Lotsplatsen finns inte med 1744, 1799 ej heller i 1817 års rulla eller 1820 års reglemente.
Troligen tillkom den 1856 när hamnen stod klar. Stationen lades ned den 1 februari 1907
Ur reglemente och Förordning 1863 finner vi: Engelholms lotsplats tillhör Södra lotsdistriktet Landskronas fördelning fram till 1881 då det övergår till Malmö fördelning.
Lotsningsområde: Från Engelholm till Halsahamn respektive Skepparkroken , Torekov samt till sjöss eller från sjön.
1867 4 maj omtalas omkomne kronolotsen B Jönsson och lotsen Svante Larssons död 3 juli 1895
Mästerlots August Bengtsson blev platsen siste lotsförman, Tillförordnad 30/2 1906
Ur rulla 1894:
Lotsförman Gustaf Bernhard Gudmundsson född 1838 anställd 1866
Mästerlots: August Bengtsson född 1848 anställd 1867
Lots: August Svensson född 1856 anställd 1885
Antal lotsningar 1906 var enbart till och från Engelholm och endast 19 st. (Apr 3, maj 3, juni 3, juli 3, aug 4, sep 2, okt 1 )
Vanlig last var export av glassand
(Kiselrik glassand är en typ av sand som huvudsakligen består av kvarts (kiseldioxid). Den har hög renhet och lämpar sig väl för framställning av glas och behöver värmas upp till minst 1700 grader vilket smälter kvarts till flytande massa. Glassand används även i sandblästringskabiner för att rengöra och polera ytor utan att skada materialet. Den är också populär inom bygg- och anläggningsindustrin.)
Vanlig befraktning av glassand gick med segeljakten Två Bröder med kapten Olsson ombord och destination Kungälv.
Tegelrör var även det en vanlig exportvara, och importen under 1906 bestod mest av kalksten.
Lotsavgifterna gav totalt 80 kr i lotspengar och 19 kr i hemvägsavgift
Lotsarna var även delaktiga i skötseln och driften av fyren/fyrarna (se fyrwiki)
Lotsstationen var lokaliserad i Hamnhuset
1885 den 10 juni strandade nederländska koffen WINSUM OBERGUM från Groningen strax söder om Engelholms hamn under hård NNV storm varefter lotsförmannen biträdd av två lotsar och två andra personer under ögonskinlig livsfara utgick med lotsbåten och lyckade efter svåra ansträngningar från det av havet överspolade vraket rädda och ilandföra fartygets hela besättningen om fem man Den raska handlingen belönades av Lotsstyrelsen med 100 kr
Följande information från Johan Brinck:
Varför hade Ängelholm en hamn?
I Karl Enghoff, Ängelholm 1516–1916, sid 368–371, finns en utredning av politiken bakom hamnen, som anför Öresundstullen som en bidragande orsak, och bygget kopplat till en järnväg från Skälderviken österut i Skåne.
I Ängelholm, en hembygdsbok, 1993, skriver Claes Sturm på sid 94 och framåt om tillkomsten av Engelholms hamn–Skälderviken, hamnbygget och vad som blev resultatet, dvs de första decenniernas handel och sedan järnvägens ankomst.
Vilka var hamnarna som det lotsades på i Skälderviken?
Skepparkroken som var etablerat sedan minst 1600-talet var, tillsammans med Grytskär, de äldre hamnplatserna. Skepparkrokens hamn betjänade huvudsakligen Engeltofta och Ängelholm. Skepparkroken förlorade all sjöfartsbetydelse när Engelholms hamn stod klar.
Halsahamn låg vid Jonstorp, och var tydligen inte helt oviktig när det gällde att undvika Öresundstullen. Grytskär (Grytehamn, Grytan) användes för bondesjöfart och vedfrakter i varje fall till dess att Skåne blev svenskt.
Gryts läge var en viktig hamn på Skäldervikens norra kust. Gryts läge låg utanför Stora Hult söder om öarna Grytskär. Gryts läge (även kallad Grytehamn eller Grytan) var en viktigt hamn för att skeppa ved till Danmark på 1500- och 1600-talet.
Halsa hamn, låg nära Jonstorp och finns fortfarande med på kartor (Halsahamn). Halsa hamn fungerade tidvis som hamn för Helsingborg. Hamnen gjorde det möjligt, för fartyg som kom norrifrån med varor till Helsingborg, att slippa betala öresundstull till danskarna. På 1780-talet gjordes en seriös utredning om att gräva en kanal från Råå till Halsa hamn. Kostnaden beräknades till över 17 miljoner riksdaler. Projektet påbörjades aldrig.
Arild var en annan viktig hamn på sydsidan av Skälderviken.
Engelholms hamn, som färdigställdes 1856, konkurrerade ut Skepparkroken som hamn. Eftersom Öresundstullen upphörde 1857 och järnvägen kom blev dock hamnens storhetstid kort. Hamnbolaget gick i konkurs 1896.
En text om dessa hamnar finns här: https://ragnarl.wordpress.com/2009/12/19/hamnar-i-skalderviken-1716/
Vad skeppades ut respektive in till hamnen?
I Claes Sturms text, se ovan, nämns på sidan 100 exempel på varor! Den viktigaste utförsel varan under alla hamnens goda år var spannmål, främst havre, som skeppades till England.
Järnvägens koppling till hamnen
Järnvägen kom till Engelholms hamn 1885, och då var hamnen nog redan på fallrepet: spannmålsutförseln hade fått konkurrens från USA och Ryssland, och det var problem med igensandning. Västkustbanan drogs dock alldeles intill hamnen, så det var inget stort problem om man ville lasta mellan båtar och tåg.
Lotsar vid Engelholms lotsplats
| Efternamn | Förnamn | Förnamn | Född | Antagen i lotsverket | Död |
| Bengtsson | August | 1848 | 1867 | 1929 | |
| Jönsson | Bengt | 1812 | 1863 | 1867 | |
| Larsson | Svante | 1863 | 1895 | ||
| Gudmundsson | Gustaf | Bernhard | 1838 | 1866 | 1908 |
| Svensson | Johan | August | 1859 | 1885 | 1942 |
| Andersson | Johan | Birger | 1848 | 1867? | 1885 |
Stor mängd original dokument finns samlat hos Skeldervikens byalag (www.skelderviken.se) varifrån mycket av denna information är hämtad!
Några spännande dokument nedan från byalaget samlingar:
Övriga händelser:
22/7 1899 Lotsstationen vid Engelholms hamn därjämte fyrhus samt räddningsattiraljer inspekterades av lotskapten H. Ramsten från Malmö, vilken anlände till hamnen med lotsångaren Malmö.
1872 Lotspremier till kronolotsen G.B. Gudmundsson och lotsen J B Andersson samt övriga som räddat besättningsmedlemmar från slupen ”Pilen”, som drivit i land vid norra Engelholms hamn.