Järnäs uddes Lotsplats

JÄRNÄS UDDE LOTSPLATS

Lotsplats mellan 1725-1967

Följande hämtat från Nils-Erik Molins skrift
“Fragment ur Järnäs lotsplats historia” samt hans egna bilder.

Hur länge det i Jernes-nejden har funnits fiskare och andra kände män som åtagit sig att vägleda fartyg i farvattnen mellan Bredskär utanför Umeå och Skagsudde utanför Örnsköldsvik vet väl ingen, men troligen har så skett långt före den tid som vi har några anteckningar om för denna kuststräcka. 

Den första organiserade tillsättningen av lotsar och lots drängar vid Järnäs torde ha varit den som skedde under kommendör kapten Nils Strömcronas expedition utefter Sveriges och Finlands norra kuster år 1725. Denna avslutades i Umeå och Vasa.

Lördagen den 7 Aug. 1725 tillsatte Nils Strömcrona med stöd av amiralitetskollegiets instruktion fyra lotsar och en lotsdräng vid Järnäs lotsplats. Egentligen torde avsikten ha varit att tillsätta fyra lotsdrängar men att endast en finns namngiven kan bero på att det för N. Strömcrona var ett problem att få tag på villigt folk för uppgiften. Han framhåller ibland detta i sina rapporter och säger att ”hans arbete närmast bestod i att övertala lämpliga personer att mot ett relativt ringa vederlag åtaga sig de plikter som hörde till lotstjänsten.”

Lotsdrängarnas villkor var säkert ännu sämre än lotsarnas, men skyldigheterna var desto mer reglerade.

Den som skulle antagas som lots måste i enlighet med 1696 års lotsförordning avlägga ed vid härads-eller rådhusrätt där man då förklarade att man var:

”Nationale Swänske undersåtar och utaf Upzynings-eller Åldermän uti Lootzarnes af de Districten de lyda under närwaru om sin capacitet examinerade och af dem så wäll som Lootsarne approberade och gode erkände, eftersom ock Lootzarnes plicht är att cavera for sådane nye Lootzar at  de till Lootzningen finnes capable innan de af Lootz-lnspectoren, Upsyningzman eller Ålderman måge föreslås. ”

Lotsdrängarna som hade som förnämsta uppgift att biträda lotsarna när de skulle ta sig till och från lotsningarna samt att hålla vakttjänst, handplockades oftast av lotsarna sjäIva och lärdes upp i yrket för att kunna sättas in om någon lotstjänst blev vakant eller fler man krävdes.

Många stannade kvar som lotsdräng i flera år, ibland hela livet. Men de var strängt hållna och fick efter samma förordning inte byta arbetsplats hur som helst. Önskade de sluta sin tjänst måste de minst ett år i förväg skaffa en annan dräng och lära upp denne så att han kunde träda in som lotsdräng.

UppfylIde man icke viIlkoren så väntade hårda straff. Så sägs bl.a. att:

”Begifwer sig någon dessutom utur sin Tienst och tager sig annor Handtering före, plichte första gången med Femb Gatulopp och andra gången ned Sju Gatulopp och om han tredie gången igen kommer miste lijfvet”.

Lägger man därtill att man var tvingad att bo på sina lotsplatser och inte fick undanhålla sig på obekanta ställen, varken i staden eller hemma i byarna, så förstår man att det var svårt att skaffa personal. Men lotsarna var enligt reglemente skyldige att:

”Uppassa hwar på sin ort så att de kunna de hoos dem ankommande Skeppen och Fahrtygen i Tijd möta och effter sin plicht och Börd eaoottaga och Lootza, till hwilken ända de och hvar och en i sin ort med gode och tienlige båtar samt duglige Segell och Reedskap måste wara försedde att möta, skeppen wid Inloppen samt altijd, så väl Sokn-som Helgedagarne hafwa så mycket Folck henna att de när så behöfwes kunna hielpa Lootzen ombord”.

Men det fanns förstås en del faktorer som utgjorde dragplåster också i dessa yrken. En sådan var utan tvivel befrielsen från att betala mantalspenningar. År 1760 hade det belopp lotsarna betalade i mantalspenningar nedsatts från 24 till 12 öre s.m. De miste emellertid sin undantagsställning 1766 och de lotsar som tilldelats lotshemman återfick dem aldrig.

Däremot fick deras anställda i viss utsträckning immunitet; ”Så befriades lootzars barn och drängar, som hvid lootzningen brukas och ordenteligen äro antagne” år 1783 från skyldigheten att erlägga mantalspenningar. Friheten utsträcktes snart till ett omfatta kronolotsar som ej idkade hemmansbruk. För både lotsar och lotsdrängar upphörde dock denna frihet fr.o.m. besluten vid 1809/10 års riksdag.

De som tillsattes vid Järnäs lotsplats lördagen den 7 augusti 1725 var åldermannen och skepparen Johan Sikström, Peer Erichsson, Oloff Erichsson och Peer Eliasson samt lotsdrängen Erich Persson.

Man kan nog säga att detta dock inte var några egentliga kronolotsar eftersom lotsyrket vid denna tid här uppe på norrlandskusten var en bisyssla till bondens och fiskarens, de var s.k. AlImogelotsar. Så fick också t.ex. Johan Sikström caution på ett hemman på Kråkskäret år 1733 för 15 år framåt. Han hade då 5 personers hushåll. Även Peer Erichsson var bonde i Järnäs. Men de ekonomiska villkoren var hårda och lotsyrket var tidvis ingalunda eftersträvansvärt.

Att denna attityd med hårda straff och ofta liten lön bestod under lång tid framåt kan vi se av senare sammanhang.

När den egentliga kronolotsorganisationen genomfördes 1820 kom Järnäs lotsplats att tillhöra Bredskärs Åldermannaskap och detta var ej så konstigt eftersom lotsningarna vid denna tid var få och inkomsterna små.

Första lotsstugan

1833 uppfördes ett lots- och uppassningshus på Storklubben. Detta fick samtidigt tjäna som sjömärke. Byggkostnad 330 kr. Den reparerades 1876 för 350 kr. Stugans grund hade en lodrät höjd över havet på 19,27 fot dess längd var 14 alnar och bredd 9,5 alnar. Byggnaden kallades i folkmun Losstuen.

Lotsstugan på Storbådan byggdes 1861 till en kostnad av 2400 kr. 1863 uppfördes en signalstång. 1878 ordnades med en bättre hamn. Uppassningen varade endast i 43 år då all verksamhet flyttade iland. Mest beroende på att lotsbåtarna fick motor och enklare kunde ta sig till och från bordningsplatsen. 1904 flyttades lotsstugan till Storklubben som kom att kallas den Tredje lotsstugan efter renovering. 1942 tillbyggdes den ytterligare med ett utkikstorn.

Den andra lotsstugan som byggdes på Storklubben uppfördes 1893 och kallades Lillstugan.

Personal vid Järnäs lotsplats 1725-1967

Johan SikströmPeer Erichsson
Oloff ErichssonPeer Eliasson
Erich PerssonOlof Sandman
Anders JonssonJon Olofsson
Eric NorbergPer Rönnholm
Johan LarssonJohan Rönnblom
Israel JonssonJonas Strömgren
Pehr StrömgrenAnders Jernbom
Olof StrömAnders Brändström
J.O. TjernströmErik Olof Öberg
Johan JohanssonJohan Lydig
Abr. Petter HanssonPeter Sundqvist
J David LydigJonas Öberg
Jonas Alfred LydigM. Albert Tjernström
Johan StrömmerCarl Jonas Strömmer
Jonas Lindströmj. Petter Öberg
J. Alfred LydigE. Oskar Åström
Johan Aug. ÖbergL. Artur Lindström
Johan A. PetterssonTheodor Engström
Alfons StrömmerGustav Zakrisson
O. Harald FjällmanCarl E. Snellman
Frans R PetterssonViktor Viklund
P.E. Rudolf LindvallFolke Åström
K.A. Ingman LythP. Saul H. Sandström
Kurt E. LundhS. Folke Häggström
Nils-Erik MolinSven Birger Wiberg
Börje Sandström