1697 fanns det lotsar på Kalfsund. Lotsplatsen var under början av 1900-talet obemannad men sköttes från Göteborg . Slutligen nedlagd 1 juli 1931.
Ur Rulla 1729:
Lotsarna Anders Andersson och Sören Ericksson
Ur rulla 1736
Lotsarna Anders Andersson i tjänst 1716 och Sören Ericksson i tjänst 1730
Ur rulla 1774: Ordinarie lotslön = 15 riksdaler. Lotsa från Kalvsund till Brunskär, Bovik, Marstrand, Kungälv Kiärsö och Götheborg.
Ord. Lotsar:
Sören Pehrsson, 50 år, 17 tj år
Anders Jönsson, 54 år, 15 tj år
Jacob Jansson, 52 år, 13 tj år
Petter Smedman, 45 år, Varholmen, 2 tj år
Lotsdrängar:
Anders Olsson, 40 år, 1 tj år
Sven Andersson, 39 år, 1 tj år
Helje Andersson, 22 år Varholmen, 1 tj år
Ur urkunderna:
” Holmen Lilla Kalfsund” hade sedan lång tid förunnats lotsarna till mulbete. Så småningom fick också andra öbor lov att bygga där och ha kreatur. Dessa blev allt fler och betet mindre. Lotsarna klagade över att deras kreatur lider brist på föda. Man enades därför om viss ekonomisk gottgörelse från övriga. Ingen utom lotsarna får dock ta torv från ön.
Undertecknat Kalvsund den 21 augusti 1783
Sören Pehrsson, Anders Olsson, Sven Andersson, Anders Sörensson, Kronolotsar
Ur Reglemente för lotsverket 1799
Under lotschefen såsom lotsuppsyningsmannen för Götheborgs fördelning lyder Kalvsunds lotsplats med 1 lotsålderman, 3 ord lotsar, 3 utlärda ord lotsdrängar, 1 utlärd reservlotsdräng och 3 lotslärlingar. Lotsningsområdet: Lotsarna uppassa vid Kalvsund, utlotsa till sjöss vid Vinga även till Rivöfjorden, till Götheborg till Vrångö till Varjehåla till Rörö även till Överön och Kiensö samt därifrån om så påfordras.
Ur rulla 1817:
Ord lots: P. Larsson
Ord. Lotsdrängar: B. Hansson, S. Svensson, H. Andersson, N. Vikström
Res. Lotsdräng: P. Larsson
Lotslärling: B. Svensson
Ur 1817 visitationsprotokoll klagar Kalfsundslotsarna över trängsel på lotsplatsen enär sillsalterier och trankokerier anlagts samt en tullstation. Man gör intrång i mulbetet och i torvskörden m.m.
Ur reglemente 1820
Lotsningsområde till Götheborg, Rivöfjorden, Vrångö, Vargöhåla, Känsösund, Rörholmen eller Långö, Marstrand, Bowik, Käppholmen, Överön, Kersö, sjöss vid Vinga resp Fotö
Fotö från Sjön Till Göteborg, Rivöfjorden, Känsösund, Vargöhåla, Vrångö, Kalvsund
! ålderman, 3 mästerlotsar, 3 secundlotsar, 3 lärlingar samt uppassa vid Kalvsund
Ur reglemente och förordning 1863
Lotsningsområde från Kalvsund till Götheborg respektive Rivöfjorden, Vargöhåla, Känsösund, Kungälv, Vrångö till sjöss vid Vinga till Sjöss vid Hönö till Bowik, Käppholmen, Överön, Kersö och Rörö.
1875 Åtal mot mästerlots C.J. Persson för grundstötning med engelska S/S ODESSA i Marstrands hamn. 20/12 Frikänd.
1875 åtalades kronolotsen A. Persson för grundstötning med S/S TRITON. Frikändes
1876 Ny tjänstebåt till lpl
Ur boken ” Öckerö socken ” av N. Odenvik utg 1957
Kalvsund var en centralpunkt för krogrörelse inte bara i socknen utan i hela kustområdet mellan Göteborg och Marstrand.
Sedan uråldriga tider var Kalven en viktig hamnplats och genomfartsled. Där samlades i och utländska fartyg i mängd. Där kunde man ligga i flera dagar ja veckor och invänta tjänlig vind och väderlek. Där sammanträffade ofta fiskarna från hela socknen eller ”Kalvsunds öar” till överläggning. Krögarna hade sedan lång tid sysselsättning på denna ö.
Så småningom framkom krav från myndigheterna att dessutom upprätta en gästgiverigård på Kronholmen- Det var kronofogden som 1822 kom med förslaget till landshövdingen. På anbud var det ingen brist. Lotsåldermannen C Hallgren i Kalven förklarade sig också villig i all synnerhet om han finge mästerlotsen Sören Svensson till sin hjälp. Kronolänsmannen understödde detta förslag. En annan konkurrent framhöll att lotsarna är båda upptagna av sin tjänst och kan fördenskull ej tillfredställande sköta en sådan syssla. Men lotskapten sade: ” Deras befattning utgör inget hinder utan tvärtom är det lämpligt att de får lite extra inkomst.”
Beträffande taxan föreslog kronofogden: Segelbåt med 2 man: 32 skilling banco för varje tysk mil (4 M= 7420 meter). Samma betalning för roddbåt i motvind till närmast belägna ställe. Kostnad för mat och logi mm efter vanlig gästgiveritaxa. Denna tyckte Hallgren var alldeles för låg här ute bland öarna. Så gott som alla livsmedel måste hämtas från Göteborg.
Efter två veckor avgav rätten sitt utlåtande ” Den finne ett gästgiveri i denna skärgård ” rätt nyttig” och tillstyrker förslaget. Ven som skall sköta sysslan avgör Länsstyrelsen. Han nöje sig med den vanliga taxan. Landshövdingen fastställde förslaget och förordnade lotsåldermannen Hallgren att leda hanteringen. Såsom varande i Kronans tjänst ansågs han äga företräde framför konkurrenterna.
Så kom det sig att den lilla Kalfön fick två krogar. Ty en gästgivaregård var i själva verket under denna tid en sådan inrättning. Dock framkommer inga särskilda klagomål. Sannolikt är att lotsåldermannen varit en ordentlig gästgivare. Efter hans död tog änkan ledningen.
År 1854 indrogs dock Kalvöns gästgiveri efter åratal av bråk och processer från nykterhets strävarnas sid.
I ett av rummen bodde 1840-talet “Rosen från Tistelön”……https://www.svenskfilmdatabas.se/sv/item/?type=film&itemid=4106
Öckeröbon Per Jacobsson senare Per Nordtman född på 1680-talet blev en tämligen berömd kaparkapten under Karl den XII:s krig. Den hårda tjänsten under kriget och särskilt som befälhavare i kaparflottan tog på Nordtmans krafter. Av hälsoskäl nödgades han i augusti 1719 blott 40 år gammal begära nådigt avsked. Länge kunde han ej vara overksam. Redan 1721 blev han vald till lotsålderman och mottog uppdraget.
Detta år tog den stora ofreden slut. Men nu hotades landet av en ny olycka: pesten, som härjade i Frankrike. Man vidtog stränga mått och steg för att hindra smittan komma till Sverige. Ett exempel härpå är amiral Örnfeldts order till lotsåldermannen Nordtman. Denna anbefalldes bl.a. att strängeligen tillhålla alla lotsar i hans distrikt att ej gå ombord på något skepp från Frankrike. När ett sådant anträffas, måste lotsarna förbli i lotsbåten och i lovart följa samt visa fartyget rätta vägen och leden till och ut i lilla Calsund där fartygen skola hålla den vanliga karantänen.
Den forne kaparkaptenen trivdes dock ej riktigt som lotsålderman. Snart är han tillbaka i örlogsfartygen.
Lotsåldermännen betraktades allmänt som s.k. ståndspersoner på öarna, särskilt under 1700-talet. Exempelvis lotsåldermän som D. Gadd, Olof Hansson från Kalvsund
Nedan taget ur Öckerö Hembygdsprojekt 1989:
Lotsar: Där finns en Anders Eklund, som föddes 1807. Om honom kan vi läsa att han bodde i eget hus på Kalvsund, blev andrelots 1831 och mästerlots 1843. Men 1836 satt han i fängelse på vatten och bröd för att han gått på grund med ångfartyget GÖTA ELF. Han satt
i åtta dagar. Strax efter det han hade blivit mästerlots omkom han genom vådlig händelse. Vilken får vi inte veta.
Efter honom 1844 blev Carl Johan Persson mästerlots. Han hade också eget hus på Kalvsund.
Gustav Wickström var andrelots 1844 och bodde på Bockholmen. Om honom får vi veta att han gick på grund med en båt som hette HERMONIA mellan Kalvsund och Göteborg (Gula Revet). Han dömdes till 6 månader fästning i Malmö. Sökte ändring i hovrätten och fick då 3 månader fästning. Efter att ytterligare ha sökt lindring fick han
14 dagar med vatten och bröd. Bestraffningen blev hans undergång står det.
En bror till denne Wickström, Carl Albin, blev lärling 1844, 20 år gammal, och en bror till Carl Johan Pehrsson, Adolf, började också samma år.
År 1850 började en man vid namn Peter Anton Wikström som lärling. Han blev sedermera far till Julius Wikström och Benett, som blev pappa till Hjördis Carlsson.
Lotsar vid Kalfsund ( Lilla Kalfwen)
| Lotsplats Övriga | Efternamn | Förnamn | Förnamn | Född | Antagen i lotsverket |
| Andersson | H | 1716 | |||
| Lotsålderman | Jönsson | Anders | 1680 | 1721 | |
| Hallgren | C | 1730 | |||
| Hansson | Olof | 1750 | |||
| Jacobsson/ Nordtman | Per | 1750 | |||
| Sörensson | Anders | 1724 | 1757 | ||
| Pehrsson | Sören | 1720 | 1759 | ||
| Persson | Adolf | Dräng | 1720 | 1759 | |
| Larsson | P | 1722 | 1761 | ||
| Olsson | Anders | 1726 | 1762 | ||
| Kalfsund/ Mönster | Svensson | B | 1729 | 1762 | |
| Bårman | Olof | 1718 | 1763 | ||
| Wikström | Peter | Dräng | 1725 | 1763 | |
| Kalfsund/ Varholmen | Andersson | Helje | 1729 | 1772 | |
| Andersson | Sven | 1735 | 1773 | ||
| Andersson | Anders | 1741 | 1773 | ||
| Svensson | Sören | 1734 | 1773 | ||
| Lilla Kalfwen | Jonsson | Jacob | 1783 | ||
| Bremer/ Abrahamsson | Carl | 1817 | |||
| Gadd | D | Död 1844 | 1807 | 1817 | |
| Jansson | Jacob | 1817 | |||
| Persson | Carl | 1817 | |||
| Kalfsund/ Varholmen | Smedman | Petter | 1817 | ||
| Lilla Kalfwen | Sälta/ Andersson | Anders | 1817 | ||
| Lilla Kalfwen | Pärsson | Sören | 1817 | ||
| Lotsålderman | Hansson | B | 1822 | ||
| Wickström | Carl | 1844 | |||
| Wickström | Gustav | Johan | 1844 | ||
| Lilla Kalfwen | Jönsson | Anders | Albin | 1824 | 1844 |
| Lilla Kalfwen | Rolofsson | Håkan | Anton | 1850 | |
| Eklund | Anders | Ludvig | 1843 | 1876 | |
| Ericksson | Sören | Avsked 1896 | 1859 | 1896 |