Oskarshamn hette innan Döderhultsvik/Döderhultswik (efter Döderhultsviken som den låg inne i) som var en köping fram till 1856 då den blev en stad och därmed bytte namn. Oskar I var regent i Sverige.
Lotsplatsen hette i 1799, 1820 och 1844 års reglemente Döderhultswik. Från 1862 års rulla står det Oskarshamn. Tillhörde Södra distriktet och Kalmar fördelning.
Ur rulla 1774: Döderhultsviks lotsplats Lots Per Nyström
Ur 1799 års reglemente Under lotsuppsyningsman i Kalmar lyder Döderhultsviks lotsplats med 1 ord lots 1 utlärd lotsreservdräng och 1 lotslärling. Lotsplatsen lyder under lotsålderman på Vållö.
Ur rulla 1817. Döderhultsviks lotsplats: Ord lots OL Rosengren och reservlotsdräng J. Nilsson
Ur 1820 års förteckning: Döderhultsviks lotsar från sjön och till sjöss. 1 Mästerlots och 1 lärling. Lots uppassa i köpingen och möta fartyg utanför grunden.
Ur ”Den Svenske Lotsen 1853”: Norra eller egentligen det östra farvattnet till Döderhultsvik på Korsö udde i SV om klubben Syns lotsens bostad med rött tegeltak = Viktigt sjömärke. Lots fås från Döderhultsvik och skall möta utanför Flatbottengrunden.
Ur reglemente 1863 Lotsningsområde från Oskarshamn till Figeholm till sjöss eller från sjön
1875 åtalas kronolotsarna O. Klingström och CG Pettersson för fylleri i tjänsten. Straff vardera 10 kr i böter.
1891 drogs telefon till lotsplatsen
Ur lotsledsförteckning 1916 Lots uppassa å Ernemara samt på Furön och emottaga från sjön kommande fartyg vid eller utanför Furön eller utanför grunden. Då uppassning pga isförhållanden icke kan äga rum på Furön uppassa lots endast å Ernemara. Vid lotsplatsen finns däckad lotsbåt.
1920 års båtbestånd: 1 däckad lotskutter byggd 1905 i ek, 10.9×4.7 10 hk Skandia
1 motorbåt byggd 1914 i ek, 6.8×2.3 5 hk Lindkvist
1 motorbåt byggd 1918 i ek, 6.1×2.1 4 hk Skandia
1 segelbåt byggd 1911 i ek, 5.6×1.5
1 segelbåt byggd 1910 i ek, 5-6×1.7
1927 uppfördes ny vaktstuga vid Ernemara uppassningsställe
1939 byggdes nytt lotsuppassningshus på Ernemara
1942 nedmonterades den gamla utkiksställningen på Ernemara
1971 påbörjades arbetet vid Grimskallen för nya och nuvarande lotsstationen och 1972 var lotsutkiken klar.
Ur Minnesalbum
Stadens tillkomst i judiciellt hänseende kan man anse datera sig till år 1843, då köpingen blev municipalsamhälle. Första upprinnelsen till fiskeläget ”Duderhultevijk” nuvarande Oskarshamns stad, blev köping genom en av drottning Kristina utfärdad resolution och förklaring, daterad Stockholm den 28 januari anno 1646.
År 1677 den 31 augusti uppbrände danskarna köpingen, så att blott en stuga kvarstod. Från år 1719 inlämnades en hel del ansökningar att få köpingen förklarad till stapelstad, men de avslogs alltjämt på grund av skarpa protester från huvudsakligast Kalmar borgerskap. Äntligen den 15 januari 1856 utfärdade Kungl. Maj:t en kungörelse, varigenom köpingen förklarades för stapelstaden Oscarshamn. Under loppet av 70 år hade 9 ansökningar gjorts, men alla avslagits.
Den utskjutande havsviken, som utgör hamnen, är av naturen danad till en verkligt god hamn. För att hindra köpingens utveckling hade likväl Kalmar borgerskap försökt att bevisa att viken var alldeles oduglig till hamn yttrande, att;
”förunte kiöping och lasteplatz wid Duderhults wiijk til handel med almogen eij skal wara nog bequäm, aldenstund där eij skal wara diupt watn, at deras lastade båtar kunna utflyta”
Före kajens anläggning låg stränderna runt omkring viken under vatten, så att de flesta av nuvarande sjötomter tillkommit genom utfyllning med mudder. Den 2 juni 1856 hemställde handlare I. E. A. Lundberg om staden ville förhyra den utanför hans tomt vid ändan av hamnbron belägna bryggan. Hamnen har sedan förbättrats och utgörs nu av stensatt kaj med en mindre träbrygga kallad “Skaningekajen 1” och är hamnen genom sitt även på vintern förmånliga läge, praktiskt taget alltid isfri, som gör att den kommer bland de främsta, om icke främsta hamnen, för vintertrafik på ostkusten.
Då fråga uppstod om anvisande av boningsplats, med övriga förmåner, för den mästerlots som blivit anställd vid köpingen Döderhultsvik, ålade Kungl. befallningshavande den 25 september 1824 ägaren av hemmanet 1/4 mantal Stångehamn (beläget ett stycke söder om nuvarande förläggningsort) att på hemmanets ägor uppsätta en stuga, samt bestå lotsen nödiga och i författningarna stadgade förmåner.
Häröver anfördes besvär i kammarkollegium. Emellertid hade lotsdistrikts chefen C. G. Warberg under sin inspektionsresa funnit att frälsehemmanet 1/8 mantal Ernemar, både i anseende till vidsträckt utkik, så i norr som söderut och kortare utrodd mot ankommande fartyg skulle vara tjänligare än Stångehamn, men som fråga härom ej varit väckt när Kungl. Befallningshavande meddelade sitt beslut, så återförvisade kollegiet 1826 målet till vidare behandling. Sedan undersökning skett och vederbörande blivit hörda, förklarade Kungl. Befallningshavande den 9 januari 1830 att Ernemar skall vara lotshemman och stationen uppföras på halvön Hassön, men endast tills vidare. Warberg anförde besvär, påyrkande att Ernemar skulle förklaras för beständigt lotshemman. Emot ägarens, brukspatron Per Cederbaum, bestridande, förklarade kammarkollegium s. å. Ernemar för lotshemman.
Nya ägarna, Hultenheim med samarvingar, anförde häröver besvär, vilka först blevo av kollegium den 31 mars 1840 slutavgjorda och då avslagna, men Ernemar blev för byggnader etc. tillerkänd en ärlig ersättning av 13 rdl, 15 sk. 5 rnst. banco.
Lotsstationen skall lotsa i norr till Kråkelunds lotsstation och i söder till Påskallavik och Vållo.
Före år 1870 finnas inga uppgifter att få om lotsningarnas antal, men uppgingo dessa under 30-års perioden 1870—99 till 22,277 lotsningar med ett medeltal per år av 742 och influtna lotspenningar 211,109 eller i medeltal per år kronor 7,057. Minsta antalet var år 1873, då de endast uppgick till 461 st. och högsta antalet synes ha varit år 1877, då de uppgick till 1,240 st. lotsningar.
Oskarshamns lotsplats har även uppassning på den cirka 6 distansminuter ut till havs liggande Furön, där tre man ligga stationerade. Ursprungligen var där även anställd en fyrmästare att sköta fyren, som inrymdes på taket på lotshuset. Denna fyr tändes första gången den 28 september 1874. Numera är den flyttad till Finnrevet SO om ön, då den samtidigt ändrades till Aga-fyr.
Händelser vid Oskarshamns lotsplats
1874 den 17 dec. Stark storm med snöyra vadan lotsarna endast med stor svårighet kunde komma ombord i engelska ångaren DAGMAR. 40 kr i premie.
1888 den 20 nov. 2 lotsar vid Oskarshamns lotsplats begåvo sig i öppen båt under svår V-lig storm till sjöss och bordade vid Furön med fara för livet finska ångaren GRANIT som inlotsades till Oskarshamn och lotsarna erhöll tillsammans en belöning av 50 kr.
1890 den 25 nov. Utgingo från Furöns uppassnings ställe en mästerlots och en lärling under orkanlik storm emot två fartyg skonerten SVANTE och skonertskeppet AHTI vilka svårt nedisade påkallade hjälp och lyckades oaktat de svåra omständigheterna lotsa in fartygen till Oskarshamn.
1896 25 okt under sydlig storm och mörker utgick en mästerlots och en extralots från Turön samt inlotsade till Oskarshamn bärgningsångaren ARGO samt det på släp medföljande S/S SKOTTLAND. Som företaget var förenat med verklig livsfara tillerkändes de båda kronolotsarna vardera 30 kr.
1900 den 27 mars utgick en mästerlots, två lotsar och en lotslärling under synnerligen svåra isförhållanden med öppen båt och lyckade efter ett livsfarligt och ansträngande arbete lämna lots åt ångaren HELOS. De i företaget deltagande erhöll envar såsom belöning 20 kr
1900 den 27 oktober utgick en lots och en lotslärling under orkanlik SO lig storm, hög sjö och regntjocka med båt emot i Råå hemmahörande skonerten HANS. Norr om Furön lyckade de komma ombord å fartyget vars roder av stormen gjorts nästan obrukbar och inlotsade fartyget till Oskarshamn. För det mod och den rådighet lotsarna visade tillerkändes dem en belöning av tillsammans 50 kr.
1904 den 13 feb utgick i öppen båt under snöstorm och hög sjö en mästerlots, en lots och en lärling och lämnade lots åt ångaren TITANIA. Lotsarna tilldelades 30 kr vardera.
1905 31 jan lämnade en mästerlots samt två lotslärlingar under synnerligen svåra omständigheter lotsbiträde till ångaren MUDIR. Lotsarna tilldelades härför en belöning av 25 kr vardera.
1939 den 27 oktober: Två lotsar omkom sedan de satt ut lots ombord på finska ångaren Ingrid Thordén. Vid tillfället rådde NO storm med hög brytande sjö. Vid ett tillfälle på utresan överlade lotsarna om de skulle gå längre ut mot fartyget då det ej närmade sig men de fortsatte givetvis. Det gick bra att lämna av mästerlotsen Josef Vilhard Virén men på återresan hände olyckan. Båten vattenfylldes troligen av brytande sjö och de båda ombordvarande lotsen Fredrik Roskvist och Nils Eugen Julin omkom. Två fiskare från Furön observerade lotsbåtens lanternor slockna ett gott stycke västvart om ångaren. Roskvist var då 40 år och efterlämnade familj med två barn, Julin var 33 år och sörjes närmast av maka och en liten dotter.
1949 27-28 nov ur Svensk Lots och Fyrtidning 23/49
Med beundran följde alla i radio och i dagspressen deb förnämliga räddningsbragd som utfördes 27-28 november 1949 av lotsarna i Oskarshamn när de räddade besättningen från den engelska ångaren BRITKON. Byggd i Sunderland 1917.
Det var ett hårt och fysiskt oerhört påfrestande arbete i stormen och den våldsamma sjön, som bröt kring grunden. Det var ett utomordentligt bevis på gott sjömanskap klok omtanke och organisation från samtliga lotsar och det var en bragd med livet som insats när lotsarna Karl Hägg och Artur Nordén på natten bärgade BRITKONS livbåt med 11 personer ombord och tog den på släp.
Den var då vattenfylld till hälften liksom deras egen båt och de drev ned mot Blackbådans farliga rev. I sista stund räddades de själva av mästerlotsen Ivar Klingström och båtman Karl Erik Eriksson i den stora lotskuttern.
Hela natten hölls vakt och utkik efter eventuellt ytterligare skeppsbrutna och i gryningen gick lotskuttern åter ut till Haveristen medförande en mindre båt som tog sin in mellan grunden och kunde lotsa BRITKONS stora livbåt med resten 26 man av besättningen ombord genom brottsjöarna ut till lotskuttern. Även denna bärgning var förenad med uppenbar livsfara.
Samtliga lotsar vid lotsplatsen gjorde en betydelsefull insats i räddningsarbetet. En särskild eloge åt båtman Eriksson som trots att han hade över 38 gr feber deltog i det svåra arbetet. Han fick själv vårdas på sjukhus efter den natten.
Lotsstyrelsen har beslutat att från Westermarks fond till envar av följande befattningshavare vid Oskarshamns lotsplats, nämligen lotsförman Albert E Jansson, Mästerlotsarna Ivar E Klingström och Veiner Sjödoff, lotsen John A Nordén 2:e motorskötaren Axel JV Isberg, båtmannen Karl Erik Eriksson samt tf båtmannen HO Hägg för visat mod och ådagalagd rådighet vid räddningen av besättningen å det vid Furön strandade engelska fartyget BRITKON överlämna en belöning av 300 kr.
Lotsar vid Oskarshamns Lpl
| Lotsplats övriga | Efternamn | Förnamn | Förnamn | Förnamn | Född | Antagen i lotsverket | Avsked | Död |
| Nyström | Per | 1774 | ||||||
| Nilsson | Johan | 1817 | ||||||
| Rosengren | O | L | 1817 | |||||
| Klingström | Christian | Oscar | 1843 | 1863 | ||||
| Julin | Nils | Robert | 1881 | 1865 | ||||
| Olsson | Johan | Fredrik | 1840 | 1868 | ||||
| Julin/ Andersson | Nils | Julius | 1854 | 1873 | ||||
| Pettersson | C | G | 1875 | |||||
| Klingström | Alexander | Carl | 1856 | 1877 | ||||
| Erneberg/ Pettersson | Frans | Victor | 1854 | 1878 | ||||
| Klingström | Johan | Elis | Oskar | 1866 | 1883 | 1930 | ||
| Klingström | Gustaf | Reinhold | 1870 | 1891 | 1931 | |||
| Klingström | Axel | Mauritz | 1871 | 1895 | ||||
| Haventon | August | Fredrik | 1883 | 1898 | ||||
| Nordén/ Nordin | Johan | Arvid | Emil | 1880 | 1903 | |||
| Lundqvist | David | Emanuel | 1884 | 1904 | ||||
| Nilsson | Nils | Gustav | Erik | 1886 | 1906 | |||
| Sundström | Henrik | 1888 | 1906 | |||||
| Kråkelund | Viren | Josef | Wilhard | 1886 | 1907 | |||
| Ahlin | Karl | Algot | 1889 | 1909 | ||||
| Nilsson | Nils | Erik | 1888 | 1915 | ||||
| Kråkelund | Sjödoff | Veiner | 1898 | 1915 | ||||
| Klingström | Ivar | Elis | 1899 | 1916 | ||||
| Roskvist | Lambert | Gärdes | Fredrik/ drunknat | 1899 | 1918 | 1939 | ||
| Mönsterås | Peilot | Henry | Fridolf | William | 1903 | 1921 | 1963 | |
| Vållö | Hägg | Karl | Josef | Ragnar | 1902 | 1921 | ||
| Julin | Nils | Eugen | Drunknat | 1906 | 1922 | 1939 | ||
| Nordén | John | Arthur | 1906 | 1927 | ||||
| Nilsson | Nils | Gustaf | 1914 | 1928 | ||||
| Oskarshamn LPC ÖLS | Jaremalm | Albert | Emanuel | 1909 | 1936 | |||
| Idö | Jansson | Albert | Emanuel | 1909 | 1936 | |||
| Kråkelund | Olsson | Hans | Ernst | Vilhelm | 1918 | 1940 | 1970 | |
| Oskarshamn LPC | Westerholm | John | Allan | 1912 | 1940 | |||
| Aspö/ LPC Karlshamn | Svensson | Eric | Albert | Valentin | 1920 | 1946 | ||
| Wiréen | Kurt | Lennart | 1923 | 1948 | ||||
| Johansson | Rune | 1923 | 1949 | |||||
| Forsman | Axel | Emanuel | 1921 | 1950 | ||||
| Kråkelund | Karlsson | Bertil | Hans | 1921 | 1952 | |||
| Idö/ Västervik/ Stedsholmen | Törnqvist | Arvid | 1920 | 1952 | ||||
| Molin | Per | Olof | 1919 | 1953 | 1964 | |||
| Mönsterås | Dacke | Stig | Arthur | 1918 | 1953 | 71 | ||
| Oxelösund | Arvidsson | Per | Algot | 1924 | 1953 | |||
| Skäggenäs | Thorell | Sven | Bertil | 1926 | 1954 | |||
| Kalmarsund | Rosqvist | Birger | Gösta | 1930 | 1955 | |||
| Gävle | Berggren | Lennart | Ingemar | 1931 | 1957 | |||
| Oxelösund/ Furusund | Bogne | Harald | Rune | 1932 | 1957 | |||
| Södertälje | Nilsson | Thore | Valter | 1931 | 1958 | |||
| Flemk | Roland | 1935 | 1977 | |||||
| Västervik | Johansson | Christer | 1948 | 1977 | ||||
| Pettersson | Karl-magnus | 1945 | 1979 | |||||
| Olofsson | Claes | 1949 | 1986 |