Åhus Lotsplats

Från Minnesalbum 1914-1924 Lotsverkets personal

Fotografier på lotsar

Åhus hamn vid Helgeåns norra mynning är en mycket gammal sjöplats. Den omtalas redan år 1027, då konung Knut den store (dansk) med hela sin flotta blev av konungarna Anund Jacub (den svenske sonen till Olof Skötkonung) och Olof Haraldson (kallad Digre, norsk) innestängd uppe i Helgeån.

Åhus var under medeltiden och i början av reformationstiden, till år 1614, stad och biskopssäte med efter tidens förhållande, stor sjöfart. År 1614 upphörde Åhus stadsprivilegier och de flyttades till Christianstad. Samtidigt måste Åhus borgerskap flytta till Christianstad. Från denna tid var Åhus endast en by och sjöfarten avtog avsevärt icke minst på grund av att anläggningarna fick förfalla, så att djupet i Helgeån minskade.

I början av 1800-talet var vattendjupet vid Helgeåns norra mynning endast omkring en meter. Fartyg av mer än detta djupgående kunde inte komma upp i Helgeån utan fick ankra utanför Helgeåns mynning i närheten av skäret Norrekar och lasterna fraktades med pråmar till och från fartygen.

År 1849 påbörjade Christianstads stad en hamnanläggning i Åhus, i det att grunden lades till två, cirka 550 meter långa hamnarmar, med ett avstånd från varandra av cirka 20 meter. Detta arbete fullbordades år 1852. Muddringen fortsatte i hamnen, så att år 1860, fartyg av 12 fots djupgående kunde angöra hamnen. Sjöfarten ökades årligen. År 1895 påbörjades och 1898 avslutades ett vidlyftigt muddrings- och sprängningsarbete såväl i hamnen som utanför densamma, där en helt ny rak inseglingsränna kom till.

Samtidigt flyttades södra hamnarmen längre söderöver, så att avståndet mellan pirarna blev 70m i stället för tidigare 20 meter. Kajer av omkring 1000 meters längd anlades. Hamnen kunde nu angöras av 5,5 meter djupgående fartyg natt som dag, i det att inseglingsfyrar samt klock- och lysbojar anlagts. Lotsuppassningen pågick oavbrutet året om. Åren 1912 – 1913 fördjupades såväl hamnen som ovannämnda inseglingsränna till 6 meter.

Lotsar har med all sannolikhet funnits i Åhus redan då Åhus var stad, enär gamla papper visa att lotshemman från denna tid funnits.

” I ett Kungl. Kammar Collegii utslag av den 20 december 1825 är förklarat att hemmanen i Åhus by av ålder varit lotshemman. Detta utslag är i nåder fastställt genom Kunglig (Carl Johan) resolution den 12 december 1829”

I början av 1800-talet tjänstgjorde vid Åhus lotsplats kronolotsarna:

Lotsålderman Frans Nilsson, son till ”Kabbarp”

Lotsarna:

  • Per Johnsson
  • Kristian Olsson
  • Lars Olsson
  • Jacob Åström
  • Sven Staffensson
  • Johan Peter Kraemer
  • Carl Olsson Norborg

Åtminstone från början av 1800-talet hade lotsarna sin utkik i kyrktornet, som var försett med en spira (beläget cirka 3 kilometer innanför pirarna) intill år 1865, då spiran vid en åskeld brann ner. Från år 1865 till 1899 hade lotsarna sin utkik från en utkiksställning, uppförd å den så kallade Slottsbacken, gammal ruin av Åhus biskopsresidens (belägen cirka 1 1/2 kilometer innanför pirarna). Från år 1899 är utkiksställningen uppförd ytterst på norra hamnpiren.

Betecknande är hur utkiksplatsen från att vara belägen 3 km innanför, till sist kom ända ut på pirhuvudet.