Örnsköldsviks och Skags lotsplats
Ö-viks lpl sammanslogs med Skags lotsplats 15 maj 1915
Tillhörde Norra distriktet under Umeå fördelning 1862-1880. Efter 1881 Sundsvall. Under Lotsålderman i Skagen 1868
Ur reglemente 1868: Lotsningsområde från Örnsköldsvik till Skagen respektive Ulvö, Näske till sjöss genom Malmösundet. Lots uppassa i köpingen och emottaga fartyg i hamnen.
Saknas i 1916 års förteckning
Skags lotsplats
1725 besattes Skagshamn med tre lotsar ( Peer Erichsson, Erich Olofsson och Oloff Olofsson) samt två lotsdrängar (Erich Persson och Peer Olofsson). Men lotssysslan var bara en bisyssla till den bonde eller fiskare som blev utsedd.
Lotsar på Skagen 1768
Bonden Olof Ericksson och bonden Olof Olofsson
Nedlagd 1/9 1938
Först 1820 fick yrket status längs norrlandskusten i och med att de inträdde i kronans (statens) tjänst. De blev kronolotsar. I reglementet om var lotsuppassningen skulle ske hette det om Skagen: ”Lotsarne uppassa wid hamnen, och emottaga fartygen utanför Flasen”.
Bemanningen om 1 mästerlots, 1 secundlots och 1 lotslärling. Lotsplatsen löd under Ulvö lotsplats åldermannaskap fram till 1854 då åldermanstjänsten flyttades över till Skag. Lotsning till Ulvö, Järnäs udde, Utåsviken, Bergön, Örnsund, till sjöss eller från sjön.
I en rapport från fördelningschefen till lotsdistriktschefen samma år: ”Wid Skagnes lotsplats skickliga lotsar uti sin tjenst men några af dem emellanåt begifne sig på starka drycker”
Första början till anordnande av Skags lotsplats skedde då Ällö byamän den 27 juli 1821 genom kontrakt till Lotsverket för all framtid upplät den så kallade Guldmyran jämte en skogbeväxt svedja, därjämte hustimmer och vedbrand för lotsarna samt boningsplatser for lotsarna i Skags hamn.
1821- byggde lotsverket lotsstationen på Stor-Haraskär utanför Skagshamn och i och med detta flyttades ansvaret för lotsverksamheten från Ulvön till Haraskär. Anledningen till flytten skall enligt sägnen vara den att lotsarna på Skag söp så mycket så att lotsmästaren ville flytta dit för att hålla bättre koll på sina undersåtar.
1823- utnämns Nils Erik Hollander till mästerlots
1826- Lotsarna på Skag tilldelades en bostadslott i Skagshamn enligt ett utslag av Kongl. Kammarkollegiet: ”En skogbeväxt svedja i Grundsunda Socken, Westernorrlands län, innehållande 16 Tunnland 16 kpl. (kappland) upplåten åt Lotsarne, men begagnar endast Lotsen Hannell [Johan ”Jonte” Hannell] en del; de Öfriga begagna intet. Alla Lotsarna hafva förklarat, att om lägenheten blef med rös utmärkt, ville de disponera och nyttja hela lägenheten”.
1838- Anders August Grund föds den 18 dec. Från båtman avancerar han till 2:a lots 1876 och antages som lots 1881. Antagen till mästerlots 1895. Han genomgår samariterkurs 1885. Utmärkelser:” Af Kungl. Lotsstyrelsen tilldelad belöning af 15 kronor för ådagalagd påpasslighet i tjänsten samt utmärkt raskhet och själfuppoffring vid aflemnandt af lots till skonertskeppet Albin under svår SW storm den 28 augusti 1895.”
När lotsning skulle ske från till exempel Husum sändes därifrån en lotsorderman till Skagshamn. Det blev en dryg färd. Han fick först ro till Aggösundet och sedan till fots ta sig fram på en stig förbi Ultrå till Skallörn i Banafjäl. Därifrån var det att ro till Ällöviken och därpå ytterligare promenera på en knagglig stig till Skagshamn
I en skrivelse 1848 uttrycks” Sedan ett till utkik begagnat träd å ett berg beläget omkring 1000 alnar från lotsbostaden vid hamnen av okänd person blifvit nedhugget, saknar platsen tjenlig utkik hvarför nödigt blifver, att en sådan för lotsen upbygges medelst en 20 alnars lång stege upresande och stöttande på bemäldte berg.” En sju meter hög kase fanns då på det 45 meter höga Hamnberget
1850- uppfördes nämnda stege. Den bestod av en 20 alnar lång stege som lutade mot marken i ca 55 gr vinkel och hölls uppe av fyra strävor, 11,5 och 15 alnar långa. När man nådde längst upp på stegen befann man sig 15 alnar (9m) över marken. Den togs bort 1869 såsom varande rutten och obehövlig. Sannolikt var den inte särskilt omtyckt.
1861- fick lotsplatsen en stuga på Harskäret, men inte i hamnen, utan lotsplatsen flyttades till Stora Haraskär, ”Skäret” eller ”Lotsskäret” kallat, men vid utsikt över havet och dess trafik. Som lotsbåt fick en vanlig sjöbåt duga, en sådan kunde också föra sprisegel. Stugan ersattes 1878 av ett nytt och större lotsuppassningshus. De första lotsarna hade sina bostäder i Skags hamn och utkik från hamnberget på norra sidan av hamnen.
1863- Stång med signalboll (svart med vitt mitt fält) reses på lotsplatsen. Hissad boll angav att lots fanns på plats.
1864- (kan ha skett 1861 el. 1863) i maj förliser norska barkskeppet Jens Larssen utanför Harskäret som vägrade lotshjälp av lotsen Wikströms fru som senare på 1980-talet blev souvenir som ”Grundsundamoran”.
Ur reglemente 1868: Lots uppassa å Harskäret vid inloppet till hamnen och emottaga fartygen utanför yttersta grunden. Vid lotsplatsen finns en däckad kronolotsbåt som möta fartygen på längre avstånd från kusten
1866- Lotsarna Johan Olof ”Janne” Wikström (d. 1865), ”Stor Matti” Mattsson och Pehr Ölund ( JO. Hannell låg svårt sjuk i lungsot) får anm. av lotsfördelningschefen Claes Adolf Gadelius (f. 1813) för underlåtelse att lotsa ångfartyget Daniel den 5 aug. på väg till Umeå från Stockholm. Wikström, som svårt felat även 1861 och 1863, bestraffas för tjänsteförsummelse och stryks ur lotsrullan.
1868 fick Skags lotsplats sin första kronolotsbåt. Innan dess användes endast lotsarnas egna segel och roddbåtar av varierande slag. Man fick överta en båt som tidigare varit stationerad på Rödkallens lotsplats. Den var byggd av ek samt 33 fot lång och 13 fot bred.
1878- Ny uppassningsstuga byggd 1878 och den äldre stugan ”Lill- Bönninga” ändrad till tvätt och bagarstuga
1881- Lotstitlar som kronolots, lotsålderman och sekundlots upphör och i stället införs på de större lotsplatserna överlots och vid de mindre lotsförman och i övrigt mästerlots, lots, extra lots och lotslärlingar. Kronolotsen Nils Erik Hållander f. 1837 omkommer vid lotsning.
1886- Den för Lotsverket behövliga andelen av Harskär jämte hamnen därintill har genom kontrakt med Ällö byamän för lotsverket förvärvats.
1902- Rikstelefonstation inrättas på lotsplatsen på Stora Haraskär. Sysslan som lotsorderman försvann i och med att telefonförbindelse till Örnsköldsvik installerades på mästerlots Erik Engströms initiativ.
1917- Skagslotsarna får en däckad motorkutter i furu m. 8 hkr Avance-motor (8 knop) fr. Sundins båtvarv i Docksta
1920 års båtbestånd:
1 däckad kutter byggd 1917 i ek, kravell, 9.9×2.7 med 10 hk Avance
1 motorbåt byggd 1916 i furu, klink, 7×2 med 3 hk Solomarin
1 motorbåt byggd 1916 i furu, klink 7.1×1.7 8 hk Penta
1 motorbåt byggd 1917 i furu, klink 8.2×2.2 med 3 hk Solomarin
1 segelbåt byggd 1910 i furu, klink, 6.8×2
1931- Richard Engström omkommer vid lotsning 28 okt.
1923- Tillhörde nedre Norra distriktet fram till detta år därefter Övre Norra
1935- Skagslotsarna får 15 sept. en ny däckad motorkutter av järn från Jerfeds Mek. Verkstad m. 50 hkr Bolindermotor. Före 1935 en ek-kutter som hade ”salong” i mitten. Den gick 8.30 in till Skagshamn för att hämta mjölk från bönderna och vänta på Knut Berglunds Skagsbuss med tidningar.
1937- indrogs issignalering samt fyrbelysning i lotshamnen. Är lotsplatsen bebyggd med fem hus, varav två är lotsverkets och fem privatägda.
1 januari 1938 ändrades namnet till Örnsköldsviks Lotsplats
1942- anordnades nytt vaktrum på vinden i lotsuppassningshuset på Harskäret.
1953-54 Flyttning av, den till Örnsköldsviks lotsplats hörande, lotsuppassning vid Skags udde till Skeppsmalen
1957- Lotsuppassningen vid Skag, tillhörande Örnsköldsviks lotsplats hörande lotsuppassning, flyttas från Harskäret utanför Skags hamn till Skagsudde vid Skeppsmalen. Lotsplatsen benämnes Skagsudde. Lotsbåtarna fick sin egen betongkaj i Skeppmalnes hamnbassäng. Sumpens träkaj på Skäret fick i stället härbärgera fritidsbåtar.
1959- 1 dec. omkommer mästerlotsen Torsten Grundberg i samband med bärgningsfartygets Titans förlisning.
| Efternamn | Förnamn | Förnamn | Född | Antagen | Avsked | Död | Övriga Lotsplatser |
| Augustin/Andersson | August | 1864 | 1885 | 1923 | |||
| Grund | Anders | August | 1838 | 1876 | 1915 | ||
| Grund | Axel | 1875 | 1897 | ||||
| Engström | Eric | 1852 | 1877 | 1916 | 1927 | ||
| Engström | Teodor | 1870 | 1890 | 1919 | |||
| Engström | Erik | Rickard | 1883 | 1899 | 1931 | 1931 | |
| Engström | John | Nikolaus | 1887 | 1906 | |||
| Engström | Olof | Tycho | 1895 | 1913 | |||
| Engström | Fridolf | 1891 | 1911 | Örnsköldsvik | |||
| Engström | Teodor | 1889 | 1907 | 1940 | Jernäs | ||
| Erichsson | Peer | 1725 | |||||
| Grundström | Joel | Ola | 1900 | 1926 | |||
| Hannell | Johan | Jonte | 1810 | 1826 | 1868 | ||
| Hollander | Eric | Wilhelm | 1832 | ||||
| Hållander | Nils | Erik | 1837 | 1855 | 1881 | ||
| Jöransson | Nils | 1690 | |||||
| Lindström | Carl | Johan | 1848 | 1884 | 1915 | 1938 | |
| Lundqvist | Johan | 1848 | 1869 | Agö | |||
| Lundqvist | Birger | Johannes | 1902 | 1921 | 1932 | Örnsköldsvik | |
| Mattson | Stor Matti | 1864 | |||||
| Nordin | Erik | Gustav | 1907 | 1925 | Örnsköldsvik | ||
| Nordlund | Jonas | Teodor | 1875 | 1897 | 1933 | Örnsköldsvik/Ulvö | |
| Norlin | Carl | Robert | 1852 | 1875 | Örnsköldsvik | ||
| Norlin | Karl | Fredrik | 1891 | 1906 | Örnsköldsvik | ||
| Olofsson | Erich | 1725 | |||||
| Olofsson | Peer | 1725 | |||||
| Olsson | Gustav | Holger | 1907 | 1926 | |||
| Persson | Erich | 1690 | |||||
| Sjöblom | Erik | 1905 | 1921 | Örnsköldsvik | |||
| Sundin | Petrus | 1889 | 1915 | Sundsvall | |||
| Wahlström | Axel | Arvid | 1892 | 1912 | Härnö/Ö-Vik | ||
| Wikström/Olsson | Johan | Olof | 1800 | 1820 | 1866 | ||
| Wågström | Knut | Abraham | 1891 | 1912 | 1954 | Övik/Furus./Sandh./Dalarö | |
| Wågström | Joel | 1877 | 1894 | Örnsköldsvik | |||
| Öberg | John | Axel | 1896 | 1919 | 1931 | Örnsköldsvik | |
| Öberg | Erik | Axel | 1902 | 1925 | Örnsköldsvik | ||
| Öberg | Erik | Viktor | 1869 | 1891 | 1929 | 1945 | |
| Ölund | Pehr | 1864 |
