F\u00f6rord av Erik Severin, fd GD i Sj\u00f6fartsverket.<\/p>\n
\u00c5r 1696 utgavs en f\u00f6rordning om lotsv\u00e4sendet i Sverige och Finland. Den \u00e4r dagtecknad den 19 september och utf\u00e4rdad p\u00e5 n\u00e5dig befallning.<\/p>\n
I 17 paragrafer angavs vad lotsen skulle iakttaga under sin \u00e4mbetsut\u00f6vning. Lotsen skulle avl\u00e4gga trohetsed inf\u00f6r sittande r\u00e5dhusr\u00e4tt. Eden bekr\u00e4ftades med namnunderskrift och handlingarna f\u00f6rvarades p\u00e5 lotskontoret och plockades fram vid f\u00f6rekommande behov.<\/p>\n
Lotsningen sorterade vid den tidpunkten under amiralitetskollegiet, men \u00e5r 1798 \u00f6verf\u00f6rdes tillsynen av b\u00e5k- och lotsinr\u00e4ttningarna till styrelsen \u00f6ver armens flotta. \u00c5r 1872 flyttades lotsv\u00e4sendet till ett nyinr\u00e4ttat civilt verk.<\/p>\n
Lotsv\u00e4sendet passerar allts\u00e5 n\u00e4sta \u00e5r en milstolpe (1972 red. anm.) i sin utvecklingshistoria.<\/p>\n
I 1696 \u00e5rs lotsordning anges best\u00e4mmelser f\u00f6r lotsningen i Finland och Sverige men lotsning f\u00f6rekom tidigare utan best\u00e4md ordning. Endast vissa plakater fanns. Lotsningen utf\u00f6rdes av sk\u00e4rg\u00e5rdsbor mot betalning i form av uppl\u00e5tna lotshemman eller likvid i form av salt eller spannm\u00e5I. Ofta var det bisysslor med betalning i naturaf\u00f6rm\u00e5ner. Men n\u00e4r lotsningen utbyggdes efter hela sk\u00e4rg\u00e5rden ans\u00e5gs tidpunkten vara inne att utf\u00e4rda ett reglemente omfattande all lotsningsverksamhet.
\nDenna lotsordning i Finland och Sverige \u00e4r ett f\u00f6rs\u00f6k att \u00e5stadkomma en ordning f\u00f6r lotsningen.<\/p>\n
\u00c5r 1696 utg\u00f6r allts\u00e5 ett betydelsefullt \u00e5r i lotsningens historia.<\/p>\n
Lotsens yrke var s\u00e4rpr\u00e4glat. Han levde i avskildhet i sk\u00e4rg\u00e5rden. Yrket gick ofta i arv genom att sonen tog vid, n\u00e4r fadern slutade. En m\u00e4sterlots i Landsort \u00e4r tolfte generationen i en sl\u00e4kt fr\u00e5n 1600-talet. Andra liknande exempel finns. Kring s\u00e5dana yrken skapas m\u00e5nga traditioner.<\/p>\n
Numera \u00e4r lotsarna l\u00f6neanst\u00e4llda med reglerad arbetstid. Det gamla lotslaget med lotslott har ersatts med en tidsenlig arbetsorganisation.
\nOmst\u00e4llningen fr\u00e5n gammalt till nytt inom yrken med sekelgamla traditioner sker inte friktionsfritt. Konvulsioner uppkommer. N\u00e5got av detta har vi upplevt inom lotsk\u00e5ren.<\/p>\n
Lotsordningen ansluter till Karl XI:s sj\u00f6lag. Den lagen ans\u00e5gs p\u00e5 sin tid vara den modernaste i Europa. I sjunde kapitlet stadgades vad ledsagaren – dvs. lotsen – hade att utf\u00f6ra.
\n1600-talets sj\u00f6fart utf\u00f6rdes under sv\u00e5ra betingelser i olika avseenden. Farledsutm\u00e4rkningen var bristf\u00e4llig och segelfartygen var heller inte stora.<\/p>\n
Seglatsen genom tr\u00e5nga sk\u00e4rg\u00e5rdar blev v\u00e5dliga \u00e4ventyr. Olyckornas antal var m\u00e5nga. Den fortsatta f\u00e4rden \u00f6ver haven blev \u00e4ven strapatsrik genom segelfartygens starka vindberoende. Sveriges f\u00f6rbindelser med fr\u00e4mmande l\u00e4nder \u00f6kade. De m\u00e5nga krigen med handelsblockader kunde inte hindra exporten av tj\u00e4ra och beck. Snarare steg exporten under krigsperioder. Det svenska stormaktsv\u00e4ldet kr\u00e4vde omfattande sj\u00f6f\u00f6rbindelser med staterna kring \u00d6stersj\u00f6n.<\/p>\n
1696 \u00e5rs lotsordning ger glimtar fr\u00e5n sj\u00f6farten i \u00e4ldre tid. Spr\u00e5ket \u00e5r \u00e5ldrigt och sv\u00e5rf\u00f6rst\u00e5eligt men \u00e5terges \u00e4ndock i ursprungligt skick. Med hj\u00e4lp av denna ordning kan utvecklingen p\u00e5 visst s\u00e4tt m\u00e4tas.<\/p>\n
Tidigare har 1798 \u00e5rs lotsordning nytryckts, De b\u00e5da f\u00f6rordningarna tillsammans ger bilder av hur lotsningen gick till under segelfartygens epok i svensk sj\u00f6fart.<\/p>\n
Stockholm den 3 December 1971<\/p>\n
Erik Severin<\/p>\n
<\/p>\n
KONGL. MAJ:TS F\u00d6RORDNING
\nang\u00e5ende
\nLOTSV\u00c4SENDET I SVERIGE OCH FINLAND<\/p>\n
Given Stockholm den 19 september 1696
\nefter Kongl. Maj:ts n\u00e5digste befallning
\nTryckt i Karlskrona av Kongl. Amiralitetets
\noch Blekinge provinsboktryckare Johan Ludvig Happenius<\/p>\n
Kongl. Maj: ts N\u00e5dige f\u00f6rordning och reglemente, ang\u00e5ende lotsv\u00e4sendet i Sverige och Finland<\/u><\/strong><\/p>\n I den stund lotseriet merendels \u00f6ver allt h\u00e4r i Sverige och Finland nu mera s\u00e5 inr\u00e4ttat \u00e4r, att vissa lotsar icke allenast vid inloppen \u00e5t alla sj\u00f6st\u00e4der och hamnar, utan j\u00e4mv\u00e4l mest igenom hela sk\u00e4rg\u00e5rden, d\u00e4r n\u00e5gon sj\u00f6fart \u00e4r, f\u00f6rordnade blivit, vilka de trafikerande och sj\u00f6farande betj\u00e4na och v\u00e4gleda skola, varandes ock under Kongl- Maj:ts amiralitetets kollegi disposition, styresman kaptenen vid amiralitetet en special direktion, \u00f6ver hela lotsv\u00e4sendet anf\u00f6rtrodd, samt en inspektor i Stockholm tills\u00e4tter, som skall hava inseende p\u00e5 lotseriets riktiga f\u00f6rvaltning i de Stockholmske sk\u00e4rg\u00e5rdarna, tillika med n\u00f6dige uppsynings- och lots\u00e5lderm\u00e4nnen p\u00e5 var ort, vilka samtliga s\u00e5 v\u00e4l som lotsinspektoren i Stockholm av Kongl. Maj:ts amiralitets collegio och bemelte styresman kapten dependera b\u00f6re; allts\u00e5 har Kongl. Maj:ts p\u00e5 det lotsverket m\u00e5 kunna h\u00e5llas i dess riktigare skick och g\u00e5ng, samt var och en dess b\u00e4ttre vet sin plikt d\u00e4r vid, f\u00f6rutan det att beh\u00f6rige plakater, lotsv\u00e4sendet ang\u00e5ende redan anno 1672 samt 1687 utg\u00e5ngne \u00e4ro, \u00e4n ytterligare s\u00e5 till lotsarnes som officerarnas och skepparnas samt fler vilka av lotsarna betj\u00e4nta bliva, icke mindre \u00e4n lotsinspektorens i Stockholm samt uppsynings- och lots\u00e5lderm\u00e4nnens efterr\u00e4ttelse, vad som f\u00f6Ijer, upps\u00e4tta och f\u00f6rfatta l\u00e5tit.<\/p>\n Lotsm\u00e4nnens egentliga plikt<\/p>\n \u00a7 1<\/strong><\/p>\n Skola alla de som till lotsar antages och f\u00f6rordnas f\u00f6rst och fr\u00e4mst vara nationella svenska unders\u00e5tar, och utav uppsynings- och \u00e5lderm\u00e4nnen uti lotsarnas av det distriktet de lyda under, n\u00e4rvaru, om sin kapacitet examinerade, och av dem s\u00e5 v\u00e4l som lotsarna approberade och gode erk\u00e4nde, eftersom ock lotsarnas plikt \u00e4r, att kavera f\u00f6r s\u00e5dana nya lotsar, att de till lotsningen finnes kapabel, innan de av lotsinspektoren och uppsyningsmannen eller \u00e5lderm\u00e4nnen m\u00e5ge f\u00f6resl\u00e5s, s\u00e5som om allt s\u00e5dant uti lotsinspektorens och uppsynings- samt \u00e5ldermansinstruktionen vidlyftigare f\u00f6rm\u00e4lt \u00e5r, varandes s\u00e5dane lotsm\u00e4n d\u00e4r j\u00e4mte, n\u00e4r de tr\u00e4da i tj\u00e4nsten, f\u00f6rpliktade strax vid en sittande r\u00e5d i st\u00e4derna eller p\u00e5 landet med hand \u00e5 bok, avl\u00e4gga deras trohedsed och efter detta f\u00f6ljande formul\u00e4r.<\/p>\n Lotsed<\/p>\n Jag N,N. f\u00f6rordnad Kronans lotsman i N.N. lovar och sv\u00e4r vid Gud och hans heliga evangelium, att jag vill och skall f\u00f6r min r\u00e4tta arvkonung hava och h\u00e5lla den storm\u00e4ktigaste Konung och Herre, herr Karl den XI, Sveriges, G\u00f6tes och Vendes Konung, storfurste till Finland, hertig uti Sk\u00e5ne, Estland, Livland, Karelen, Bremen, Verden, Stettin, Pommern, Cassuben och Venden, furste till R\u00fcgen, herre \u00f6ver Ingermanland och Wismar; s\u00e5 ock pfalzgreve vid Rhen i Bayern, till G\u00fclich, Kleve och Bergen hertig; och efter hans Kongl. Maj:ts d\u00f6delige fr\u00e5nf\u00e4lle, det Gud n\u00e5deligen f\u00f6rdr\u00f6je! Hans Kongl. Maj:ts h\u00f6gt\u00e4lskelige \u00e4kta br\u00f6starvingar, arvinge efter arvinge, som till f\u00f6ljd av det Kongl. husets fullkomlige arvsr\u00e4tt till riket, och efter successionsordningen b\u00f6ra komma att besitta den Kongl. tronen, och allts\u00e5 hans Kongl. Maj:ts min allern\u00e5digste Konung och Henne, dess h\u00f6gt\u00e4lskelige gem\u00e5l min allern\u00e5digste drottning samt h\u00f6gst bemelte Kongl. livsarvingar en huld, redelig och trogen unders\u00e5te vara, s\u00e5 att jag efter min yttersta f\u00f6rm\u00e5ga, i alla m\u00e5tto, skall f\u00f6lja och befordra hans Kongl. Maj:ts och dess riksgagn och v\u00e4lf\u00e4rd; men hindra och avv\u00e4rja hans Kongl. Maj:ts och dess rikes skada och f\u00f6rd\u00e4rv samt i tid tillk\u00e4nnagiva och varna, d\u00e4r jag s\u00e5dant f\u00f6rnimmer \u00e5f\u00e4rde vara, d\u00e4r hos skall jag denne min anbefallte lotsmanstj\u00e4nst, efter hans Kongl. Maj:ts publicerade, lotsordning, i allt det mig d\u00e4rigenom injungerat och anbefalt \u00e4r, s\u00e5 mycket m\u00e4nskligt och m\u00f6jligt \u00e4r, efterkomma och fullg\u00f6ra, och icke det ringaste, varken f\u00f6r en eller annan orsak d\u00e4rifr\u00e5n avtr\u00e4da, skolandes ock j\u00e4mte vaksamt, nyktert och flitigt uppassande upp\u00e5 sj\u00e4lva lotsandet, alltid ju mer och mer g\u00f6ra mig f\u00f6rfaren om mitt r\u00e4tta lotsfarvatten j\u00e4mv\u00e4l ock om de p\u00e5 sidorna liggande grunden, att jag m\u00e5 kunna, n\u00e4r som beh\u00f6ves, helst med foglig vind och i klart v\u00e4der betj\u00e4na de trafikerande med loverandet, uppr\u00e4ttandes mine tillb\u00f6rlige remmere och prickar i r\u00e4ttan tid, och dem allt stadigt vid makt h\u00e5llandes; utan allt detta skall jag ock intet underr\u00e4tta n\u00e5gon fr\u00e4mmande, varken om del ordinarie farvattnet och dess grund eller beskaffenhet, mindre om de extraordinarie leder och farter.<\/em><\/p>\n In summa: jag skall mig uti denne min anbefallte tj\u00e4nst s\u00e5 uti det som den publicerade lotsordningen mig tillbinder, som det hans Kongl. Maj:t sj\u00e4lv, eller \u00e5 dess v\u00e4gnar dess amiralitets kollegium, styresmans kapitainen och lotsdirekt\u00f6ren, s\u00e5 ock lotsinspekt\u00f6rens samt \u00e5lderm\u00e4nnen, till hans Kongl. Maj:ts tj\u00e4nst, mig bjudandes och befallande varda, s\u00e5 skicka och f\u00f6rh\u00e5lla som en trogen och \u00e4rlig Kongl. Maj:ts unders\u00e5te \u00e4gnar och anst\u00e5r, och jag det inf\u00f6r Gud, h\u00f6gstbem:te hans Kongl. Maj :t dess amiralitets kollegio samt val \u00e4rlig man vill och kan tryggerligen till ansvars st\u00e5nda; s\u00e5 sant mig Gud hj\u00e4lpe till liv och sj\u00e4l!<\/em><\/p>\n Vilken ed med sine egne h\u00e4nder eller bom\u00e4rken m\u00e5ste bekr\u00e4fta, skolandes ederna, en\u00e4r de s\u00e5ledes \u00e4ro undertecknade, av vederb\u00f6rande s\u00e4ndas till amiralitetet samt styresman kapitainen och lotsdirekt\u00f6ren, att varda uti styresman och lotskontoret f\u00f6rvarade.<\/p>\n Kongl. Maj:t har gjort en viss f\u00f6rordning icke allenast om lotsarna, huru m\u00e5nga de i var ort vara b\u00f6re, utan ock vad antal de av dr\u00e4ngar b\u00e5de utl\u00e4rde och i l\u00e4ran h\u00e5lla m\u00e5ste. Den \u00e5ligger dem att st\u00e4lla sig s\u00e5dant till all underd\u00e5nig efterr\u00e4ttelse, emedan och deras b\u00f6rder eller lotsl\u00f6ningar, som visa sig d\u00e4r till tr\u00f6ge och ovillige, f\u00f6r var utl\u00e4rd dr\u00e4ng, som f\u00f6r dem ett \u00e5rs f\u00f6rlopp efter det dato denne f\u00f6rordningen bliver publicerad, kan fela. En tredje part, och f\u00f6r en dr\u00e4ng i l\u00e4ran, n\u00e4r den mankerar, en fj\u00e4rde part, p\u00e5 s\u00e4tt och vis som uti lotsinspektorens och uppsynings- samt \u00e5ldermannens instruktion f\u00f6rm\u00e4lt finnes, skall bliva indragen s\u00e5 l\u00e4nge som de \u00e4ro dess like dr\u00e4ngar f\u00f6rutan, b\u00f6randes j\u00e4mv\u00e4l dr\u00e4ngarna, en\u00e4r de utl\u00e4rt, innan de d\u00e4rf\u00f6r inskrivas, examineras p\u00e5 lika s\u00e4tt som ovanf\u00f6r om lotsarna f\u00f6rm\u00e4lt \u00e4r, huru vida de m\u00e5 finnas kapabel och kunna skattas f\u00f6r utl\u00e4rde, samt p\u00e5 den h\u00e4ndelsen, \u00e4ven vederb\u00f6rliga attester, d\u00e4r om till styresmans kapitainen och lotsdirekt\u00f6ren \u00f6vers\u00e4ndas, att h.an m\u00e5 f\u00f6rse dem med beh\u00f6rige dr\u00e4ngepass. De m\u00e5 sedan vara f\u00f6rpliktade att tj\u00e4na och l\u00e5ta bruka sig f\u00f6r lotsdr\u00e4ngar vid de orter, varest de lotsandet l\u00e4rt, och s\u00e5ledes hos den husbonden de s\u00e5dant utl\u00e4rt till det ringaste i fyra \u00e5rs tid efter det de utl\u00e4rt, utan att emot dess vilja begiva sig annorst\u00e4des i tj\u00e4nst. Om s\u00e5 h\u00e4nder att de efter fyra \u00e5rs f\u00f6rlopp har lust att tj\u00e4na hos n\u00e5gon annan lots, m\u00e5ste det ske d\u00e4r i nejden och p\u00e5 det farvattnet d\u00e4r de l\u00e4rt sin lotsning. Upp\u00e5 orter, d\u00e4r det sig prakticera l\u00e5ter, fram f\u00f6r andre vara n\u00e4rmast att tr\u00e4da titt ordinarie lotsmans tj\u00e4nster, d\u00e5 de bliva vakanta, vilken lotsdr\u00e4ng h\u00e4remot bryter, antingen det han inom fyra \u00e5rs f\u00f6rlopp begivit sig ifr\u00e5n sin r\u00e4tta husbonde till en annan lots, eller ock sedan han fyra \u00e5r: uttj\u00e4nt, begiver sig p\u00e5 annat farvatten \u00e4n i den ort och d\u00e4r han sitt lotseri l\u00e4rt, den samme skall igenom lagliga medel genast bliva igentagen. Skulle n\u00e5gon honom d\u00e4rtill lockat, s\u00e5 skall den som d\u00e4r medbetr\u00e4des, b\u00f6ta 40 mark silvermynt, varandes eljest lotsarna skyldige att f\u00f6rs\u00f6rja sina dr\u00e4ngar, medan de \u00e4ro i deras tj\u00e4nst, med beh\u00f6rig mat, dryck, kl\u00e4der och l\u00f6n, att de i brist d\u00e4rav, icke m\u00e5 hava orsak, att s\u00f6ka sig tj\u00e4nster hos andra; och ehuru v\u00e4l lotsdr\u00e4ngarna, f\u00f6r det \u00f6vrige icke alldeles, kan f\u00f6rbjudas, helst uti de orter d\u00e4r de inte kunna v\u00e4nta p\u00e5 successionen till ordinarie lotsmans ti\u00e4nster, att \u00f6vergiva lotstj\u00e4nsterna. Tager sig n\u00e5gon annan hantering f\u00f6re, vilket ger b\u00e4ttre utkomst, s\u00e5 m\u00e5 likv\u00e4l ingen lotsdr\u00e4ng som lotsandet beh\u00f6rigen utl\u00e4rt, utom f\u00f6reg\u00e5ngen kommunikation med Kongl. Maj:ts amiralitetet, och d\u00e4r, p\u00e5 vederb\u00f6rligt s\u00e4tt efter gjord ans\u00f6kning samt erh\u00e5llit tillst\u00e5nd, under vad villkor det d\u00e5 vara m\u00e5, tr\u00e4da utur lotstj\u00e4nsten. Eftersom och vid amiralitetets f\u00f6rst sk\u00e4rsk\u00e5das b\u00f6r, huruvida s\u00e5dant utan prejudice av Kongl. Maj:ts tj\u00e4nst kan l\u00e5ta g\u00f6ra sig, innan dem deras avsked beviljas, skolandes de ock, p\u00e5 s\u00e5dan h\u00e4ndelse, ett \u00e5r f\u00f6rut innan de \u00e4mnar avtr\u00e4da, skaffa en annan dr\u00e4ng i l\u00e4ran i sitt st\u00e4lle; begiver sig n\u00e5gon dessutom ur sin tj\u00e4nst och tager sig annan hantering f\u00f6re, plikte f\u00f6rste g\u00e5ngen med fem gatulopp och andre g\u00e5ngen med sju gatulopp och om han tredje g\u00e5ngen igen kommer, miste livet, och den som alldeles ur riket sig begiver och bortrymmer, straffas till livet d\u00e4r han ertappas.<\/p>\n \u00a7 2<\/strong><\/p>\n D\u00e4rn\u00e4st m\u00e5ste alle de som under lotsningen lyda, vara f\u00f6rpliktade att bo och vistas var p\u00e5 sin deputerade stad och st\u00e4lle, s\u00e5 l\u00e4nge seglationen och \u00f6ppet vatten varar, p\u00e5 det de st\u00e4dse m\u00e5 finnas s\u00e5 mycket n\u00e4rmare vid handen, och enkannerligen lotsm\u00e4nnen vid den stockholmske sk\u00e4rg\u00e5rden och leden, varest st\u00f6rsta trafiken \u00e4r och uppvaktningen, allt d\u00e4rf\u00f6r dess mera n\u00f6dig, medan de \u00e4nnu hemma och icke p\u00e5 styrning utkommenderade \u00e4ro, var dag och timma uppvakta och infinna sig, n\u00e4mligen de i Stockholm upp\u00e5 lotskontoret der sammast\u00e4des, och de \u00f6vrige var hos sine \u00e5lderm\u00e4n, att de alltid kunna vara till reds genast upp\u00e5 \u00e5lderm\u00e4nnens och andra vederb\u00f6randes ordres att g\u00e5 om bord, p\u00e5 det skepp och fartyg de bliva f\u00f6rordnade, ingalunda sig undanh\u00e5llandes p\u00e5 obekanta st\u00e4llen i staden eller hemma vid byarna och andra avl\u00e4gsna orter, d\u00e4r man dem icke finna kan, p\u00e5 det de si\u00f6farande, medelst deras f\u00f6rsummelse, ej m\u00e5 hindras uti deras resor, eftersom de ock, sedan de en g\u00e5ng \u00e4ro kommenderade ombord p\u00e5 skeppen och farkosterna, d\u00e4r de stadigt b\u00f6ra f\u00f6rbliva, till dess de g\u00e5 till segels, njutandes i emellertid ifr\u00e5n den stund de kommit ombord och s\u00e5 l\u00e4nge deras lotsning p\u00e5g\u00e5r, sitt underh\u00e5Il av ordinarie kost och dryck som ombord vankas- om ber\u00f6rde lotsar s\u00e5ledes ej l\u00e5ter finna sig till st\u00e4des i sin f\u00f6rordnade ort, samt p\u00e5 beh\u00f6rigt st\u00e4lle uppvaktar, utan sig motvilleligen undanh\u00e5ller och den resande f\u00f6rsummar, helst vid god vind, b\u00f6te f\u00f6r var timma en daler silvermynt, men bliver han alldeles ute, s\u00e5 att en annan lots m\u00e5ste tagas i st\u00e4llet, b\u00f6te f\u00f6rsta g\u00e5ngen fem daler silvermynt, och den andra g\u00e5ngen tio daler dito mynt. B\u00e4ttrar han sig \u00e4nd\u00e5 intet, utan kommer oftare igen, den samme skall, efter som f\u00f6rsummelsen \u00e4r till, arbitraliter straffas, vilket ocks\u00e5 \u00e4r till f\u00f6rst\u00e5endes om lotsarna p\u00e5 de andre orterna vid st\u00e4derna samt alle in- och utloppen, som s\u00e5 n\u00e4r \u00e5ldermannen deras hemvist hava, att de sig hos dem dageligen infinna kunna, skolandes eljest de som l\u00e4ngre avl\u00e4gsne \u00e4ro, att de ej hinna p\u00e5 detta s\u00e4ttet dageligen uppvakta hos \u00e5ldermannen, d\u00e4r emot p\u00e5 deras sida var i sin ort flitigt uppassa och uppvakta p\u00e5 den tillkommande styrningar, p\u00e5 det ingen trafikerande som dem beh\u00f6ver, m\u00e5 igenom deras f\u00f6rsummelse komma att uppeh\u00e5llas, med mindre de p\u00e5 f\u00f6rber\u00f6rde s\u00e4tt, d\u00e4rf\u00f6r straffade blir.<\/p>\n \u00a7 3<\/strong><\/p>\n Och som alla lotsar b\u00f6ra vara deras tillf\u00f6rordnade f\u00f6rm\u00e4n uti allt h\u00f6rsamme och lydige, s\u00e5 skole de ock i synnerhet, en\u00e4r de av dem antingen uppg\u00e5 Kongl. Maj:ts egne, eller privata skepp och farkoster, efter som var och en kan vara kapabel till, likm\u00e4tigt den f\u00f6rordning d\u00e4r p\u00e5 var ort gjord \u00e4r, bliva ordinerade till att styra, godvilligt slikt efterkomma, utan att underst\u00e5 sig till v\u00e4gra s\u00e5dant eller beg\u00e4ra, mindretaga n\u00e5got annat skepp, \u00e4n dem tillf\u00f6rordnat \u00e4r. S\u00e4tter sig n\u00e5gon d\u00e4r emot, och icke g\u00e5r med det skepp honom befallt blivit, utan tager ett annat emot order efter eget godtycke, den samme skall f\u00f6rsta och andra g\u00e5ngen b\u00f6ta 10 daler silvermynt, men sker det oftare, plikte med gatulopp.<\/p>\n \u00a7 4<\/strong><\/p>\n Sedan skola i synnerhet alie de lotsar, sorn bo vid yttersta inloppen, st\u00e4dse hava utsikt till si\u00f6ss, och tidigt f\u00f6rut giva stor akt upp\u00e5 de utifr\u00e5n sj\u00f6n kommande skeppen och farkosterna, att de i god tid kunna m\u00f6ta dem i sj\u00f6n utanf\u00f6r inloppen, f\u00f6rr\u00e4n de m\u00e5 hava n\u00e5gon fara av de yttersta grunden, sammaledes ock samtliga de andre lotsarna i heta sk\u00e4ren flitigt uppassa var p\u00e5 sin ort, s\u00e5 att de kunna hos dem ankommande skeppen och fartygen i tid m\u00f6ta, och efter sin plikt och b\u00f6rd emottaga och lotsa, till vilken \u00e4nda de ock var i sin ort med gode och tj\u00e4nliga b\u00e5tar samt dugliga segel och redskap, m\u00e5ste vara f\u00f6rsedda att m\u00f6ta skeppen vid inloppen, s\u00e5 v\u00e4l s\u00f6cken- och helgedagarna, hava s\u00e5 mycket folk hemma, allt de n\u00e4r s\u00e5 beh\u00f6ves, kunna hj\u00e4lpa lotsen ombord. Sker annorlunda, och att de s\u00e5dant f\u00f6rsumma, eller ock intet s\u00f6ka, efter h\u00f6gsta m\u00f6jligheten i tid, att m\u00f6ta skeppen och fartygen, samt komma dem ombord, utan att d\u00e4rav n\u00e5gon skada timar, vare lotsen, om det \u00e4r ett couffardie skepp, f\u00f6rpliktat av sin egendom, att ers\u00e4tta skadan. Orkar han ej botum, plikte med gatulopp efter straffordningen. Men om n\u00e5gon Kongl. Maj:ts farkost av s\u00e5dant f\u00f6rsummande tager n\u00e5gon verklig skada, och likv\u00e4l bliver beh\u00e5llen ers\u00e4tta skadan som av slikt hans v\u00e5llande timade, l\u00f6pe tre g\u00e5nger gatulopp. Men bliver n\u00e5gon Kongl. Maj:ts farkost alldeles f\u00f6rsatt, miste han livet, sker ock ingen skada, skall lotsen \u00e4nd\u00e5, n\u00e4r han s\u00e5lunda befinnes hava varit f\u00f6rsummelig, och det \u00e4r couffardieskepp, l\u00f6pa tvenne g\u00e5nger gatulopp, men om det \u00e4r Kongl. Maj:ts skepp, plikte med trenne gatulopp.<\/p>\n \u00a7 5<\/strong><\/p>\n S\u00e5 snart lotsmannen \u00e4r kommen ombord, b\u00f6r han genast efterfr\u00e5ga huru djupt skeppet g\u00e5r och vad man\u00e9r det har i seglandet, samt med all flit och nykterhet passa p\u00e5 rodret, havandes skepparen honom vad lotsningen ang\u00e5r, intet att befalla eller emots\u00e4ga. P\u00e5 det h\u00f6gsta skall han beflita sig till r\u00e4tteligen kommendera och regera sitt skepp, samt s\u00e5 v\u00e4l uti seglande, lovererande, som ankrande, r\u00e4tta sig efter hans beg\u00e4ran och den tidige varning och undervisning han honom om leden och grunden samt farvattnet givet. G\u00f6r han det icke, komme allt vad d\u00e4r av tima kan, p\u00e5 hans ansvar. Men h\u00e4nder olycka p\u00e5 varjehanda s\u00e4tt igenom lotsens f\u00f6rseende antingen av oaktsamhet, okunnighet eller fylleri, samt annat slikt hans v\u00e5llande, vare underkastat samma straff som i f\u00f6reg\u00e5ende 4 \u00a7 \u00e4r ansatt p\u00e5 dess motvilligtvis beg\u00e5ngne f\u00f6rsummelse, att i tid m\u00f6ta skeppen och fartygen. J\u00e4mte detta varda ock lotsm\u00e4nnen h\u00e4rigenom allvarligen f\u00f6rbjudne, att kolludera med skepparna om fotetalet av skeppets djupliggande, samt med skepparna att f\u00f6rtiga och undand\u00f6lja n\u00e5gon fot, och angiva skeppen eller farkosterna l\u00e4ttare g\u00e5ende, \u00e4n de egenteligen finnes, d\u00e4r med att skackra penningar i sin pung, vetandes att om lotsarna med slikt underslef bliver betr\u00e4dd den skall straffas d\u00e4rf\u00f6re som f\u00f6r annan tjuvnad.<\/p>\n \u00a7 6<\/strong><\/p>\n Och emedan d\u00e4r p\u00e5 ej ringa makt ligger att remmare och prickar, samt andre m\u00e4rken av humplar, v\u00e5l, kasar och skogstoppar med mera s\u00e5dant som lotsm\u00e4nnen till r\u00e4ttelse och undervisning vid deras styrning tj\u00e4na b\u00f6r, allt stadigt underh\u00e5llna och utan \u00e4ndring konserverade bliva, m\u00e5ste samtliga lotsarna (de i Stockholms stad undantagna vilka, emedan de sitta p\u00e5 en mycket kostsammare ort \u00e4n de andre deras kamrater i den stockholmska sk\u00e4rg\u00e5rden, d\u00e4rf\u00f6r befriade \u00e4r) var i sitt distrikt efter den f\u00f6rdelning dem emellan av \u00e5lder d\u00e4r om gjord varit, st\u00e4dse alle grunden med slike prickar och remmare samt andra tecken utm\u00e4rka, dem samme stadigt uti deras r\u00e4tta rum och skick vid makt h\u00e5lla, intet till\u00e5tandes att de m\u00e5, p\u00e5 n\u00e5got s\u00e4tt rubbade och avh\u00e4nde varda, utan s\u00e4ttandes och inr\u00e4ttandes alltid nya och andra prickar och m\u00e4rken i st\u00e4llet igen, en\u00e4r de f\u00f6rre antingen av isg\u00e5ng eller storm eller annan tillf\u00e4Ilighet f\u00f6rkomma kunna. Efter som ock samtliga sk\u00e4rg\u00e5rdsb\u00f6nder som bo n\u00e4st intill lotsfarvattnet, vad remmarna och prickarna ang\u00e5r, p\u00e5 det besv\u00e4ret d\u00e4rvid m\u00e5 falla lotsarna s\u00e5 mycket dr\u00e4gligare, s\u00e5ledes om v\u00e5rtiden n\u00e4r alla prickarna och remmarna merendels av isg\u00e5ng tillika borttagna bliva, skole vara lotsarna till deras uts\u00e4ttande behj\u00e4lplige, liksom allmogen p\u00e5 landet eljest \u00e4r pliktiga att underh\u00e5lla allm\u00e4nna v\u00e4gar, men en\u00e4r de s\u00e5ledes en g\u00e5ng om \u00e5ret, n\u00e4mligen v\u00e5ren utsatte \u00e4r, underh\u00e5lles de sedan genom f\u00f6rnyande och n\u00f6digt f\u00f6rb\u00e4ttrande av lotsm\u00e4nnen, en\u00e4r s\u00e5 beh\u00f6ves, och h\u00e4nder att de r\u00e5ka antingen till att f\u00f6rfalla och alldeles bortkomma, eller p\u00e5 n\u00e5got s\u00e4tt rubbas, var\u00f6ver i synnerhet uppsynings- och \u00e5lderm\u00e4nnen var i sitt distrikt deras instruktion till f\u00f6lje, \u00e4r pliktade till att hava vederb\u00f6rligt inseende, att slikt tillb\u00f6rligen bliver efterkommet och fullgiort, skolandes i vidrigt fall, den lotsmannen vilkens plikt det \u00e4r att sk\u00f6ta s\u00e5dant, en\u00e4r han slikt motvilligtvis f\u00f6rsummar, b\u00f6ta f\u00f6rste g\u00e5ngen fem daler silvermynt, och andra g\u00e5ngen tio daler. Sker skada, skall han, om det \u00e4r couffardieskepp, ers\u00e4tta skadan, eller ock om det ej gitter, plikta efter straffordningen. Men \u00e4r det Kongl. Maj:ts skepp, ers\u00e4tte sammaledes skadan, och plikte der ovan p\u00e5 med trenne gatulopp. Har han intet till betala med, straffas med nio gatulopp.<\/p>\n \u00a7 7<\/strong><\/p>\n Dessutom \u00e4r ock samtliga lotsarnas plikt st\u00e4dse en\u00e4r de p\u00e5 lotsandet stadde \u00e4r, s\u00e5 i fram- som \u00e5terresan \u00f6ver hela farvattnet, noga att efterse, huruvida alla prickar, remmare och m\u00e4rken \u00e4r tillst\u00e4des och st\u00e5 p\u00e5 deras r\u00e4tta st\u00e4llen, samt v\u00e4l som sig b\u00f6r, synas hj\u00e4lpandes ock, om de s\u00e5 n\u00e4r \u00e4ro, efter m\u00f6jligheten, till att uppr\u00e4tta och f\u00f6rb\u00e4ttra dem som rubbade och utur deras r\u00e4tta skick f\u00f6rfallna \u00e4r, oaktat att s\u00e5dana m\u00e4rken eller prickar ej h\u00f6rde under deras distrikt, vilket \u00e4ven Stockholms stads lotsar \u00e4r pliktiga att g\u00f6ra; oavsett de dessutom som ovanf\u00f6r f\u00f6rm\u00e4lt \u00e4r, f\u00f6r slike prickars och m\u00e4rkens uts\u00e4ttande och underh\u00e5llande \u00e4r befriade, men d\u00e4r s\u00e5dant ej ske kunde, eller ock att n\u00e5gon prick eller m\u00e4rke alldeles vore borta, d\u00e5 b\u00f6r lotsarna n\u00e4r de slikt f\u00f6rm\u00e4rka, det hos den \u00e5ldermannen under vilkens inseende den orten sorterar, tillb\u00f6rligen angiva, p\u00e5 det han m\u00e5 veta, att tillh\u00e5lla dem som vederb\u00f6r, slikt att f\u00f6rb\u00e4ttra och r\u00e4tta. Anger han s\u00e5dant intet tillb\u00f6rligen b\u00f6te 40 mark silvermynt, men sker den av n\u00e5gon skada, som igenom detta hans tillk\u00e4nnagivande kunnat f\u00f6rekommas, vare f\u00f6rfallen under samma straff , som den lotsen, vilken samma prickar och m\u00e4rken har \u00e5legat alt vid makt h\u00e5lla, underkastat \u00e4r, n\u00e4r n\u00e5gon skada igenom dess f\u00f6rsummande med deras uts\u00e4ttande och vid makt h\u00e5llande timar, och i f\u00f6reg\u00e5ende \u00a7 6 finnes angivet.<\/p>\n \u00a7 8<\/strong><\/p>\n I lika m\u00e5tto skola samtliga lotsar, n\u00e4r de \u00e4r p\u00e5 skeppen och under v\u00e4gen p\u00e5 sin lotsning stadde, s\u00e5 v\u00e4l medan de segla, som n\u00e4r de stilla ligga i hamnarna och p\u00e5 redder, tillse och giva stor akt d\u00e4rp\u00e5, att barlasten som kastas av skeppen ej bliver uth\u00e4ven i hamnarna, p\u00e5 redderna eller i farvattnet, givandes s\u00e5dant om det sker, strax vid ankomsten, inspektoren eller vederb\u00f6rande uppsynings- och \u00e5lderman tillk\u00e4nna, p\u00e5 det den som slikt f\u00f6r\u00f6var, m\u00e5 bliva d\u00e4rf\u00f6r beh\u00f6rigen tilltalt och straffat. F\u00f6rsumma lotsarna sin plikt h\u00e4r utinnan, antingen med uppseende eller angivande, b\u00f6te 10 daler silvermynt.<\/p>\n \u00a7 9<\/strong><\/p>\n D\u00e4rn\u00e4st skola j\u00e4mv\u00e4l alla de lotsm\u00e4n som styra till de orter varest lotskontoret \u00e4r, eller uppsynings- och \u00e5lderm\u00e4nnen vistas, genast vid framkomsten angiva sig upp\u00e5 lotskontoret, samt hos uppsynings- eller \u00e5lderm\u00e4nnen, och d\u00e4rifr\u00e5n leverera lotssedeln, eller ock giva besked huru djupt skeppet gick, j\u00e4mv\u00e4l vad eljest kan vara passerat. G\u00f6ra de det icke b\u00f6re var g\u00e5ng de s\u00e5dant till uppsynings- eller \u00e5Iderm\u00e4nnen, utan bliva f\u00f6r i v\u00e4gen av de andra avl\u00f6sta, givna besked om skeppens djuplek till sina kamrater som dem avl\u00f6sa, och s\u00e5 successivt var till annan, till dess s\u00e5danl av de yttersta, vilka styrningar \u00e4nda fram till uppsynings- eller \u00e5lderm\u00e4nnen str\u00e4cka, hos dem angivas kan, att bliva av dem beh\u00f6rigen antecknat.<\/p>\n \u00a7 10<\/strong><\/p>\n Och en\u00e4r lotsarna s\u00e5ledes hava styrt och frambragt skeppen och farkosterna till sin f\u00f6rordnade ort, samt beh\u00f6rigen, som sagt \u00e4r, angivit sig p\u00e5 lotskontoret, samt hos Uppsynings- och \u00e5lderm\u00e4nnen, och gjort besked om skeppens djuplek, m\u00e5ste de of\u00f6rdr\u00f6jeligen begiva sig tillbaka \u00e5ter att lotsa andra som deras tj\u00e4nst kunna beh\u00f6va, utan att motvilligt, det trafikerande till hinders i deras resor, som av dem betj\u00e4nas b\u00f6r, f\u00f6rsumma sig i krogar och annorst\u00e4des i v\u00e4gen; emedan den st\u00f6rste lotsningen faller upp\u00e5 den stockholmska leden, s\u00e4rskilt emellan Stockholm och Dalar\u00f6, samt Landsort, f\u00f6r den ymniga trafikens skull som sker p\u00e5 Stockholm, s\u00e5 att f\u00f6r den skull alldeles ingen f\u00f6rsummelse hos de d\u00e4r emellan befintliga lotsar t\u00e5las kan, bliver ock h\u00e4rmed, till att f\u00e5 mycket mer h\u00e4mma f\u00f6rsummelse, f\u00f6rordnat, att ingen av dem skall l\u00e4ngre dr\u00f6ja p\u00e5 var \u00e5terresa emellan Stockholm och Dalar\u00f6 \u00e4n tolv timmar, och emellan Dalar\u00f6 och Landsort inte l\u00e4ngre \u00e4n tjugofyra timmar. Men \u00e4r det storm och str\u00e4ng motvind efterl\u00e5tes n\u00e5gon l\u00e4ngre tid, dock m\u00e5 likvel lotsen g\u00f6ra sin st\u00f6rsta flit med snaraste som ske kan, till att komma tillbaka, utan att p\u00e5 f\u00f6rsumligt och motvilligt vis uppeh\u00e5Ila sig och f\u00f6rdr\u00f6ja n\u00e5gorst\u00e4des i v\u00e4gen, skolandes, p\u00e5 det lotsarna ej m\u00e5 hava tillf\u00e4lle sitt l\u00e4ngre under v\u00e4gen dr\u00f6jande, f\u00e5f\u00e4ngligt exekutera, inspektoren i Stockholm och vederb\u00f6rande uppsynings- och \u00e5lderm\u00e4n giva lotsm\u00e4nnen, d\u00e5 de tillbaka resa, en liten sedel, varuti kan antecknas, vad tid de ankommit med skeppet, och begivit sig p\u00e5 \u00e5terresan, vilken sedel de vid \u00e5terkomsten hos sine uppsynings- eller: \u00e5lderm\u00e4n m\u00e5ste uppvisa, att genast d\u00e4r av m\u00e5 ses, huru l\u00e4nge de varit under v\u00e4gen. Befinnes d\u00e5 n\u00e5gon av f\u00f6rsummelse eller motvillighet hava l\u00e4ngre dr\u00f6jt och uteblivit, \u00e4n ovan f\u00f6rm\u00e4lt \u00e4r, och n\u00f6dv\u00e4ndigheten fordrat, den samme skall vara f\u00f6rfallen till det straff som uti den 2 \u00a7 upp\u00e5 deras beh\u00f6rige uppvaktnings f\u00f6rsummande \u00e4r ansatt. Ehuruv\u00e4l f\u00f6r lotsarna i de andra orterna ingen s\u00e5 viss tid f\u00f6res\u00e4ttas kan, inom vilken de b\u00f6ra fr\u00e5n deras lotsning \u00e5terkomna vara, s\u00e5 m\u00e5ste likv\u00e4l s\u00e5dant, en\u00e4r s\u00e5 h\u00e4nder, att de trafikerande igenom deras l\u00e5ngsamma och ovilliga uteblivande i deras resor kommit att hindras och uppeh\u00e5llas, efter v\u00e4gens l\u00e4ngd och v\u00e4derlekens beskaffenhet, sk\u00e4ligen pr\u00f6vas, huruvida p\u00e5 deras sida kan hava varit n\u00e5gon f\u00f6rsummelse med \u00e5terresans skyndande efter m\u00f6jligheten, p\u00e5 vilken h\u00e4ndelse, och de n\u00e4r n\u00e5gon f\u00f6rsummelse hos dem finnes, icke mindre \u00e4n de f\u00f6rre, tillb\u00f6rligen plikta m\u00e5tte.<\/p>\n \u00a7 11<\/strong><\/p>\n Vad lotsl\u00f6nen anbelangar, s\u00e5 betalas den i var ort, efter den taxa, som vid f\u00f6rdelningen \u00f6ver lotsarnas b\u00f6rder finnes utsatt, vilken \u00e4ven lotsarna \u00f6ver allt fullkomligen utan avkortning b\u00f6r njuta till godo, till vederg\u00e4llning f\u00f6r sitt omak, undantagandes uti Stockholmska sk\u00e4rg\u00e5rden, n\u00e4mligen Landsort, Dalar\u00f6, Sandhamn och Stockholm, varest kvartalen av lotspenningarna \u00e4r indragen till n\u00e5gra andra angel\u00e4gna publique usus emedan inkomsten d\u00e4r n\u00e5got ymnigare \u00e4n p\u00e5 de andra orterna \u00e4r, s\u00e5 att en s\u00e5dan portion d\u00e4rav kan, utan avsaknad f\u00f6r lotsarna umb\u00e4ras, och de \u00e4nd\u00e5 hava sin existens av de \u00f6vriga tre fj\u00e4rdedelar, som dem emellan, lotsinspektorens och \u00e5ldermannens instruktion likm\u00e4tigt utdelte bliva, havandes lotsarna uti \u00f6vrigt, att njuta de dem dessutan f\u00f6runte och tillh\u00f6riga privilegier samt friheter oavkortat till godo, och b\u00f6ra de d\u00e4remot vid alla sina best\u00e4Ilningar, som dem b\u00e5de i f\u00f6lje av denna lotsordning s\u00e5 i f\u00f6lje som eljest, \u00e5ligga, att visa en beh\u00f6rig flit och hugnad, samt g\u00f6ra sig, efter hand mer och mer f\u00f6rfarne om beskaffenheterna p\u00e5 deras lotsfarvatten, och j\u00e4mv\u00e4l om de p\u00e5 sidorna liggande grunden, att de kunna, n\u00e4r som beh\u00f6ves, helst med foglig vind och i klart v\u00e4der, betj\u00e4na de trafikerande med loverande, dock s\u00e5 att de varken under slikt loverande eller dessutan m\u00e5 underst\u00e5 sig vid arbitralt straff tillg\u00f6randes, att underr\u00e4tta n\u00e5gon, i synnerhet fr\u00e4mmande, om farvattnet, antingen p\u00e5 de ordinarie och fast mindre de extraordinarie lederna, skolandes de icke heller underst\u00e5 sig n\u00e5gon igenom de extraordinarie Iederna att framstyra, med mindre de f\u00e5 d\u00e4rtill vederb\u00f6rliga order och tillst\u00e5nd.<\/p>\n Om amiralitets -officerarnas och skepparnas samt alle deras plikt som lotsarna betj\u00e4nta varda<\/u><\/strong><\/p>\n \u00a7 12<\/strong><\/p>\n Alldenstund Kongl. Maj:t icke allenast i Stockholm redan har l\u00e5tit ett visst lotskontor inr\u00e4tta, och d\u00e4r sammanst\u00e4des en inspektor f\u00f6rordna, utan ock i alle andre sj\u00f6st\u00e4der, hamnar och redder, d\u00e4r n\u00e5gon trafik \u00e4r, beh\u00f6riga \u00e5lderm\u00e4n och dylika best\u00e4llningshavare tills\u00e4tta, som under Kongl. Maj:ts amiralitets collegie, samt styresmans kaptenens och lotsdirekt\u00f6rens disposition skola hava inseende och direktion \u00f6ver lotsv\u00e4sendet, samt prompt ackomodera s\u00e5 Kongl. Maj:ts egna som trafikerade couffardie-skepp och farkoster med beh\u00f6riga lotsar, ty hava officerarna och skepparna j\u00e4mte andra som beh\u00f6va, samt till f\u00f6ljd av Kongl. Maj:ts n\u00e5diga f\u00f6rordningar \u00e4ro f\u00f6rpliktade att taga lotsar, sig hos dem att angiva, och d\u00e4r lotsarna med fog och beskedlighet att fordra, vilket dock inte b\u00f6r ske f\u00f6rr\u00e4n dagen f\u00f6rut, n\u00e4r de t\u00e4nka att g\u00f6ra sig klara vid tullkontoret. Och som eljest vid alla inlopp utur sj\u00f6n hela sk\u00e4rg\u00e5rden igenom, d\u00e4r som lotsfarvatten \u00e4ro, den anstalt gjord \u00e4r, att lotsarna skola m\u00f6ta skeppen utanf\u00f6r inloppen, innan de kunna hava n\u00e5gon fara av de yttersta grunden, och dessutom alltid i r\u00e4ttan tid; varf\u00f6r de ock s\u00e5v\u00e4l de utur sj\u00f6n inkommande som i sk\u00e4ren till lotsg\u00e5rdarna anl\u00e4ndande skeppen i god tid f\u00f6rut, icke allenast deras annalkande igenom skett och andra klara samt v\u00e4l synliga tecken tillk\u00e4nnagiva, allt de s\u00e5 mycket f\u00f6rr kunde ro emot dem utan j\u00e4mv\u00e4l officerarna och skepparna, en\u00e4r lotsarna utkomma, s\u00e5 foga dem antingen med segels minskande eller d\u00e4r det fordras och orten samt v\u00e4derleken s\u00e5 tills\u00e4ger, med kastande p\u00e5 l\u00e4, att de kunna komma hos dem ombord. Bliver s\u00e5dant p\u00e5 officerarnas eller skepparnas sida intet efterkommit, utan med flit och motvilleligen utur akt l\u00e4mnat, svara d\u00e5 icke allenast f\u00f6r all den skada p\u00e5 skepp och gods d\u00e4rav timar, utan plikte j\u00e4mv\u00e4l om s\u00e5 h\u00e4nder, att lotsen igenom desslikt deras motvillighet, att taga honom ombord, alldeles som ibland ske pl\u00e4gar, omkommer, d\u00e4rf\u00f6r med full mansbot som \u00e4r etthundra daler silvermynt och f\u00f6rlika m\u00e5ls\u00e4garen samt st\u00e5nde uppenbara skrift och kyrkoplikt. Skulle det befinnas att lotsen intet genom n\u00e5gon s\u00e5dan av officerarna och skepparna med flit visar motvillighet, utan av v\u00e5rdsl\u00f6s f\u00f6rsummelse, vore omkommen, skole de vara f\u00f6rpliktade att f\u00f6rlika m\u00e5ls\u00e4ganden och st\u00e5 kyrkplikt och skrift.<\/p>\n \u00a7 13<\/strong><\/p>\n Och emedan b\u00e5de sj\u00f6Iagen likm\u00e4tigt, s\u00e5 v\u00e4l som eljest l\u00e4ngst f\u00f6r detta resolverat och f\u00f6r gott funnit \u00e4r, att alla b\u00e5de in- och utl\u00e4ndska farkoster m\u00e5tte taga lotsar uti alla de orter d\u00e4r lotsmans farvatten \u00e4r, och de komma att segla igenom, antingen d\u00e5 de fara in- eller utrikes, ty m\u00e5ste skepparna sig s\u00e5dant h\u00f6rsamligen efterr\u00e4tta, skolandes lotspenningarna i var ort efter den nu utg\u00e5ngna renoverade taxan, av dem riktigt betalas, vilket icke mindre av de skeppare, som med deras farkoster f\u00f6r Kongl. Maj:ts tj\u00e4nst till varjehanda transporter befraktade \u00e4ro, ovillkorligen b\u00f6r efterkommas, emedan ock lotspenningarna intet skole f\u00f6rst\u00e5s under den tillgift, som desslika befraktade skeppare eljest upp\u00e5 alla andra skepps umgeilder pl\u00e4ga njuta, helst som s\u00e5dana skeppare njuta sin beh\u00f6riga frakt, och dem dessutom s\u00e5 mycket mindre. n\u00e5gon frihet med lotspenningarnas betalande kan beviljas, som s\u00e5dant l\u00e4nder till f\u00f6rminskning uti lotsarnas n\u00f6dv\u00e4ndiga substitence, samt avsaknat vid de \u00e4ndam\u00e5l som kvartalen av lotspenningarna i den stockholmska sk\u00e4rg\u00e5rden \u00e4r anslagen till. Ty b\u00f6r ock ingen skeppare utan lots n\u00e5gonst\u00e4des i sk\u00e4rg\u00e5rdarna d\u00e4r som lotsvatten \u00e4ro, fast om de sj\u00e4lva visste v\u00e4gen, segla mindre genom pejlande eller lodande, sig sj\u00e4lva framleda, vid etthundrade femtio daler silvermynts vite till g\u00f6randes, som uti sj\u00f6lagen och 7kap. sj\u00f6skadebalken f\u00f6rm\u00e4lt finnes, och att d\u00e4r ovan upp\u00e5 lika fullt betala lotspenningarna, dock undantagandes f\u00f6ljande, n\u00e4mligen<\/p>\n Men skulle alla dessa ovan n\u00e4mnda beh\u00f6va och sj\u00e4lva beg\u00e4ra lots, s\u00e5 m\u00e5ste de \u00e4ven som andra av lotsarna vederb\u00f6rligen betj\u00e4nas, och betala de, i s\u00e5dan h\u00e4ndelse lotspenningarna, lika som andra.<\/p>\n \u00a7 14<\/strong><\/p>\n J\u00e4mte detta f\u00f6rbjudes ock samtliga skepparna, vid arbitralt straff tillg\u00f6randes, att inkomma och fara igenom n\u00e5got annat inlopp eller andra leder \u00e4n de ordinarie med mindre s\u00e5 sker, att de bliva av h\u00e4ftig storm drivna p\u00e5 l\u00e4gervall, och s\u00e5ledes tvungna f\u00f6r skepp och gods b\u00e4rgandes skull, att s\u00f6ka andra extraordinarie inlopp och leder, s\u00e5som s\u00e4rdeles vid den Stockholmske sk\u00e4rg\u00e5rden, igenom Dantzigergatt, J\u00e4rnasund och flera s\u00e5dana extraordinarie inlopp och leder, emellan \u00c5landsleden, Sandhamn och Landsort, samt annorst\u00e4des \u00f6ver hela sk\u00e4rg\u00e5rden varest s\u00e5 \u00e5tb\u00e4ras kan, vid vilka tillf\u00e4llen skepparna helt bliva f\u00f6r de ordinarie lotspenningarnas erl\u00e4ggande befriade, en\u00e4r de allenast f\u00f6rn\u00f6ja sk\u00e4rkarlarna, som dem oskadde s\u00e5ledes i n\u00f6dfall inlotsa, f\u00f6r sitt omak, undantagandes uti stockholmska sk\u00e4rg\u00e5rden, varest skepparna, f\u00f6rutan det att de sk\u00e4rkarlarna f\u00f6r sitt omak tillfredsst\u00e4lla, och s\u00e5 pliktiga \u00e4ro, att betala kvartalen av de ordinarie lotspenningarna. Dock skole p\u00e5 s\u00e5dana h\u00e4ndelser skepparna genast sig vid de n\u00e4rmaste Kongl. Maj:ts tullkamrer angiva, p\u00e5 det de m\u00e5 beh\u00f6rigen visiteras, och Kongl .Maj:ts intresse vederb\u00f6rligen i akt tagas , s\u00e5 att intet underslef sker<\/p>\n \u00a7 15<\/strong><\/p>\n Skepparna m\u00e5ste ock, n\u00e4r lotsm\u00e4nnen hos dem ombord komma, r\u00e4tteligen angiva deras skepp cch farkoster, huru m\u00e5nga fot djup de g\u00e5, ingalunda angivandes eller betalandes ringare fotetal \u00e4n skeppen och farkosterna ligga djupt till. Vem s\u00e5dant icke r\u00e4tteligen g\u00f6r, utan f\u00f6rd\u00f6ljer hel eller halv fot f\u00f6r lotspenningarnas besparings skull, och d\u00e4r kommer skada av, plikta som sj\u00f6lagen i sj\u00f6skadebalken 7 kap. 1 \u00a7 d\u00e4rom inneh\u00e5ller och f\u00f6rm\u00e4ler.<\/p>\n \u00a7 16<\/strong><\/p>\n S\u00e5 \u00e4r ock officerarna och skepparna s\u00e5 v\u00e4t p\u00e5 Kongl. Maj:ts som andra skepp och farkoster f\u00f6rpliktade att underh\u00e5lla lotsm\u00e4nnen efter n\u00f6dtorften, med mat och dryck, fr\u00e5n den dagen de f\u00f6rst hos dem ombord komma, och s\u00e5 l\u00e4nge de hos dem f\u00f6r lots- och ledsagningens skull vistas, av den skeppskost ombord finnes, skolandes j\u00e4mv\u00e4l lotsarna vara f\u00f6rn\u00f6jde med ordinarie skeppskost och dricka som i f\u00f6rr\u00e5d finnes, men ingalunda d\u00e4remot skyldiga mindre av couffardieskepparna tvingas hos dem att arbeta och sl\u00e4pa med barlasts in- eller uttagande och annat slikt, j\u00e4mte vilket skepparna och allvarligen h\u00e4r igenom f\u00f6rbundna vara, att utkasta deras barlast i farvattnet p\u00e5 redder eller hamnar, att de d\u00e4rav n\u00e5gon skada taga m\u00e5 vid det straff till g\u00f6randes, som i varje stad d\u00e4r\u00e5 kan vara ansatt.<\/p>\n \u00a7 17<\/p>\n Sist f\u00f6rbudes s\u00e5 v\u00e4l Kongl. Maj:ts egna officerare som couffardieskepparna i gemen att taga lotsarna som dem till sj\u00f6ss styra, l\u00e4ngre uti till havs med sig, \u00e4n att de \u00e5ter v\u00e4l och obehindrade med sina b\u00e5tar kunna komma till lands igen, kunnandes de utg\u00e5ende vid Landsort, n\u00e4r en h\u00e5rd vind \u00e4r, v\u00e4l sl\u00e4ppa lotsen i land emellan Vikstenen och Landsort, och sammaledes andra orter, sedan de \u00e4r s\u00e4kra om leden, intet i otr\u00e4ngt m\u00e5l f\u00f6rl\u00e4nga beh\u00e5lla dem om bord, att de med plats och livsspilla skola i motvind ro sig tillbaka utan ju f\u00f6rr ju hellre sl\u00e4ppa dem i deras b\u00e5tar att ro i land. Fast mindre m\u00e5 skepparna underst\u00e5 sig, att taga lotsarna emot deras vilja med sig utomlands.<\/p>\n I lika m\u00e5tto \u00e4ro officerarna som skepparna allvarligen f\u00f6rbjudna, att illa traktera och hantera lotsarna med hugg och slag, samt eljest p\u00e5 annat otillb\u00f6rligt s\u00e4tt. underst\u00e5r sig n\u00e5gon att g\u00f6ra och handla h\u00e4r emot, och s\u00e5 \u00e5tb\u00e4ras kunde, att lotsen d\u00e5 officeraren eller skepparen honom, i otr\u00e4ngde m\u00e5l, f\u00f6r l\u00e5ngt ut till sj\u00f6ss, emot hans vilja med sig tagit, omkommer, skall den som s\u00e5dant g\u00f6r, vara samma straff, som i den 12 \u00a7 ansatt finnes, underkastad, v\u00e4If\u00f6rst\u00e5endes efter som saken \u00e4r, och slikt av officerarna eller skepparna antingen igenom upps\u00e5tlig motvillighet, eller v\u00e5rdsl\u00f6s f\u00f6rsummlighet kan befinnas vara skett. Tager ock n\u00e5gon skeppare lotsen med v\u00e5ld med sig alldeles utomlands, straffas han som en tjuv eller r\u00e5nsman och miste livet; men f\u00f6rdristar sig n\u00e5gon officerare eller skeppare att eljest illa traktera lotsen med hugg och slag eller p\u00e5 annat s\u00e4tt, s\u00e5 st\u00e5nde allt vad lotsen h\u00e4nder, efter lag, uti tve b\u00f6ter, emedan Kongl. Maj:t honom till sitt h\u00e4gn och beskydd tager.<\/p>\n Acturn ut Supra<\/p>\n CAROLUS<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":" F\u00f6rord av Erik Severin, fd GD i Sj\u00f6fartsverket. \u00c5r 1696 utgavs en f\u00f6rordning om lotsv\u00e4sendet i Sverige och Finland. Den \u00e4r dagtecknad den 19 september och utf\u00e4rdad p\u00e5 n\u00e5dig befallning. I 17 paragrafer angavs vad lotsen skulle iakttaga under sin \u00e4mbetsut\u00f6vning. Lotsen skulle avl\u00e4gga trohetsed inf\u00f6r sittande r\u00e5dhusr\u00e4tt. Eden bekr\u00e4ftades med namnunderskrift och handlingarna f\u00f6rvarades… Forts\u00e4tt l\u00e4sa 1696 \u00e5rs F\u00f6rordning ang\u00e5ende lotsv\u00e4sendet i Sverige och Finland<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"parent":0,"menu_order":0,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","template":"","meta":{"footnotes":""},"class_list":["post-861","page","type-page","status-publish","hentry","entry"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/lotsarnastockholm.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/pages\/861","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/lotsarnastockholm.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/pages"}],"about":[{"href":"https:\/\/lotsarnastockholm.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/types\/page"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/lotsarnastockholm.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/lotsarnastockholm.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=861"}],"version-history":[{"count":3,"href":"https:\/\/lotsarnastockholm.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/pages\/861\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":933,"href":"https:\/\/lotsarnastockholm.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/pages\/861\/revisions\/933"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/lotsarnastockholm.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=861"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}KAPITEL I<\/h1>\n
KAPITEL II<\/h1>\n
\n