Sydkoster 58° 53.605′ N 11° 2.855′ E
Nordkoster 58° 54.185′ N 11° 1.196′ E
Sundius anteckningar
Mer om Kosters och Strömstad lotsbåtar se här
Nord Koster
58° 54.185′ N 11° 1.196′ E
Lotsplatsen nämnd 1722
Lotsplatsen stängdes 1978 och Kosterlotsningar utförs därefter från Brofjordens lotsplats
Tillhörde Västra lotsdistriktet Strömstads fördelning 1799, 1862 och 1880
Efter 1881 till Göteborgs fördelning
1729 fanns det tre lotsar en utlärd dräng och två lotslärlingar
Personal 1729:
Lotsar Knut Mattsson, Reinhold Jonsson, Aron Sörensson
Extra lots: Helgie Olsson
1744 fanns det fyra lotsar och två lotsdrängar på lpl.
Enligt rulla 1736:
Lotsar: Aron Sörensson i tjänst 1708
Reinhold Jöransson i tjänst 1720
Knut Matsson i tjänst 1722
Lotsdräng Helgie Olsson och Matts Ericksson
Enligt rulla 1744:
Lotsar: Anund Sörensson, Helge olofsson, Knut Matthiasson, Sören Engelbrechtsson
Lotsdräng Matthias Knutsson, Oluf Helgesson
Ur Reglemente för lotsverket 1799:
Under lotsuppsyningsman för Strömstads fördelning lyder Kosters lotsplats 1 lotsålderman, 2 ordinarie lotsar, 2 utlärda ordinarie lotsdrängar 1 utlärd reservlotsdräng och 2 lotslärlingar.
Lotsarne uppaβa wid Koster emottaga från sjön at inlotsa, utlotsa til sjöβ dessutom til Strömstad, til Hafsstenssund äfwen til Dynkilen, til Salbo Backen, til Långanäs, til Spånvik och til Fredricshall i Norrige.
Enligt rulla 1817:
Ordinarie lots: J Sörensson
Ord lotsdräng: A Pehrsson och S Johansson
Reserv lotsdräng: Gode Svensson och Engelbrekt Olsson
Ur reglemente och förordning 1862 lotsas det från Nordkoster till:
- Hafstenssund
- Salbobacken vid Svinesund
- Långanäs
- Härföl i Norrige
- Norska gränsen å Säckefjorden
- Spånvik vid Svinesund på norska sidan
- Fredrikshall
- Strömstad från norska gränsen
- Till Sjös vid Ramsö
- Strömstad
- Dynekilen
Olika händelser
1879 den 22 jan Slup från Tönsberg med last av kött och fläsk på resa från Fredrikshamn till Tönsberg grundstötte på Svarta Hälarna invid och på NV sidan av Nordkoster SV storm med stark tjocka. I följd av tjockan hade fyrarna ej observerats förrän i dagningen. Fartyget sönderslogs av sjön och efter svåra ansträngningar bärgades den av 3 manjämte befälhavaren bestående besättningen en man i sänder av en kronolots, ett fyrbiträde och Nord Kosters öbor från ett å skäret uppkastat vrakstycke.
1879 den 29 december Lotsåldermannen, två lotsar och en lotslärling från NordKosters lpl utgick under orkanliknande storm med brytande sjö och fara för egna liv och inlotsade den danska skonerten EMMA OCH SOPHIE i hamn. 80 riksdaler i belöning.
1911 den 10 januari: en lots vid NordKosters lpl under svår storm inlotsat s/s Fennia till nödhamn i Saltholmsund. Belöning av 35 kr
1880 byggdes ett nytt uppassningshus
1882 Ny tjänstebåt
1909 Byggdes nytt utkikshus
1914 sålde lotsverket den stora däckade kuttern till lotsplatsen.
Båtbestånd 1920:
1 däckad kutter, ek, kravell 11.5 m 20 hkr
1 motorbåt byggd 1901, ek, klink, 6.2x 2.5, 5 hk
1 roddbåt 4.5 m
1952 byggdes ett nytt uppassningshus
Strömstad lotsplats uppgick i Nordkosters lotsplats 1950
Syd Kosters lotsplats
58° 53.605′ N 11° 2.855′ E
Lotsplatsen fanns inte med i 1799 eller 1862 års förteckning. Finns noterat lotsningar från 1877 fram till 1903. Tillhörde Strömstads fördelning 1875-1889 och därefter Göteborgs fördelning.
1879 ny tjänstebåt
1888 Byggdes ett utkikshus
1894:
Mästerlots Samuel Engelbrechtsson född 1836 vid lotsverket 1856
Lotsförman Johan Martin Carolusson född 1843 vid Lotsverket 1867
Lots Gustaf Ferdinand Rödström 1850, 1887
1897:
Lotsförman Johan Martin Carolusson född 1843 vid Lotsverket 1867
Lots Gustaf Ferdinand Rödström 1850, 1887
Lots Adolf Hezekiel Kylberg 1873, 1895
Lotslärling Johan Christian Täng 1874, 1895
Den 26 okt 1874 i svår SV storm upptäcktes en brigg med hemort Lynn och med trälast, av Syd Kosters lotsar om morgonen som ditforo och befunno det vara en manlös och avmastad förfyllt vrak. Fockmasten avbruten i däcket, brädgången med en del stöttor, ruff, båtar och allt övrigt å däck borta. Även några plankor utslagna ur akterspegeln så att kajutan var alldeles förstörd.
Fartyget hade drivit in under natten och genom ett utevarande ankare som tagit fast låg det flott men i marvatten.
Genom tillkomst av Nord Kosters lotsar och ett båtlag från Resö lyckades det lotsarna efter att ha stuckit ankaret ifrån sig att samma dag inbogsera briggen till Kyrkesund i Syd Koster därifrån den förts till Strömstad av ångfartyg.
Det antages att fartyget blivit påseglat i sjön och senare än mera skadat av storm och hög sjö.
Den 21 augusti 1903 utgick från SydKosters lpl lotsförman, 2 lotslärlingar samt en fiskare och lyckades med fara för egna liv bärga besättningen å strandade skonerten PRINCE LLEWELYN från England. Som belöning erhöll den 20 kr vardera.
Följande forskat fram av Gösta Framme
Kosterlotsar
År 1658 blev Bohuslän svenskt. Regeringen i Stockholm fick bråttom att inrätta tullstationer vid den nya gränsen mot Norge. I Svinesund finns tullare redan 1660. På Styrsö byggs en tullbod 1663; den fick fiskare passera, när de seglade till Norge med sin fisk och hummer. I den första mantalslängden med staden Strömstad från år 1669 är tre av de sex antecknade männen tullare.
Men lotsar är det inte tal om ännu. Först 1677 fick rikets lots och fyrväsen sin organisation. Både lotsar och fyrar lades under amiralitetskollegiets förvaltning, d v s flottan. Därför finner man alla gamla papper som rör lotsarna i krigsarkivet i Stockholm. Men det är inte så mycket att hitta där från den första tiden. Det jag plockat ihop om Kosters gamla lotsar, har jag tagit ur domböcker och kyrkoböcker mest.
Domböckerna har en hel del att berätta om lotsarna. Det hänger samman med två omständigheter. För det första fick lotsarna avlägga en särskild lotsmansed, när de tillträdde tjänsten, och dessutom förnya sin trohetsed varje gång det blev en ny kung. Ederna svor de inför tingsrätten, och de finns inskrivna i protokollet. För det andra fick lotsarna pension, när de avgick ur tjänsten. Men tingsrätten skulle ge dem intyg om uppförande och vandel och hälsa/sjukdom. Också detta finns protokollfört.
När fick nu norra Bohuslän ett ordnat lotsväsen? Det kan inte ha skett före 1697. En kunglig förordning av den 20 mars detta år reglerade lotsarnas arbetsuppgifter och lotspengarnas storlek. I förordningens sextonde kapitel talas om lotsar i Bohuslän, men endast Marstrand nämns som station. I det följande kapitlet kan man läsa:
“Därnäst och vad de övriga delarna av bohuslänska kusterna anbelangar, så är fullan (väl) ännu inga flera ordinarie lotsar på bemälte kuster förordnade … ” Eftersom såväl kronans fartyg som privatägda farkoster behöver “ledsagning och assistans, ty skola alla de på bohuskusten boende fiskare och strandsittare vara skyldiga” att hjälpa de sjöfarande med lotsande “emot en billig (rimlig) betalning”. De som lotsar kronans fartyg böra “städse beflita sig till att göra sig informerade och erfarne om farvattnets beskaffenhet med grund, hamnar och annat mera, alldenstund dem och särdeles förmåner av Kungl. Maj:t därför i nåder förunte är, i synnerhet de vid Klädesholmen, Käringön, Gullholmen, Sotehuvud, Havstenssund etc”. Lotsuppsyningsmannen i Marstrand skall dess utom skaffa sig gott besked om vilka “av förbemälte orters åbor om farvattnet bästa kunskapen och erfarenheten hava, att han må veta vid förefallande tillfälle, då de behövas att giva på dem förslag”.
Koster nämns inte i förordningen av 1697 bland de orter, där fiskare och strandsittare får tjänstgöra som lotsar. Men redan i början av 1690-talet torde lotsning ha skett från Koster. En man som heter Lars Jönssson Marstrand köper hus i Korshamn (Hamnen) på Sydkoster 1691 och processar med säljaren jaktlöjtnanten Jakob Plagman vid tullen om köpet 1693. Samme Lars Jönsson Marstrand kallas ålderman och avlägger inför tingsrätten sin lotsåldermansed på hösttinget 1703. Med honom har tydligen lotsväsendet införts i nordligaste Bohuslän omkring 1690.
Lotsåldermannen Lars Jönsson är av namnet att döma inte från Koster utan kommer från Marstrand. På lotsstationen där skulle enligt förordningen av 1697 finnas 6 ordinarie lotsar och 2 “drängar i läran”. Med all säkerhet är Lars Jönsson en från Marstrand till Koster inflyttad lots. Endast en gång nämns han i kyrkoboken som fadder, när en granne Ola Andersson i Kile döper en son 1697. Han dör i maj 1712 och kallas då Lars Jönsson i Kosterhamnen. Ingenstans finns en anhörig till honom omtalad.
Efter Lars Jönsson Marstrand tar kosterborna själva helt hand om lotstjänsterna för lång tid framåt, åtminstone hela 1700-talet. Två lotsar från Nordkoster har avlagt lotseden 1703 samtidigt som Lars Jönsson Marstrand. De heter Olof Helgesson och Lars Jöransson. Alla tre lotsarna får tingsrättens attest på sina avlagda eder och uppmanas att snarast “deras eder skrifteligen att författa, med egna händer och bomärken därunder”, och sända in dem till amiralitetskollegiet i Stockholm.
Ett formulär till en lotsmansed från år 1687 lyder så här:
Fem år senare uppträder Anund Sörensson i Brevik på Sydkoster på sommartinget 1708 och ger tillkänna, att hans far Sören Torkelsson dött för två år sedan och att åldermannen Lars Jönsson kallat och antagit honom till lots i faderns ställe. Anund Sörensson skall vara lots “uti det farvattnet som är emellan Koster och Strömstad samt Koster och Havstenssund, Dynekilen och Saltbobacken, (Saltbacken i Hogdal), jämväl inåt norska gränsen åt Fredrikshald, Drammen, Fredrikstad, Kristiania och flera norska orter”.
Anund Sörensson avlägger sin ed efter kungliga förordningen av den 19 september 1696, trots att han ännu inte kan uppvisa någon fullmakt.
Men “nämnden och månge flere visste, att han är helt kapabel och skickelig därtill, och fördenskull därtill är kallad och antagen av åldermannen, och efter faderns död för lots på desse farvatten gjort tjänst med månges förnöjelse”.
Under krigsåren 1710 och 1711 råkade vid två tillfällen norska fartyg komma in bland kosterskären, där de blev vrak och togs som priser. Lotsarna på Syd- och Nordkoster deltog i bärgningen.
Sedan norska fartyget Katarina från Kristiania strandat vid Nypholmen natten mellan den 10 och 11 november 1710, upptäcktes vraket först av två fiskare från Långegärde. De rodde dit och pratade en stund med kaptenen. På hemvägen mötte dessa fiskare lotsarna Lars Jöransson och Olof Helgesson på Nordkoster med deras lotsdrängar Reinholt Jöransson och Sören Jakobsson, vilka kom ut med sin båt, “emedan och de opp uti bergen, seendes sig omkring, blivit varse detta skeppet”. Sedan lotsarna fått höra om det norska fartyget, satte de Reinholt Jöransson i land för att han skulle meddela lotsåldermannen Lars Jönsson om det inträffade. Snart anlände också åldermannen till vraket.
Det andra norska fartyget strandade vid Ulkeskär den 22 oktober 1711. De flesta kosterbor deltog i bärgandet av vraket också denna gång. Om lotsarna sägs det i tingsrättens protokoll, att bud sändes till lotsåldermannen Lars Jönsson i Hamnen på Sydkoster både att påse riktigheten som och därför han var en man, som förstod beskaffenheten av vrak”.
Den redan omtalade Sören Torkelsson, den förste lotsen från Brevik på Sydkoster, dör 27/8 1705, 58 år gammal. Sonen Anund (An on) torde vara född omkring 1670. Lotsandet har han tydligen lärt av fadern, vars efterträdare han blir. Anund Sörensson nämns bland de lotsar, som 1746 får avlägga ny ed till den nye kungen Adolf Fredrik II. På samma ting registrerar han sitt testamente: “såsom ogift karl” förordnar han sin syster Berits son Sören Jakobsson till sin arvinge. Det gäller endast pengar och lösöre, för gård äger han inte.
Tre år senare, på hösttinget 1749, anhåller han om rättens attest om sin tjänstgöring och vandel. “Gamle lotsen Anund Sörensson i Brevik, Tjärnö socken, 80 år gammal, inställte sig för häradsrätten, med tillkännagivande, att han för sin ålderdoms skull, och därvid följande svaga krafter och bräckeligheter, icke förmår längre lotstjänsten uppehålla, utan högeligen nödsakat, på sitt högvederbörliga ställe, att anhålla om ett nådigt avsked, ifrån lotsväsendet, och därjämte om vanliget understöd i dess ålderdom, i anseende till dess långlige trogna tjänst”.
Rätten lovar att lägga ett gott ord för honom i amiralitetskollegiet,
“eftersom han förvärvat sig gott lovord här i orten, att han sin syssla väl och beskedligen förestått och därhos (därjämte) fört en ärbar och kristelig vandel”.
Anund Sörensson sägs kunna göra sig förhoppning om underhåll i sin ålderdom, då han inte äger gårdsbruk och hans likar tillfallit sådan “för trägen och farlig uppassning”.
Redan följande år dör “kronolotsen Anon Sörensson i Brevik”, som han kallas i kyrkoboken den 29 april 1750. “Var 70 år”, har prästen tillagt. Mot denna uppgift står dombokens från 1749 om 80 år. Vad som är riktigt kan inte avgöras.
Systersonen Sören Jakobsson som genom testamente gjorts till Anunds arvinge, är son till Anunds syster Berit och hennes make Jakob Jakobsson. Mycket talar för att mannen kommer från Råssö. Vigseln äger rum den 28 januari 1716. En enda gång kallas Jakob Jakobsson lots; det sker i Tanums härads dombok vårtinget 1723: “lotsen Jakob Jakobsson i Brevik på Koster”. Sonen Sören föds den 5 oktober 1728. Morbrodern Anund i Brevik står antecknad som fadder.
“Unga karlen och bonden Sören Jakobsson ifrån Brevik” gifter sig den 13 juni 1756 med “pigan och bondedottern Ingrid Sörensdotter ifrån Röd“. Paret skall bo i Brevik, kan kyrkoboken också upplysa om. Hustrun Ingrid härstammar själv från lotsfolk; hennes far är lotsen Sören Engelbrektsson i Röd, som också avlägger trohetsed till kung Adolf Fredrik år 1746. Dottern Ingrid är född 1730. Sören Jakobsson kallas (bonde och) kronolots första gången i kyrkoboken i samband med sonen Jakobs födelse. Av Sörens och Ingrids barn blir tre söner lotsar: Anders (född 12/12 1756), Olof (född 19/1 1759) och Jakob (född 6/4 1766).
Trettio år gammal gifter sig Anders Sörensson från Brevik med Katarina Persdotter från Korsnäs på Tjärnö. I kyrkoboken står han med titeln kronolots. Olof Sörensson från Röd kallas “ungkarlen och kronolotsen”, när han den 25 augusti 1786 vigs vid Karin Olofsdotter från Råssö. I senare anteckningar står han som “bonden”.
Brodern Jakob Sörensson flyttar till Nordkoster och blir lotsålderman. Så heter han i husförhörslängden 1812-1820. Av hans barn blir Andreas och Sören lotsar, och det i lotssläktens femte generation. Anders Sörensson drunknar 1817.
Hans dotter Sara gifter sig med lotsen Engelbrekt Olsson i Röd, en sonson till den redan omtalade Ingrid Sörensdotter från Röd. De bor i Brevik. Sedan Sara dött, gifter Engelbrekt om sig. Saras son Olaus får bevis som lotslärling redan vid 14 års ålder, och han flyttar till Nordkoster 1835, 22 år gammal. Han är den sjätte lotsgenerationen. Liksom moderns kusiner Andreas och Sören lämnar han alltså Brevik och slår sig ner på Nordkoster.
Från Kile på Sydkoster omtalas kronolotsen Per Eskilsson, som dör 1787. Annars är det i huvudsak Brevik, som lotsarna kommer från under hela 1700-talet. Lotsar från Röd och Brevik blir släkt genom giftermål. Husförhörslängden 1835-44 har Johan, en son till Per Jonsson i Brevik, som lotslärling.
Vid mitten av 1800-talet har mästerlotsen Engelbrekt Olsson från Brevik flyttat till Kyrkosund, där han äger en liten jordlott. Sonen Samuel blir sekundlots 1856. Vid samma tid står Carolus Olsson från Kyrkosund (född 17/7 1813) också antecknad som sekundlots.
Som redan sagts var det två lotsar från Nordkoster, som tillsammans med lotsåldermannen Lars Jönsson Marstrand svor lotseden 1703. De kallas Olof Helgesson och Lars Jöransson.
Olof Helgesson antecknas i kyrkoboken den 10 januari 1692, när han vigs vid Guri Mattisdotter på Nordkoster. Varifrån han kommer är inte riktigt klart. Från Nordkoster härstammar han knappast, eftersom faderns namn Helge inte förekommer i jordeböcker och mantalslängder tidigare från Nordkoster. Möjligen kan han komma från någon gård på Sydkoster: faddrar från Kile och Långgärde antecknas vid det första barnets dop. Hustrun Guris släkt däremot är från Nordkoster.
Fadern Mats (Mattis) Knutsson dör 1705, 68 år gammal. Hennes halvbror Knut Mattisson blir också lots (och skall behandlas senare). Av Guris och Olofs barn föds sonen Helge 1697. Han är en av dem som avlägger lotseden 1746. Hans hustru Kari Jöransdotter är syster till lotsarna Lars och Reinholt Jöranssöner på Nordkoster.
71 år och 6 månader gammal dör Helge Olofsson den 12 april 1769. I kyrkoboken kallas han “bonden, lotsen och änkemannen”, och prästen skriver om honom: “en mycket hedersam och gudfruktig man.”
Sonen Olof Helgesson – född 1724 – står som lotsdräng på Nordkoster vid edsavläggelsen 1746. Lotsdräng kallas han också i kyrkoboken vid vigseln med Margareta Eskilsdotter från Nedre Kile år 1752. Margareta är syster till den tidigare omtalade lotsen Per Eskilsson från Kile.
Deras far Eskil Svensson från Vik i Skee socken gifte sig 1714 med Barbro Persdotter från Nedre Kile. Olof Helgesson möter som ordinarie lots år 1772, när lotsarna svär trohetsed till den nye kungen Gustav III.
Åtta år senare drunknar han i Kosterfjorden. Kyrkoboken har den 23 april 1780 anteckningen: “Blev kronolotsen Olof Helgesson från Nordkoster borta på sjön mellan sitt hemvist och Strömstad av en händelse att hans båt kullseglade. Var 56 år. Samma tillfälle blev hans son Anders av samma båt. Var 22 år. Och ingendera blev igenfunnen.”
Av Olof Helgessons barn blir sonen Jakob, född 1753, lots på Nordkoster. I kyrkoboken kallas han kronolots, när han dör av bröstfeber den 15 november 1807.
Lars Jöransson (Jörgensson), den andre lotsen som avlägger lotsmanseden inför tingsrätten 1703, är av gammal nordkostersläkt. Fadern Jörgen dör 1706, 63 år gammal. Farfadern kallas Lars Jörgensson i mantalsuppgifterna 1659. Här finner man den för äldre tider så typiska namnväxlingen (Jörgen – Lars) mellan generationerna. I kyrkoboken uppträder han som fadder 1695. Det är osäkert om han varit gift och haft barn.
Brodern Reinholt Jörgensson söker efter många år som lots avsked 1735. I domboksprotokollet från vintertinget 1735 säger han sig “först tjänt för lotsdräng från sin barndom till år 1720, både i freds- och ofredstider”. Sin lotsfullmakt har han fått 1720. Tilltagande ålder “och annan tillstötande kroppssvaghet, bräcklighet och ofärdighet” gör det svårt för honom att “uti sådant sitt kronolotsämbete längre uthärda”. Nu begär han häradsrättens intyg “på det både den åstundade demission (avsked) ifrån tjänsten, varmed han nu bäst är belåten, måtte bliva honom förunt, och han med något understöd uti sin ålderdom för sin långliga tjänst i sin övriga livstid bliva hugnad och påtänkt”. Häradsrätten finner, att hans ålderdom och bräcklighet “nogsamt giva honom anledning om avsked ifrån lotsandet vederbörligen att göra ansökning” hos rikets amiralitetskollegium. För sitt “långliga tjänstgörande vid lotsväsendet och alltid betygade goda förhållande” bör han ur amiralitetets krigsmankassa få ett årligt underhåll.
Sex år senare dör lotsen Reinholt Jörgensson på Nordkoster. Enligt kyrkoboken var han då 65 år på 15 dagar när och alltså född 1676. Den bevarade bouppteckningen är daterad 1748. Hustrun Boel Klasdotter från Mjölkeröd i Tanums socken och tre döttrar nämns som arvtagare. Av döttrarna blir två, Katarina och Berta, gifta med lotsar från Nordkoster, nämligen Sven Eskilsson och Mats Knutsson.
Den tredje lotssläkten på Nordkoster inleds med Knut Mattisson, en broder till den tidigare omtalade Guri Mattisdotter. Fadern Mats Knutsson omtalas i ett dombrev från 1680. Kyrkoboken ger följande data om Knut Mattisson: född 1692, vigd 1620 med Malina Nilsdotter från Råssö, död 1773 (nära 81 år gammal). “För ålderdom och medföljande kroppssvaghets skull” söker han avsked 1750, och häradsrätten ger honom vitsordet, att han i 40 år “kronolotseriet med mödosamhet och arbete förrättat”. Amiralitetskollegiet bör enligt häradsrättens mening bevilja den gamle lotsens avskedsansökan och dessutom ge honom “det underhåll i livstiden, som andra hans vederlikar alltid före detta haft att till godo njuta, sig till hugnesamt understöd på ålderdomen och någon förnöjelse för långlig tjänst”.
Sonen Mats Knutsson avlägger eden som lotsdräng 1746. Han är född 1721. Vid dopet antecknas som den förste av faddrarna moderns bror nämndeman Mickel Nilsson i Överby. Modern Malina Nilsdotter kommer från en rik Råssösläkt, som kan följas tillbaka till början av 1600-talet.
Sedan den första hustrun Berta Reinholtsdotter dött, gifter sig Mats Knutsson år 1764 med Mari Sörensdotter från Röd på Sydkosteer. Hon är dotter till lotsen Sören Engelbrektsson i Röd och född 1725. Sonen Per föds 1770.
Mats Knutsson avlider 65 år gammal 1786 av “hetsig feber”. Endast 19 år gammal dör sonen Per 1789 “av kolik”. I kyrkoboken kallas han “ung karlen och kronolotsen”. Han är den tredje och siste i denna lotssläkt från Nordkoster.
Ytterligare en lots från Nordkoster möter i handlingar från 1700-talet. Katarina Reinholtsdotter gifter sig 1745 med Sven Eskilsson från Nedre Kile. Han är en äldre broder till lotsen Per Eskilsson i Kile. Sven Eskilsson står som “extra lotsman” i en förteckning på lotsbetjäningen i Strömstads distrikt 1772. “Bonden och kronolotsen” kallas han i kyrkoboken vid sin död 1791. Sondottern Katarina får i sitt (andra) äktenskap med Axel Beronius sonen Otto Reinholt 1817. Som lots kan Otto Reinholt sägas härstamma från både Reinholt Jörgensson och Sven Eskilsson.
I husförhörslängden 1812-20 finner man från Nordkoster lotsarna Jakob Sörensson och Anders Trulsson. Den förre är den tidigare Brevikslotsen, som kallas lotsålderman. Hans söner Sören och Andreas benämns sekundlots respektive lotskarl 1825. Anders Trulsson står som sekundlots och är tydligen inte född på Koster. Hans söner Lars och Anders får bevis som lotslärlingar 1827 och 1830.
Här har gjorts ett försök att följa några lotssläkter på Syd- och Nordkoster från 1690-talet till början av 1800-talet. Det är tydligt, att lotsyrket i många fall gick i arv från far till son i generationer. Säkerligen har detta berott på att söner tidigt fick hjälpa fäderna i det dagliga arbetet på sjön. På detta sätt skaffade de sig kunskap om grund och farleder.
Lotsarna kallas i regel bönder i kyrkoboken. De var hemmansägare och brukade jorden på sina gårdar. Att de dessutom var fiskare kan man se av bouppteckningarna efter dem. Så förekommer i bouppteckningen efter Reinholt Jöransson på Nordkoster 1748 naturligtvis en båt med 3 segel och fock. Men där finns också fiskredskap:
1 klåve storbacka
3 hågarn (hå är pigghaj)
8 dörjer
16 makrillmetor
1/5 i en sejevad
1 makrillvadlott.
Vad som fattas är bara hummertinor. Som fiskare från unga år var lotsarna vana vid sjön. Ibland tvingades de väl att ta för stora risker. Om en lots har ju prästen i kyrkoboken antecknat, att han med sin son försvann i storm och oväder, och “ingendera blev igenfunnen”. De flesta fick dock åldras i ro – med pension från amiralitetskollegiet – bland barn och barnbarn på sina öar, där de fötts och levt hela sina liv.
Lotsar på Nord och Sydkoster
| Lotsplats övriga | Efternamn | Förnamn | Förnamn | Född | Antagen i lotsverket | Avsked | Död |
| Nordkoster | Torkelsson | Sören | 1647 | 1662 | 1705 | ||
| Nordkoster | Jönsson | Lars | Lotsålderman | 1690 | |||
| Nordkoster | Helgesson | Olaf | 1703 | ||||
| Nordkoster | Jöransson | Lars | 1703 | ||||
| Nordkoster | Jakobsson | Sören | 1708 | ||||
| Nordkoster | Jöransson | Reinholt | 1676 | 1708 | 1735 | 1741 | |
| Nordkoster | Sörenson | Anund | 1670 | 1708 | 1750 | ||
| Nordkoster | Sörensson | Aron | 1708 | ||||
| Nordkoster | Matthiasson | Knut | 1692 | 1710 | 1750 | 1773 | |
| Nordkoster | Jonsson | Reinhold | 1729 | ||||
| Nordkoster | Olsson | Helgie | 1729 | ||||
| Nordkoster | Ericksson | Matts | 1736 | ||||
| Nordkoster | Jakobsson | Sören | 1728 | 1743 | |||
| Nordkoster | Engelbrektsson | Sören | 1744 | ||||
| Nordkoster | Knutsson | Matthias | 1721 | 1744 | 1786 | ||
| Nordkoster | Olofsson | Helge | 1698 | 1744 | 1769 | ||
| Nordkoster | Olofsson | Jakob | 1753 | 1768 | 1807 | ||
| Nordkoster | Sörensson | Anders | Drunknar | 1756 | 1771 | 1817 | |
| Nordkoster | Helgesson | Olof | Drunknar | 1724 | 1772 | 1880 | |
| Nordkoster | Olofsson | Anders | Drunknar | 1758 | 1773 | 1880 | |
| Nordkoster | Sörensson | Olof | 1759 | 1774 | |||
| Nordkoster | Eskilsson | Per | 1777 | 1787 | |||
| Nordkoster | Eskilsson | Sven | 1781 | 1791 | |||
| Nordkoster | Knutsson | Per | 1770 | 1785 | 1789 | ||
| Nordkoster | Johansson | S | 1817 | ||||
| Nordkoster | Olsson | Engelbrekt | 1817 | ||||
| Nordkoster | Pehrsson | A | 1817 | ||||
| Nordkoster | Svensson | Gode | 1817 | ||||
| Nordkoster | Sörensson | Jakob | 1766 | 1817 | |||
| Nordkoster | Trulsson | Anders | 1820 | ||||
| Nordkoster | Jakobsson | Andreas | 1790 | 1825 | |||
| Nordkoster | Jakobsson | Sören | 1791 | 1825 | |||
| Nordkoster | Andersson | Lars | 1827 | ||||
| Nordkoster | Olsson | Olaus | 1813 | 1827 | |||
| Nordkoster | Andersson | Anders | 1830 | ||||
| Nordkoster | Reinholt | Otto | 1817 | 1832 | |||
| Nordkoster | Engelbrechtsson | Edvard | 1839 | 1855 | |||
| Sydkoster | Engelbrechtsson | Samuel | 1836 | 1856 | |||
| Nordkoster | Olsson | Carolus | 1813 | 1856 | |||
| Nordkoster | Carlgren/ Carlson | Johan | Anton | 1846 | 1867 | ||
| Sydkoster | Carolusson | Johan | Martin | 1843 | 1867 | ||
| Nordkoster | Johander/ Johansson | Alfred | 1846 | 1869 | |||
| Nordkoster | Nordström/ Johansson | Anders | 1850 | 1870 | |||
| Sydkoster/ Övergångsstat | Rödström | Gustaf | Ferdinand | 1850 | 1887 | ||
| Nordkoster | Beckman | Carl | Ludvig | 1860 | 1895 | ||
| Sydkoster/ Strömstad | Kylberg | Adolf | Hezekiel | 1873 | 1895 | 1933 | |
| Nordkoster | Nordberg | Nils | Bernhard | 1868 | 1895 | ||
| Sydkoster/ Strömstad | Täng | Johan | Christian | 1874 | 1895 | 1931 | |
| Nordkoster/ Lysekil | Englund | Gustaf | Edvard | 1881 | 1898 | ||
| Nordkoster | Nordström | Johan | August | 1881 | 1898 | ||
| Sydkoster/ Havsstensund | Rödström | Anders | Vilhelm | 1879 | 1898 | 1944 | |
| Sydkoster/ Hafstenssund | Engelbrechtsson/ Kylberg | Otto | Martin | 1883 | 1899 | ||
| Nordkoster | Carlgren | Nils | Rudolf | 1884 | 1901 | ||
| Nordkoster | Åhlman | Knut | Fabian | 1887 | 1907 | ||
| Nordkoster | Sandberg | Bengt | Rudolf | 1890 | 1909 | ||
| Nordkoster/ Dyngö | Karldén | Johan | Alfred | 1886 | 1910 | 1939 | |
| Nordkoster | Waldner | Adolf | Fredrik | 1892 | 1911 | ||
| Nordkoster | Jakobsson | Axel | Fredrik | 1912 | |||
| Nordkoster/ Strömstad | Sylvander | Henry | Gustaf/ Wilhelm | 1897 | 1921 | ||
| Nordkoster | Nordahl | Uno | Evald | 1903 | 1922 | ||
| Nordkoster/ Strömstad | Täng | Ivar | 1907 | 1924 | 1965 | ||
| Nordkoster/ Varberg | Costerhed | Arne | Leif/ Harry | 1919 | 1938 | ||
| Nordkoster | Täng | Carl | Torsten | 1917 | 1940 | ||
| Nordkoster | Nilsson | Kurt | Henrik | 1919 | 1942 | ||
| Nordkoster | Nilsson | Axel | Johan | 1920 | 1950 | 1964 | |
| Nordkoster/ Väderöarna/ Lysekil | Aronsson | Alf | Gunnar/ Melker | 1931 | 1951 |