Åhus Lotsplats

CG Sundius anteckningar om Åhus

1696 fanns Lpl med i en lotstaxa

1697 hade Lpl 2 lotsar och en lotsdräng

Lotsarnas uppgift i Åhus var att uppvakta de farkoster som ankom dit och lotsa dem in i därvarande han samt därifrån ut igen. För farkoster om 5 á 6 fots dräktighet hade de att bekomma 1 daler s:t samt de däröver gående 61/4 öret för var fot”

1744 ur rulla Lotsuppsyningsman Johan Gran, Lotsar Raphael Johansson och Måns Åström

1817 ur rulla Lotsålderman A Nilsson, ordinarie lots T. Ringdal, Lotslärling S. Andersson

1875 ombyggdes och flyttades det äldre uppassningshuset

1880 byggdes ett nytt lotsuppassningshus istället för ett kasserat

1890 anskaffning av en ny däckad lotsbåt av trä

1891 den 13 dec utgingo två mästerlotsar och två lotslärlingar från Åhus Lpl under stark SSV storm med regn och snöbyar samt lämnade med stor livsfara lots åt skonertskeppet GERTRUD och ångfartyget SMÅLAND som därefter inlotsades, det förra till Sölvesborg och det senare till ÅHUS. Båda lotsarna tilldelades 100 kr

1897 den 8 dec hade en mästerlots, en lots och en lotslärling vid Åhus Lpl under orkanliknande S storm och regntjocka med lotsbåten utgått från Åhus och med livsfara lämnat lotsbiträde åt svenska skonerten PAULINA som därefter inlotsades till Åhus hamn. Med hänsyn till kronolotsarnas visade raskhet och självuppoffring tilldelades envar 25 kr i belöning.

1898 den 24 november utseglade från Åhus Lpl en mästerlots 2 lotsar och en lotslärling under ostlig storm med orkanliknande regn och snöbyar för att lämna lotsbiträde åt den i Kalmar hemmahörande briggen ALBERT som därefter inlotsades till Åhus. Båtlaget erkändes en belöning av 80 kr.

1908 om byggdes lotsutkiken

1909 den 13 november hade lotsförman, 2 lotsar, en extra lots och en lotslärling vid Åhus Lpl utseglat under svår storm och sjö samt lyckats lämna lotsbiträde åt galeasen OSCAR II för det nit och det mod kronolotsarna vid detta tillfälle ådagalagt tillerkännes var och en av dem en belöning av 20 kr-

1914 sålde lotsverket stora däckade kuttern till Lpl

1920 Båtbeståndet:
1 däckad kutter byggd 1915, ek, kravell, 10×3,55, 16 hk Dux
1 däckad segelkutter byggd 1890, ek, klink, 7,86×3,2
1 segelbåt byggd 1894, ek, klink,5,95×1,82
1 segelbåt byggd 1897, ek, klink, 5,65x,1,8
1 roddbåt byggd 1913, ek, klink, 4,61×1,48

1936 ombyggdes lotsutkiken

1947 byggdes nytt lotsuppassningshus

Från Minnesalbum 1914-1924 Lotsverkets personal

Fotografier på lotsar

Åhus hamn vid Helgeåns norra mynning är en mycket gammal sjöplats. Den omtalas redan år 1027, då konung Knut den store (dansk) med hela sin flotta blev av konungarna Anund Jacub (den svenske sonen till Olof Skötkonung) och Olof Haraldson (kallad Digre, norsk) innestängd uppe i Helgeån.

Åhus var under medeltiden och i början av reformationstiden, till år 1614, stad och biskopssäte med efter tidens förhållande, stor sjöfart. År 1614 upphörde Åhus stadsprivilegier och de flyttades till Christianstad. Samtidigt måste Åhus borgerskap flytta till Christianstad. Från denna tid var Åhus endast en by och sjöfarten avtog avsevärt icke minst på grund av att anläggningarna fick förfalla, så att djupet i Helgeån minskade.

I början av 1800-talet var vattendjupet vid Helgeåns norra mynning endast omkring en meter. Fartyg av mer än detta djupgående kunde inte komma upp i Helgeån utan fick ankra utanför Helgeåns mynning i närheten av skäret Norrekar och lasterna fraktades med pråmar till och från fartygen.

År 1849 påbörjade Christianstads stad en hamnanläggning i Åhus, i det att grunden lades till två, cirka 550 meter långa hamnarmar, med ett avstånd från varandra av cirka 20 meter. Detta arbete fullbordades år 1852. Muddringen fortsatte i hamnen, så att år 1860, fartyg av 12 fots djupgående kunde angöra hamnen. Sjöfarten ökades årligen. År 1895 påbörjades och 1898 avslutades ett vidlyftigt muddrings- och sprängningsarbete såväl i hamnen som utanför densamma, där en helt ny rak inseglingsränna kom till.

Samtidigt flyttades södra hamnarmen längre söderöver, så att avståndet mellan pirarna blev 70m i stället för tidigare 20 meter. Kajer av omkring 1000 meters längd anlades. Hamnen kunde nu angöras av 5,5 meter djupgående fartyg natt som dag, i det att inseglingsfyrar samt klock- och lysbojar anlagts. Lotsuppassningen pågick oavbrutet året om. Åren 1912 – 1913 fördjupades såväl hamnen som ovannämnda inseglingsränna till 6 meter.

Lotsar har med all sannolikhet funnits i Åhus redan då Åhus var stad, enär gamla papper visa att lotshemman från denna tid funnits.

” I ett Kungl. Kammar Collegii utslag av den 20 december 1825 är förklarat att hemmanen i Åhus by av ålder varit lotshemman. Detta utslag är i nåder fastställt genom Kunglig (Carl Johan) resolution den 12 december 1829”

I början av 1800-talet tjänstgjorde vid Åhus lotsplats kronolotsarna:

Lotsålderman Frans Nilsson, son till ”Kabbarp”

Lotsarna:

  • Per Johnsson
  • Kristian Olsson
  • Lars Olsson
  • Jacob Åström
  • Sven Staffensson
  • Johan Peter Kræmer
  • Carl Olsson Norborg

Åtminstone från början av 1800-talet hade lotsarna sin utkik i kyrktornet, som var försett med en spira (beläget cirka 3 kilometer innanför pirarna) intill år 1865, då spiran vid en åskeld brann ner. Från år 1865 till 1899 hade lotsarna sin utkik från en utkiksställning, uppförd å den så kallade Slottsbacken, gammal ruin av Åhus biskopsresidens (belägen cirka 1 1/2 kilometer innanför pirarna). Från år 1899 är utkiksställningen uppförd ytterst på norra hamnpiren.

Betecknande är hur utkiksplatsen från att vara belägen 3 km innanför, till sist kom ända ut på pirhuvudet.