Hättans lotsplats

Hättans lotsutkik. Foto: Thors fotoblogg

Platsen anlades mitten, senare halvan av 1700 talet. Nedlagd 1902 och blev uppassningsplats under Marstrand. Personalen överfördes till Marstrands lotsplats.

Hättan fanns ej med i 1744 års rulla.

Ur reglemente 1799: Under lotsuppsyningsman för Marstrands fördelning lyder Hättans lotsplats med 1 lotsålderman, 4 ord lotsar, 4 utlärda ord lotsdrängar, 2 utlärda reserv lotsdrängar och 4 lotslärlingar. Lotsningsområdet: Lotsarna uppassa vid Hättan och utlotsa till sjöss dessutom till Rörholmen, till Marstrand, till Stora Askerön även till Brattön.

Ur rulla 1817: Lotsålderman E. Berg
Ord. Lotsar: P.Handsson, P. Berndtsson samt A. Hansson
Ord. lotsdräng: P. Jacobsson, A. Olsson, A. Andersson
Res. Lotsdräng: A. Pettersson, E. Rasmundsson
Lotslärling: N. Jonsson, L. Olsson, A. Berg, C. Rasmundsson

Ur reglemente och Förordning 1863: Lotsningsområde: Från Hättan till Marstrand resp Rörholmen eller Långö, Klädesholmen, Brattön, Stora Askerön samt till och från sjön.

1894 och 1897 års lotsar

Lotsförman: Nils Christiansson f 1825 anställd 1855

Mästerlots: August Larsson f 1838 anställd 1861

Mästerlots: Niklas Christiansson f 1841 anställd 1860

Lots: Johan Fredrik Hättander f 1868 anställd 1890

Lotslärling: Christian Nilsson f 1859 anställd 1876

Lotslärling: Johan Fredrik Rutgersson f 1868 anställd 1890

1908 byggdes nytt utkikshus å Hättan

Följande saxat ur GP. 2006

Rune Devert med 40 år på Hättan som mer än bara sommarboende kan det lilla röda husets historia, högst däruppe på berget. Det här är den gamla lotsutkiken som byggdes 1908 efter det att lotsarna klagat på förhållandena med den gamla lotsutkiken. Nu fick de ett litet hus med utsikt åt söder, väster och norr och med en kakelugn de kunde värma sig vid.
Som många andra öar, samhällen och större öar har Hättan en historia som hämtar kraft i sillperioden från mitten av 1700-talet.
Alla segelfartyg som anlände västerifrån eller som fullastade skulle ge sig av utåt, mot väster, behövde lots. På Hättan blev det därför en lotsplats vid ungefär samma tid.
Nere vid den lilla hamnen byggde lotsarna några boningshus. De mindre väl sedda tullarna fick bygga sina hus ut mot Älgö gavel.
Det röda, väl underhållna lotsutkiken på Hättan, är nu i händerna på öns samfällighetsförening
I dag är alltså det lilla huset på toppen av berget ett museum i mikroformat. Här finns de fullskrivna gästböckerna med hälsningar från Sverige och stora delar av Nordeuropa. Här finns fönstren med den lilla metalluckan i varje fönster där lotsarna kunde skicka ut sina tubkikare för att se om det väntade fartyget signalerat att de ville ha lots.
Då fick lotsdrängarna ta promenaden ned till hamnen för att få tag på den lots som stod i tur för nästa seglats upp mot Uddevalla eller Stenungsund. Hade man tur tog det en vecka innan lotsen via hästskjutsar och mindre båtar kunde ta sig till Älgöns nordsida och kalla på hjälp för att få tag på den sista båttransporten tillbaka till Hättan.