Aspö Lotsplats

Minnesalbum 1914-1924 Lotsverkets personal

Fotografier

Aspö lotsplats är belägen på Aspö, cirka 3 distansminuter SSW från Karlskrona. Lotsplatsens tillblivelse torde kunna sägas vara i huvudsak sammanfallande med staden Karlskronas grundläggning.

År 1679 utfördes av amiralen Werner von Rosenfelt pejlingar och undersökningar av Blekingekusten enligt uppdrag av generalamiralen Hans Wachtmeister.

Trossö hamn – Trossö var en av de holmar, varpå Karlskrona anlades – hade för generalamiralen blivit fördelaktigt omnämnd och framhållen. Den 14 september samma år rapporterade amiral von Rosenfelt att han lyckats finna och loda inloppet till Aspö sund mellan grunden Ellebådan och Sundsbådan – nuvarande stora inloppet (Kungsdjupet) till Karlskrona – och ett par dagar därefter kunde han ytterligare rapportera att Lyckebyfarleden samt Vämöhamn upplodats. Vid denna senare plats blev också det första örlogsvarvet i den nya staden förlagt.

Ursprungligen har nuvarande Aspö lotsplats bestått av två lotsplatser: Karlskrona och Aspö. Vid Karlskrona lotsplats verkställdes då lotsningarna av flottans styrmän, sedan vissa av dessa undergått behörig lotsexamen samt erhållit förordnande att vara secundlotsar vid Karlskrona station.

Vid Aspö lotsplats förrättades väl först lotsningarna av kände män samt sedermera av anställda lotsar. Så upptager exempelvis 1846 års personalstat vid Karlskrona lotsplats:

  • 1 lotskapten
  • 1 lotsålderman
  • 1 mästerlots,
  • 2 secundlotsar samt
  • 1 lotslärling

samtliga utgörande personal från flottan. Personalen samma år vid Aspö lotsplats utgjordes av:

  • 1 lotsålderman
  • 2 mästerlotsar
  • 3 secundlotsar och
  • 3 lotslärlingar

Uppbörden av lotspenningar år 1836 utgjordes av 360 Riksdaler 16 skilling vid Karlskrona lotsplats och 653 Rdr 12 skilling vid Aspö lotsplats. Av lotspenningarna erhöll vid Karlskrona lotsplats samma år lotsåldermannen och överstyrmannen Lindström 2 lotter samt vardera styrmän Sundvall och Hejde en lott. Vid Aspö lotsplats erhöll åldermannen Adamsson 2 lotter samt 1 lott till vardera mästerlotsar och secundlotsar.

Hemvägsersättningarna vid de två lotsplatserna utgick in natura, dock beräknades värdet av föreskriven sådan ersättning under år 1839 till 7 Sk. Banco för reglementsenligt utgående 1 1/2 skålpund bröd, 1 skålpund fläsk eller rökt kött jämte 1/2 kvarter brännvin.

Bland övriga avlöningsförmåner för lotsplatsens personal kan nämnas för Karlskronalotsarnas vidkommande mulbete för 3 kor jämte 8 Rdr. Banco för kornas framdrivande samt för Aspölotsarna åt varje lots, som ej äger hemmansbruk, tjänlig boningsplats med 2 skeppland odlingsbar jord, fritt mulbete för 1 ko, vedbränsle på ägorna och 1 lass hö om 30 Lispund (=255 kg).

En annan förmån den tiden var också delfåendet för Aspö lotsplats vidkommande av den ambulerande lotsbarnskolan. Till lärare vid denna skola skulle, enligt Kungl. Maj:ts beslut uti 1845 års stat, anställas en person med god konduit samt skulle denne för sin tjänst erhålla per år 66 Rdr. 32 skilling. Läraren skulle bo hos lotsarna under lästerminerna, utan ersättning till dessa, men bekosta all förtäring och allt övrigt själv.

Efter Karlskrona och Aspö lotsplatser sammanslagits till en, bestrids lotsningarna inom lotsningsområdet från dels lotsplatsen å Aspö samt dels lotsuppassningsplatsen i Karlskrona. Å denna senare ort är även lotskontoret förlagd.

Karlskrona hamn är förlagd norr och öster om staden, örlogsvarvet med sina kajer söder om staden.