

1697 hade lotsplatsen 4 lotsar och 1 lotsdräng
Ur rulla 1736: Lotsarna Carl Åkesson, Jon Olsson, Joh Ersson, Swen Hyten
Ur rulla 1744:
Lotsar: Jan Olufsson, Nils Olufsson, Staffan Jönsson, Nils Pärsson
Lotsdrängar: Pär Pärsson, Hans Hansson
Enligt Reglemente 1820 Lots uppassa vid Båken och emottaga fartyg utanför Aspösten och föra från kastellen till sjöss. De möta även när så påfordras Kronans fartyg på Karlskrona redd och lotsa dem till sjöss förbi Aspö.
Ur rulla 1817:
Lotsålderman N Hansson
Ordinarie Lots L Persson och J Persson
Ordinarie lotsdräng L Pehrsson
Lotslärlingar M Hindrichsson och Ola Åkesson
År 1874 Åtalades kronolotsen Åke Olsson för grundstötning med S/S Balder, Frikändes.
1914 såldes Lotsverkets stora däckade kutter till lotsplatsen
Båtbestånd 1920:
1 däckad kutter byggd 1900, ek, kravell, 11,53×4,33, 8 hk Skandia
1 däckad kutter byggd 1909, ek, klink, 9,3×3,29, 5 hk Skandia?
1 motorbåt 7 m
1 segelbåt byggd 1905, ek, klink, 6×1,8
1 segelbåt byggd 1905, ek, klink, 6×1,8
1 segelbåt byggd 1884, ek, klink, 5,6×1,8
1920 Höjdes utkikstornet med cirka 3 meter
1938 installerades vattenledningar och vattenklosett i lotsuppassningshuset
1943 byggdes nytt lotsuppassningshus och materialbod
1949 ombyggdes lotsuppassningshuset och det installerades värmeledning (Kungshall)
Aspö lotsplats tillkom omkring 1697 och nedlades som självständig enhet den 1/1 1967. 1988 avbemannades Aspö helt. Denna lotsstation i Karlskrona södra skärgård är intimt förbunden med både Karlskrona f.d. lotsuppassning och Arpö dito längre västerut. Alla tre lotsstationernas lotsningsområden sammanföll geografiskt och tidvis stod lotsarna vid Arpö och Karlskrona under lotsåldermannen på Aspö, vilken var den betydelsefullaste lotsplatsen vid huvudinloppet till Karlskrona. Till och med Gjökalvs lotsuppassning längre upp efter kusten mot Ronneby sorterade en tid under Aspö överhöghet.
Nedanstående artikel ur Svensk Lots- och Fyrtidning 1949 med rubriken ”Lotsförhållandena i de gamla danska landskapen efter inkorporeringen med Sverige”, ger en god historik från äldsta tider om vad som skedde här (beträffande språket i artikeln har texten tydligen uttytts från ett 1600- talsdokument, men med modern stavning):
”Beträffande Blekinge stadgades 1697 sålunda, att vid Karlskrona inlopp var lotsarnas plikt på Aspö att uppvakta och instyra alla dit ur sjön ankommande skepp och farkoster till Karlskrona. Amiralitets-styrmännen hade däremot att utlotsa alla genom Aspösund till sjöss utgående skepp och fartyg, vilka styrmän icke mindre än berörda på Aspö boende lotsar, så mycket möjligt är, jämväl måste beflita sig om att utom dess hava besked på den övriga delen av blekingska kusten, exempelvis å Torhamns vik, Ronneby redd och Järnavik, så att de vid varjehanda tillfälle måtte finnas kapable till att till be-mälda orter styra såväl Kungl. Maj:ts fartyg som andra. Styrmans-kaptenen som lotsdirektören hade sin hemvist i Karlskrona. Aspö-lotsarna hade att för infarten till Karlskrona av de ur sjön genom Aspösund ingående farkosterna, av en till 5 a 6 fots djup gående 1 daler 16 öre silvermynt, samt för de farkoster, som ginge där över till 10 fot, 8 öre silvermynt och de mera djupgående 10 öre för varje fot. Samma ersättning hade ock styrmännen i Karlskrona att åtnjuta för styrningen från staden till Aspösund och till sjöss igen.”
Ur ”Bland lotsar och fyrmän” 1930 Erik Hägg
Aspö lotsplats vid Karlskrona var under forna tider, då vår örlogsflottas fartyg ofta använde kronolots, av stor betydelse för örlogsstationen därstädes. Numera ha lotsarna vid platsen huvudsakligen att betjäna de handelsfartyg, som lossa och lasta i staden eller taga sten vid de kringliggande öarnas stenhuggerier, varjämte de tagas i anspråk för lotsning av de örlogsfartyg av främmande nationalitet, vilka ganska ofta besöka Karlskrona. Det gamla bandet mellan flottans personal därstädes samt Aspö-och även Arpö-lotsarna finnes emellertid ännu kvar.
Personalen vid Aspö lotsplats är bosatt ute på den stora ön med samma namn och, närmare bestämt, helt nära det gamla Drottningskärs kastell invid huvudinloppet till Karlskrona redd. Här finnes lotshamn för den stora, moderna lotskuttern och övriga båtar samt lotsuppassningsrum med utkiksrum. Men därjämte är å Kungshall vid Karlskrona anordnat ett lotskontor och uppassningsrum, och överlotsen vid platsen är av flera skäl boende inne i staden.
Sedan åtskilliga år tillbaka har överlotsen Gunnar Lång närmaste ansvaret för lotsplatsens skötsel, och han har till författaren överlämnat en hel del anteckningar, som kommit till god användning.
Under forna tider -börjar överlotsen Lång -skedde vaktgöringen för lotsuppassning å Aspö från ett berg på södra sidan av ön. När lotssökande fartyg observerades, måste den å berget posterade utkiken springa den tjugo minuter långa vägen till lotsplatsen samt där i respektive stugor varsko de lotsar som vore i tur att gå ut. Senare anordnades vid lotsplatsen en primitiv utkiksställning, bestående av en vertikal stång med tvärsträvor att klättra på. Överst fanns en liten obekväm, för regn och blåst helt oskyddad utkiksplats.
Nu ha vi det ordnat på annat sätt! Vid lotsplatsen är upprättat ett högt utkikstorn med trappa inne i tornet och med så god utsikt, att vi under klart väder kunna se bort till Hanö. Därjämte finnes, sammanbyggt med tornet, vaktrum med kakelugn och lokaltelefoncentral till samtliga lotsars bostäder. Och nere i lotshamnen ha vi vår präktiga motorkutter i beredskap, försedd med snabbstart för motorn samt elektrisk belysning för såväl kutterns inre som lanternorna och strålkastaren. Lotsplatsen har sålunda följt med sin tid!
Förr bleve Aspölotsarna ofta anmodade att lotsa svenska örlogsfartyg, och det kan ju därför vara lämpligt att i dessa korta minnesblad även med några ord omnämna en dylik lotsning.
En morgon, våren 1889, blev dåvarande lotsen, nu f.d. mästerlotsen Peter Bergström beordrad att inställa sig för tjänstg6ring ombord å korvetten FREJA, som skulle gå ut till sjöss för att efter hemkomsten från en långresa inspekteras av amiral F.W. von Otter. För lotsarna var det alltid av stort intresse att få vara med vid ett dylikt tillfälle. Dels innebar lotsningen en välkommen extra inkomst, varav den tiden fanns stort behov, dels var det ett verkligt nöje att åskåda segelexercisen, som alltid gick med utomordentlig snabbhet. Man kände sig stolt över att få vara med på ett hörn av kommandobryggan.
Mästerlotsen Bergström får nu själv berätta!
Klockan 8.30 lättades ankar, och kursen sattes till Sjöss. Det blåste en frisk kuling. Utanför inloppet sattes läsegel, korvetten lade över, och med ett väldigt skum för bogen gjorde hon hög fart genom de blå vågorna. När vi väl voro ett bra stycke till sjöss, hördes en röst: ”Man över bord!”
Kommandoorden kommo slag i slag, segel minskades på en otroligt kort tid, och korvetten lades upp i vinden, varpå livbåten firades, och efter några minuter hade man bärgat den boj som föreställde en över bord gången man. Det var en vacker och käck manöver! Hade det varit verklighet, så skulle nog den nödställde ha kunnat hålla sig uppe till dess livbåten kom till hjälp. Så hissades båten, därefter nya kommandoord, och inom några ögonblick låg korvetten åter på länsen.
Det dröjde emellertid ej länge, innan nya övningar vidtogo. Segel bärgades, märssegel skiftades, bramstänger och bramrår togos i däck, allt med förvånande precision. Jag var den tiden en ung man – endast 28 år – och jag kände mig mycket imponerad av det goda sjömanskap varmed allt ombord sköttes. Fram emot middagen korn emellertid tjocka, och jag fick nu annat att fästa mina tankar på. Jag kände amiralen tillräckligt för att veta, att han ej gärna lät sig hindra i sina avsikter, och jag undrade för mig själv, om han ämnade angöra inloppet, trots tjockan. Plötsligen stod han framför mig och sade:
”Nu gå vi in, lots!”
”Ja, amiral”, svarade jag, ”men det är risk att söka på i den här tjockan och sjögången!”
”Jag skall in”, blev svaret, ”i morgon bittida skall jag inspektera minavdelningen.”
Jag drog ett djupt men tyst andetag, tog mig en funderare, och efter en stund låga vi på kurs in mot Estens prick. Det skulle föra för långt att här redogöra för navigeringen in till Karlskrona redd. Allt gick bra, men jag tror dock, att jag fick några grå hårstrån under den infärden.
I anslutning till denna lilla berättelse må även omnämnas en lotsning omkring år 1889 av en engelsk örlogseskader. Det var en morgon i oktober, berättar mästerlotsen Bergström, då vi, fem lotsar från Aspö, gingo till sjöss med lotskuttern, som förde bottenrevade segel. Sjön var brytande och hög och luften mycket disig. Vid middagstiden observerade vi fyra större seglare långt till sjöss. Vi seglade dem till mötes, och då vi komma närmare, funne vi dem vara fyra engelska örlogsfartyg, som låg för bottenrevade märssegel och lotsflagg på toppen. Vinden hade nu ökat till orkanartad storm. När vi väl voro i närheten av fartygen, såg vi, att de hade låringsbåtar, vilket gjorde det omöjligt för oss att i den rådande grova sjön och hårda vinden borda på vanligt sätt. Vi tecknade därför åt dem att kasta en ända till oss, som vi kunde slå om livet och så gå i sjön för att därefter halas ombord.
Sedan två av oss hoppat i sjön och halats ombord på var sitt fartyg och den engelske eskaderchefen funnit, att de två övriga fartygen kunde segla efter dem, som hade lots, sattes kurs in mot redden, varvid maskinerna sattes igång och seglen bärgades. Det gavs ej tid för oss att få torra kläder, ty vi måste ju sköta vår lotsning, och när vi väl kommit till ankars, hade man mycket att bestyra ombord. Jaa ville för övrigt fortast möjligt i land, varför jag på stående fot fick ett stort glas whisky; och slutligen kom iväg.
Innan jag kom hem till lotsplatsen, var klockan nio på aftonen, och jag hade varit genomvåt sedan klockan tre på middagen. Visst står man i unga år i allmänhet rycken för en dylik blötning, men det kommer efter, när man blir äldre, såsom erfarenheten visat.
Bland händelser, stående i samband med lotsningar av handelsfartyg, ha naturligtvis många inregistrerats i minnet hos våra Aspö-lotsar. Några av dessa händelser må här omnämnas.
För åtskilliga år sedan, omkring år 1895 och någon gång i november månad berättar mästerlotsen Bergström, iakttogs ett ryskt segelfartyg till sjöss med lotsflagg hissad. Vi kommo ut med den däckade lotskuttern, i hög sjö och regn. När jag hade bordat seglaren, det var vid fyratiden på eftermiddagen sporde jag kaptenen om hans destinationsort. Han svarade, att han skulle in till Karlskrona för observation; han kom nämligen från plats, som var förklarad smittad.
Enär det under sådant förhållande är lotsen förbjudet att gå under däck eller att förtära något av fartygets förråd, var jag naturligtvis angelägen att försöka göra seglingen så kort som möjligt. Skutan föreföll att vara ett präktigt fartyg, varför jag f6reslog att vi skulle öka segel. Kaptenen, som såg mycket medtagen ut till följd av vaka och hårt arbete, svarade emellertid, att han ej vågade sätta flera segel i den höga sjö som rådde. Vi fortsatte in emot land, men det gick trögt, och sjön slog mycket in över däck.
Klockan tio på aftonen kom kaptenen fram till mig och meddelade den oroande nyheten, att skutan sprungit läck och att pumparna måste hållas igång för att om möjligt hålla oss flytande.
”Låt mig få veta, om vattnet ökas”, svarade jag honom, ”ty i så fall måste vi hålla på land för att få liven bärgade.”
Jag tog nu rodret, så att hela besättningen skulle kunna vara vid pumparna. Klockan tio på kvällen kom jag dit och stod där till följande morgon klockan tio, då vi lyckligen komme till ankars vid observationsplatsen. Vad man får utstå under en dylik lotsning, det kan endast den förstå, som varit utsatt för liknande händelser.
Ar 1904 den 20 december hade nuvarande mästerlotsen Bror J.E. Löfgren tagit ut en ångbåt till sjöss från Karlskrona. Vid elvatiden på kvällen lämnade han fartyget i sin lilla segelbåt, som enligt gängse bruk tagits med på släp. Han var ensam i båten, och väl nedkommen skulle han påsätta rodret, rigga båten och så ta sig hem. Under försök att påsätta rodret råkade han emellertid till följd av det rådande mörkret att slinta och ramlade i sjön. Efter ett hört arbete i det kalla vattnet, vinterklädd som han var, uppnådde han den för vinden drivande båten och tog sig med möda upp i denna, varefter han satte upp riggen och seglingen påbörjades. Han hade förutom rodret förlorat sin mössa, hade naturligtvis inga torra klädesplagg till hands och fick nu med åra styra hem sin båt i den kalla vinternatten. Få äro säkerligen de, som skulle ha klarat sig med livet från en dylik händelse.
Under världskriget, hösten 1916, kallade en stor, torn engelsk ångare LAMBERT, på lots utanför Aspö. Lotsen Johan Adolf Lindeblad, nu pensionerad mästerlots, ombord kom, och färden västvart innanför tremilsgränsen påbörjades. Vid uppklättrandet å fartygssidan hade lotsen överspolats av sjön och sålunda blivit genomvåt redan från början.
Sydvästlig halv storm rådde, dock avtagande mot kvällen. Enär förbud var givet att gå innanför tremilsgränsen under mörker, måste ångaren ankra vid Tärnö, där ny lots dock ej kunde komma ombord till följd av den höga sjön. Morgonen därpå hade vinden mojnat något, och färden skulle nu fortsättas. Vid lättningen sprang emellertid ankarspelet och styrbords kätting löpte på tamp och förlorades.
Klockan elva påföljande natt, sedan en hal del besvärliga ankararbeten avslutats, fortsattes resan trots nu rådande snötjocka och sydvästlig storm. Kursen sattes utanför tremilsgränsen men dock ned väster om Hanö, där lotsskifte skulle äga rum. Ej heller här kunde lotsombyte ske på grund av det hårda vädret.
Enär fartyget var tomt, ville det ej längre styra, och under två dygn – varunder varken befälhavaren eller lotsen lämnade bryggan – drev fartyget redlöst till sjöss. Utklippans fyr passerades därvid helt nära. Tyska örlogsfartyg vore i farvattnet och sökte efter ångaren, men de upptäckte den ej.
För att stabilisera fartyget fylldes nu storrummet med vatten, men detta medförde, att rummets luckor flöte upp och började slå mot fartygssidorna så hårt, att man fruktade att de skulle slå hål på plåten.
På tredje dagen efter avgången från Tärnö mojnade vinden, varefter Karlskrona anlöptes för reparation och resan åter fortsattes till utanför Ystad, varifrån lotsen återvände till sin station.
Jag övergår nu – säger överlotsen Lång – till att redogöra för några bärgningar av fartygsbesättningar, utförda av Aspö-lotsar.
Ar 1890 i januari eller februari syntes ett barkskepp styra ner mot Sturkölandet, i sydvästlig storm med snö och regnbyar. Lotskuttern bemannades skyndsamt med fyra lotsar och stack ut till sjöss. Ehuru befälhavaren å barkskeppet borde ha sett kuttern, styrde han dock an sådan kurs, att fartyget slutligen törnade på grundet Kråkan utanför Sturkö.
Lotskuttern seglade nu ned till haveristen för att försöka bärga besättningen. Tio man, kaptenens fru och deras minderåriga barn funnos ombord. Innanför bränningarna ett femtiotal meter för om fartyget fanns så mycket vatten, att lotskuttern kunde ankra där och slacka sig ned strax för om fartygets styrbords bog, varefter en grov tross erhölls från haveristen., Trossen togs runt kutterns mast, där två man fick stå klara att släppa efter, när svåra sjöar komma rullande. Fartyget, som var lastat med salt, vattenfylldes genast, och dess master gingo genom fartygsbottnen och kunde när som helst falla över lotskuttern. Så bröts fartygets akterskepp sönder, och kaptenens fru sågs nu stå förut med barnet på armen. Genom att hala en mindre båt mellan fartyget och lotskuttern lyckades man efter hand få över hela besättningen. En del av dess effekter togs därefter med hjälp av en göling från fockrånocken ombord i kuttern.
Det återstod nu en riskfylld seglats ut till sjöss mellan bränningarna, och det påfallande mörkret gjorde seglingen än svårare. Vid ett tillfälle var kuttern mycket nära att gå upp på en bränning, men kryssningen kunde dock fortsättas så långt, att fritt vatten nåddes och insegling i farleden till Karlskrona kunde ske.
Det förlista fartyget var finskt och hette RUNEBERG. Lotsarna erhöllo i belöning hundra mark av finska staten.
Uti Blekinge Läns Tidning för den 1 december 1894 läses följande:
”Sydväst om Utklippan grundstötte i förrgår, torsdag, under mycket hård blåst kl. ½7 på kvällen skeppet RUTH, hemma i Karlshamn och nu destinerad dit på resa från Kjöge i Danmark. Fartyget fördes av kapten John Samuel Svensson, hemma i Karlshamn.
Det hade varit meningen att söka sig in till Karlshamn, men fartyget kunde ej ligga upp dit utan kom längre ostvart, och så ville man på kvällen i stället gå in till Karlskrona. Olyckligtvis tog man fel på fyrarna, så att Utklippan förväxlades med Godnatt. Fartyget törnade först en gång och kort därefter en andra gång. Skrovets botten kunde ej stå emot dessa törnar utan brast, och vattnet rusade in, varvid fartyget sjönk, så att blott en del av masterna syntes ovan vattnet. Allt gick så fort, att besättningen, sju man, ej lyckades alla bärga sig i riggen, dit emellertid fyra man lyckades komma upp. De tre andras kamp för livet var snart lyktad! Kaptenen gick strax till botten, och de två av manskapet, som sökt bärga sig i fartygets båt, gingo förlorade i brottsjöarna.
Vid fyratiden i går morse hade i det hårda vädret Aspö-lotsar gått ut för att taga in en ångare, och de hade just kommit lyckligt hem från den expeditionen, då de genom kikaren observerade de utanför Utklippan över vattnet uppstickande masterna. De hade genast klart för sig, att en olycka hade skett. Kanske funnos människor att rädda? Utan att tveka ett ögonblick gingo lotsarna genast, trots den hårda stormen, åter ut till sjöss med lotskuttern och höllo ned på Utklippan. Vädret var sådant, att lotsarna ett ögonblick misströstade om att kunna nå målet, men pliktkänsla och människokärlek manade dem att försöka sitt yttersta. Och allt gick väl, ehuru det stod hårt på!
Framkomna till Utklippan vid ½12-tiden, kunde de se, att flera människor funnos uppkrupna i vrakets rigg. Där hade dessa arma i pinande storm och oupphörligen överspolade av sjön tillbragt en fasanfull natts och förmiddags säkert oändligt långa timmar! Då lotskuttern icke kunde komma intill vraket, fick man ut en båt vid fyrplatsen, och under stor fara och mycket möda lyckades man äntligen att bärga de fyra kvarlevande, först i den mindre båten och sedan ombord på lotskuttern, där man ägnade dem all den omvårdnad som var möjlig att ge. De räddade, som redan givit sig förlorade, voro naturligtvis högeligen medtagna, och länge till hade de nog ej stått ut.
De raska och modiga Aspö-lotsar, som utförde den vackra och hedrande bragden – som vi hoppas vederbörande skola ge välförtjänt erkännande.
– voro mästerlotsarna Sven Eriksson, befälhavare å lotskuttern, Victor Olsson och Johan Adolf Lindeblad samt lotslärlingen John Eriksson, den förstnämndes son.”
Utöver vad här ovan återgivits må nämnas, att erkännandet ej uteblev.
Slutligen må med några ord redogöras för den undsättning av Utklippans fyrplats, som ägde rum år 1881, ett svårt isår. Den 17 mars observerades nödflagg blåsa på Utklippans fyr, och för Aspö-lotsarna var det en självklar sak, att man måste få till stånd en undsättningsexpedition. Mästerlotsen Sven Eriksson erbjöd sig att våga försöket. Han gick över isen utomskärs den tio nautiska mil långa vägen till Utlängan och därifrån till Inlängan, varest bröd, mjöl och andra livsförnödenheter anskaffades. Efter att ha fått biträde av några man med båt far transportens utförande, begav sig Eriksson i spetsen för sin lilla expedition åstad över isen och uppnådde lyckligen Utklippan, där mycket riktigt proviantbrist var för handen.
Givet är – uttalar överlotsen Lång – att jag till de skildringar jag lämnat skulle kunna foga många andra. Vad som här omnämnts torde emellertid giva åtminstone någon föreställning om, huru vi haft det under gångna tider här nere utanför Karlskrona, konung Karl XI:s skapelse och ”sjömännens stad”.
Efter detta utdrag ur Häggs bok kan det vara på sin plats att återge officiella rapporter som publicerades årsvis i Lotsverkets s.k. berättelser:
”Den 4 december 1875: under hård och stark storm utgingo lotsarna med lotsbåten till svenska skonerten GUSTAF 1 och lämnade det lotsbiträde, allt med stor fara för egna liv. Endast med största möda och ansträngning ankommo de på natten till Karlskrona då båt, tackling och segel voro helt och hållet överisade. Först den 6 december kunde de återvända till Aspö. 100 kr i premie.
Den 30 oktober 1876: Fyra lotsar utgingo med lotsbåten under stark storm och lämnade med livsfara lotsen ombord i svenska skonerterna CARL och BONDE som infördes i nödhamn. 100 kr i premier.
Den 27 november 1877: Fyra lotsar utgingo till jakten PRIMUS från Öland samt lyckades med livsfara, under mörker och svåra bränningar, från undergång rädda befälhavaren jämte fartyget, som inlotsades till Drottningskär. 80 kr i premier.
Den 2 januari 1879: Utgingo fyra lotsar vid Aspö lotsplats under svår NNV-lig storm och hög sjö samt avlämnade lots till svenska briggen GOTTFRIED: 80 kr i premier.
Den 30 maj 1879: Under SV storm med regn och ovanligt hög sjö utgingo fem lotsar från Aspö med lotsbåten och med fara för egna liv lotsar till svenska barkskeppet HILDA och skonerten NICOLINA vilka därefter inlotsades till säker ankarplats. 100 kr i premier.
Den 24 november 1879: Fyra lotsar från Aspö lotsplats jämte en sjöman utgingo under orkanlik NV storm med snöbyar och avlämnade lotsar till svenska jakterna SEX SYSKON och MARIA som infördes till Karlskrona.
Den 6 oktober 1880: Två lotsar och två lotslärlingar vid Aspö lotsplats utgingo under svår ONO-lig storm och ovanligt hög sjö och avlämnade, med fara för egna liv, lots till svenska galeasen KARL samt inbogserade fartyget till ankarplats. 80 kr i premie.
Den 27 december 1880: Utgick i båt tre kronolotsar och en lotslärling, alla vid Aspö lotsplats, under storm och hög sjö till tyska ångaren NAUTILUS samt signalerade med lotsflaggan den kurs som borde styras, intill dess det lyckats dem att sätta ombord en av lotsarna, som därefter inlotsade ångaren till Karlskrona. 80 kr i premie.
Den 20 januari 1881: Lämnade vid Aspö lotsplats fem kronolotsar och en lotslärling, med fara för egna liv under stark köld och svår NO-lig storm, lots åt den till nödhamn sökande tyska ångaren PINUS. För att komma ut till fartygets hjälp måste lotsarna transportera lotsbåten över land till lämpligt utsättningsställe, varifrån de kunde genom drivisen arbeta sig fram och avlämna lots, som inlotsade ångaren till den fasta iskanten innanför försänkningarna vid Aspö. 100 kr i premier.
Den 4 december 1882: Under svår SO a OSO-lig storm utgick en lots och två lotslärlingar, åtföljda av ett lotsbiträde, mot ett fartyg, som syntes styra mot land; fyra rev var intagna i lotsbåtens storsegel och det sista skulle intas, då ytterligare två fartyg blev synliga, så att lotsarna, för att hinna så långt ut som möjligt, fortfarande förde segel till det yttersta och lyckades, med ögonskenlig livsfara, avlämna lots till svenska skonertskeppet KUNGSSKOGEN samt skonerterna MARIA och NORMA och införa dem till ankarplats, för vilken raska handling tilldelades vardera 20 kr.
Den l6 april 1884: En mästerlots och en lots jämte en lotslärling och ett båtbiträde utgingo under storm och snötjocka med fara för sina liv samt avlämnade lots till svenska jakten BERTHA, som därefter inlotsades i hamn. Båtbesättningen tilldelades en belöning av tillsammans 80 kr.
Den 26 oktober 1884: Två mästerlotsar och två lotslärlingar utgingo under livsfarliga omständigheter i storm och ovanligt hög sjö utanför grunden vid Aspö lotsplats och införde svenska jakterna FAMILJEN och ANNA i hamn. Båtlaget tilldelades tillsammans 40 kr.
Den 13 december 1886: Under svår SSV-lig storm och ovanligt hög sjö hade två mästerlotsar, en lots och ett båtbiträde från Aspö lotsplats utgått med den däckade kronolotsbåten till tyska ångaren CLARA samt, då sjögången hindrade lotsbåten att borda ångaren utanför de yttre grunden, från båten väglett densamma in i farleden till Karlskrona, varest först lots kunde komma ombord för att fortsätta lotsningen. Som upplysning tillika vunnits, att lotsningen kunnat verkställas endast därigenom att båtbesättningen utsatt sig för livsfara, tilldelades den en belöning av 80 kr.
Den 12 oktober 1887: Utgingo två kronolotsar åtföljda av en lotslärling och ett båtbiträde från Aspö lotsplats under SV-lig storm och ovanligt hög sjö och lämnade med uppenbar livsfara lots till svenska skonerten IDOG; och belönades båtlaget för visat mod och välförhållande med 100 kr.
Den 1 december 1887: Utgingo två kronolotsar och en lotslärling jämte ett båtbiträde frän Aspö lotsplats under orkanlik SV storm till ångfartyget ADAM från Ljusne, till vilket avlämnades lots som därefter bragte fartyget i hamn. De svåra och farliga omständigheter varunder detta skedde, föranledde en belöning till båtlaget av 80 kr.
En lots och två lotslärlingar åtföljda av ett båtbiträde begåva sig den 12 september 1888 med lotskuttern från Aspö lotsplats under SV byaktig vind och trerevad märssegelskultje med omväxlande halvtjocka och regnbyar ut mot ett skepp, som observerades mellan Utklippan och Utlängan, där det drevs alltmer inåt land. Utan att kunna borda fartyget, som befanns vara franska skeppet NOTRE DAME D’ESERANCE, nödgades lotsbåten, för att få fartyget att vända, hålla till sjöss under tilltagande storm, varvid båten löpte stor fara att fyllas och lotsen höll på att gå över bord. Sedan skeppet vänt undan vinden lyckades lotsen komma ombord och bragte skeppet, efter två dagars kryssning, in till Karlskrona. Båtlaget erhöll en belöning av 100 kr.
Den 20 november 1888: Gingo två mästerlotsar, en lotslärling och ett båtbiträde, vid mörkrets inbrott under SV-lig storm med hårda hagelbyar, ut från Aspö lotsplats emot norska briggen ARIEL, som signalerat efter lots. Under utseglingen i öppen båt kunde endast fockseglet användas och sjön vräkte över den lilla farkosten så att durkarna kringflöto, men oaktat tilltagande storm och mörker lyckades man med stor svårighet, tre minuter utanför yttre grunden, sätta lots ombord som därefter inlotsade briggen till Karlskrona, under det de återstående lotsarna under största livsfara med båten återvände till Aspö. Båtlaget tilldelades 100 kr.
Den 27 november 1890: Hade tyska skonerten PETER, nedisad och urståndsatt att manövrera, kastat ankar i öppna sjön utanför Sturkö, då två lotsar och en lotslärling jämte ett biträde från Aspö lotsplats i den svåra stormen och höga sjön begåvo sig ut till fartyget, som de med livsfara uppnådde och därefter med mycket arbete manövrerade fram till den rätta farleden samt inlotsade till Karlskrona. Båtlaget belönades med 80 kr.
Den 5 januari 1893: utgingo en mästerlots, tre lotsar och en lotslärling från Aspö lotsplats och lyckades, oaktat drivis som låg sammanpackad utanför kusten till betydligt avstånd till sjöss, efter ett under fem timmars tid pågående och livsfarligt arbete uppnå och sätta lots ombord å tyska ångfartyget PRINZ HEINRICH, som därefter inlotsades till Karlskrona; och tillerkändes bemälda kronolotsar för därvid visad raskhet och självuppoffring en belöning av tillsammans 100 kr.
Den 24 september 1893: Utseglade en mästerlots, en lots och två lotslärlingar från Aspö lotsplats under svår SV-lig storm med hög sjö och regnbyar samt lyckades med fara för egen säkerhet avlämna lots till skonerten IDA, som därefter inlotsades till ankarplats vid Aspö. Båtlaget tilldelades 100 kr.
Den 30 november 1894: Lyckades två mästerlotsar, en lots och en lotslärling, alla från Aspö lotsplats, samt en t.f. fyrvaktare och ett extra fyrbiträde vid Utklippans fyrplats under NV-lig orkanlik storm med fara för egna liv bärga fyra man av besättningen å det vid Utklipporna förolyckade skeppet RUTH; och erhöllo de för sitt mannamod och sin skicklighet en belöning av tillsammans 180 kr.
Den 7 december 1895: Begav sig en mästerlots, tre lotsar och en lotslärling under VSV-lig storm med regnbyar i båt ut från Aspö lotsplats emot skonerten ANNA från Kivik samt lyckades med fara för egna liv, till skonerten avlämna lots, som därefter införde fartyget till Karlskrona; och belönades båtlaget för visad raskhet och självuppoffring med 200 kr.
Den 16 mars 1896 Sedan barkskeppet PATRIOT under snötjocka strandat vid Sturkö, utgick en mästerlots och två lotsar från Aspö lotsplats samt en fiskare påföljande dag under hård VSV-lig storm och svår sjögång med öppen båt från Aspö till strandningsstället och lyckades med livsfara få det strandade fartygets befälhavare ombord i lotsbåten, som därefter återvände. Var och en av de i räddningsföretaget deltagande personerna tillerkändes för denna berömvärda handling 25 kr.
Den 4 februari 1897: Syntes ett fartyg, som senare, befanns vara engelska ångaren MAURITIUS, utanför Aspö tillkalla hjälp av lots. Två mästerlotsar, en lots och en extra lots utgingo då från Aspö södra udde med en mindre båt över isen till Aspö sten samt lyckades, efter att ha arbetat sig genom den vid kusten hopade drivisen, vilket företag var förenat med verklig livsfara, enär isen drev med frisk NV-lig vind rätt till havs, uppnå ångaren. Då fartyget emellertid ej ansågs kunna forcera isen in till Karlskrona, gick hon åter till sjöss, så lots behövdes ej. Som belöning för lotsarnas påpasslighet och oförskräckthet tilldelade Lotsstyrelsen envar av dem 15 kr.
Den 20 november 1897: Utseglade från Aspö lotsplats en mästerlots, två lotsar och en extralots under hård VNV-lig storm för att lämna lots åt svenska briggen VERITAS. Sedan de under livsfarliga omständigheter lyckats sätta ombord lots i fartyget, inlotsades detta till Karlskrona. Båtlaget erhöll en belöning av 60 kr.
Den 8 december 1897: Utgick från Aspö lotsplats under hård SSV-lig storm tre mästerlotsar och en extralots med lotskuttern samt lyckades under omständigheter, som gjorde företaget förenat med verklig livsfara, ombord i tyska ångaren MEITZEN, avlämna lots, som införde fartyget till Tjurkö; och tilldelades lotsarna för deras mannamod och skicklighet 15 kr vardera.
Den 28 november 1898: Utgick från Aspö lotsplats två mästerlotsar, en lots och två lotslärlingar i båt under hård SV-lig storm samt lämnade med verklig livsfara lots till tyska ångaren H. von WITT, som därefter inlotsades till Karlskrona. Såsom belöning för Kronolotsarnas vid tillfället ådagalagda mod och självuppoffring tilldelade Lotsstyrelsen envar av dem 20 kr.
Den 3 december 1898: Hade två mästerlotsar, en lots och två lotslärlingar vid Aspö lotsplats med fara för egna liv räddat besättningen å i Oskarshamn hemmahörande skonerten BANKEN, som förankrats under Aspöhornslandet, men under rådande storm kommit i drift. För denna bragd tillerkändes lotsarna en belöning av tillsammans 150 kr.
Den 22 september 1899: Utgick från Aspö lotsplats tre mästerlotsar och en lots under hård S-lig storm och svår sjögång och lämnade med fara för egen säkerhet lots åt svenska skonertskeppet HILDA och amerikanska yachten UTOWANA, som därefter inlotsades till Karlskrona. Var och en av kronolotsarna tilldelades en belöning av 15 kr.
Den 24 oktober 1899 utseglade under hård SSV-lig storm och hög sjö tre mästerlotsar, en lots och en lotslärling från Aspö lotsplats samt lämnade lots åt skonerterna HILDA och JENSINE. Som företaget var förenat med verklig livsfara tillerkändes var och en av de fem kronolotsarna 20 kr.
Den 26 september 1900 hade en lotsförman, en lots och en fiskare under hård SV-lig storm och hög sjö utseglat i öppen båt från Aspö lotsplats och med verklig livsfara lämnat lots åt skonerten EMMA, som därefter inlotsades till Karlskrona. För denna bedrift tillerkändes envar 20 kr.
Den 3 januari 1905 lämnade tre mästerlotsar och en lots vid Aspö lotsplats under mycket svåra väderleksförhållanden med hård storm och regntjocka samt hög överbrytande sjö lots till ångaren ELLA. Lotsarna tilldelades 10 kr var.
Den 16 mars 1905 grundstötte under snötjocka holländska tjalken ROLPHINE på grundet Skälören i Karlskrona skärgård. Fyra mästerlotsar, två lotsar och en lotslärling, alla vid Aspö lotsplats, lyckades under synnerligen svåra omständigheter rädda fartygets befälhavare och dennes hustru samt fartygets besättning, som utgjordes av tre man. För denna räddningsbragd tilldelades de båda mästerlotsarna, lotsen och lotslärlingen 10 kr var samt envar av de övriga 5 kr.
Den 30 november 1906 lämnade tre mästerlotsar, en lots och en lotslärling, alla vid Aspö lotsplats, under svår storm och med fara för egna liv, lots åt tyska ångaren AMALIA och tilldelades härför en av mästerlotsarna 15 kr och envar av de övriga 10 kr.
Den 8 januari 1908 lämnade tre mästerlotsar och en lotslärling, alla vid Aspö lotsplats, under mycket svåra väderleksförhållanden lots åt svenska ångaren TYR utanför inloppet till Karlskrona; och tilldelades envar av dem för visad påpasslighet och duktighet en belöning av 20 kr.
Den 19 november 1909 utgick från Aspö lotsplats en mästerlots, två lotsar och en lotslärling samt lämnade lots åt ångaren MARIE under mycket svåra väderleksförhållanden. För vid ifrågavarande tillfälle ådagalagt mod och pliktuppfyllelse tilldelades envar av dem en belöning av 20 kr.
Den 20 december 1909 begav sig en mästerlots, en lots och två lotslärlingar ut från Aspö lotsplats under mycket svåra väderleksförhållanden och lämnade lots åt barkskeppet MITZPAH. För det mod och den pliktuppfyllelse kronolotsarna vid ifrågavarande tillfälle ådagalagt, tillerkändes var och en belöning av 20 kr.
Den 12 december 1915 blev skonerten GOTTFRID från Timmernabben under synnerligen svåra väderleksförhållanden av tre mästerlotsar och en extralots vid Aspö lotsplats inbogserad till Karlskrona med hjälp av deras motorkutter. Ifrågavarande lotsar tillerkändes härför en belöning av 20 kr vardera.
Den 30 augusti 1925 För visat mod och rådighet vid bärgningen av besättningen å det i Nordvik hemmahörande m/s VERONA, har Lotsstyrelsen tilldelat belöningar å 60 kr åt envar av följande personer, nämligen lotsförman Hilmer V. Aberg, lotsen Gottfrid V. Ekenström och lotslärlingen Sture V. Sander, samtliga från Arpö lotsplats. (Hela dåvarande personalstyrkan vid denna plats).
Den 22 oktober 1936 strandade S/S Bora på grundet Skälören i Karlskrona skärgård varvid besättningen räddades av fyra fiskare och fem man ur lotspersonalen vid Aspö lotsplats. De förra erkännas en penningbelöning om respektive 300 och 250 kr ur en privat belöningsfond och de senare nämligen mästerlots RM Forsberg 5o kr, mästerlots BOA LIndahl 50 kr, lotsen JR Bergström 50 kr, extra lotsen JG Sjöberg och båtbiträde F Andersson 50 kr.
Ur Minnesalbum 1914-1924 Lotsverkets personal
Aspö lotsplats är belägen på Aspö, cirka 3 distansminuter SSW från Karlskrona. Lotsplatsens tillblivelse torde kunna sägas vara i huvudsak sammanfallande med staden Karlskronas grundläggning.
År 1679 utfördes av amiralen Werner von Rosenfelt pejlingar och undersökningar av Blekingekusten enligt uppdrag av generalamiralen Hans Wachtmeister.
Trossö hamn – Trossö var en av de holmar, varpå Karlskrona anlades – hade för generalamiralen blivit fördelaktigt omnämnd och framhållen. Den 14 september samma år rapporterade amiral von Rosenfelt att han lyckats finna och loda inloppet till Aspö sund mellan grunden Ellebådan och Sundsbådan – nuvarande stora inloppet (Kungsdjupet) till Karlskrona – och ett par dagar därefter kunde han ytterligare rapportera att Lyckebyfarleden samt Vämöhamn upplodats. Vid denna senare plats blev också det första örlogsvarvet i den nya staden förlagt.
Ursprungligen har nuvarande Aspö lotsplats bestått av två lotsplatser: Karlskrona och Aspö. Vid Karlskrona lotsplats verkställdes då lotsningarna av flottans styrmän, sedan vissa av dessa undergått behörig lotsexamen samt erhållit förordnande att vara secundlotsar vid Karlskrona station.
Vid Aspö lotsplats förrättades väl först lotsningarna av kände män samt sedermera av anställda lotsar. Så upptager exempelvis 1846 års personalstat vid Karlskrona lotsplats:
- 1 lotskapten
- 1 lotsålderman
- 1 mästerlots,
- 2 secundlotsar samt
- 1 lotslärling
samtliga utgörande personal från flottan. Personalen samma år vid Aspö lotsplats utgjordes av:
- 1 lotsålderman
- 2 mästerlotsar
- 3 secundlotsar och
- 3 lotslärlingar
Uppbörden av lotspenningar år 1836 utgjordes av 360 Riksdaler 16 skilling vid Karlskrona lotsplats och 653 Rdr 12 skilling vid Aspö lotsplats. Av lotspenningarna erhöll vid Karlskrona lotsplats samma år lotsåldermannen och överstyrmannen Lindström 2 lotter samt vardera styrmän Sundvall och Hejde en lott. Vid Aspö lotsplats erhöll åldermannen Adamsson 2 lotter samt 1 lott till vardera mästerlotsar och secundlotsar.
Hemvägsersättningarna vid de två lotsplatserna utgick in natura, dock beräknades värdet av föreskriven sådan ersättning under år 1839 till 7 Sk. Banco för reglementsenligt utgående 1 1/2 skålpund bröd, 1 skålpund fläsk eller rökt kött jämte 1/2 kvarter brännvin.
Bland övriga avlöningsförmåner för lotsplatsens personal kan nämnas för Karlskronalotsarnas vidkommande mulbete för 3 kor jämte 8 Rdr. Banco för kornas framdrivande samt för Aspölotsarna åt varje lots, som ej äger hemmansbruk, tjänlig boningsplats med 2 skeppland odlingsbar jord, fritt mulbete för 1 ko, vedbränsle på ägorna och 1 lass hö om 30 Lispund (=255 kg).
En annan förmån den tiden var också delfåendet för Aspö lotsplats vidkommande av den ambulerande lotsbarnskolan. Till lärare vid denna skola skulle, enligt Kungl. Maj:ts beslut uti 1845 års stat, anställas en person med god konduit samt skulle denne för sin tjänst erhålla per år 66 Rdr. 32 skilling. Läraren skulle bo hos lotsarna under lästerminerna, utan ersättning till dessa, men bekosta all förtäring och allt övrigt själv.
Efter Karlskrona och Aspö lotsplatser sammanslagits till en, bestrids lotsningarna inom lotsningsområdet från dels lotsplatsen å Aspö samt dels lotsuppassningsplatsen i Karlskrona. Å denna senare ort är även lotskontoret förlagd.
Karlskrona hamn är förlagd norr och öster om staden, örlogsvarvet med sina kajer söder om staden.
Lotsar på Aspö (Utdrag ur PDF från Lotstornet)
Bestraffningar på 1800 talet
Mästerlotsen Lars Petersson
År 1826 den 21 november, straffad med åtta dagars arrest i Carlskrona häkte uti låst rum, utan annan dryck än vatten, för tjensteförsummelse.
Ar 1829 den 9 Jan, straffad med åtta dagars arrest i Carlskrona Högvakt uti mörkt rum, för tjensteförsummelse vid tillfälle af Hans Majts Fregatt Camillas ankomst utanför Aspö inlopp den 21 December 1828.
År 1831 den 27 Aug, straffad med åtta dagars arrest i Carlskrona Högvakt uti mörkt rum, för begången felaktighet under lotsning, dymedelst att karttag emottagits af twenne från utrikesoch pestsmittade ankomne Fartyg.
Mästerlotsen Måns Henriksson
År 1830 den 18 October, straffad med fyra dagars arrest i Carlskrona Häkte uti låst rum, utan sällskap etz:, för försummelse i tjensten.
År 1835 den 7 de October, straffad med åtta dagars arrest i Carlskrona Högvakt uti låst rum, utan sällskap etz:, för oskickligt förhållande.
SecundLotsen Petter Pehrsson
År 1826 den 22 Juli, straffad med Fyra dagars arrest i Carlskrona Häkte, för begånget tjänstefel.
SecundLotsen Peter Gunnarsson {Gummesson)
År 1826 den 8 de Junij, straffad med Fyra dagars arrest i Carlskrona Häkte , för begånget tjenstefel.
SecundLotsen Nils Olsson
År 1828 den 13de Aug, straffad med Fyra dagars arrest i Carlskrona Häkte och låst rum, utan sällskap etz:, för försummelse i tjensten.
Secund Lotsen Henrik Månsson
År 1832 den 16 April, straffad med Twänne dagars arrest i Flottans härvarande häkte, uti låst rum, utan sällskap etc, för begånget tjenstefel i överensstämmelse med KrigsRätten för Kungl Maj:ts Flotta utslag den 16 Nov 1834.
År 1835 den 7 de October, enligt Kungl Maj:ts Flotta utslag af samma dato, straffad med åtta dagars fängelse vid vatten och bröd, såsom förenennen att hafva, den 28 Aug nämnda år, genom vårdslöshet och okunnighet satt Cooβaerdie Skepparen Ebbe Jeanssons förande fartyg, Slupen Sophia Ulrika, på det s:k: Knarrö grundet.
Secund Lotsen Mäns Pehrsson
År 1836 den 29:de Januari, enl KrigsRätten vid Kungl Maj:ts Flotta i Carlskrona utslag, af samma dömd såsom övertygad att af okunnighet eller vårdslöshet hafva, den 10:de December 1835, under lotsning i farvattnet vid Aspö Lotsplats, satt Cooβaerdie Briggen Atlas på grund, hvarigenom denne Brigg jämte större delen af lasten förlorats – till ett års fästning på Göteborg, och dessutom ersätta ägaren af Fartyg och last, deras, jämligt företedde Pretentions Räkning, tillskyndade förlust.
Rulla Karlskrona Lotsfördelnings Kontor Den 24 October 1846
Aspö Lotsplats
Mäster Lots Petter Gummesson Född: 1794
Mäster Lots Hindrik Månsson Född: 1800
Secund Lots Åke Pehrsson Född: 1811
Secund Lots Ola Månsson Född: 1821
Secund Lots Petter Nilsson Född 1821
Lots Lärling Ola Olsson Född 1821
Lots Lärling Anders Larsson Född: 1826
Lotslärling Anders Pettersson Född: 1828
Lots Lärling Olof Gertonsson Född 1826
Lotsar vid Aspö lotsplats 1887
Överlots 2:gr Holger Andersson
Mästerlotsar Sven Eriksson
Åke Sjöstrand
Victor Lindahl
Otto Wallin
Lotsar Johan A Lindeblad
Peter Bergström
Lars Sjöström
Extra lots Johan Sjöberg
Lotslärlingar Anders Sjöberg
Bror J Löfgren
Lotsar vid Aspö lotsplats 1905
Överlots Holger Andersson
Mästerlotsar Victor Lindahl
Otto Wallin
Johan Lindeblad
Peter Bergström
Lars O Sjöström
Johan A Sjöberg
Lotsar Anders J Sjöberg
Bror Löfgren
Lotslärlingar Richard Forsberg
Caleb R Hedin
Axel G Lindahl
Oskar T Wallin
Antonius Lindeblad
Elias Lindeblad
Lotsar vid Aspö lotsplats 1918
Överlots Knut Gunnar Lång
Mästerlots Peter Bergström
Mästerlots Lars Olof Sjöström
Mäster lots Johan August Sjöberg
Mästerlots Anders Johan Sjöberg
Mästerlots Bror John Erik Löfgren
Lots Rickard Mauritz Forsberg
Lots Axel Gottfrid Lindahl
Lots Oskar Theodor Wallin
Extra lots Bror Olof Andreas Lindahl
Lotslärling John Reinhold Bergström
Lotslärling Josef Lindeblad
Lotsar vid Aspö lotsplats 1921
Överlots Knut Gunnar Lång
Mästerlots Peter Bergström
Mästerlots Johan August Sjöberg
Mästerlots Anders Johan Sjöberg
Mästerlots Bror John Erik Löfgren
Lots Rickard Mauritz Forsberg
Lots Axel Gottfrid Lindahl
Lots Oskar Theodor Wallin
Lots Bror Olof Andreas Lindahl
Lotslärling John Reinhold Bergström
Lotslärling Josef Lindeblad
Lotslärling Johan Gotthard Sjöberg
Lotsar vid Aspö lotsplats 1934
Överlots Knut Gunnar Lång
Mästerlotsar Rickard Mauritz Forsberg
Axel Gottfrid Lindahl
Oskar Theodor Wallin
Bror Olof Andreas Lindahl
Lots Johan Reinhold Bergström
Lots (förordn) Josef Lindeblad
Lotslärlingar Johan Gotthard Sjöberg
Konrad Leonard Löfgren
Lotsar vid Aspö lotsplats 1937
Överlots (tf överlots Hälsingborg) Knut Gunnar Lång
Överlots (förordnande) Håkan Wyk
Mästerlotsar Rickard Mauritz Forsberg
Axel Gottfrid Lindahl
Oskar Theodor Wallin
Bror Olof Andreas Lindahl
Lotsar John Reinhold Bergström
Josef Lindeblad
Lotslärlingar Johan Gotthard Sjöberg
Konrad Leonard Löfgren
Lotsar vid Aspö lotsplats 1940
Lotsförman Bror Olof Andreas Lindahl
Mästerlotsar Axel Gottfrid Lindahl
Oskar Theodor Wallin
John Reinhold Bergstrom
Lotsar Josef Lindeblad
Johan Gotthard Sjöberg
Lotslärling Konrad Leonard Löfgren
Lotsar vid Aspö Lotsplats 1965
Överlots Erik Jonas Valdemar Bergström
Mästerlots Bertil Ivar Sigfrid Berglund
Mästerlots Otto Harry Vilhelm Wallin
Lots Eric Albert Valentin Svensson (tji)
Lots Adolf Lennart Lindeblad
Reservlots Tage Birger Jönsson
Reservlots Nils Ingvar Rune Nilsson
Lotsar vid Aspö lotsplats 1969
Lotsplatschef Otto Harry Vilhelm Wallin
Mästerlots Bertil Ivar Sigfrid Berglund
Lots Adolf Lennart Lindeblad
Lots Tage Birger Jönsson
Lots Nils Ingvar Rune Nilsson
Osorterat och lite personalia
Lotsålderman Carl Rundqvist
Flaggstyrman vid Flottan.Vanligen kallad ”Gubben”
Lots Petter Gummesson
Född 1792-11-16 Död 1872-08-09
Lots Petter Larsson
Född 1838-17-13 Död 1876-05-06 Död genom drunkning efter hemfärd från lotsning. Funnen 1876-05-16.
Lots Jöns Nilsson
Född 1827-11-09 Död 1879-02-12
Lots Åke Persson (Kasper}
En hand. Protes i den andra i form av en järnkrok. Dog i vaktrummet på Kungshall genom kolos.
Lots Henrik Månsson (Hindrik)
Född 1811-04-25 Död 1881-08-11
Lots Ola Månsson
Född 1821-02-10 Död 1910-08-17
Lots Anders Larsson
Född 1826-10-03 Död 1888-03-22
Lots Anders Svensson
Född 1846-10-16
Lots Petter Nilsson
Född 1778-12-14 Död 1832-07-02
Lots Henrik Henriksson (Lill-Hindrik)
Född 1851-01-14 Död 1884-04-15 Avsked för oordnat levnadsätt, dog i Amerika under ett slagsmål. En dag i november 1871 skulle H lotsa en skuta till sjöss då han övertalade en bonde att följa med sedan de båda förtärt en god portion spritvaror. Komna väl ut från kajen, med H:s lotsbåt på släp, utbröt den beryktade svåra NO-stormen så att både H och bonde fingo följa med och kommo slutligen i land i Köpenhamn. Vem som tog hand om bondens hästar under de 14 dagarna resan varade är ej bekant.
Lots Sven Erik Eriksson
Född 1834-12-25 i Torhamn Död 1922-11-06Antagen i LW 1858-04-26. Mästerlots 1864-02-26. Pensionerad 1894.
Lots Jonas Pettersson
Född 1834-04-24 Död 1887-11-02
Omkom genom drunkning vid lotsning av jakten Kvartetten.
Lots Håkan Pettersson
Född 1837-03-28 i Sturkö Död 1903-03-0 5Antagen i LW 1861-03-19. Lots 1867. Mästerlots 1876. Pension 1892-04-01.
Överlots Holger Anderson
Född 1842-09-12 Antagen i LW 1862-08-19. Överlots av andra graden 1881-03-31. Pension 1910. Flyttade till Göteborg efter pension.
Lots Åke Sjöstrand
Född 1845-11-04 Död 1927-09-15 Antagen i LW 1868-07-07. Mästerlots 1893-02-14. Pension 1900-12-01.
Lots Viktor Lindahl
Född 1855-10-29 Död 1940-05-25
Antagen i LW 1869-04-16. Mästerlots 1893-02-14. Lotsförman 1910.
Pension 1915.
Lots Otto Wallin
Född 1856-11-21 Död 1922-02-04 Antagen i LW 1876-10-24. Mästerlots 1897-02-16. Pension 1916-12-01.
Lots Johan Adolf Lindeblad
Född 1856-10-01 i Torhamn Död 1933-02-12 Antagen i LW 1876-08-16. Lots 1887-12-12. Mästerlots 1897-09-07. Pension 1916.
Lots Petter Bergström
Född 1861-11-18 i Torhamn Död 1941-03-29 Antagen i LW 1881-10-18. Lots 1889-11-29. Mästerlots 1898-03-08.
Pension 1921-12-01.Den första telefonen på Aspö placerades i P B rum i lotshuset år 1889.
Lots Lars Olof Sjöström
Född 1863-12-22 Död 1943-11-04 Antagen i LW 1884-04-28. Mästerlots 1902-12-29.
Lots Johan August Sjöberg
Född 1864-11-18 i Torhamn Död 1937-11-23
Antagen i LW 1889-02-25. Mästerlots 1903-12-23. Pension 1924-12-01.
Lots Anders Johan Sjöberg
Född 1872-07-26 i Torhamn Död 1963-02-23 Antagen i LW 1892-01-22. Lots 1901-04-06. Mästerlots 1910-07-09. Pension 1932.
Lots John Löfgren
Född 1871-03-11 i Långören Död 1949-07-28Antagen i LW 1892-01-22. Mästerlots 1914-05-26. Pension 1931.
Lots Rickard Forsberg
Född 1877-08-29. Död 1971-09-15 Antagen i LW 1898-10-31. Lots 1915-12-21. Mästerlots 1928-11-30. Pension 1937-09-01.
Lots Axel Lindahl
Född 1882-09-21 Död 1942-12-24 Antagen i LW 1900-06-18. Lots 1916-11-18.
Lots Bror Lindahl.
Född 1889-08-06Död 1943-08-25 i Karlskrona Antagen i LW 1908. Mästerlots. Lotsförman 1939
Lots Theodor Wallin
Född 1883-07-09 i Aspö, Nättraby Död 1965-03-13 i Aspö Antagen i LW 1901-11-01. Lots 1916-12-29. Mästerlots. Pension 1943-07-31.
Lots John Bergström
Född 1895-03-18 i Aspö Död 1956-05-17 i Karlskrona Antagen i LW 1912-09-26. Lots 1922-02-21. Mästerlots. Pension 1954-07-01.
Lots Josef Lindeblad
Född 1895-01-23 i Aspö Död 1965-02-04 i Karlskrona Antagen i LW 1916-09-22. Lots 1939. Lotsförman. Överlots.
Lots Gotthard Sjöberg
Född 1900-01-03 i Aspö Död 1981-02-25 i Aspö Antagen i LW 1920-01-02. Lots 1940. Mästerlots 1951.
Lots Konrad Lövgren
Född 1905-04-14 i Aspö Död 1969-01-18 i Aspö Antagen i LW 1926-05-29. Övergick till att vara Fyrvaktare.
Lots Knut Gunnar Lång
Född 1885-04-03 i Karlskrona Död 1952-02-09 i Helsingborg Antagen i L W 1915-07-12. Överlots 1915-12-07. ÖLS i Helsingborg 1937-10-01. Pension 1950.
Lots Håkan Wyk (Jönsson, Sölvesborg)
Född 1892-10-12 i Östra Nöbbelöv Död 1957-10-19 i Sölvesborg Antagen i LW 1915-04-10.
Lots Erik Bergström
Född 1904-03-14 i Torhamn Död 1993-06-09 Antagen i LW 1925. Full styrsedel Långören 1929. Aspö 1941. Lots 1942. Mästerlots. Överlots.
Lots Bertil Berglund
Född 1910-04-24 i Torhamn Död 2004-10-04 i Rödeby Antagen i LW 1941. Full styrsedel Aspö 1942. Lots 1943. Mästerlots.
Lots Harry Wallin
Född 1910-11-14 Död 1978-05-06 Antagen i L W 1938-02-21 i Höganäs. Aspö 1943. Lots. Mästerlots. Överlots. Lotsplatschef.
Lots Arthur Nilsson
Antagen i L W i Simrishamn.
Övriga lotsar som tjänstgjort vid Aspö Lotsplats Lars Jonsson
Nils Jonsson
Pär Jonsson
Bröder. Omnämnda vid dråpet av Winnan Gisesson 1687
Per Larsson
Swen Larsson Liten död 1734-02-26
Samtliga lotsar genom tiderna på Aspö Lotsplats
Lotsp.2 | Lotsp.3/4 | Efternamn | Förnamn | Förnamn | Född | Antagen i lotsverket | Avsked | Död |
Adamsson | Carl | Ålderman | ||||||
Andersson/ Hedin | Caleb | Reinhold | 1874 | 1899 | ||||
Mälaren | Södertälje | Andersson | Henry | Evald | 1930 | 1958 | ||
Andersson | Holger | 1842 | 1862 | 1910 | ||||
Andersson | Jonas | 1709 | 1753 | |||||
Andersson | Jonas | 1718 | 1789 | |||||
Karlskrona | Berglund | Bertil | Ivar/ Sigfrid | 1910 | 1941 | 70 | 2004 | |
Långören | Bergström | Erik | Jonas/ Valdemar | 1904 | 1925 | 1965 | 1993 | |
Bergström | John | Reinhold | 1895 | 1912 | 1954 | 1956 | ||
Bergström/ Jonasson | Peter | 1861 | 1881 | 1921 | 1941 | |||
Eriksson | Sten | Lennart | 1933 | 1957 | ||||
Eriksson | Sven | Erik | 1834 | 1858 | 1894 | 1922 | ||
Ersson | Joh | 1736 | ||||||
Forsberg | Ingvar | Henrik/ Viktor | 1921 | 1949 | ||||
Forsberg | Richard | Mauritz | 1877 | 1898 | 1937 | 1971 | ||
Gummesson | Petter | 1794 | 1846 | 1872 | ||||
Hansson | Hans | 1744 | ||||||
Hedin | Caleb | Reinhold | 1874 | 1899 | ||||
Henriksson | Henrik | Lill-hindrik | 1851 | 1884 | ||||
Hyten | Swen | 1736 | ||||||
Halmstad | Johansson | Olle | Sigfrid | 1927 | 1954 | |||
Jonsson | Lars | 1687 | ||||||
Jonsson | Nils | 1687 | ||||||
Jonsson | Pär | 1687 | ||||||
Sölvesborg | Jönsson/ Wyk | Håkan | 1892 | 1915 | 1957 | |||
Jönsson | Staffan | 1744 | ||||||
Karlshamn | Karlskrona/ Göteborg | Jönsson | Tage | Birger | 1927 | 1955 | ||
Larsson | Anders | 1826 | 1846 | 1888 | ||||
Larsson | Petter | 1838 | 1876 | |||||
Larsson | Swen | Liten | 1734 | |||||
Lindahl | Axel | Gottfried | 1882 | 1900 | 1942 | |||
Lindahl | Bror | Olof/ Andreas | 1889 | 1908 | 1943 | |||
Lindahl/ Olsson | Victor | 1855 | 1869 | 1915 | 1940 | |||
Karlskrona | Lindeblad | Adolf | Lennart | 1921 | 1952 | |||
Lindeblad | Elias | 1886 | 1902 | 1912 | ||||
Lindeblad/ Månsson | Johan | Adolf | 1856 | 1876 | 1916 | 1933 | ||
Lindeblad | Josef | 1895 | 1916 | 1965 | ||||
Helsingborg | Lång | Knut | Gunnar | 1885 | 1918 | 1950 | 1952 | |
Löfgren | Bror | John/ Erik | 1871 | 1892 | ||||
Löfgren | John | 1871 | 1892 | 1931 | 1949 | |||
Löfgren | Konrad | Leonard | 1905 | 1926 | 1969 | |||
Månsson | Hindrik | 1811 | 1846 | 1881 | ||||
Månsson | Ola | 1821 | 1846 | 1910 | ||||
Karlshamn | Simrishamn | Nilsson | Gustaf | Arthur | 1915 | 1939 | 70 | |
Nilsson | Jöns | 1827 | 1879 | |||||
Långören | Karlskrona | Nilsson | Nils | Ingvar/ Rune | 1928 | 1952 | ||
Nilsson | Petter | 1778 | 1832 | |||||
Nilsson | Petter | 1821 | 1846 | |||||
Olsson | Jon | 1736 | ||||||
Olsson | Nils | Ålderlots | 1695 | 1781 | ||||
Olsson | Ola | 1821 | 1846 | |||||
Oluffsson | Måns | 1744 | ||||||
Olufsson | Jan | 1744 | ||||||
Olufsson | Nils | 1744 | ||||||
Pehrsson | Åke | 1811 | 1846 | |||||
Persson | Åke | Kasper | ||||||
Pettersson | Anders | 1828 | 1846 | |||||
Pettersson | Håkan | 1837 | 1892 | 1903 | ||||
Pettersson | Jonas | 1834 | 1887 | |||||
Pettersson | Otto | 1856 | 1876 | |||||
Påhör | Johan | 1727 | ||||||
Pärsson | Nils | 1744 | ||||||
Pärsson | Pär | 1744 | ||||||
Rundquist | Carl | Gubben | ||||||
Sjöberg | Anders | Johan | 1872 | 1892 | 1932 | 1963 | ||
Sjöberg | Johan | August | 1864 | 1889 | 1924 | 1937 | ||
Sjöberg | Johan | Gotthard | 1900 | 1920 | 1981 | |||
Sjöstrand/ Olsson | Åke | 1845 | 1868 | 1900 | 1927 | |||
Sjöström/ Pettersson | Lars | Olof | 1863 | 1884 | 1943 | |||
Svensson | Anders | 1846 | ||||||
Karlshamn lpc | Oskarshamn | Svensson | Eric | Albert/ Valentin | 1920 | 1946 | ||
Swahn | Carl | 1745 | ||||||
Swahn | Johan | |||||||
Tykesson | Oluff | 1721 | ||||||
Wallin | Oskar | Theodor | 1883 | 1901 | 1943 | 1965 | ||
Wallin | Otto | 1856 | 1876 | 1916 | 1922 | |||
Öresund norra | Karlskrona lpc/Höganäs | Wallin | Otto | Harry | 1910 | 1938 | 1978 | |
Åkesson | Carl | 1736 |
Blekingseka byggd 1907




av Samuel Truedsson, Kuggeboda.
20 fot med sex bordgångar och nio spant.
Uppmätning utförd av Bertil Andersson december 2012:
storlek således längd 6040 mm, bredd 2030 mm och djup 660 mm.
Fram till 1937 seglad i lotstjänst, Aspö / Drottningskär, Karlskrona.
Därefter fritids/familjeseglingar först i Karlskrona skärgård, efter 1949 i Stockholms skärgård och från 1965 i Mälaren.
Under perioden 1998 – 2012 förvarad på land, utomhus luftigt under hög träställning täckt med presenningar och vilande på en trailer med specialbyggd vagga för köl och stöd mot skrovet.
I oktober 2012 återförd till hemmavattnen i Blekinge.
Omhändertagen på varv i Karlskrona. Upprustad av varvsägaren.
Helpension med vinterförvaring, vårrustning, sjösättning och båtplats på varvet.
2013-2018 riggad och seglad varje sommarsäsong.
Hon har vackra former, och är därtill snabbseglande, vilket var viktigt särskilt under åren som lotssegelbåt.
Min blekingseka har varit i familjens ägo under tre generationer. Hon har för mig stort affektionsvärde. Hon är ett unikt minne från lotsverksamheten under segelsjöfartens tid under början av 1900-talet. Min önskan är att hon skall få ett fortsatt omsorgsfullt omhändertagande och åter kunna seglas.
Victoria Romanus