CG Sundius anteckningar
Upptogs som lotsplats 1823
Båtbestånd 1920:
1 däckad kutter byggd 1916, ek, kravell 9,4×3,5 13 hk Original
1 motorbåt, byggd 1901, ek, klink, 6,65×2,45, 6 hk Populär
1 segelbåt byggd 1870 ek/furu 5,3×1,61
1939: Tidigt på morgonen den 30/12 gick i snöstorm ett tyskt bevakningsfartyg V.P. 704 med 37 mans besättning på grund vid Simbremarken strax väster om Böske. Trots stormen som gjorde situationen nära nog hopplös för de skeppsbrutna gick lotsbåten upp till haveristen och lyckades rädda samtliga ombord.
En mindre lotsbåt som även skyndat till undsättning fick motorfel och höll på att kantra i den svåra sjön. Sedan segel satts seglade man båten på land enär den inte gick att segla den klar. Lotsarna kunde så småningom räddas och båten bärgades nästa dag.
Lotsstyrelsen beslöt senare tilldela lotsen Percy Eugene Falkman, extralotsarna John Edvard Theodor Hedberg från Karlshamns Lpl och Knut Mauritz Bertil Grenwall från Ystad Lpl samt båtbiträdet John Harry Olsson vardera 200 kr ur Westermanska fonden som belöning för visat mod och ådagalagt rådighet. JH Olsson har dessutom ur Carnegie Stiftelsen erkänts en gratifikation av 500 kr.
Vidare fick extralotsarna Allan Bernhard Bengtsson, Trelleborgs Lpl, Torsten Fredrik Edvard Bergström från Långörens Lpl och Axel Gottfrid Ture Olofsson från Sölvesborgs Lpl samt båtmannen vid Trelleborg Lpl Hjalmar Lindsjö vilka i hårt väder utgått med tjänstebåt nr 1 vid Trelleborgs Lpl sig tillerkända belöning av 25 kr.
Katastrofen krävde 2 offer enär några man från det tyska fartyget begav sig av på två flottar varvid 2 man dukade under i issörjan helt nära stranden. Hade inte lotsarna uppträtt med sådant mod och skicklighet vid bärgnings aktionen hade katastrofen fått en mycket större omfattning.
1941 Byggdes nytt lotsuppassningshus
Hämtat ur Minnesalbum 1914-1924 Lotsverkets personal
I bottnen av den flacka och öppna bukt, som bildas av Smygehuk i öster och Kämpinge i väster, ligger Trelleborg. Någon annan naturlig betingelse för en hamn än inbuktningen och det jämnt uppgående grundet erbjuder ej platsen. Ankarsättningen, ehuru öppen för vindar från sydost över syd till väst, är god, och det jämnt avtagande djupet gör det möjligt att på ankarsättningen rida ut även en pålandsstorm.
Över denna ankarsättning skeppades varor, mest spannmål, från (dåvarande byn) Trelleborg långt innan hamn fanns eller ens var påtänkt. Den ökade handels- och sjöfarten vid Trelleborg föranledde lotsdirektionen att föreslå tillsättandet av lotsar under Skanörs lotsåldermannaskap, vilket skedde genom ett kungligt brev den 4 mars 1823. De skulle ankra upp fartyg på lämpligaste plats eller förtöja dem vid utlagda bojar. Den uppgjorda staten upptog 1 mästerlots, 1 sekundlots och 1 lotslärling.
Den 12 maj 1823 tillsattes den första lotsen H. Bentin. Han blev omedelbart konstituerad, hedrad, benämnd och avlönad som mästerlots med en årslön av 10 riksdaler banco jämte fritt mulbete för en ko. År 1845 tillsattes ännu en lots, M. Ahlström, med en årslön på stat av 5 riksdaler banco.
Bentin efterträddes av kofferdistyrmannen O. Pettersson och Ahlström av kofferdiskepparen M. Mattsson. Under den senares tjänstetid tillsattes sjökaptenen Wilh. Fred. Norberg (sedermera överlots av 1:a grad i Malmö lotsfördelning) som lotsålderman. Han var tillika den förste hamnkaptenen i Trelleborg.
Norberg efterträddes i såväl lotsåldermans- som hamnkaptensbefattningen av M. Påhlsson, vilken i sin ordning efterträddes av sonen J. M. Dahl. Pettersson och Mattsson efterträddes av lotsarna L. Dahlström och J. Bruhn. Efter dessa sist nämnda kommer den nuvarande personalen på platsen.
Hamnen påbörjades år 1861, och togs med stort förutseende till i omfånget vad vågbrytaren beträffar. Med begränsade medel utfördes här ett arbete som väcker beundran. År 1865 kunde fartyg om 8 fots djupgående gå in i hamnen, och djupet ökades kort därefter till 11 fot. Hamnen fördjupades successivt, så att den år 1873 kunde anlöpas av fartyg med 13 fots djupgående, år 1883 av 16 fots, år 1900 av 19 fots och numera av 21 fots djupgående fartyg. Tiotusentonnare är numera ej ovanliga gäster i hamnen.
Trelleborgs hamn var under segelfartygens tid en mycket anlitad nödhamn. Vinddrivare erinrade sig, då de låg och slogs mot ostliga vindar, Trelleborgs hamnagrav, och styrde dit. Västra hamnen kunde vid sådana tillfällen vara fullpackad med vinddrivare.
Den märkligaste perioden i lotsplatsens historia är emellertid den, som den nuvarande (1920) personalen fått vara med om, världskrigets år, då minlotsning ägde rum förbi de tyska, danska och svenska minfält, som utlagts vid och i södra inloppet till Öresund. De flesta neutrala fartyg på väg från Östersjön upp genom Öresund angjorde Trelleborg för erhållande av underrättelser, order och lots. Under denna tid ställdes höga krav på personalen, som fick arbeta dag och natt under farliga och prövande förhållanden. Till förstärkning av lotsantalet var då i Trelleborg stationerade lotsar från Öresunds södra lotsstation, vilka efter uppgjord fördelning skulle ta vissa lotsningar.
Den första lotsbåten (frånsett de allra äldsta, ej kända) var en större öppen båt, vilken den 2 november 1877 under en orkanliknande storm blev vid bordningen för ombordsättning av lots överseglad och sänkt av råsegelskonaren Hilma. Vid detta tillfälle blev lotsarna Påhlsson, Mattsson och Dahlström räddade genom att de klängde sig fast vid stampdäverten och i fockrösten. Än en gång har bordningen krävt ett liv, då mästerlotsen Dahlström gick överbord en decembernatt vid nedstigandet i båten efter fullgjord utlotsning av en ångare.
År 1877, efter det den förut omtalade öppna båten sänkts, tilldelades lotsplatsen en präktig båt, heldäckad kronolotskutter, byggd helt av ek. Den tjänstgjorde på platsen till år 1916, då den avlöstes av en av lotsarna själva anskaffad däckad motorkutter. En mindre motorbåt anskaffades redan år 1901.
Lotsar vid Trelleborgs lotsplats
| Lotsplats övriga | Efternamn | Förnamn | Förnamn | Förnamn | Född | Antagen i lotsverket | Avsked/Död |
| Bentin | H | 1823 | |||||
| Ahlström | M | 1845 | |||||
| Mattsson | M | 1850 | |||||
| Pettersson | O | 1850 | |||||
| Påhlsson | M | 1850 | |||||
| Dahlström | Lars | 1841 | 1875 | Död 1898 | |||
| Bruhn | Johan | 1846 | 1876 | ||||
| Dahl | Johan | Martin | 1852 | 1883 | |||
| Thuresson | Fredrik karl | Christian | Henrik | 1867 | 1893 | 1927 | |
| Malmö | Hallonsten | Sten | 1875 | 1898 | |||
| Dewar | Johan | Bernhard | Julius | 1875 | 1901 | ||
| Malmö | Garin | Johan | Martin | 1890 | 1908 | ||
| Palmgren | Nils | Viktor | 1896 | 1918 | Död 1937 | ||
| Torekov | De la motte | Gustaf | Edvard | 1898 | 1920 | ||
| Ystad | Falkman | Percy | Eugen | 1902 | 1923 | ||
| Trelleborg ÖLS | Hallonsten | Thor | Sten | 1904 | 1925 | 1965 | |
| Landskrona | Strömberg | Einar | Henry | 1903 | 1925 | ||
| Öresund södra/ Sölvesborg | Olofsson | Axel | Gottfrid | Ture | 1903 | 1931 | |
| Öresund södra/ ÖLS Trelleborg | Bengtsson | Allan | Bernhard | 1913 | 1932 | ||
| Åhus | Åklundh | Johan | Peter | 1917 | 1939 | ||
| Ystad | Hagstad | Erik | Bernhard | 1911 | 1940 | ||
| Sjöström | Johan | Gustav | 1914 | 1943 | |||
| Möller | Nils | Magnus | Lars | 1917 | 1944 | ||
| Öresund södra/ Sölvesborg | Persson | Per | Anders | 1921 | 1945 | ||
| Öresund södra/ Ystad | Gustavsson | Allan | Ingemar | 1916 | 1946 | ||
| Stefansson | Stefan | Hjalmar | 1915 | 1947 | |||
| Öresund södra | Svärd | Gustav | Sigfrid | 1914 | 1947 | ||
| Öresunds södra | Linde | Gösta | Roland | 1924 | 1948 | ||
| Larsson | Sven | Orvin | 1918 | 1950 | |||
| Pålsson | Ingvar | Axe | 1925 | 1950 | |||
| Ystad/ Öresund s | Eiman | Erik | John | Olof | 1927 | 1953 | |
| Bergström | Ragnar | Gustav | Vilhelm | 1926 | 1954 | ||
| Öresund södra | Persson | Einar | Mauritz | 1928 | 1955 | ||
| Malmö | Wahlen | Nils | A | J | 1932 | 1957 | |
| Malmö | Falkman | Curt | Percy | Filip | 1932 | 1958 | |
| Malmö | Cappelin | Sven-Erik | V | 1941 | 1975 |