Torrö Lotsplats inrättad officiellt 1642 och nedlagd 1882. Tillhörde Södra distriktet och Westerviks fördelning fram till 1881 och därefter Norrköpings fördelning.
Torrö tillhör de hemman som upptogs som styrmanshemman i Gustav Vasas jordeböcker på 1500-talet.
På Torrö har det funnits lotsar från 1500-talet till början av 1900-talet.
Av fogderäkenskaperna framgår att det 1582 fanns en styreman på Torrö.
På 1600-talet bodde 4 lotsar på Torrö
Som bevis på en genomförd lotsning 1607 skrev en kapten:
”Bekänner jag mig Simon Seueder tillförordnet capiten uppå Råbocken att Holsten i Torrö och Sven i Flatvarp, Bo i Städsholm hava styrt HMS Råbocken ifrån Torrö till Idösund, att så sanning är under egen hand. Datum Idösund den 29 febr 1607, Simon Seueder”
1610 lotsade samma par (Sven i Flatvarp och Bo i Städsholm) skeppet ÖPPET från Harstena till Kalmar
I den första svenska seglingsbeskrivningen ” EEN SIÖ-BOOK: ” skriven av ålderstyrmannen Johan Månsson 1644 beskrivs Torrö:
” Torrö är itt Inlop åt Windö, hwilken ligger een mijl ther innan fore, ther man plägar lasta Brädher som ther såghes.”
1651 Lades under Stegeholms och Västerviks grevskap av drottning Kristina
Nämns som ”Torrö” på en osignerad och odaterad ”General Charta” från ca 1690.
Enligt reglemente 1697 fanns 1 lots och en utlärd lotsdräng på Torrö
Ur rulla 1736 (Tårrö):
Lots Joh. Pehrsson, 58 år i tj 1700
Lots Pehr Mattsson, 27 år i tj 1726
Lärling Lars Pehrsson och Gunne Hansson
Ur rulla 1744: Lotsar Johan Larsson och Pär Mattsson
Ur rulla 1774:
Lotsålderman Matts Persson, 42 år, 24 tj år
Lots Per Olofsson 8 tj år
Utlärde lotsdrängen Per Mattsson 13 tj år
Enligt reglementet för Lotswerket 1799 skulle personalstaben bestå av 2 ord lotsar, 1 ord utlärd lotsdräng 1 utlärd reservlotsdräng och 2 lotslärlingar. Lotsplatsen lyder under Stedsholmens lotsålderman.
1814 finns 4 hushåll på ca 17 personer skrivna på Torrö lotsgård. Lots från Torrö lär ha lotsat den ryske Tsaren Tsar Alexander II på 1870-talet.
Rester från lotsgården kan ses på östra sidan av Torrö. Där ligger ett område (ca 9×6 m) omgärdat av en stenmur. Muren som kan ses med kikare från farleden kallas för ”Kyrkogården”. Vissa uppgifter säger att det är en gammal kolerakyrkogård. Med all sannolikhet är det rester från en husgrund, troligen till en äldre lotsvaktares bostad.
En annan rest från lotsgården är Kungshamn. Kungshamn är idag en torrlagd hamn som är byggd av sten. Det märkliga med hamnen är att den är byggd av sten som inte kommer från Torrö. Namnet Kungshamn lär enligt traditionen komma av att ett av kungens skepp strandat eller gått på grund. En annan möjlig förklaring är att det här funnits en sk Kungshamn. Även denna rest ser man från farleden.
1814 omfattade Torrö lotsgård 4 hushåll om 17 personer
Ur rulla 1817: Ord lots M Olsson och Didrich Erson
Ord Lotsdräng O Bengtsson
Lotslärling L Andersson
1820 fick Torrö eget lotsåldermanskap.
Ur 1820 års förteckning: Till Barösund, Bokö, Stedsholmen, Idösund, Valdemarsvik, Vinlebo, Hållerö, Vindö sjöss eller från sjön.
1 lotsålderman 2 mästerlotsar 2secundlotsar 2 lärlingar. Lots uppassa vid Torrö by. Inomskärs seglande fartyg emottagas på fjärden emellan Torrö och Ulvö och lotsas av dem förbi Bokö till Kettelö och förbi Stedsholmen till Idösund. Från sjön kommande fartyg mottaga lotsarna mittför byn utanför Skallen såsom förut varit vanligt.
Gustav Klint beskriver Torrö i sin seglingsbeskrivning från 1839:
”Ifrån sjön tillstöta följande inlopp, nemligen,
4o Till Torrö går inloppet VNV emot Vieskär, som äfven har en spira, böjer straxt söder derom VSV, och är mycket trångt. –
Ankarsättningen, straxt söder om Torrö, har 14 f:r lerbotten, men afgående Grund, och är nog öppen för Ostlig vind. Några kabell. Längre Vestvart är bättre skydd men lösare botten. –
Djupkroken, straxt söder om Asko östra udde, är deremot väl sluten och en god Vinterhamn.”
1847 straffades en 38-årig lotsdräng från Torrö med 15 prygel ombord på lotsfartyget ELLIDA. Försummelsens art framgår ej.
Ur reglemente 1863: Lotsningsområdet från Torrö till Bokö respektive Stedsholmen, Valdemarsvik, Vinlebo, Hälerö, Vindö, till sjöss eller från sjön.
1853: Ur ”Den Svenske Lots”
Torrö har på östra sidan ett högt brant berg med gles skog vars södra hympel kallas Söderberget där man ser en stor yvig tall i vilken lotsarnas utkiksstege är uppsatt. Lots fås från Torrö och skall möta utanför grundet Skallen men lotsar endast södra inloppet.
På 1870-talet låg en rysk eskader utanför Torrö som ville ha en lotsning. Ombord fanns bl.a den ryske Tsar Alexander II.
1877 uppfördes ett nytt lotsuppassningshus.
1880 fanns 5 fiskare med 100 skötar 5 ålhommor och 5 båtar.
Lotsplatsen drogs in 1881 och den sista lotsningen skedde 16 december 1881.
1883 flyttades lotsuppassningshuset till Bokö och utkiken till Stadsholmen.
De sista lotsarna på Torrö var mästerlotsarna Anders Didrichsson och Anders Reinhold Didrichsson, sekundalots Lars Reinhold Larsson samt lotslärling Carl Johan Olsson
| Lotsar | ||||
| Efternamn | Förnamn 1 | Förnamn 2 | Född | Antagen i lotsverket |
| Andersson | Carl | Erik | 1849 | 1865 |
| Andersson | L | 1817 | ||
| Bengtsson | O | 1817 | ||
| Didrichsson | Anders | 1881 | ||
| Didrichsson | Anders | Reinhold | 1881 | |
| Erson | Didrich | 1817 | ||
| Hansson | Gunne | 1736 | ||
| Larsson | Johan | 1744 | ||
| Mattsson | Pehr | 1709 | 1726 | |
| Mattsson | Per | 1761 | ||
| Olofsson | Per | 1766 | ||
| Olsson | Carl | Johan | 1881 | |
| Olsson | M | 1817 | ||
| Pehrsson | Johan | 1678 | 1700 | |
| Pehrsson | Lars | 1736 | ||
| Persson | Mats | 1732 | 1750 |