Slite Lotsplats

Ur minnesalbum 1914 – 1924 Lotsverkets personal:

Fotografier på lotsar

Slite är en av de få goda naturliga hamnar som Gotland äger och upptogs som lotsplats troligen före 1700-talet.

Under 1800-talets senare hälft har utskeppning i betydande skala ägt rum av kalk och trävaror från Slite. En hel del segelfartyg var hemmahörande här. En cementfabrik har anlagts på senare tid och dess produkter skeppas till in- och utlandet. Ett elektriskt kraftverk har anlagts, avsett att i sinom tid förse hela Gotland med elektrisk energi.

På holmen Enholmen i utloppet till redden anlades under Karl X Gustafs tid ett befästningsverk Karlssvärd, av vilket ännu syns tydliga rester. Senare (i mitten av 1800-talet) anlades 2 batterier med vardera 12 kanoner. De blev färdiga år 1856 men är numera nedlagda.

Den tidigaste lots, om vilken det finns några anteckningar, var en Hejdenberg. År 1808 utskeppades från Slite de ryska trupper som under amiral Bodizos befäl landstigit på södra Gotland. Vid fartygens avsegling tjänstgjorde ombord ovannämnda Hejdenberg jämte en lots, vars namn ej är nedtecknat. De kom aldrig tillbaka till platsen utan försvann på hemlighetsfullt sätt. Förr har Slite varit flitigt anlitad som orderplats då trafiken pågick vintertid på Ryssland.

En mästerlots Rundberg avgick med pension år 1832 och måste alltså ha tjänstgjort vid 1700-talets slut. År 1825 antogs som lotslärling bästemannen Lars Hammarström. Han tjänstgjorde sedan som lots och mästerlots (utnämnd till den senare befattningen år 1832) till år 1859.

Vid platsen har städse varit anställda 3 lotsar och en lotsålderman. År 1859 – 1860 antogs till lotsålderman, P. Wallin och efter honom kom hans bror A. Wallin intill år 1921. Dennes son, K. Wallin, är extralots vid platsen. Ovan nämnde Hammarström var morbror till A. Wallin, varför det kan sägas att lotsåldermans- och lotsyrket gått troget i den släkten.