kronolotsbåt vars kryssningsområde är söder om fyrplatsen. Lotsningsområde: Från Gävle till Gåsholma, Skutskär, Örskär, Öregrunds hamn, redd till och från sjön norra leden samt vid Eggegrund vid Limön och från Skutskär.

1874 byggdes en lotsutkiksställning på Limön
1895 fick Gävle lotsplats en ny däckad lotskutter och en gammal däckad och en öppen båt har sålts
1912 flyttades uppassningshuset på Limön till Bönan

Ur lotsledsförteckningen 1916: Lots uppassa i Gävle och Skutskär samt tillfälligtvis å Bönan vilket då angives genom en där hissad svart kula med vitt bälte och emottaga ankommande fartyg söder om Eggegrund från däckad lotsbåt. Då is hindrar denna båt att hålla sjön sökes lots vid Bönan eller Skutskär. Lots uppassa vid Skutskär äger icke rum under mörker.

1920 års båtbestånd:
1 däckad kutter byggd 1895, 11.43×4.33, 10 hk Avance
1 motorbåt byggd 1899 i ek/furu klink, 7.4×2.3 6 hk Skandia
1 motorbåt byggd 1900 i furu, 7.9×2.5 5 hk Västervik
1 motorbåt byggd 1900 i furu, 8×2.3, 5 hk Skandia
1 motorbåt byggd 1909 i furu, 7.9×2.6 5 hk Skandia
1 motorbåt byggd 1910 i furu, 8×2.3 6 hk Solomarin
1929 tillbyggdes uppassningshuset i Bönan
1932 levererades lotsplatsens nya lotskuttern från Sölvesborgs varv och var av exakt samma konstruktion som Sandhamnskuttern vilken levererades på hösten 1930
1945 byggdes nytt lotsuppassningshus på Gråskälsbådan och en ny 20 m lång lotsbåtsbrygga
1847 byggdes ett lotsuppassningshus i Bönan
1951 fick lpl VHF

HÄNDELSER:

1911 9 sept. Lämnades under svåra väderleksförhållanden lotshjälp från gävle lpl åt danska s/s Bogatyr. De i dessa företag deltagande kronolotsar, 2 mästerlotsar och 3 lotsar erhöll belöning, var och en 30 kr.

1952: Lotsstyrelsen har tilldelat envar av följande befattningshavare vid Gävle lotsplats nämligen mästerlotsarna KHT Axner och SJ Bergman, 2:e motorskötare AG Söderhäll samt båtmännen KE Andersson och PSB Flodberg en penningbelöning om 300 kr från Westermarks fond för visat mod och rådighet vid räddandet den 3 okt av besättningen å det vid Harskärsbådan utanför Skutskär strandade tyska S/S HARMES

1958: Mästerlots Per Harry Nordin omkom i samband med lotsning den 15 dec 1958. Då Nordin efter avslutad lotsning av holländska mf MYFEM skulle gå ned i lotsbåten förlorade han greppet om dennas isiga rigg och störtade i vattnet mellan lotsbåten och fartyget. Vid tillfället rådde hård nordlig vind och grov sjö. En livboj kastades genast i sjön från MYFEM. Den hamnade i vattnet strax bredvid Nordin. Lotsbåten gjorde en rundsväng och ångade in honom i strålkastarskenet men då båten kommit ca 10 meter ifrån honom försvann han i djupet. Nordin var född 7 nov 1906, kom i lotsverkets tjänst 1928, fick full styrsedel 1936 vid Gävle lotsplats och blev ord lots 1949 samt mästerlots 1957.

Nedanstående utdrag ur en skrift av fd överlotsen Fredrik W. Sundman samt kompletterats från Erik Wickbergs bok ”Havets folk” 1954

Personalen har bestått dels av en förman vars titel har varierat från lotsålderman, lotsförman, överlots till lotsplatschef, dels av lotsar och båtmän. En lots utnämns efter 15 års oförvitlig tjänst till mästerlots. För nyantagna har även titlarna varierat från lotslärling till lotsaspirant till lotselev. Vid Gävle lotsplats har kraven för antagning som lotselev varit att vederbörande avlagt minst styrmansexamen. Många av lotsarna har även avlagt sjökaptensexamen.

Efter antagning har lotseleven  att tjänstgöra minst ett år som båtman för att sätta sig in i båtarnas skötsel. Därefter skall han medfölja på cirka 150 lotsningar jämt fördelade på olika lastageplatser. Under denna tid skall han även lära sig kurser och distanser inom lotslederna för Gävle lotsningsområde. Fyrarnas lysvinklar, karaktär, mist och radiosignaler, djup i olika farleder och hamnar, prickmärken samt plugga reglementen och förordningar mm.

Dessutom skall han ha deltagit i en vårutprickning. När detta är gjort skall han genomgå förberedande förhör inför förmannen som sedan anmäler honom för lotsexamen inför lotsdirektören. Om han då blir godkänd tilldelas han en styrsedel som berättigar honom att på eget ansvar utföra lotsning av fartyg om 800 tons dräktighet och 14 fots eller 4,5 m djupgående.

Denna styrsedel utökas sedan två gånger med större och djupare fartyg. Då vederbörande på detta sätt utfört ca 50 lotsningar erhåller han full styrsedel och utnämnes till reservlots. Därefter kan han erhålla om tjänstledighet för idkande av sjöfart, tills att någon lotstjänst blir ledig.

Från sekelskiftet fram till 1932 bestod lotspersonalen av en överlots och 14 lotsar, mellan 1932-1952 var styrkan 1 ÖL och 12 lotsar, Överlotsen tjänstgjorde mestadels på lotskontoret i Gävle. De övriga voro indelade i två avdelningar av vilka en tjänstgjorde i staden och skötte utgående lotsningar och en i lotskuttern som skötte inkommande lotsningar.

Vaktombyte skedde var åttonde dag. En man från vardera avdelningen tjänstgjorde i Skutskär där även vaktombyte skedde. Den avdelning som tjänstgjorde i kuttern, ”sjövakten” bodde hela tiden ombord och hade även kock och mathållning ombord. 1951 infördes fyra fridygn.

1952 utökades personalen med 4 lotsar, 1 reservlots och en motorskötare. 1955 infördes nytt vaktsystem om 3 avdelningar med fem lotsar i varje. En avdelning tjänstgjorde i staden, en i lotskuttern och 1 höll fridygn. Av den sistnämnda avdelningen skulle dock en man sköta uppassningen i Skutskär och en tjänstgöra på lotskontoret.

Vaktombyte skedde var femte dag. Denna ordning pågick till 1966. 1967 infördes 42,5 tim arbetsvecka. 1951 infördes fridygn, 4 st.

Båtpersonalen har från att vid sekelskiftet bestått av 1 båtman eller kutterskeppare som han då hette och en kock utökats till f.n. (1970) 11 man. Denna personal rekryteras mest från fiskarbefolkningen och består av kunnigt folk, väl förtrogna med farlederna och båtarnas skötsel. Före sekelskiftet förekom inga båtmän utom att vissa lotsar själva anställde en man, en s.k. lotsdräng som var behjälplig med lotsbåten. Kocken avlönades tidvis av lotsarna.

Tjänstgöringen tillgick så att fartyg från sjön erhöll lots från lotskuttern som enligt bestämmelserna för Gävle lotsplats skulle emottaga ankommande fartyg söder om Eggegrund.  Efter avslutad lotsning skulle lotsen snarast återvända till kuttern. Han reste då med båt eller buss till Bönan eller tåg till Harnäs beroende på vindförhållandena och hämtades av lotskuttern på respektive ställe.

Vid lotsning ut från staden skulle lotsarna som alla hade egen båt, ha denna släpande efter fartygen ända ut till sjöss varefter de fingo segla eller ro tillbaka. Detta var besvärligt särskilt under dåligt väder. Lotsbåten som under avgång och svingning måste hållas vid fartygssidan fick därpå slackas akterut och släpa med.  Då lotsen sedan skulle lämna fartyget fick han sedan båten halats upp mot låringen, gripa tag i masttoppen och fira sig ned i båten.

Då man omkring 1910 började få motorer i båtarna slog sig några lotsar ihop och satte motor i en båt och anställde en man i Bönan att gå ut och hämta dem iland. Detta system visade sig bra att även de lotsar som hade motor i egna båtar började använda sig av det. Detta var upprinnelsen till nuvarande system vid hämtning av lots. Så småningom övertogs även båtmannen i Bönan av verket och både han och kutterskepparen erhöll avlöning av statsmedel. Deras tjänstgöring ändrades så att de tjänstgjorde 16 dygn iland vid Bönan och 16 dygn i lotskuttern, ingen semester och inga fridygn. Under 1920 erhöll båtmännen, som vid den tiden mest voro lotslärlingar, 125 kr i månadslön utom vintertid då sjöfarten upphörde. Då de blevo helt utan lön.

Lotskuttern låg under tjänstgöringen och då is ej hindrade, förtöjd i bojar. Dessa voro placerade två vid Eggegrund och två vid Gråskälsbådan och man låg alltid vid den boj som erbjöd bästa skydd för vind och sjö. Utkik och vakthållning hölls från kuttern. Man höll två timmars vakt per man med början från äldste lots därefter näst äldste osv och sist kutterskepparen, som sedan åter purrade äldste lots.

Den lots som hade vakt skulle även stå till rors och sköta bordningar och tilläggningar mm. Den äldre lotskuttern HUGIN försågs med motor omkring 1909. Före den tiden utfördes bordningar  under segel eller också gick man över till det lotssökande fartyget med roddbåten som alltid, även efter motorerna tillkomst släpades efter kuttern.

Fr.o.m 1967 då en genomgripande omorganisation företogs har passningen från kryssande kutter upphört. Lotsarna är förlagda iland och mötesplatsen för ankommande fartyg har flyttats in till syd Gråskälsbådan. Vidare skall alla fartyg, både ankommande och avgående beställa lots fem timmar i förväg.

Båthållningen på lotsplatsen var från början sådan att lotsarna själva fick svara för detta.  Man skaffade båtar och motorer och svarade för underhåll och drift. Medel skulle tagas från de av fartygen erlagda hemvägsersättning. Dessa räckte dock inte långt utan lotsarna fick ta medel ur egna fickor. Det blev naturligtvis knappt med båtar underhåll och drift med detta system. Då de större kuttrarna skulle anskaffas räckte inte pengarna till. Då t.ex. lotskuttern HUGIN anskaffades anslog staten visserligen penningmedel men lotsarna ålades att årligen avsätta en halv lotslott till en fond för en ny kutter i framtiden.

Då denna fond uppnått 8000 kr upphörde dock avsättningar till denna. För medel ur denna fond anskaffades sedermera andra mindre båtar till platsen.

Omkring 1930 infördes båtlega som utgick för varje båt. Den uppdelades dels i amorteringslega, dels underhållslega och man hade skilda lega för båt och motor. Driftskostnaderna gick utanför legan. Då ny båt skulle anskaffas måste man söka lån från lotsverkets båtlånefond och någon enstaka gång från bank. På lånehandlingar skulle överlots och samtliga lotsar med sina namnunderskrifter gå i borgen för lånet. Detta kunde nå upp till betydande belopp, 100.000 till 190.000 kr.

Systemet med båtlega och lotsarnas borgen upphörde 1960. Vid anskaffning av lotskutter 133 GÄVLE erhölls även direkta anslag av staten. Den kostade 98.000 och byggdes i Sölvesborg efter ritning av fyringenjör Hultman.

Utrustning, målning och underhåll av samtliga platsens tillhöriga båtar, utfördes av lots och båtpersonalgemensamt. Alla voro intresserade att hålla båtarna i så gott skick som möjligt. En gång då stora lotskuttern var nyrustad på försommaren, så bordades en stor Transatlantic båt varvid styrmannen som stod vid lejdaren då lotsen kom ombord, helt spontant utbrast” Ni har världens finaste lotskutter här i Gävle”!

Avlöningsförhållandena för lotspersonalen har varierat mycket genom tiderna. Före 1915 hade man ingen fast lön men fick behålla och sinsemellan dela alla influtna lotspenningar.  Ny tillträdande lots fick börja med ¼ lotslott. Efter något år utökades andelen till ½ lotslott och sedan till full lott.1915 övergick man dels till fast lön och dels 40% andel i lotspengarna. Denna andel minskades sedermera till 35% för att 1952 helt bortfalla och ersättas med lotsningsersättning. Vid Gävle lotsplats erhölls förtöjningspengar tom 1966. Fr.o.m. 1967 utgick fast lön plus vissa tillägg.  Lotselev tillerkändes lön under utbildning från 1952.

Uppassningsställen. Fram till 1912 var lotsuppassningen förlagd till Limön. Största delen av trafiken gick på den tiden genom södra farleden och man låg således nära för att möta fartygen. En lotsstuga med ett rum och kök stod på en höjd på Limöns södra strand. Intill denna stod en hög lotsutkik varifrån man såg ut över skogen mot Bönan och mot farlederna förbi Trödjehällan och mellan Lövgrund och Vitgrund. I denna stuga fanns i kammaren 8 dubbelkojer, var och en således avsedd för två man. Under vårutrustningen när alle man var i tjänst samtidigt låg faktiskt fyra man i en del kojer. År 1912 flyttades denna stuga och hela passningen till Bönan.

1919 tillbyggdes ett rum varvid äntligen varje lots tilldelades en egen koj. 1948 tillkom nuvarande (1970) byggnad som 1966 ytterligare tillbyggdes. 1921 byggdes den första bryggan som senare tillbyggts, sista gången 1962 då även den mindre bryggan tillkom.

Vid Skutskärs lotsuppassningsställe bodde man fram till mitten av 1920 talet i en av lotsarna ägd stuga bestående av ett enda kök. Även här fanns en hög lotsutkik.

Sedan bergslaget ändrat område där stugan stod till brädgård flyttades uppassningen till den s.k.  Parkgården utanför hamnområdet. Även här byggdes en lotsutkik. Två lotsar voro stationerade här till 1955 då en av lotsarna utbyttes mot en båtman. Lotsarna skötte i regel endast utlotsningarna. Uppassningsstället indrogs 1967 och lots måste beställas från Bönan.

Gråskälsbådans uppassningsställe tillkom för att sköta passningen då lotskutter 133 på somrarna lades upp för målning och översyn av motor mm. Huset och bryggan tillkom 1945. Då passningen 1967 indrogs köptes huset av stugförening bestående av 10 lotsar för 6000 kr.

Från sekelskiftet fram till 1962 bestod lotspersonalen av en överlots och 14 lotsar, mellan 1932-1952 var styrkan 1 ÖL och 12 lotsar, Överlotsen tjänstgjorde mestadels på lotskontoret i Gävle. De övriga voro indelade i två avdelningar av vilka en tjänstgjorde i staden och skötte utgående lotsningar och en i lotskuttern som skötte inkommande lotsningar.

Vaktombyte skedde var åttonde dag. En man från vardera avdelningen tjänstgjorde i Skutskär där även vaktombyte skedde. Den avdelning som tjänstgjorde i kuttern” sjövakten” bodde hela tiden ombord och hade även kock och mathållning ombord. 1951 infördes fyra fridygn.

1952 utökades personalen med 4 lotsar 1 reservlots och en motorskötare. 1955 infördes nytt vaktsystem om 3 avdelningar med fem lotsar i varje. En avdelning tjänstgjorde i staden, en i lotskuttern och 1 höll fridygn. Av den sistnämnda avdelningen skulle dock en man sköta uppassningen i Skutskär och en tjänstgöra på lotskontoret.

Vaktombyte skedde var femte dag. Denna ordning pågick till 1966. 1967 infördes 42,5 tim arbetsvecka.

Båtpersonalen har från att vid sekelskiftet bestått av 1 båtman eller kutterskeppare som han då hette och en kock utökats till f.n. (1970) 11 man. Denna personal rekryteras mest från fiskarbefolkningen och består av kunnigt folk, väl förtrogna med farlederna och båtarnas skötsel. Före sekelskiftet förekom inga båtmän utom att vissa lotsar själva anställde en man, en sk lotsdräng som var behjälplig med lotsbåten. Kocken avlönades tidvis av lotsarna.

Tjänstgöringen tillgick så att fartyg från sjön erhöll lots från lotskuttern som enligt bestämmelserna för Gävle lotsplats skulle emottaga ankommande fartyg söder om Eggegrund.  Efter avslutad lotsning skulle lotsen snarast återvända till kuttern. Han reste då med båt eller buss till Bönan eller tåg till Harnäs beroende på vindförhållandena och hämtades av lotskuttern på respektive ställe.

Vid lotsning ut från staden skulle lotsarna som alla hade egen båt, ha denna släpande efter fartygen ända ut till sjöss varefter de fingo segla eller ro tillbaka. Detta var besvärligt särskilt under dåligt väder. Lotsbåten som under avgång och svingning måste hållas vid fartygssidan fick därpå slackas akterut och släpa med.  Då lotsen sedan skulle lämna fartyget fick han sedan båten halats upp mot låringen, gripa tag i masttoppen och fira sig ned i båten.

Då man omkring 1910 började få motorer i båtarna slog sig några lotsar ihop och satte motor i en båt och anställde en man i Bönan att gå ut och hämta dem iland. Detta system visade sig bra att även de lotsar som hade motor i egna båtar började använda sig av det. Detta var upprinnelsen till nuvarande systemvid hämtning av lots. Så småningom övertogs även båtmannen i Bönan av verket och både han och kutterskepparen erhöll avlöning av statsmedel. Deras tjänstgöring ändrades så att de tjänstgjorde 16 dygn iland vid Bönan och 16 dygn i lotskuttern, ingen semester och inga fridygn. Under 1920 erhöll båtmännen, som vid den tiden mest voro lotslärlingar, 125 kr i månadslön utom vintertid då sjöfarten upphörde. Då de blevo helt utan lön.

Lotskuttern låg under tjänstgöringen och då is ej hindrade, förtöjd i bojar. Dessa voro placerade två vid Eggegrund och två vid Gråskälsbådan och man låg alltid vid den boj som erbjöd bästa skydd för vind och sjö. Utkik och vakthållning hölls från kuttern. Man höll två timmars vakt per man med början från äldste lots därefter näst äldste osv och sist kutter skepparen, som sedan åter purrade äldste lots.

Den lots som hade vakt skulle även stå till rors och sköta bordningar och tilläggningar mm. Den äldre lotskuttern HUGIN försågs med motor omkring 1909. Före den tiden utfördes bordningar  under segel eller också gick man över till det lotssökande fartyget med roddbåten som alltid, även efter motorerna tillkomst släpades efter kuttern.

Fr.o.m 1967 då en genomgripande omorganisation företogs har passningen från kryssande kutter upphört. Lotsarna är förlagda iland och mötesplatsen för ankommande fartyg har flyttats in till syd Gråskälsbådan. Vidare skall alla fartyg, både ankommande och avgående beställa lots fem timmar i förväg

Båthållningen på lotsplatsen var från början sådan att lotsarna själva fick svara för detta.  Man skaffade båtar och motorer och svarade för underhåll och drift. Medel skulle tagas från de av fartygen erlagda hemvägsersättning. Dessa räckte dock inte långt utan lotsarna fick ta medel ur egna fickor. Det blev naturligtvis knappt med båtar underhåll och drift med detta system. Då de större kuttrarna skulle anskaffas räckte inte pengarna till. Då t.ex. lotskuttern HUGIN anskaffades anslog staten visserligen penningmedel men lotsarna ålades att årligen avsätta en halv lotslott till en fond för en ny kutter i framtiden.

Då denna fond uppnått 8000 kr upphörde dock avsättningar till denna. För medel ur denna fond anskaffades sedermera andra mindre båtar till platsen.

Omkring 1930 infördes båtlega som utgick för varje båt. Den uppdelades dels i amorteringslega, dels underhållslega och man hade skilda lega för båt och motor. Driftskostnaderna gick utanför legan. Då ny båt skulle anskaffas måste man söka lån från lotsverkets båtlånefond och någon enstaka gång från bank. På lånehandlingar skulle överlots och samtliga lotsar med sina namnunderskrifter gå i borgen för lånet. Detta kunde nå upp till betydande belopp, 100.000 till 190.000 kr Systemet med båtlega och lotsarnas borgen upphörde 1960. Vid anskaffning av lotskutter 1,33 GÄVLE erhölls även direkta anslag av staten. Den kostade 98.000 och byggdes i Sölvesborg efter ritning av fyringenjör Hultman.

Uppassningsställen. Fram till 1912 var lotsuppassningen förlagd till Limön. Största delen av trafiken gick på den tiden genom södra farleden och man låg således nära för att möta fartygen. En lotsstuga med ett rum och kök stod på en höjd på Limöns södra strand. Intill denna stod en hög lotsutkik varifrån man såg ut över skogen mot Bönan och mot farlederna förbi Trödjehällan och mellan Lövgrund och Vitgrund. I denna stuga fanns i kammaren 8 dubbelkojer, var och en således avsedd för två man. Under vårutrustningen när alle man var i tjänst samtidigt låg faktiskt fyra man i en del kojer. År 1912 flyttades denna stuga och hela passningen till Bönan.

1919 tillbyggdes ett rum varvid äntligen varje lots tilldelades en egen koj. 1948 tillkom nuvarande (1970) byggnad som 1966 ytterligare tillbyggdes. 1921 byggdes den första bryggan som senare tillbyggts, sista gången 1962 då även den mindre bryggan tillkom.

Vid Skutskärs lotsuppassningsställe bodde man fram till mitten av 1920 talet i en av lotsarna ägd stuga bestående av ett enda kök. Även här fanns en hög lotsutkik.

Sedan bergslaget ändrat område där stugan stod till brädgård flyttades uppassningen till den sk  Parkgården utanför hamnområdet. Även här byggdes en lotsutkik. Två lotsar voro stationerade här till 1955 då en av lotsarna utbyttes mot en båtman. Lotsarna skötte i regel endast utlotsningarna. Uppassningsstället indrogs 1967 och lotsmåste beställas från Bönan.

Gråskälsbådans uppassningsställe tillkom för att sköta passningen då lotskutter 133 på somrarna lades upp för målning och översyn av motor mm. Huset och bryggan tillkom 1945. Då passningen 1967 indrogs köptes huset av stugförening bestående av 10 lotsar för 6000 kr.

Minnesalbum 1914-1924

Gävle hamn består av tvenne större bassänger, den yttre fjärden eller Gävle redd samt den inre fjärden där Gävle å utmynnar. Å båda sidor av ån äro kajer anordnade med ett vattendjup av 5 meter.

År 1905 anlades en ny hamn med ett vattendjup av 6,5 meter på den västra ändan av yttre fjärden belägna Skansholmen. Denna hamn (Skanshamnen) står i förbindelse med staden och järnvägsnätet medelst en järnvägsbank, 1,930 meter lång, byggd rakt över den inre fjärden.

Hamnen är skyddad mot ostliga vindar av en 390 meter lång vågbrytare, som är byggd över grundet Varvabådan. Förbindelsen med Gävle hamn och havet går igenom norra och södra farlederna, båda genom kostbara sprängningar och muddringar fördjupade till 6,5 och 4,5 meters djup.

År 1725 fanns i Gävle 5 lotsar och 1 uppsyningsman. År 1870 funnos 1 lotsålderman, 2 mästerlotsar och 4 sekundlotsar, om vilka det är antecknat att 4 ägde gårdar i staden. Då dessa lotsar icke kunde påräkna större inkomst än 250 riksdaler banco årligen, tillerkändes de av staden värdet av avkastningen för 1 tunnland jord per år, med 15 riksdaler banco under tillhopa 105 riksdaler banco, vilket belopp ännu utgår.

År 1822 upprättades lotsstation å Linön (Limö), varifrån utifrån kommande fartyg skulle erhålla lots. Genom landhöjningen i dessa trakter, vilken förorsakar uppgrundning av vattendjupen, blev Linön mer och mer svårtillgänglig för lotskutter, så att denna, de senare åren lotsstationen varit förlagd därstädes, i all synnerhet vid stormigt väder, icke kunde angöra hamn. Stationen flyttades därför år 1912 till Bönan, där den nu (år 1929) är förlagd.

Den här omnämnda landhöjningen – enligt beräkning 1 centimeter på 50 år – är till stor olägenhet och kostnad för trakterna häromkring med sina grunda hamnar. Säkerligen skall en generation efter denna knappt tro att man kunnat gå med medelstora bogserbåtar genom Lähalssundet eller att en hamn funnits på nordvästra sänkan på Eggegrund. Eggegrund omnämnes också i hamnarna från 1800-talet som den låga klippan, som knappast höjer sig över vattenytan.

Som några hamnar i yttre havsbandet icke finnas vid inloppet till Gävle har lotsstationen måst förläggas till Linön och sedermera Bönan. Dessa stationer äro dock belägna så långt in i inre havsbandet att uppassningen därifrån icke kan ske, utan sker densamma från lotskuttern, som har sin kryssningsstation vid Eggegrund. Lotskuttern kan därför sägas vara den egentliga lotsstationen och kryssar där så länge is inte hindrar.

Under den tid kuttern ligger på sitt pass äro lotsarna inkvarterade ombord och ha gemensam mathållning med särskilt avlönad kock. Samtliga lotsar äro bosatta i Gävle och tjänstgöra turvis i Gävle för utlotsning och i lotskuttern samt Skutskär.

Lotsar och båtmän som arbetat vid Gävle Lpl. Sorterade efter anställn.år

EfternamnFörnamnFöddI StatenBåtmanLpl 1övriga lpl
BogrenJGävle
BogrenAGävle
EkJGävle
LundbergJGävle
SidenvallEGävle
StigenbergPGävle
StigenbergOGävle
SöderhällAGävle
AxnerDaniel1802Gävle
HolmströmErik1835Gävle
HedbergPehr1836Gävle
NordlinderPehr1840Gävle
SundmanJohan1840Gävle
SjööJonas17001712Gävle
ÖhrnbergLars17011736Gävle
?BergJonas16851739Gävle
BogrenElias16901740Gävle
SundströmPeter17041741Gävle
LundströmPetter17001744Gävle
SjömanAnders17111750Gävle
NybergPeter1751Gävle
HolmJohan17061753Gävle
BogrenJohan17351753Gävle
BergTorsten16961755Gävle
BuhreEric17311755Gävle
HolmLars17191759Gävle
SundinOlof17171761Gävle
BogrenElias17441764Gävle
BjörkmanPeter17161766Gävle
HemlinAnders17221767Gävle
ÅbrinkJ17221768Gävle
BomanLars18391859Gävle
SöderhällLars18261860Gävle
ÖstrandCarl18371861Gävle
NordinLars18421861ÖregrundGävle
AlmJohan18401862ÖregrundGävle
BäckmanO18451864Gävle
WallströmNils18371865Gävle
OdénJohan18281871Gävle
SöderhällLars18611882Gävle
AlmJohan18681885Gävle
NordinCarl18681885Gävle
BomanKnut18691885HärnöGävle
ÖstrandErnst18701885Gävle
ÖmanAnders18671890Gävle
SundgrenJohan18691890Gävle
NordinAxel18711890Gävle
BerglundPer18701893Gävle
CedergrenDavid18701893Gävle
AlmCarl18711893Gävle
SöderhällEmil18721893Gävle
BambergHjalmar18651894LilljungfrunGävle
ForsmanOtto18721894Gävle
ErlandhKarl18731896Gävle
SundmanCarl18741896ÖregrundGävle
NordinHenrik18781897Gävle
ElfvingJohan18771898Gävle
BergPer18781898Gävle
GaddCarl18781898Gävle
SöderhällErik18781898Gävle
ThorsenThor18771900NylandGävle
HellströmPer18791904Gävle
MalmbergOlof18871904Gävle
LindgrenKarl18821906Gävle
EdmanThore18851907Gävle
HjelmströmHenning18861907GävleSundsvall
VestinPer18901909Gävle
SöderhällFrans18931910Gävle
BomanHugo18971912Gävle
EdstedtKarl18961913RatanGävle
JahrénKonrad18861915Gävle
WestergrenBernhard18911915Gävle
DahleNils18921915Gävle
LindbergPetrus18961916Gävle
NorbergJohan18921917Gävle
DahlePer18961917Gävle
SternerJohn18971920Gävle
JanssonKnut18981920Gävle
ErikssonIvar19021920Gävle
WahlströmCarl18971921Gävle
NordinUno19001922Gävle
AlmCarl19021922Gävle
LarssonCarl19021922GävleAgö/Hudiksvall
NordinArne19031922Gävle
SundmanFredrik19031922Gävle
JanssonGustaf19001924Gävle
MolinSven19011925ÖregrundGävle
MattssonJohan19081925Gävle
AlmHelmer19011926Gävle
NordinPer19061928Gävle
LeijströmGustaf19071928Stockviken/stockaGävle
SandströmLars19081929GävleSandhamn
BergmanSven190819301939-05-07Gävle
AxnerKarl19091930Gävle
CarlssonAxel189919321935-08-01Gävle
CarlssonRolf190719321932-06-09Gävle
HolmeAxel19091932Gävle
BergSven19121933Gävle
NordinRune191319381939-09-03Gävle
AxnerArne191419381947-01-01Gävle
ElfforsBror191419381940-04-01LilljungfrunKalmar/Gävle
SöderbergNils19151938ÖregrundGävle
HolmströmFritz19141940GåsholmaGävle
ErikssonErik191319411948-10-01SandhamnGävle
GöranssonStig19201943Gävle
LundgrenSven192319461946-06-01GävleHudiksvall
SjöbergIvar192619461949-05-01GåsholmaGävle
EkmanOskar191819471952-07-01Gävle
HellstadiusBerndt19191947ÖregrundGävle
SöderhällAnton191119481952-07-01Gävle
HolmgrenGustav191219481964-07-01Gävle
MolinSven-Olof19291948Gävle
CarlssonHans19251949Gävle
GudmundssonIngemar19251949Gävle
MolinOskar192519491961-01-14Gävle
SöderhällSven192919491955-01-01Gävle
SvenssonJan193419491967-01-01GävleSvartklubben
JanssonGunnar19071950Gävle
SandbergEvert19271950GåsholmaGävle
DahleNils19231952Gävle
NilssonNils192819521952-08-01GävleHelsingborg
SödermanSven191619531954-10-01Gävle
HalénKarl-Eric19281953Gävle
AxnerSture192919531964-05-01Gävle
LarssonLars-gösta19301954HudiksvallGävle
WallmanStig19301954Gävle
Karlsson19541954Gävle
RidderstråleÅke19261956Gävle
SundinRagnvald19301956Gävle
ErikssonBernt194119561972-05-01Gävle
NordinGösta191219571958-10-01GåsholmaGävle
BerggrenLennart19311957OskarshamnGävle
StrömgrenJohn19331957LilljungfrunSöderhamn/Gävle/Södertälje
SundinSture193919571958-09-01Gävle
OlssonStig19311958Öresund norraGävle
RehnqvistAnders19311958Gävle
JohanssonKurt19321958FagervikGävle
QuidingAllan19291959Gävle
TegelbergNils19271960Gävle
DahlstedtGustav19301960FurusundGävle
SundbergLars193219601962-11-01Gävle
HellstadiusBernt194419601976-01-01Gävle
EkfeldtBjörn19331961Gävle
HonkasaloE19611961Gävle
LiljemarkGöran19301963Gävle
BergLennart19381963Gävle
ÖstlundSven193119641966-01-01GävleHalmstad
PålbrantClaes-Göran193619641969-04-14LilljungfrunSöderhamn/Gävle/Skellefteå/Hudiksvall
MolinHans194519641967-04-03Gävle
FlodbergAnders192219651971-01-01Gävle
GranhagAntero19361965Gävle
SahlbergLeif19391965Gävle
ClarinHarald192519671969-01-01Gävle
SvedbergÅke193419701970-05-01Gävle
JohanssonLars195219701970-05-20SöderhamnGävle
WahlströmTage194619711972-01-01Gävle
MattssonSture19411972Gävle
RöstlundBengt19441972Gävle
LarssonKjell194819721973-03-20LandsortGävle
SundinAnders194919721975-01-01Gävle
FreimuthRainer195519721979-07-01Gävle
FarmLars-Olof19371973Gävle
NordinLars195019731976-01-01Gävle
WallmanMats19571973Gävle
WikTomas19451974Gävle
JacobssonAnders194719741974-01-01Gävle
NordinTorsten193019751979-07-01Gävle
LysellJerry19401975Gävle
GudmundssonPer194819751980-07-01Gävle
JonssonKarl193719761980-11-01Gävle
AnderssonOlle19471978AgöSöderhamn/Gävle/Hudiksvall
PerjosBengt19451980Gävle
RothUrban19471980GävleHalmstad
FagerlundAnders195719821982-09-23Gävle
WestinSven195019831983-06-01GävleUmeå
NilssonSven19511988Gävle
SundinAdrian195819881988-06-24Gävle

Bilder från Minnesalbum

Bilder från Lotsförbundets bok