Strupö Lotsplats

57° 31.907′ N 16° 44.748′ E

Strupö lotsplats inrättades ca 1575 och lades ned 1 juli 1933.

Lotsplatsen låg på södra delen av Strupö. Ön är belägen c:a 2 M syd om Örö i skärgårdsområdet öster om Alö och Vinö.

Under 1400-talet omvandlades Strupö från allmänning till egna hemman. Orsaken var att ön fick bofast befolkning och dessa fick mot erläggande av sk ’’sämja” rätt till hemmanet. Lämningar tyder på att boplatser funnits från 1500-talet. Namnet kommer av det strupsmala hamninloppet.

Under nordiska sjuårskriget nämns om ett danskt fartyg som 23 augusti År 1563 plundrat en bondgård på Strupö. 1563 brändes ön av ett danskt skepp.

1598 fick Anders i Örö och Mats på Strupö ersättning av Karl IX efter att de hade våldgästats av Sigismunds krigsfolk.

1582 och 1601 fanns 1 styreman på Strupö
Byarna växer fram under 1600-talet Bebyggelsen ligger i en skyddande vik på sydsidan.

I samband med Kalmarkriget brändes gårdarna på ön, 1611-12.

År 1617 fanns 1 lots och 1 utlärd lotsdräng på Strupö.

Blev frälsehemman 1612 åter kronohemman 1617 frälsehemman igen 1650

1675-79 brändes ön på nytt

Nämns som ”Strupe” i Petter Gedda’s sjökarteatlas från 1694 och 1695.

Nämns som ”Årupe” i en tullkarta från 1700-talet

Craelius skriver om lotsarna på Strupö:

”Strupö skjutsar till Idösund 3 mil och till Kråkelund 1 ½ mil.
Har 1 ålderman, 1 lots och 2 drängar, 5 båtar och 15 ökor
Underhåller remmare på Hufwudfalls,  Ålskogsholmen och Källeskär
Lotsar ½ mil till sjöss”

Om åkerarealen på Strupö skriver Craelius ”är så obetydlig at then ej förtjener nämnas”

Bemanning enligt 1697 års stadgar: 1 lots och 1 utlärd lotsdräng.

Enligt reglemente 1697 anges Tillhöra Södra distriktet under lotsuppsyningsman för Västerviks fördelning: lotsbetjäningen för Strupö lotsplats 2 ord lotsar, 2 utlärda ord lotsdrängar, 1 reservlotsdräng, 2 lärlingar. Lotsplatsen lyder under Kråkelunds lotsålderman

Ur rulla 1744: Lotsar Pär Jönsson och Lars Jönsson

Ur rulla 1774:
Lotsålderman Nils Persson, 44 år, 13 tjänsteår
Lotsen Anders Nilsson, 49 år 13 tjänsteår
Utlärd lotsdräng Sven Månsson, 28 år 11 tj år
Lotslärling Lars Nilsson 18 år 4 tj år

Nämns som ” Struppö ” på en karta från 1779.

Ön storskiftades 1816. Vid storskiftet klassificeras Strupö som ett helt kronolotshemman som uppdelas på 5 ägare.

Ur rulla 1817:

Ord lots: J. Svensson och J. Andersson
Ord. lotsdräng: N. Larsson och O.Olofsson
Reservlotsdräng: M. Månsson
Lotslärlingar: CC Olsson och PM Jönsson

Ur 1820 års förteckning: Till Kråkelund, Idösund, Spårösund, Värkebäcksvik, sjöss eller från sjön
Enligt reglementet: 1 mästerlots, 2 secundlotsar och 2 lärlingar. Lots uppassa vid Strupöby på de fartyg som från sjön vilja inkomma och föra dem till hamns. Och efter deras åstundan till sjöss men ha icke att göra med lotsningen av de fartyg som segla inomskärs.

1823 tillåts lotsarna att lösa sina hemman från kronan. Man väntat dock till omkr 1870.

På Strupö låg en tullpostering som lydde under Spårösunds tullstation.

1831 förflyttades tullposteringen till Örö (kopia på brev finns i ref 52)

I Gustaf Klints seglingsbeskrivning från början av 1830-talet beskrivs Strupö:

”I nödfall kan man inlöpa vid Strupö. Dervid hålles Hunnö Böte i NV så vestligt, under det man seglar norr om Blackan, emot Spirbåken på Ljungskär, hvilken har en aflång hvit Tafla i toppen.

Sedan böjer man norr eller söder om de små klipporna Brehäll och Karten upp under Hufalsö, samt ankrar på den södra sidan i Engö Sund på 5 á 6 famnar och norr uti sundet emellan Strupö och Kålsö på 5 á 7 famnar eller ock på Flagen utanför detta sund, på 10 á 12 famnar.

På detta senare Ankarställe besvärar dock sjövind med någon dyning.”

Ur ”den Svenske Lotsen” 1853
Lotsarna från Strupö möta efter vanlig signal utanför grunden vid bägge farvattnen

Ur reglemente 1863: Lotsningsområdet: Från Strupö till Kråkelund repektive Idösund, Spårösund, Värkebäcksvik, till sjöss och från sjön

Väster om byn finns ett skolhus. Skola fanns från början av 1870-talet lotsskola på Strupö startar 1873.

1875 genomfördes 209 lotsningar av lotsarna på Strupö.

1885 fick mästerlotsen vid Strupö, NJ Andersson sig 31,75 kr tilldömt av Västerviks Rådstufvsrätt för kroppskada som han erhållit j tjänsten. Beloppet täckte Anderssons sjukvårdskostnad.

1880 fanns 8 fiskare med 400 skötar, 50 ålhommor och 8 båtar.

1881 Övergick lotsplatsen till Norrköpings fördelning

1889 hölls lotsbarnskola för första gången på Strupö. Totalt gick 14 barn mellan 6 och 13 år 106 dagar i skolan.

1890 fick mästerlotsen N. J. Andersson 25:- i belöning för att han upptäckt ett för sjöfarten farligt grund.

1892 uppfördes en materialbod på lotsplatsen

1893 tilldelades Sjöberg silvermedalj i 8,’de storleken med inskriptionen ”för nit och redlighet i rikets tjänst”

1900 tilldelades lotsförmännen Anders Petter Johansson och Carl Johan Viktor Andersson silvermedalj i 8:de storleken med inskriptionen ”för nit och redlighet i rikets tjänst’’,

Omkring 1900 bor ca 70 personer fördelade på 12 hushåll

Vid sekelskiftet fanns fyra grupper på ön fiskare, lotsar, skollärarinnan och tjänstefolket.

1909 fick Carl Johan Ahlin medalj i silver av 5:te storleken med inskriptionen ”för nit och redlighet i rikets tjänst”.

År 1913 (16 aug) gick en lots och två fiskare ut från Strupö och räddade 4 man från skonaren ELEGANT AV BRANTEVIK, för detta fick de 25:- var samt medalj i guld av femte ordningen med inskriften ”för berömliga gärningar”.

År 1915 gick 8 barn i lotsskola på Strupö och samma år genomfördes 82 lotsningar av lotsarna på ön

Ur lotsledsförteckningen 1916: Lots uppassa å Strupö och möta från sjön kommande fartyg utanför grunden och inomskärs i segelleden mitt för Strupö. Lotsar ej i mörker.

År 1920 startar Misterhults kommun skola på ön efter det att lotsskolan lagts ned. Samtidigt byggs ett skolhus på ön som tidigare saknats.

Båtbeståndet 1920:

1 motorbåt byggd 1916 i ek 6-7×2 med 4 hk Västervik
1 motorbåt byggd 1917 i ek 6.5×2.2 med 4 hk Västervik
1 segelbåt byggd 1907 i ek 5.7×1.8

Den 3 mars 1920 gick ångaren BOCKUM från Hamburg på grund då fartyget började driva (dragga?) i en västlig storm (N58 39,15 017 8,0)

1924 ersattes en kasserad utkiksställning med en ny.

1927 tilldelades överlotsen Johan Petter Gotfrid Ölin medalj i silver av 8:de storleken med inskriptionen ”for nit och redlighet i rikets tjänst”

1929 tilldelades mäster lots Otto Emil Ördén medalj i silver av 8:de storleken med inskriptionen ”för nit och redlighet i rikets tjänst”

1933 läggs lotsstationen ner. Två av lotsarna friställs men erbjuds plats på stationen i Kråkelund.

190 finns endast 4 hushåll kvar på ön

Omkring 1940 installeras en vindgenerator för att få bättre belysning.

Telefon och radio kom 1931 genom Lotsverkets försorg

1948 fanns tre användbara storökor vid Strupö. De var byggda 1875, 1882 och 1890. Ökorna användes då endast till hö- och kreaturstransporter. Rigg till ökorna hade funnits.

1950 såldes en storöka (30 fot lång, 10 fot bred) till Kalmar Läns Museum.

1964 försvinner vindgenerator och fotogenlampor och man får 220 volt istället

Den första vattentoaletten installeras 1971

Trots att Strupö till och från bortskänkts som frälsehemman benämns det som kronhemman (gäller även Örö)

LotsplatsEfternamnFörnamnFörnamnFörnamnFöddAntagen i lotsverketAvsked
 JönssonLars   1744 
 JönssonPär   1744 
 NilssonAnders  17251761 
 PerssonNils Ålderman17301761 
 MånssonSven  17461763 
 NilssonLars  17561770 
 AnderssonJ   1817 
 JönssonPM  1817 
 LarssonN   1817 
 MånssonM   1817 
 OlofssonO   1817 
 OlssonCC  1817 
 SvenssonJ   1817 
 AnderssonNilsJohan 183718531897
 JohanssonAndersPeter 18441853 
 AnderssonCarlJohanVictor18421863 
 AhlinCarlJohan 18521871 
 CarlssonCarlJohan 18521871 
 ÖlinJohanPeterGottfrid187118871931
 ÖrdénOttoEmil 187518901931
 ÖlinAndersVictor 18761893 
Norrköping/OxelösundAhlinAlbertEmanuelAlbin187918931939
KråkelundSundströmCarlAugust 187918941939
 SandinAxelHarald 18791898 
 LundénCarlPetterLeonard18831899 
 SandinDavidBoris 18821902 
IdöÖlinMauritzGeorgRudolf18881905 
 ÖlinIvarLuther 19101931 
KråkelundÖrdénHansEmil 19121931