Lotsplats mellan 1725-1967
Följande delvis hämtat från Nils-Erik Molins skrift
“Fragment ur Järnäs lotsplats historia” samt hans egna bilder.
JÄRNÄS UDDE LOTSPLATS
Norra distriktet Umeå Fördelning 1862-1880 därefter Sundsvalls fördelning. Under Åldermannen i Bredskär 1868.
Enligt 1820 års reglemente skall lotsuppassning ske: Lotsarna uppassa på fasta landudden och möta fartygen utanför klubben. 1 Mästerlots, 1 secundlots och 1 lotslärling. Lotsning till Skagen, Bredskär, Nordmaling, Sjöss eller från sjön.
Ur reglemente 1863, Lotsningsområde: Från Järnäsudde till Skagen respektive Härnefors, Bredskär, Becksvaet och från Nordmaling, Husum, Kylören, Fårskär, Öreviken, Tjärnskär till och från sjön.
Ur reglemente 1868. Lots uppassa vid Storbådan och emottaga fartygen utanför grunden
1920 års båtbestånd:
1 däckad kutter byggd 1900 i ek, kravell, 9.1×3.56 med 12 hk Avance
1 motorbåt byggd i furu, klink 7.6×2 med 5 hk Avance
1 motorbåt byggd i furu, klink 8×2.4 med 5 hk Penta
1 segelbåt byggd 1907 i furu, klink 8x.19
1 segelbåt byggd 1907 i furu, klink 7.3×1.7
1 segelbåt byggd 1911 i furu, klink, 7.3×1.8
2 roddbåtar
1937 ordnades fyrbelysning in till Järnäs lotshamn
1942-43 ombyggdes lotsuppassningshusen samt att el indrogs.
Hur länge det i Jernes-nejden har funnits fiskare och andra kände män son åtagit sig att vägleda fartyg i farvattnen mellan Bredskär utanför Umeå och Skagsudde utanför Örnsköldsvik vet väl ingen, men troligen har så skett långt före den tid som vi har några anteckningar om för denna kuststräcka.
Att Järnäs udde var mycket lämpligt belägen för lots uppassning stod tidigt klart. Dess utskjutande läge gjorde att man befann sig nära de seglande samtidigt som man kunde erbjuda närheten till en skyddande hamn och fjärd, viktiga fakta för seglaren. Järnäs är en av de äldsta byarna i Nordmalings socken och var känd redan under 1400-talet.
Den första organiserade tillsättningen av lotsar och lots drängar vid Järnäs torde ha varit den som skedde under kommendör kapten Nils Strömcronas expedition utefter Sveriges och Finlands norra kuster år 1725. Denna avslutades i Umeå och Vasa.
Lördagen den 7 Aug. 1725 tillsatte Nils Strömcrona med stöd av amiralitetskollegiets instruktion fyra lotsar och en lots dräng vid Järnäs lotsplats.
De som tillsattes var Åldermannen och skepparen Johan Sikström, Peer Erichsson, Oloff Erichsson, Peer Eliasson samt lotsdrängen Erich Persson. Egentligen torde avsikten ha varit att också tillsätta fyra lotsdrängar men att endast en finns namngiven kan bero på att det för Strömcrona var ett problem att få tag på villigt folk för uppgiften. Han framhåller ibland detta i sina rapporter och säger att ”hans arbete närmast bestod i att övertala lämpliga personer att mot ett relativt ringa vederlag åtaga sig de plikter som hörde till lotstjänsten.”
Lotsdrängarnas villkor var säkert ännu sämre än lotsarnas, men skyldigheterna var desto mer reglerade.
Den som skulle antagas som lots måste i enlighet med 1696 års lotsförordning avlägga ed vid härads-eller rådhusrätt där man då förklarade att man var:
”Nationale Swänske undersåtar och utaf Upzynings-eller Åldermän uti Lootzarnes af de Districten de lyda under närwaru om sin capacitet examinerade och af dem så wäll som Lootsarne approberade och gode erkände, eftersom ock Lootzarnes plicht är att cavera for sådane nye Lootzar at de till Lootzningen finnes capable innan de af Lootz-lnspectoren, Upsyningzman eller Ålderman måge föreslås. ”
Lotsdrängarna som hade som förnämsta uppgift att biträda lotsarna när de skulle ta sig till och från lotsningarna samt att hålla vakttjänst, handplockades oftast av lotsarna sjäIva och lärdes upp i yrket för att kunna sättas in om någon lotstjänst blev vakant eller fler man krävdes.
Många stannade kvar som lotsdräng i flera år, ibland hela livet. Men de var strängt hållna och fick efter samma förordning inte byta arbetsplats hur som helst. Önskade de sluta sin tjänst måste de minst ett år i förväg skaffa en annan dräng och lära upp denne så att han kunde träda in som lotsdräng.
UppfylIde man icke viIlkoren så väntade hårda straff. Så sägs bl.a. att:
”Begifwer sig någon dessutom utur sin Tienst och tager sig annor Handtering före, plichte första gången med Femb Gatulopp och andra gången ned Sju Gatulopp och om han tredie gången igen kommer miste lijfvet”.
Lägger man därtill att man var tvingad att bo på sina lotsplatser och inte fick undanhålla sig på obekanta ställen, varken i staden eller hemma i byarna, så förstår man att det var svårt att skaffa personal. Men lotsarna var enligt reglemente skyldige att:
”Uppassa hwar på sin ort så att de kunna de hoos dem ankommande Skeppen och Fahrtygen i Tijd möta och effter sin plicht och Börd eaoottaga och Lootza, till hwilken ända de och hvar och en i sin ort med gode och tienlige båtar samt duglige Segell och Reedskap måste wara försedde att möta, skeppen wid Inloppen samt altijd, så väl Sokn-som Helgedagarne hafwa så mycket Folck henna att de när så behöfwes kunna hielpa Lootzen ombord”.
Men det fanns förstås en del faktorer som utgjorde dragplåster också i dessa yrken. En sådan var utan tvivel befrielsen från att betala mantalspenningar. År 1760 hade det belopp lotsarna betalade i mantalspenningar nedsatts från 24 till 12 öre s.m. De miste emellertid sin undantagsställning 1766 och de lotsar som tilldelats lotshemman återfick dem aldrig.
Däremot fick deras anställda i viss utsträckning immunitet; ”Så befriades lootzars barn och drängar, som hvid lootzningen brukas och ordenteligen äro antagne” år 1783 från skyldigheten att erlägga mantalspenningar. Friheten utsträcktes snart till ett omfatta kronolotsar som ej idkade hemmansbruk. För både lotsar och lotsdrängar upphörde dock denna frihet fr.o.m. besluten vid 1809/10 års riksdag.
Man kan nog säga att detta dock inte var några egentliga kronolotsar eftersom lotsyrket vid denna tid här uppe på norrlandskusten var en bisyssla till bondens och fiskarens, de var s.k. AlImogelotsar. Så fick också t.ex. Johan Sikström caution på ett hemman på Kråkskäret år 1733 för 15 år framåt. Han hade då 5 personers hushåll. Även Peer Erichsson var bonde i Järnäs. Men de ekonomiska villkoren var hårda och lotsyrket var tidvis ingalunda eftersträvansvärt.
Att denna attityd med hårda straff och ofta liten lön bestod under lång tid framåt kan vi se av senare sammanhang.
När den egentliga kronolotsorganisationen genomfördes 1820 kom Järnäs lotsplats att tillhöra Bredskärs Åldermannaskap och detta var ej så konstigt eftersom lotsningarna vid denna tid var få och inkomsterna små.
Tidigare Under 1700-talet, fanns bara någon enstaka lots vid platsen och tydligen var Järnäs lotsplats av mindre betydelse innan man vidtog förbättringar och ökade personalstaten. Ar 1831 skrev chefen för Norra lotsdistriktet bl.a. följande: ”En lotsstugubyggnad vid Järnäs är nödvändig, emedan därvarande lotsar äro aflägset boende ifrån stationen och denna lotsplats är ofta frequenterad.”
1833 fick man ett lotsuppassningshus på Storklubben en holme alldeles utanför Järnäshamn. Detta fick samtidigt tjäna som sjömärke. Byggkostnad 330 kr. Den reparerades 1876 för 350 kr. Stugans grund hade en lodrät höjd över havet på 19,27 fot dess längd var 14 alnar och bredd 9,5 alnar. Byggnaden kallades i folkmun Losstuen.
En stor del av lotsningarna gällde Nordmalings fjärden och då man endast hade rodd- och segelökor att lita till tidigare, så var det praktiskt att ha uppassningen förlagd så nära farleden som möjligt. Därför byggde 1861 man en ny lotsstuga ute på holmen Storbådan c:a 2 dist.-min. SV om Järnäsudden mitt i inloppet till Nordmalingsfjärden och några år därefter en signalstång.
Denna uppassning gällde dock endast sommartid. Perioden med uppassning där ute blev endast 43 år. En avgörande orsak till detta var, att man så småningom fick en motordriven lotsbåt och därmed lättare och snabbare kunde ta sig ut till de lotssökande fartygen. Man hade också fått ytterligare en lotsstuga på Storklubben, så nyttjandegraden av Storbådan minskade successivt.
1904 flyttades stugan till Storklubben. Den andra lotsstugan som byggdes på Storklubben uppfördes 1893 kallades Lillstugan och finns, enligt uppgift, fortfarande kvar (1984) med fristående utkik utan vindskydd fanns tidigare, men 1942 tillbyggdes ett utkikstorn på den stora stugan.
Farvattnen omkring Järnäs är grunduppfyllda och besvärliga för sjöfarten och många olyckor har inträffat, särskilt under segelfartygens tid, man behövde ju stor plats för att kryssa sig fram. Att in- och utseglingar ofta var farofyllda för lotsarna är allmänt bekant, man försökte ju gärna trotsa de allra hårdaste stormar för att fullgöra sitt kall.
Mellan åren 1725 – 1967 då lotsplatsen existerade, har 53 lotsar tjänstgjort i olika befattningar och under olika tidpunkter. I vissa släkter gick yrket i arv genom många generationer, vilket var vanligt vid de flesta äldre lotsplatser. Namn som Öberg, Lydig och Strömmer förekom ofta i matrikeln för Järnäs lotsplats.
Lotsningsområdet låg inom tidigare nämnda geografiska orter tillika lotsplatser och enligt 1863 års Reglemente omfattade det följande: Från Järnäsudde till Skagsudde resp. Hörnefors, Bredskär, Becksvadet och från Nordmaling, Husum, Kylören, Fårskär, Öreviken, Tjärnskär, till och från sjön” Området utökades naturligtvis i takt med att nya lastageplatser anordnades.
Beträffande båtbeståndet vid platsen använde Järnäslotsarna sina egna rodd och segelekor. Den första lotsbåt som man kallade för lotskutter torde ha kommit till platsen omkring 1895 och var av s.k. kostertyp. Denna var endast seglande, först 1923 tilldelades platsen en däckad motorkutter med en 12 Hk Avance-motor. Så småningom förbättrades båthållningen i enlighet med vad som i övrigt skedde på andra platser.
HÄNDELSER
Under årens lopp fick Järnäslotsarna ofta bistå vid förlisningar och olyckor med de knappa resurser som stod till buds. Flera av dessa har fått särskilda omnämnanden och belöningar har delats ut för räddningar av liv. Många dramatiska berättelser finns nedtecknade om skeppsbrott i farvattnen runt Järnäs-halvön.
12-13 okt. 1861: Briggen HILDA från Sundsvall på resa Köpenhamn-Skellefteå total förliste på Jonsgrundet intill ön Snöan. Livbåtarna blev av sjön lösryckta och när besättningen försökte rädda sig i dessa kantrade de och man fick försöka ta skydd på vraket, styrmannen och kocken hade redan då drunknat. Svårt skadad fick skepparen och den övriga besättningen invänta hjälp i 48 timmar då Järnäslotsarna tog sig ut till fartyget. Inget av briggen kunde räddas men besättningen landsattes. Av de tre deltagande lotsarna fick bl.a. Johan Lydig medalj i guld för räddningen av besättningen.
En annan omtalad händelse var när ångaren S/S BOTTENHAVET från Söderhamn med last av timmer på resa Simphamn-Söderhamn grundstötte utanför Järnäs och sjönk samt 8 man av besättningen omkom under tragiska och dramatiska omständigheter. Bl.a. skrevs flera dikter om olyckan.
1915 förliste kustångaren JOHAN NYBERG från Örnsköldsvik på resa Husum-Nordmaling och samtliga ombordvarande omkom.
1947: Lotsstyrelsen har beslutat till envar av följande tjänstemän vid Järnäs lotsplats nämligen lotsförman PG Zachrisson, mästerlots JA Strömmer, lots PE Lindvall samt lotsaspirant JK Lyth för visat mod och ådagalagd rådighet vid räddandet den 1 och 3 jan 1947 av besättningen å det vid skäret Rönn ca 2 M NO om Järnäs hamn strandade S/S Cornelia av Ystad. Överlämna dels skriftligt erkännande dels ock en penningbelöning av 200 kr ur Westermarks belöningsfond.
Första lotsstugan
Lotsarna som väntar är Harald Fjällman, Rudolf Lindvall och Kurt Lund
Personal vid Järnäs lotsplats 1725-1967
| Johan Sikström | Peer Erichsson |
| Oloff Erichsson | Peer Eliasson |
| Erich Persson | Olof Sandman |
| Anders Jonsson | Jon Olofsson |
| Eric Norberg | Per Rönnholm |
| Johan Larsson | Johan Rönnblom |
| Israel Jonsson | Jonas Strömgren |
| Pehr Strömgren | Anders Jernbom |
| Olof Ström | Anders Brändström |
| J.O. Tjernström | Erik Olof Öberg |
| Johan Johansson | Johan Lydig |
| Abr. Petter Hansson | Peter Sundqvist |
| J David Lydig | Jonas Öberg |
| Jonas Alfred Lydig | M. Albert Tjernström |
| Johan Strömmer | Carl Jonas Strömmer |
| Jonas Lindström | j. Petter Öberg |
| J. Alfred Lydig | E. Oskar Åström |
| Johan Aug. Öberg | L. Artur Lindström |
| Johan A. Pettersson | Theodor Engström |
| Alfons Strömmer | Gustav Zakrisson |
| O. Harald Fjällman | Carl E. Snellman |
| Frans R Pettersson | Viktor Viklund |
| P.E. Rudolf Lindvall | Folke Åström |
| K.A. Ingman Lyth | P. Saul H. Sandström |
| Kurt E. Lundh | S. Folke Häggström |
| Nils-Erik Molin | Sven Birger Wiberg |
| Börje Sandström |
| Lotsplatser övriga | Efternamn | Förnamn | Förnamn | Förnamn | Född | Antagen i lotsverket | Avsked | Död |
| Bjuggren | Kurt | 1877 | 1897 | 1897 | ||||
| Brändström | Anders | |||||||
| Eliasson | Peer | 1725 | ||||||
| Engström | Teodor | 1889 | 1907 | 1940 | ||||
| Erichsson | Peer | 1725 | ||||||
| Erichsson | Oloff | 1725 | ||||||
| Burgsvik/Lyskil | Fjällman | Oskar | Harald | 1909 | 1925 | |||
| Fjällman | Harald | O | ||||||
| Hansson | Abraham | Petter | ||||||
| Häggström | Folke | S | ||||||
| Ingman-Lyth | K | A | ||||||
| Jernbom | Anders | |||||||
| Johansson | Johan | |||||||
| Jonsson | Anders | |||||||
| Jonsson | Israel | |||||||
| Larsson | Johan | |||||||
| Lindström | Jonas | 1872 | 1893 | 1930 | ||||
| Lindström | Levi | Artur | 1891 | 1908 | ||||
| Bredskär | Lindvall | Paul | Erik | Rudolf | 1908 | 1930 | ||
| Umeå | Lund | Kurt | Emil | 1926 | 1955 | |||
| Lydig | Jonas | Alfred | 1879 | 1897 | 1937 | |||
| Lydig | Johan | |||||||
| Lydig | David | J | ||||||
| Lyth | J | K | Aspirant | 1947 | ||||
| Molin | Nils-Erik | |||||||
| Norberg | Eric | |||||||
| Nordlund | Karl | Edvin | 1878 | 1898 | ||||
| Olofsson | Jon | |||||||
| Persson | Erich | 1725 | ||||||
| Pettersson | Johan | Albin | 1888 | 1907 | 1939 | |||
| Pettersson | Frans | R | ||||||
| Rönnblom | Johan | |||||||
| Rönnholm | Per | |||||||
| Sandman | Olof | |||||||
| Sandström | Saul | P | H | |||||
| Sandström | Börje | |||||||
| Sikström | Johan | 1725 | ||||||
| Snellman | Karl | Erland | 1905 | 1924 | ||||
| Ström | Olof | |||||||
| Strömgren | Jonas | |||||||
| Strömmer | Carl | Jonas | 1857 | 1882 | ||||
| Strömmer | Johan | Alfons | 1895 | 1914 | ||||
| Sundqvist | Peter | |||||||
| Tjernström | Mårten | Albert | 1848 | 1868 | ||||
| Tjernström | JO | |||||||
| Viklund | Viktor | 1899 | 1914 | |||||
| Wiberg | Sven | Birger | ||||||
| Zakrisson | Per | Gustav | 1903 | 1921 | ||||
| Åström | Erik | Oskar | 1886 | 1900 | 1931 | |||
| Bredskär/ Umeå | Åström | Karl | Folke | 1910 | 1934 | |||
| Öberg | Jonas | Petter | 1863 | 1887 | ||||
| Öberg | Johan | August | 1880 | 1903 | 1940 | |||
| Öberg | Erik | Olof |