Landskrona Lotsplats

Sammanställt av CG Sundius. Mästerlots Stockholm

Landskrona lotsplats tillkom officiellt 1716 och förvandlades från självständig lotsplats till lotsuppassningsställe underställd Hälsingborgs lotsplats någon gång under första hälften av 1960-talet för att helt nedläggas 1969.

Det var med lotsväsendet som med så många andra förhållanden, efter inkorporeringen med Sverige måste man inlemma detta i den svenska rikskroppen. Vissa mindre åtgärder vidtogs efter freden i Roskilde 1658 men det var först 1697 som det blev en mera allmän ordning.

Beträffande lotsarna i Landskrona stadgades att dessa hade att möta ditgående skepp och farkoster under Ven, samt lotsa dem in i hamnen och ut till Ven igen. För detta skulle de åtnjuta 1 daler silvermynt. Fartyg över 10 fot hade de ytterligare 5 1/3 daler.

Det fanns dock lotsar i Landskrona innan den statliga organisationen kom till stånd. I ett dokument från 1688 med redogörelse över näringsidkare i Landskrona namnges bl.a. två ”Lotzmän” vid namn Jacob Halvarsen och Olof Jacobson. Efter dem namnes två färjemän: Hans Christopherson och Simon Michelson, Färjemannen skötte transporter av människor och gods inom hamnen och på Öresund. Liksom hantverkare organiserade de sig i skrån när antalet blev större. De samarbetade med lotsarna/ och det hände även att vissa av färjemannen efter viss lärotid blev lotsar.

Lotsarna i den statliga organisationen fick i äldre tid göra sina första läroår inom marinen. I en rulla från 1736 med ”lotsarna uthi skånska cousten” finner man från Landskrona uppsyningsmannen ”contrelleur” Anders Dahlgren samt tre lotsar antagna 1716-1724. Tre utlärda lotsdrängar ingår även. Av namnen att döma gick yrket ibland i arv.

År 1742 klagar lotsarna på att hamnen höll på att uppgrundas av tång m.m. så att fartyg ej kunde äntra i dess södra del- Som ersättning för fartygens lotsning erlades lotspenningar som utgick efter fastställd taxa. Den uppgjordes med hänsyn till fartygets dräktighet och lotsningens längd. Sedan staten fått sin andel, delades lotspenningen sålunda: Åldermannen 3 lotter, mästerlotsen 2 lotter sekondlotsen 1 lott. Den kontanta lönen var ursprungligen ganska liten. En löneuppgift från slutet av 1700-talet hur följande årslön: Åldermannen 100, mästerlotsen 30 och sekundlotsen 16½ allt i riksdaler.

Strax efter mitten av 1800 talet var siffrorna följande: 600, 120, 60 rdr. Dessutom ingick inkvarteringspenningen: 36 rdr per år. Som extra förmån skulle lotsen ha kost så länge han var ombord på fartyget under lotsningen samt dessutom en ”jomfru” brännvin. I nutida mått blir det 8 centiliter.

Av lotsen fordrades det god färdighet i segling och navigation. Han skulle givetvis ha god kännedom om de farvatten han skulle lotsa i. Lotsens yrke måste, särskilt i äldre tid, ha varit mycket krävande i synnerhet under svåra naturförhållanden. Hänsyn måste tagas till väder och vind, då segelbåten förr var det enda fortskaffningsmedlet.

Sambandet med marinen framgår av båtsmansnamnen. År 1750 är antalet lotsar detsamma genom nyanställningar och dåvarande lotsuppsyningsman är stadens borgmästare till sin död 1761. Efter honom blev tullinspektör Petter HuItman uppsyningsman.

Under årtiondena var personalstyrkan densamma i stort sett fram till 1791 då lotsarna framställde krav på att ”Lotsarna hava svårt att möta fartyg, då det blåser västlig vind varöver de som oftast klagas, och det är svårt att hjälpa/ med mindre ett par av dem (lotsarna) fingo lägenhet att bo på Hven.” Deras önskan tillmötesgicks och framtill år 1805 utgjordes lotspersonalen i Landskrona av 6 man + lotsålderman. År 1805 utgjordes lotspersonalen i Landskrona av 6 man + lotsålderman.

År 1849 är personalstyrkan uppe i 9 man, ett antal som knappast överskreds framtill lotsplatsens nedläggning 1969.

Ur gamla handlingar från 1854 har följande hämtats: Under Landskrona fördelningav Södra lotsdistriktet lydde följande lotsplatser: Åhus med Handön, Ystad, Trelleborg, Skanör, Malmö, Landskrona, Helsingborg, Viken, Höganäs och Torekov jämte Hallands Vädeö.

Lotsplatsens storhetstid kan sägas vara under åren 1862-1880 då Landskrona fördelning i södra lotsdistriktet omfattade samtliga lotsplatser mellan Åhus och Torekov.

Under 1700-och 1800-talen var lotsningsområdet i stort sett oförändrat. Man lotsade ut och in i hamnen samt till Drakötunna (sedermera fyrskepp) till Köpenhamn respektive Helsingör samt till Skovshoved på danska sidan. Lotsuppassningen skedde endast under dagtid i likhet med de allra flesta lotsplatser till in på sekelskiftet 1900 då det började byggas fyrar och lysbojar och fyrskepp lades ut i större omfattning.

Ar 1878 fick Landskronalotsarna en ny uppassningsstuga. Vad man tidigare logerade i finns inte nämnt, troligen hade man endast en utkiksplats på något högt beläget ställe, vilket var det vanligaste på många orter där det fanns lotsar stationerade.

Den 9 dec 1879: Ångare från Hull med kol från Sunderland till Malmö grundstötte på Valgrund utanför landskrona. Vinden Sa VSV, styv kultje, sydlig ström och isskjutning. Två lotsar och tre man av lotsångaren FREJS besättning lyckades efter ett ytterst ansträngande och med livsfara förenat arbete att komma ombord på den stranda ångaren varefter fartyget kom flott med hjälp av egen maskin.

År 1897 fick lotsplatsen en kronolotskutter, en däckad seglande båt som staten tilldelade lotsarna mot att dessa stod för underhåll och annat. Motordrift i båtarna vid Landskrona lotsplats kom först 1916, då en 5 hk bensindriven Pentamotor insattes i en av de nya båtarna.

Lotsbåtsbeståndet 1920:
1 däckad kutter byggd 1920 ek/furu, kravell, 8.55×3.05 14 hkr Dux
1 motorbåt byggd 1917 furu, kravell, 6.3x 2.1 5 hkr Penta
1 Segelbåt byggd 1900, ek, klink, 5.85×1.95

Lotsningsfrekvensen vid Landskrona lotsplats har varit tämligen jämn under platsens historia, frånsett de första åren på 1870-talet, då antalet lotsningar låg runt 1500 per år. Därefter inträdde en sjunkande tendens med enstaka toppar och dalar, men allmänt låg lotsningsfrekvensen på i genomsnitt mellan 400-600 fartyg per år därefter.

För att återgå till lotsuppassningshuset och de lokaliteter som inrymde lotskontoret där lotsåldermannen sedermera lotsförmannen och slutligen överlotsen residerade i, så huserade man i samma byggnad sedan denna byggdes men huset fick sin slutliga utformning 1940 då man om- och tillbyggde en hel del. Lotsbåtarna hade även sina förtöjningsplatser i närheten.

Liksom de flesta lotsplatser, särskilt de s.k. utsjölotsplatserna blev även Landskrona lotsplats föremål för officiella omnämnanden samband med sjöräddningar och andra insatser, även om dessa var sparsamma i förhållande till mera utsatta platser intill öppna havet.

Envar som tjänstgör eller har tjänstgjort vid någon av Öresunds lotsstationer är förvisso medvetna om de speciella svårigheter som kan råda där och är unika för området, speciellt sydliga eller nordliga stormar, extrema vattenstånd och i samband därmed starka strömmar, faktorer som i samverkan ställer hårda krav på lotsar, båtmän och material i vår sydligaste lotsregion. Vill man därtill nämna ytterligare otrevligheter som tjocka och drivis samt ett intensivt trafikflöde blir bilden än mer komplicerad.

Lotsar vid Landskrona Lpl

Lotsplats övriga	Efternamn	Förnamn	Förnamn	Förnamn	Född	Antagen i lotsverket	Avsked
	Albreich	Benkt				1744
	Spak/ Jonsson	Jonas				1744
	Larsson	Jöns				1744
	Larsson	Åke				1744
	Andersson	P				1817
	Jönsson	P				1817
	Malmgren	A				1817
	Meijer	M				1817
	Olsson	P				1817
	Åkerman	Carl	Peter		1850	1870
Öresund norra	Liljefors	Frans	Oskar		1850	1874
	Lönnegren	Gustaf	Adolf		1859	1888
Malmö/ Helsingborg	Hjalmar	Anders	Olof		1869	1890
	Lundin	Janne	August		1871	1892	1931
	Liljefors	Frithidof	Alexander		1875	1894
	Liljefors	Otto	Sigfrid		1877	1897
	Björkman	Edvin	Martin	Julius	1877	1901	1915
Malmö	Bergsten	Carl	Wilhelm		1883	1904
	Österlund	Herman			1875	1904	1920
	Eberhard	Georg	Martin		1885	1905
Åhus	Kamf	Georg	Martin	Eberhard	1885	1905
Torekov/ Malmö	Romare	Brynolf	Alexander		1887	1907
	Manning	Erik			1891	1909
Malmö	Lundin	Adolf	Fredrik		1891	1910
	Eljin/ Andersson	Herman	Oskar	Lorens	1887	1911
	Svensson	Sven	Johan		1890	1919
Öresund södra	Nilsson	Alfred			1893	1919
Malmö	Strömberg	Eric	Johan	Mårten	1895	1923
	Wargren	Helmer	Evald		1902	1924
Trelleborg	Strömberg	Einar	Henry		1903	1925
	Lundin	Alf	Gösta		1905	1926
	Hasselgren	Lars	Gösta		1911	1929	1971
	Lund	Axel	Elvir		1907	1930
	Laudon	Nils	Olov		1915	1940
	Oltin	Olof	Bernhard		1915	1941
Malmö/ Helsingborg/ ÖLS i Landskrona	Salomonsson	Curt	William		1923	1947
	Stjernström	Johan	Georg		1924	1951
	Holst	Evert	Gottfrid		1925	1952
	Jacobsson	Nils	Tore		1926	1952
	Ström	Sixten	Lennart		1927	1956
Oxelösund	Dahl	Karl	Erik	Ragnar	1923	1957