


Kallades Rone från början (1750) upptogs som Ronehamns lotsplats 1891 och lades ned 1969 (1 jan 1967?)
Ur rulla 1774:
Lotsålderman Jöns Dalin
Lots Per Jacob Spitz 47 år, 16 tj år
Hans Larsson, 54 år, 16 tj år
Rasmus Rasmusson Nattvards, 29 år, 5 tj år
Lotslärling Per Persson, 20 år, 7 tj år
Första kända lots var lotsålderman P.P Spetz och lotsen Mattias Ronvik
Genom 1727 års kungliga beslut om officiella lotsplatser införlivades Gotland i det svenska lotssystemet. 1732 trycks sjökort över “Rohna Wik”. Samma år finns det lotsbetjäning på Gröttlingboudd. Rone finns med i lotsrullor fr.o.m. 1752.
I 1752 års lotsrullar så finns det en bemanning på Ronehamn av 1 lotsålderman, 2 lotsar och 4 lotslärlingar.
I 1799 års reglemente: Under lotsuppsyningsman för Gotlands lotsfördelning lyder Ronehamns lotsplats: 1 Lotsålderman, 1 ord lots, 2 utlärda reservlotsdrängar och 1 lotslärling. Lotsningsområde: Lotsarna vid Ronehamn emottaga från sjön vid norra farvattnet att inlotsa, utlotsa till sjöss norrut samt till Nähr. Lotsarna vid Gröttlingbo udde emottaga från sjön söderut att inlotsa, utlotsa till sjöss söder ut samt till Stockvik och Garnsvik.
Ur rulla 1818:
Lotsålderman P.P Spitz
ord lots A. Södergren
reservlotsdräng P.N. Ronström
Lotslärlingar: L.B. Hallbom och P.N. Spitz
1820 års förteckning: Till Ljugarn, Nähr, Sandvik, Enevik, Stockvik, sjöss eller från norra resp södra farvattnet. 1 lotsålderman, 1 mästerlots, 2 secund lotsar, 1 lärling. Lotsuppassa efter tur så vid hamnen som Gröttlingbo udde samt möter fartygen vid norra och södra inloppen utanför grunden.
1821 Avmäts lotsplatser på Ronehamn och Gröttlingboudd
1827 Upprättas förteckning av lotsplatser, där listas Rohnehamns lotsplats
År 1853 utfördes det 89 lotsningar på den södra farleden enligt lotsrullarna på Gröttlingbo udde. Rone stod enligt lotsrullarna för utlotsning och Gröttlingbo för inlotsning.
Ur ”Den Svenske Lotsen 1853”: Utanför inloppet har man rättelse av lotshusen, varav ett är tvåvånings vitt och högt.
Rone södra inlopp: lots får från Gröttlingbo udde och möter utanför Småbriten.
Lots för östra inloppet fås från Rone och möta utanför grunden.
1858 Görs lantmäterikartor för sjömärkesplatserna Longord och Getarskär
Ur reglemente 1863. Lotsningsområde: Från Ronehamn till Ljugarn resp. Envik, Stockvik, till och från sjön, Garnsvik, Nähr
Gröttlingboudde lotsplats inrättades 1876 och föll in under Ronehamns lotsplats 1/1 1911 och drogs in 1 maj 1938
1880 Utstakades lotsplatsen vid Tomtbod
1893 Utstakades mark för lotsplats på Ronehamn
Ur lotsledsförteckningen 1916: Lots uppassa vid hamnen och vid Gröttlingbo udde samt möta från sjön kommande fartyg utanför grunden vid såväl norra som södra inloppen till Ronehamn.
1920 års båtbestånd:1 motorbåt 7 m med 5 hk motor
1 motorbåt byggd 1912 i furu, klink, 6.5×1.9 3 hk Avance
1 segelbåt byggd 1910 i furu, klink 5.3×1.7
Gröttlingbo lotsplats som formellt tillhörde Ronehamns lotsplats upphörde år 1938. Carl Hallbom var den sista lotsen på udden.
Sista ordinarie lots på Ronehamn var Erik Engqvist. På 1980-talet omorganiserades lotsningen på Gotland så att alla lotsar var utbildade på alla hamnar och tillhörde Visby lotsplats.
En av dessa lotsar var mästerlotsen Gillis Ulmstedt från Ronehamn.
HÄNDELSER:
1876 19 nov: Belgisk ångare med styckegodslast från Kronstadt till Antwerpen grund stötte på Yttre Brittens östra kant ONO från Östergarns fyr. Frisk sydlig bris med hög sjö och klar luft. Vid grundstötningen fick fartyget hål i botten och började genast sjunka varvid 11 man ur besättningen omedelbart störtade sig i den största av fartygets båtar vilken dock genast kantrade och alla omkom. Den övriga besättningen, 9 man räddade sig i de återstående båtarna. Endast befälhavaren stannade i fartygets rigg över natten och räddades följande morgon av lotsåldermannen vid Ronehamns lotsplats