Hette 1774 Slitehamn, 1799 och 1853 Slitö
Upptogs som lotsplats under 1600 talets andra halva.
Ur rulla 1774:
Lotsålderman Lars Persson Laurén
Lots Lars Danielsson Hamen, 50 år, 16 tj år
Lots Lars Remberg, 44 år 1 tj år
Lotslärlingar: Ola Persson, 22 år, Per Andersson Lantin, 2 tj år
Ur rulla 1818:
Lotsålderman D. Herlitz
Ord lots: L. Romberg
Reservlotsdräng Chr. Timström
Lotslärling J.P. Heidenberg
Ur reglemente 1799
Under lotsuppsyningsman för Gotlands fördelning lyder Slitö lotsplats. 1 lotsålderman, 1 ord lots, 1 utlärd reservlotsdräng och 1 lotslärling. Lotsningsområde: Lotsarna emottaga från sjön att inlotsa och utlotsa till sjöss dessutom till S:t Olofshamn, Hejde eller Lörje, till Katthammarsvik.
Ur 1820 års förteckning: Till S:t Olofshamn, Lörje, Katthammarsvik, sjöss eller från sjön förbi Magö. Under ålderman i Kylej, 1 mästerlots, 1 secundlots 1 lärling
Ur regl 1863. Lotsningsområde: från Slite till Kylej och Lörje resp Katthammarsvik, till sjöss eller från sjön förbi Magö
1884 Ny däckad lotsbåt
1887 flyttades ett uppassningshus från Västergarns by till Slite.
Ur lotsledsförteckning 1916: Lots uppassa vid hamnen och möta från sjön inkommande fartyg utanför Magö. Däckad kronolotsbåt finnes.
Båtbestånd 1920
1 däckad kutter byggd 1911 i ek/furu, klink, 5.3×2.6 10 hk Bolinder
1 segelbåt byggd 1889 i furu, klink 6.8×1.7
1 segelbåt byggd 1884 i furu, klink 6.8×1.7
1 segelbåt byggd 1903 i furu, klink 6.3×1.8 1926 Nytt lotsuppassningshus byggdes
1929 telefon installerades
1935 fick Slite en ny lotsbåt. Den var 9,9 m lång och 3,6 m bred. Motorn var en 25 hk Bolinder. Slitelotsarna fick bra tillfälle att prova den före den sattes i tjänst. De hämtade den nämligen i Landskrona där den byggdes och gick i början av november hem med den i växlande väder.
Stundom hade de storm med hög sjö men båten klarade sig hela tiden till deras stora belåtenhet. Fart 7 knop
1944 Nytt lotsuppassningshus
Ur minnesalbum 1914 – 1924 Lotsverkets personal:
Slite är en av de få goda naturliga hamnar som Gotland äger och upptogs som lotsplats troligen före 1700-talet.
Under 1800-talets senare hälft har utskeppning i betydande skala ägt rum av kalk och trävaror från Slite. En hel del segelfartyg var hemmahörande här. En cementfabrik har anlagts på senare tid och dess produkter skeppas till in- och utlandet. Ett elektriskt kraftverk har anlagts, avsett att i sinom tid förse hela Gotland med elektrisk energi.
På holmen Enholmen i utloppet till redden anlades under Karl X Gustafs tid ett befästningsverk Karlssvärd, av vilket ännu syns tydliga rester. Senare (i mitten av 1800-talet) anlades 2 batterier med vardera 12 kanoner. De blev färdiga år 1856 men är numera nedlagda.
Den tidigaste lots, om vilken det finns några anteckningar, var en Hejdenberg. År 1808 utskeppades från Slite de ryska trupper som under amiral Bodizos befäl landstigit på södra Gotland. Vid fartygens avsegling tjänstgjorde ombord ovannämnda Hejdenberg jämte en lots, vars namn ej är nedtecknat. De kom aldrig tillbaka till platsen utan försvann på hemlighetsfullt sätt. Förr har Slite varit flitigt anlitad som orderplats då trafiken pågick vintertid på Ryssland.
En mästerlots Rundberg avgick med pension år 1832 och måste alltså ha tjänstgjort vid 1700-talets slut. År 1825 antogs som lotslärling bästemannen Lars Hammarström. Han tjänstgjorde sedan som lots och mästerlots (utnämnd till den senare befattningen år 1832) till år 1859.
Vid platsen har städse varit anställda 3 lotsar och en lotsålderman. År 1859 – 1860 antogs till lotsålderman, P. Wallin och efter honom kom hans bror A. Wallin intill år 1921. Dennes son, K. Wallin, är extralots vid platsen. Ovan nämnde Hammarström var morbror till A. Wallin, varför det kan sägas att lotsåldermans- och lotsyrket gått troget i den släkten.