Kalmar lotsplats är en av Sveriges äldsta om kanske inte den äldsta? Lotsning har förekommit i mer eller mindre organiserad form sedan medeltiden och särskilt då under Hansatiden. Lotsplatsen är i allra högsta grad levande än idag.
1736 års rulla:
Lotsar:
Nils Elg 67 år i tj 1703
Nils Andersson, 33 år i tjänst 1726
Magnus Sjöman, 27 år i tjänst 1733
1744 års rulla:
Lotsar: Nils Andersson, Magnus Sjöman och Daniel Pärsson
Lotsdräng: Johan Anspak
1769 års rulla:
Lotsinspektor: Tom Sauer
Lotsålderman: Jon Larsson, 43 år 60 rdr/år i lön
Lots: Abraham Walberg 33 år i tj 1759
Lots: Zachris Larsson 25 år, i tj 1763
Lots: Erich Johansson, i tj 1765
Lots: Jan Forsman i tj 1766
Lotslärling: Samuel Samuelsson i tj 1765
Lotslärling: Lars Sundberg i tj 1769
Nedanstående ur reglemente för Lotswerket 1799:
Under lotsuppsyningsman för Kalmar fördelning lyder Kalmar lotsplats med 1 Lotsuppsyningsman, 1 lotsålderman, 2 ord. lotsar, 3 utlärda ord. lotsdrängar 1, utlärd reservlots dräng och 2 lotslärlingar.
Lotsningsområdet: Lotsarna uppassa
1: vid Nyckeln att lotsa till Kalmar, till sjöss söderut vid Grimskär, emottaga från sjön vid Grimskär att lotsa till Kalmar eller genom Kalmarsund antingen till sjöss vid Räfsudden norr ut eller till Skäggenäs.
2: I Kalmar stad att lotsa till sjöss söderut vid Grimskär till sjöss norrut vid Räfsudden till Skäggenäs inre leden till Bergkvara; även lotsa till Färjestaden, Degerhamn, Ölands fyrbåk, Björnö, Rökälla, Stora Rör, Djuphamnen, Botorp, Värnanäs och därifrån när så påfordras.
1817 års rulla:
Lotsuppsyningsman: N. Rothman
Lotsålderman: A. Forsman
Ordinarie lotsar: P. Zinnerström och O. Zinnerström
Ord. Lotsdrängar: A. L-n. Forsman, E. Sjöberg och P. L-n. Lindström
Lotslärling: J. Dalberg och J. Duren
1820 års förteckning:
Lotsningsområde: Till Bergkvara, Långören, Nyckeln, Skägganäs, Färjestaden, Degerhamn, Ölands fyrbåk, Björnö, Röhälla, Stora Rör, Djuphamn, Botorp, Värnanäs, Sjöss eller från sjön vid Grimskär, Till sjöss vid Refsudden förbi Nyckeln.
1 lotsålderman, 2 mästerlotsar, 4 secundlotsar, 2 lärlingar. Lots uppassa i staden och möta ankommande fartyg dels vid Nyckeln dels vid Grimskär
Ur reglemente 1863: Lotsningsområdet: Från Kalmar till Bergkvara respektive Långören. Nyckeln Skäggenäs, Färjestaden Ölands södra udde fyrbåk, Björnö, Rödhälla, Stora Rör, Djuphamn, Degerhamn, Botorp, Vernäs, till sjöss vid Revsudden förbi Nyckeln samt till sjöss eller från sjön vid Grimskär.
Åtal mot kronolots E.A. Gerdes för S/S FYRS grundstötning å Osvalls grundet. Böter 100 kr ersättnings skada 5915 kr
Åtal mot kronolots N.P. Holmström för grundstötning med S/S Gustaf Adolf. Böter 50 kr plus ersättning till rederiet med 272 kr 38 öre.
1875 tillbyggdes uppassningshuset
1877: Ny lotsbåt till lpl
1887 den 4 feb utgingo två mästerlotsar, tre lotsar och en lotslärling från Kalmar under rådande orkanlik storm i öppen lotsbåt och lyckades med största livsfara avlämna lots till två lotssökande fartyg, skonerten OSSVARD från Oskarshamn och galeasen ARCHE från Elmshern och tilldelades båtlaget för sitt oförskräckta mod och sin självuppoffring ett belopp av 100 kr.
1896 den 4 nov: Sedan skonerten FRITHIOF mellan kl. 3 och 4 på morgonen under snöstorm strandat på norra sidan av Skallö i Kalmarsund hade en mästerlots, två extra lotsar och 2 lotslärlingar, alla vid Kalmar Lpl. efter det de en gång fåfängt sökt framkomma till vraket, vid förnyat försök vid niotiden på förmiddagen under svår sjögång med båt utgått från Kalmar och efter stora ansträngningar landat på Skallö samt lyckats rädda och sätta iland fartygets besättning. Var och en i räddningsföretaget tilldelades 20 kr.
Lotsledsförteckning 1916: Lots uppassa i staden och på Grimskär samt möta norrifrån kommande fartyg vid grundet Nyckeln och söderifrån kommande vid Grimskär.
En på Grimskär hissad svart ballong med vitt bälte utvisar att lots finnes.
På taket till lotsuppassningshuset i Kalmar är uppsatt en signalstång å vilken då lots finnes att tillgå är hissad en svart kula med vitt midjebälte.
Däckad lotsbåt finnes vid lotsplatsen.
Båtbestånd 1920:
1 däckad kutter, byggd 1907, ek, klink, 5.9×1.9 8hk Avance
1 motorbåt 7m 5 hk
1 motorbåt byggd 1905, ek, klink, 5.9×1.9 5 hk
1 motorbåt byggd 1907, ek, klink,6.1×1.8
1 motorbåt byggd 1914, ek, klink, 6x 1.8
1 segelbåt byggd 1906, ek, klink, 5.9×1.8
1931 färdigställdes den nya lotshamnen och uppassningshuset.
1943 installerades vatten och avlopp i lotsuppassningshuset.
KALMAR
är en av våra äldsta städer, och dess namn förekommer i Nordens politiska och militära historia under 1300-talet ända fram på 1700-talet, flitigare än de flesta andra stadsnamn.
Som sjöstad och hamn intager den med sitt skyddade läge i sundet mellan Öland och fastlandet och som delvis naturlig hamn, inramad av holmar, tidigt en plats. Själva namnet Kalmar lär enligt språkkunnige häntyda på det stengrundfyllda sundet utanför och staden är äldre än 1300-talet, kanske så gammal som från 1000 – 1100-talet.
Våra förfäder måste, framför sundheten och friskheten hos en boplats, sätta hänsynen till trygghet för livet mot fienders överfall. Det är förklaringen till att de till boplatser för städer, borgar m. m. valde kärr och sankmarker, som ej var så lätta för en fiende att ta sig fram på. Om de ej, som exempelvis Lübeck, Antwerpen m. fl. gamla ärevördiga handelsstäder – kunna lägga sin boplats högt uppe vid en krokig och svårtillgänglig flod, där fiendens fartyg, om de komma den vägen, kunde på lämpliga ställen anfalla.
Kalmars äldsta del är byggd på de vidsträckta sankmarkerna, varom västsidan ännu erinrar. Ännu sankare var de vid tiden för stadens grundläggning. Landhöjningen har torrlagt den effektivare än vad senare tiders människoingripande kunnat lyckas med. Samtidigt har landhöjningen grundat upp de vattenområden som förr utgjorde hamnen. På gamla teckningar syns slottet som byggt rätt ute i havet.
Utanför själva den ringmur som omgav den gamla staden, låg säger en beskrivning, också hamnen, vilken ej var något annat än den nu så grunda Slottsfjärden. Den var på den tiden djupare än nu, samtidigt som dåtidens fartyg var mindre och grundare. Från strandkanten utanför muren utgick dessutom flera broar, Storbron, Hyskebron (för särskilt ändamål) och Öningabron. En del av stranden omtalas också som Fiskarebänken. Man kan förmoda att farkosterna fick ligga med sina ankare ute, klara att hala bort från de säkerligen bräckliga träbryggorna, om det blåste upp vind utifrån.
Hamn i modern mening har för Kalmars vidkommande och med hänsyn till stadens ålder varit ett tämligen sent begrepp. Efter de olika öden som övergått den medeltida staden kom den stora ändringen i och med en eldsvåda 1647, som tillintetgjorde den gamla staden. En ny, den nuvarande, byggdes då på Kvarnholmen. Den nuvarande gamla hamnen var då redd, och en brygga, Storbron, gick från muren ut i redden.
Vid den lade större fartyg till. Ölandsekor och mindre skutor lade till vid Jordbron, som från Kaggensgatans mynning förde över till det magasins kvarter som än i dag kallas inre Vedgårdsholmen och som ännu på 1860-talet var en holme. Det är för övrigt betecknande, att utanför det gamla Kalmar låg en mångfald holmar, Lindön, Kullön, Ängön, de båda Knorrholmarna, Rågholmen, Skeppsbyggarholmen, Stenhuggarholmen m. fl. av vilka somliga nu ej längre är holmar, utan genom utfyllningar förenats med fastlandet.
Innanför denna krans av öar och holmar låg den största, Kvarnholmen, eller Systraholmen, som den tidigare kallades. På dess nordliga udde ligger lotsvaktstugan på en av de få resterna av den numera moderna fästningsmur som på sin tid omgav även den nya staden Kvarnholmen. Det är på resterna av bastionen ’Regeringen’ som lotshuset står.
Genom utbyggnader och fördjupningar i olika omgångar åren 1852 och 1903 har den nuvarande hamnen med ett djup av 6,6 meter tillkommit, som ger tillträde och skydd åt stora fartyg.
Sedan ett tjugotal år har direkt genomfart för fartyg av högst 20 fots (6 m) djupgående beretts genom utmärkande av Kalmarsunds djupränna i sundet norr om Kalmar. I sin helhet är emellertid Kalmarsund det värsta stengryt man kan tänka sig, och fartyg måste hålla sig till de snäva farlederna. Att man från allra tidigaste dagar hade användning för lotsar i de här trakterna är ej att undra på.
På segelfartygens glanstid hörde en hel del skutor hemma i Kalmar, och åtskilliga byggdes där åren 1860 och framåt. Varvsrörelsen har drivits periodvis; det nuvarande varvet, ursprungligen byggt som Flottans varv under Carl XI:s tid, har haft sina upp- och nedgångsperioder. Nu har det helt säkert en av det förra slaget, sedan Ångfartygsaktiebolaget Kalmarsund inköpt detsamma. Redan med sina egna fartygs sliphalningar, reparationer kan det ge betydlig sysselsättning åt varvet.
Minnesalbum
Kalmar lotsplats har som sådan gamla anor. Redan under medeltiden bildades ett särskilt gille eller skrå av styrmän, vilka fortsatt sin verksamhet långt in på 17:de århundradet. Dessa styrmän, som var dels inomskärs- dels utomskärs styrmän, räknades till stadens ämbetsmän och tillsattes av staden. I detta skrå ingick även män av adel och hög släkt, såsom Sven Gera, Anders Fleming och Erik Bagge, vilka alla tre jämte tre ofrälse, Henric Skomakare, Olof Blekingsfarare och Jöns Ölänning år 1541 lotsade konung Gustafs örlogsskepp till Stockholm.
Något statligt lotsverk fanns således inte på denna tid, utan ålåg det åt staden att hålla Lotsverket vid makt genom styrmansskrået, vartill även hörde underhållet av lotsprickarne. Kalmar stad hade under första hälften av 1600-talet på sin lott att underhålla prickarna vid grunden genom hela sundet från Bröms till Kråkelund.
År 1653 synes det gamla skrået ha upphört, enär då i stadens avlöningslängd en
”stadzens styrman, som uppvetiar grunden i skeppsleden och håller tunnor och rännor vid makt”
uppfördes. Han erhöll 20 daler om året i lön, lika med stadens komminister samt hamn och brofogden, Sannolikheten talar för att denne haft andra styrmän under sig, men att han ensam inför staden burit ansvaret för Lotsverkets ordentliga skick.
Sedan staten övertagit lotsverket inträdde en annan tingens ordning. Distrikt infördes och Kalmar blev bland annat huvudorten för ett dylikt (en rangplats som staden alltsedan behållit). Såsom chef fungerade en uppsyningsman, vilken titel behölls till ett stycke in på 1800-talet, då titeln lotskapten infördes.
Att dessa uppsyningsmanstjänster icke nödvändigt behövde vara personliga sysslor framgår av brevet den 5 mars 1736, enligt vilket magistraten i Kalmar, som åtagit sig lotsuppsyningen och att hålla flera lotsar, samt förse dem med bättre båtar och skaffa några av dem utrymme på holmar och skärm där de snarare kunde komma fartygen till mötes, fick uppbära uppsyningsmannens andel av lotspenningar.
I början av 1800-talet upptog staten för Kalmar lotsplats, förutom uppsyningsmannen, 1 ålderman, vilkens åldermanskap omfattade Pataholms, Skäggenäs, Kalmar och Bergkvara lotsplatser
2 ordinarie lotsar
3 ordinarie drängar
1 reservdräng
2 lärlingar
Uppsyningsman var då löjtnanten vid Åbo läns regemente Adolph Fredrik Saur, född 1770. Lotsåldermannen var Johan Larsson, född 1730, död 1801. Om honom säger rullan att
”Bebor egit hus i staden, 21 prickar”. Ordinarie lotsar var Peter Zinnerström och Peter Forsman. Lotsarna bodde på den tiden på det lotsverket numera tillhöriga Laboratorieholmen.
Lotsar vid Kalmar Lpl sorterade efter år de antogs till tjänst alt fanns med i rulla.
| Lotsplats övriga | Efternamn | Förnamn | Förnamn | Förnamn | Född | Antagen i lotsverket | Avsked | Död |
| Bagge | Eric | 1541 | ||||||
| Blekingsfarare | Olof | 1541 | ||||||
| Fleming | Anders | 1541 | ||||||
| Gera | Sven | 1541 | ||||||
| Skomakare | Henric | 1541 | ||||||
| Ölänning | Jöns | 1541 | ||||||
| Elg | Nils | 1669 | 1703 | |||||
| Andersson | Nils | 1703 | 1726 | |||||
| Sjöman | Magnus | 1709 | 1733 | |||||
| Anspak | Johan | 1744 | ||||||
| Pärsson | Daniel | 1744 | ||||||
| Larsson | Johan | 1730 | 1747 | 1801 | ||||
| Larsson | Jon | 1726 | 1759 | |||||
| Walberg | Abraham | 1736 | 1759 | |||||
| Larsson | Zachris | 1744 | 1763 | |||||
| Johansson | Erich | 1765 | ||||||
| Samuelsson | Samuel | 1765 | ||||||
| Sundberg | Lars | 1765 | ||||||
| Forsman | Jan | 1766 | ||||||
| Saner | Tom | Lotsinsp | 1769 | |||||
| Forsman | Peter | 1800 | ||||||
| Zinnerström | Peter | 1800 | ||||||
| Dalberg | J | 1817 | ||||||
| Duren | J | 1817 | ||||||
| Forsman | A | LN | 1817 | |||||
| Forsman | A | Ålderman | 1817 | |||||
| Lindström/ Svensson | P | 1817 | ||||||
| Rothman | N | Lotsuppsyningsman | 1817 | |||||
| Zinnerström | O | 1817 | ||||||
| Öberg | E | 1817 | ||||||
| Gerdes | E | A | 1855 | |||||
| Wahlström | Jonas | Peter | 1839 | 1860 | ||||
| Annerstedt | Pehr | Oscar | Alfred | 1847 | 1865 | |||
| Walther/ Olsson | Carl | Johan | 1843 | 1873 | ||||
| Holmström | N | P | 1875 | |||||
| Kalmar LF LK | Von rosen | Friherre Otto | Emil | Robert | 1840 | 1880 | ||
| Moberg | August | Wilhelm | 1865 | 1885 | ||||
| Renström | Karl | Fredrik | 1862 | 1887 | ||||
| Sandström | Elof | Uno | 1869 | 1887 | ||||
| Karlshamn | Renström | Karl | Fredrik | 1862 | 1887 | |||
| Nyman | Viktor | Emanuel | 1864 | 1890 | ||||
| Nordström | Carl | Oskar | 1871 | 1891 | 1931 | |||
| Nyman | Johan | Edvard | 1862 | 1891 | ||||
| André | Carl | Johannes | 1871 | 1892 | 1898 | |||
| Lind | Per | Victor | 1872 | 1893 | 1932 | |||
| Törnblad | Carl | 1872 | 1893 | |||||
| Övergångsstat | Rylander | Frans | Herman | Gottfrid | 1862 | 1893 | ||
| Annerstedt | Johan | Hugo | 1878 | 1894 | 1938 | 1941 | ||
| Lönner | Clas | Emrik | 1867 | 1894 | ||||
| Sjöstrand | Carl | Algot | 1863 | 1894 | ||||
| Rydell | Carl | Oskar | 1872 | 1895 | ||||
| Sandström | John | Constantin | 1879 | 1895 | ||||
| Kalmar Lotsfördelning | Sparre | Friherre Erik | Gustaf | Casimir | 1863 | 1895 | ||
| Ljungblad | Carl | Gustaf | Vilhelm | 1882 | 1897 | |||
| Sjöholm | Per | Alfred | 1877 | 1897 | ||||
| Gustavsson/ Halling | Karl | Gustaf | 1875 | 1898 | ||||
| Johansson/ Ehrenberg | Carl | Fredrik | 1870 | 1898 | ||||
| Rydell | Hjalmar | Leonard | Andreas | 1875 | 1898 | 1936 | ||
| Sjöberg | Gustaf | Theodor | 1875 | 1900 | 1935 | |||
| Kylberg | Arvid | Olof | 1880 | 1903 | ||||
| Valtin | Johan | Emil | Vallentin | 1882 | 1904 | |||
| Valtin | Bror | Oskar | Emanuel | 1886 | 1906 | 1938 | ||
| Mönsterås | Pilot/ Johansson | Axel | Frans | Bernhard | 1886 | 1906 | ||
| Lundström | Johan | Erik | Gunnar | 1890 | 1907 | |||
| Linde | Knut | Henning | 1888 | 1908 | ||||
| Johansson | Fred | Henry | Elias | 1893 | 1911 | |||
| Mönsterås | Hägg | Johan | Albin | 1893 | 1912 | |||
| Sylvander | Bror | Oscar | Verner | 1896 | 1913 | |||
| Oxelösund | Stålnäbb | Gustaf | Einar | 1898 | 1916 | |||
| Lundberg | Erik | Reinhold | 1897 | 1917 | ||||
| Peterson | Julius | Engelbert | 1899 | 1917 | ||||
| Götherström | Karl | Bernhard | 1903 | 1923 | 1963 | |||
| Meurling | Sture | August | Bernhard | 1903 | 1923 | |||
| Ström | Sven | Edvin | Ingvar | 1907 | 1927 | |||
| Kalmar LPC ÖLS | Nordberg | John | Evald | 1908 | 1930 | |||
| Kalmar LPC ÖLS | Nordberg | John | Evald | 1908 | 1930 | |||
| Borgholm/ Degerhamn/ Skäggenäs | Sjöberg | Albin | Sigvard | Emanuel | 1909 | 1932 | 1974 | |
| Skäggenäs | Ström | Alfred | Lennart | 1910 | 1935 | |||
| Sundén | Stig | Arnold | 1913 | 1937 | ||||
| Karlberg | Nils | Erik | 1920 | 1945 | ||||
| Göteborg | Sewerinson | Lars | Ragnar | 1919 | 1945 | |||
| Skäggenäs/ Mönsterås | Bryngstedt | Gunnar | Valdemar | 1919 | 1945 | |||
| Västervik/ ÖLS Mönsterås | Gustavsson | Elmer | Arne | 1922 | 1946 | |||
| Kalmar LPC | Mobäck | Arne | 1922 | 1946 | ||||
| Göteborg | Sykfont | Kurt | Allan | 1922 | 1947 | |||
| Åsund | Bengt | Anders | Birger | 1930 | 1948 | |||
| Rudelius | Karl | Rune | 1925 | 1953 | ||||
| Kalmarsund/ Oskarshamn | Rosqvist | Birger | Gösta | 1930 | 1955 | |||
| Eden | Ingemar | 1943 | 1974 | |||||
| Rydhström | Christer | 1942 | 1976 | |||||
| Kalmarsund TO | Öhman | Staffan | 1941 | 1976 | ||||
| Karlsson | Sven | E | I | 1933 | 1980 |