Örö Lotsplats

57°34’05.2″N 16°45’36.5″E

Lotsplats mellan 1571-1880

Följande inhämtat från Klas Fjällrot, ättling till lotsar på Örö sen generationer

Örö som lotsplats

Måns Andersson f.1580 och d.1621 var bosatt på Örö och det finns anteckningar om att han erhållit Styrmans hyra eller ersättning för att han styrt Herman Wrangels skepp vid Örö 1616.

Det var Måns i Örö som hade verkat som styreman och det var vanligt att man bara använde sig av förnamnet och sedan platsen som man kom ifrån.

Herman Wranger hade dock skrivit Måns Persson som då skulle vara hans namn, men Häradsfogen bekräftade senare att Måns namn var Måns Andersson som tjänstgjort som lots. Måns Andersson hade då tydligen fått överta befattningen som styreman efter sin far Anders Jonsson som skulle vara född på Örö 1555. Den förste lotsen på Örö bör då ha varit denne Anders Jonsson som avled 1611. Vilket stämmer med en annan uppgift man funnit i Kalmar om att den första lotsen på Örö varit en man vid namn Jon som skulle ha lotsat på Örö, den 9 Oktober 1571.

Den 21 December 1877 beslöt man att Örö Lotsplats skulle indragas vid dåvarande lotsars avgång. Den 15 februari 1881 gjordes en omorganisation av Lotsverket och då fanns det inte så många lotsar kvar på Örö Lotsplats. Den siste lotsen av Didriks släkten Johan Didrik Andersson hade avlidit 1863.

Den siste mästerlotsen i tjänst A.P. Wirsén hade gått i pension 1878 och avlidit 1880. Kronolotsen O. J. Nilsson pensionerade sig 1879 och kvar i tjänst var kronolotsarna AP Pettersson och AJ Johansson som då var 55 resp. 49 år.

Dessutom fanns två lotslärlingar, en med styrsedel och lotsexamen, Otto Fredrik Wirsén och en utan styrsedel, Johan Olsson. Johan Olsson tog avsked, men Otto Fredrik Wirsén befordrades från lotslärling till lots och placerades på Strupö Lotsplats.

Dit kom han 26/4 1881 och blev lotsförman på Strupö. 1884 blev han placerad som lots på Idö lotsplats, senare lotsförman och överlots. Anton Fredrik Johansson f. 1852 var 11 år när fadern avled. Han var drygt 25 år när han fick möjlighet att börja som lotslärling på Örö.

1877 kom beslut att Örö lotsplats skulle avvecklas och några nya lotsar behövde inte utbildas. Det blev ingen lång period Anton Fredrik fick möjlighet att utbilda sig till lots på Örö. Han behövdes dock hemma på gården på Örö för att hjälpa till med försörjningen av mor och syskon. Det fick bli fiske Anton kom att ägna sig åt. Han var en av de sista lotslärlingarna på Örö. En av hans söner, Axel Fredrik Johansson kom senare att bli lots på Idö lotsplats. Axel kom att ta namnet Tholin. Även Axel Tholins son Gunnar Fredrik Tholin kom att gå i sin fars fotspår och blev lots på Idö lotsplats.  

Örö

1588 kom Johan III Wasa att införa den något kortare och rakare lotsleden Idösundsleden istället för den tidigare Spåröleden. Leden kom att bli Idösund-Brändösund-Kråkelund. Leden kom att trafikeras i ca 400 år.

Första betalningen till lots på Örö skulle bestå i spannmålstilldelning för lotsning och året var 1588. Första lotstaxan i kontanter på Örö skall vara registrerad 1606. Då erhöll lotsen vintertid 3 öre/ veckosjö och sommartid 2,5 öre veckosjö. 1634 var taxan  4 öre. . Lotsarna gjorde så kallade veckosjöar, roddtörnar.
 (Veckosjö var ca 1 sjömil, dvs en tysk mil som är 7,5 km)

År 1598 fick Örölotsen Anders Jonsson ersättning för kreatur som utländskt krigsfolk hade lagt beslag på.

1612 donerades Örö till Jöran Gyllenstierna som också erhöll två gårdar i Totebo. Örö hade fram till 1524 varit ett hemman, men samma år bröts sig Örö ur skärgårdsallmänningen.

I Craelius 1772 utgivna beskrivning över Tunalän finner man att Lotsgården Örö skjutsar till Kråkelund 2 mil och till Saltviken 1,5 mil. De har 1 lotsålderman (äldre lots som fortfarande är i tjänst i begränsad omfattning), 1 lots, 4 drängar och 5 lärodrängar, 4 båtar (storbåtar), och 16 ökor. Man lotsar en halv mil till sjöss.

Lärodrängar var egentligen lotsar eller lotsarnas söner som var under utbildning, men tjänstgjorde som lotsar. Dessa lotsdrängar erhöll ett antagningsbevis som utfärdades av Amiralitets lotskontor i Karlskrona. Detta bevis var personligt och den anställde lotsdrängen fördes in i lotsrullan. Det åligger honom att flitigt öva och lära sig lotsningen för att framledes efter förtjänst må antagas till ordinarie lotsdräng. Den utlärda lotsdrängen fick sedan fullmakt att lotsa ankommande och avgående fartyg.

År 1781 kom en förordning om att man fick börja som lotslärling vid 13 års ålder och vid 18 kunde man ta lotsexamen.

1821 fanns 18 kor på Örö sommartid. Korna släpptes ut på holmarna 15 Maj och hämtades hem till Örö på Mosedagen den 4 september.

Vid inventering på Örö 1821 fann man 7 kappland (cirka 1000 m2) uppodlad jord för potatisåker. Man hade börjat odla potatis på Örö. Tidigare hade man bara haft kåltäppor. Riktig fart på potatisodlingen blev det först på 1830-talet då man lärt sig att göra brännvin på potatis.

1836 finns registrerat att Örö hade 2 st brännvinspannor. Man har funnit stengrunder till bodar som skulle ha varit uppförda på Örö och daterat dessa till 1300-tal. På 1200-talet skall det inte ha funnits någon fast bebyggelse på Örö utan det var först på 1300-talet som det kom ut säsongsfiskare.

När Örö indrogs 1881 var lotslönen 330 kr.

Saxat ur https://blakusten.se/

Lotsplatsen

Örö omnämns 1611 då Karl IX förlänade ön till Peder Michilsson, ett år senare drogs dock förläningen in och donerades till friherre Jöran Gyllenstierna.

Örö var ett frälsehemman som drogs in till Kronan under reduktionen. 1700 pantsatte Kronan Örö, då man behövde pengar till kriget, till Georg Zelow. Panten löstes 1737 till Lars Hammarskjöld som innehade panten efter Zelow´s bortgång.

1746 bjöds Örö ut på auktion varvid de 3 öborna (bröderna Hans, Anders och Per Olofsson) köpte loss Örö som därmed blev ett skattehemman.

Lotsplatsen drogs in 1880.

Lotsning

Lotsplatsen låg på Örö men lotsleden gick genom Brändösund där även byte av lots skedde.

Lotsarna på Örö och Strupö hade delat upp lotsningarna så att Örö lotsade fartygen söderut från Brändösund till Kråkelund medan Strupö lotsade norrgående fartyg från Strupö till Idö.

Craelius skriver 1772 om lotsarna på Örö:

“Lotsgården Örö skjutsar till Kråkelund 2 mil, till Saltviken 1 1/2, har 1 lots, 4 drängar och 5 lärodrängar, 4 båtar och 16 ökor, samt underhåller 2 remmare i Brännesund och 1 i Stickelfjord. Lotsar en halv mil till sjöss”.

Mellan åren 1873–1880 utfördes 441 lotsningar eller i snitt 55 lotsningar per år.

Lotsar

Från 1680 finns en så kallad lotsningssedel bevarad som bevis på att en lotsning ägt rum

”Att lotsmannen Oluf Andersson haver lotsat mig från Brännesund till Kråkelund det bliver härmed attesterat
                  Stenbocken den 4 maj 1680
                 Hans Wachtmeister”

180 år senare var lotsarna på Örö var behjälpliga i samband med Naglers förlisning vilket både uppskattades och belönades av den preussiska staten.

Saxat ur Norrköpingsposten 26 juni 1860

”Till svenska utrikesdepartmentet ha, berättar Kalmar-Posten, från Preussiska regeringen ankommit följande belöningar, som blifvit tilldelade nedannämnde personer för det biträde, som af dem lemnats passagerare och besättning å det sistlidne höst strandade K. Preussiska postångfartyget NAGLER nemligen till landssekreteraren, lagmannen C.A. Palme:  Röda Örns Ordens 3:dje klass till mästerlotsen A.P. Eriksson Wirsén å Öre, K Preussiska Hedersmedaljen; samt lotsarne C.J Nilsson, S.A. Nilsson, O.F. Andersson, A.W. Sandström, C.J. Nilsson, C. Nilsson, P. Borgeson, S.J. Andersson och C.E. Andersson å Örö hvardera K. Preussiska medaljen för ”Rettung aus Gefahr”; hvarjemte samma departement från Preussiska regeringen fått emottaga en summa av 1200 rdr rmt med begäran att dessa penningar genom vederbörande läns-styrelsers försorg måtte såsom ”ytterligare belöning för välförhållande vid K. Preussiska postångfartyget NAGLERS skeppsbrott”, fördelas bland nedannämnde personer sålunda att mästerlotsen A.P. Eriksson Wirsén erhölle 200, kronolotsen C.J. Nilsson 200, kronolotsen C.J. Nilsson 200, samt lotsarne S.A. Nilsson, O.F. Andersson, A.W Sandström, C.J. Nilsson, C. Nilsson, P. Borgeson, S.J. Andersson och C.E. Andersson hvardera 100 rdr rmt.

I samband med att verksamheten vid Hofgården intensifierades fick lotsarna på Örö även ansvaret för lotsningen till Verkebecksviken.

En tullpostering fanns på Örö mellan åren 1831–1867

Lotsar på Örö
Efternamn Efternamn Förnamn Förnamn FöddRulla
AnderssonPer1734
AnderssonNils
AnderssonA
AnderssonP
DidrichssonA
DidrichssonC
HanssonOlof1735
HanssonDidrich1747
HanssonNils1751
JonssonAnders
OlofssonPer1720
OlssonAnders
OlssonN
OlssonV
OlufssonAnders
OlufssonHans
PehrssonErik
PehrssonA
PerssonJohan1742
PerssonAnders
ErikssonWirsénAP1860
NilssonCJ1860
AnderssonOF1860
SandströmAW1860
NilssonCJ1860
NilssonC1860
BorgesonP1860
AnderssonSJ1860
AnderssonCE1860