{"id":4858,"date":"2023-03-22T22:39:13","date_gmt":"2023-03-22T21:39:13","guid":{"rendered":"https:\/\/lotsarnastockholm.se\/?page_id=4858"},"modified":"2026-03-24T20:55:54","modified_gmt":"2026-03-24T19:55:54","slug":"astholmens-lotsplats","status":"publish","type":"page","link":"https:\/\/lotsarnastockholm.se\/index.php\/astholmens-lotsplats\/","title":{"rendered":"\u00c5stholmen Lotsplats"},"content":{"rendered":"\n

62\u00b0 23.855′ N 17\u00b0 43.484′ E
<\/a>eller Tynder\u00f6sunds lotsplats fanns mellan 1725-1903<\/p>\n\n\n\n

Under Nils Str\u00f6mcronas expedition 1725 tillsattes f\u00f6ljande lotsar p\u00e5 \u00c5st\u00f6n: Isaac Olofsson och Peer Nilsson: \u201dDessa hafva heela frijheeten som mig \u00e4r ber\u00e4ttat f\u00f6r fordom dagz gjord Lootz tienst\u201d<\/em><\/p>\n\n\n\n

1768 fanns f\u00f6ljande lotsar p\u00e5 \u00c5st\u00f6n: Bonden Nils Persson och bonden Olof Jansson alternativt Olof Isacsson (Dessa tillsattes m\u00f6jligen d\u00e5?)<\/p>\n\n\n\n

Enligt 1820 \u00e5rs reglemente skulle f\u00f6ljande personal finnas finnas vid \u00c5stholmen eller Tynder\u00f6ns lotsplats under Brem\u00f6ns \u00e5ldermannaskap: 1 m\u00e4sterlots, 1 secundlots och 1 lotsl\u00e4rling. Uppassning skulle ske p\u00e5 \u00c5stholmens \u00f6stra udde och emottaga fartygen i sj\u00f6n utanf\u00f6r denna \u00f6 eller Tynder\u00f6sund. Lotsning till Sundsvall, Brem\u00f6n, Solum, L\u00f6gd\u00f6 bruk, \u00c5vik. Lots uppassa p\u00e5 \u00c5stholmen \u00f6stra udde och emottaga fartyg i sj\u00f6n utanf\u00f6r denna \u00f6 eller Tyndersund.<\/p>\n\n\n\n

1831 Skrev d\u00e5varande distriktschefen till lotsdirekt\u00f6ren om behovet av lotsuppassningsstuga: \u201d Vid \u00c5stholmen torde en lotsstugu byggnad blifva af n\u00f6den emedan lotsman bor i byn som \u00e4r afl\u00e4gset fr\u00e5n uppassningsst\u00e4llet\u201d<\/em>.
1834 byggdes en uppassningsstuga p\u00e5 \u00c5stholmen.
Lotsuppassningen p\u00e5 \u00c5stholmen indrogs h\u00f6sten 1964.<\/p>\n\n\n\n

Ur reglemente 1863: lotsningsomr\u00e5de fr\u00e5n \u00c5stholmen till Sundsvall respektive brem\u00f6, H\u00e4rn\u00f6, L\u00f6gde bruk, \u00c5vik, Wifsta warv, Svartvik, Sk\u00f6nvik, S\u00f6r\u00e5ker fr\u00e5n S\u00f6r\u00e5ker till Sundsvall genom Aln\u00f6sundet, till och fr\u00e5n sj\u00f6n.<\/p>\n\n\n\n

Ur reglemente 1868: Lotsuppassa \u00e5 \u00c5stholmens syd\u00f6stra udde oh m\u00f6ta fartyg \u00bc mil fr\u00e5n land.<\/p>\n\n\n\n

1886 byggdes en signalst\u00e5ng vid \u00c5stholmens lpl<\/p>\n\n\n\n

\u00c5stholmens och Brem\u00f6ns lotsplatser sammanslogs 1903 ”Enligt Kungl. brefvet den 13 mars 1903 skola Sundsvalls, Brem\u00f6 och \u00c5stholmens lotsplatser sammansl\u00e5s till en, ben\u00e4mnd Sundsvalls lotsplats”<\/em> Sundsvalls,<\/p>\n\n\n\n

1920 \u00e5rs b\u00e5tbest\u00e5nd:
1 st d\u00e4ckad kutter byggd 1903 i furu, 8×3 med 8 hk Avance
1 segelb\u00e5t byggd 1904 i gran 7.1×2.1<\/p>\n\n\n\n

1938 fick \u00c5stholmen nytt lotsuppassningshus.<\/p>\n\n\n\n

N\u00e5gra anteckningar ur dess historia<\/strong><\/p>\n\n\n\n

August Westerberg f. d. \u00f6verlots skriver<\/strong>
Sundsvall i september 1965<\/p>\n\n\n\n

N\u00e5gra ord om den \u00e4ldsta bebyggelsen kan vara av intresse, fast\u00e4n alla sp\u00e5r d\u00e4rav f\u00f6rsvunnit i Storhamn. D\u00e4remot i Skeppshamn ha de fj\u00e4rrfiskande Gefleborna<\/em> l\u00e4mnat ett minne, n\u00e4mligen kapellet. En fiskarel\u00e4ngd fr\u00e5n G\u00e4vle under detta fiskes storhetstid ger vid handen, att \u201dGeflebohamnar\u201d inom Tynder\u00f6 socken funnits i \u00c5staholms udde, Storhamn och Skeppshamn<\/p>\n\n\n\n

\u00c5r 1613 uppges att vid \u00c5staholmen voro 5 fiskare sysselsatta och samtidigt omtalas att kapell fanns i Storhamn. Vidare heter det: \u201dD\u00e5 man samlades p\u00e5 v\u00e5ren, ringde f\u00f6rst kapellklockan samman menigheten, Sedan br\u00f6t hamnr\u00e4tten det sigill under vilket kapellets nyckel f\u00f6rvarades och medlemmarna i hamnlaget fick tillg\u00e5ng till sina fiskredskap\u201d<\/em><\/p>\n\n\n\n

Trots att G\u00e4vleborna fingo sina privilegier till fiske vid Medelpadskusten indragna 1701 synes de ha h\u00e5llit sig kvar vid \u00c5stholmen s\u00e5 sent som p\u00e5 1860-talet.<\/p>\n\n\n\n

Om deras f\u00e4rder till \u201dNorrlanden\u201d heter det \u201dSedan vattnen blivit isfria, Iastade fiskeborgaren sin haxe med alla de f\u00f6rn\u00f6denheter som beh\u00f6vdes f\u00f6r en hel sommars bortovaro: Hustru och barn, dr\u00e4ng och piga, getter, f\u00e5r och ko. Proviant av olika slag samt salt f\u00f6r insaltning av f\u00e5ngsten. Dessutom medf\u00f6rdes en del bytesvaror som kaffe, socker, salt, gryn, mj\u00f6l etc. I utbyte fick man norrlandsl\u00e4rft lin och skinnvaror.\u201d<\/em><\/p>\n\n\n\n

I en uppgift om fiskarskapets haxar (jakt- eller galeasriggade sm\u00e5 segelfartyg) fr\u00e5n 1784 finner man namn p\u00e5 G\u00e4vlefiskare sysselsatta i Tynder\u00f6.<\/p>\n\n\n\n

Peter Brodin \u00e4gare till jakten \u201dSara Helena\u201d om 25 sv\u00e5ra l\u00e4ster
Isak Brodin, jakten \u201dNya Svan\u201d om 18 sv\u00e5ra l\u00e4ster
M\u00e5rten Brodin, jakten \u201dAnna Christina\u201d (Sv\u00e5r l\u00e4st = 2450 kg)<\/p>\n\n\n\n

I en bouppteckning efter fiskaren Erik Brodin \u00e5r 1829 upptages av redskap och b\u00e5tar i \u00c5sta holmarna: \u00be str\u00f6mmingsnot, 25 sk\u00f6tar, en notb\u00e5t en sk\u00f6tb\u00e5t en lillb\u00e5t, 2\/3 i fiskehaxen \u201cEva Elisabeth\u00bb\u00bb om 15 45\/100 sv\u00e5ra l\u00e4sters storlek med d\u00e4rtill h\u00f6rande inventarier.<\/p>\n\n\n\n

Dessa Brodinare torde ej vara sl\u00e4kt med fiskare- och skeppbyggaresl\u00e4kten, som p\u00e5 sin tid funnos i G\u00e4vle. M\u00f6jligen Isak Brodin som utflyttade fr\u00e5n Tynder\u00f6 1770.<\/p>\n\n\n\n

Betr\u00e4ffande kapellet i Skeppshamn anges det ha uppf\u00f6rts 1624. Det blev med \u00e5ren skr\u00f6pligt. \u00c5r 1765 besl\u00f6t hamnlaget att ett nytt skulle byggas.<\/p>\n\n\n\n

Kapellet skulle best\u00e4llas av de b\u00f6nder som \u00e4ga bra skog j\u00e4mte det emot k\u00f6p upptimra och s\u00e5ledes av oss efter erh\u00e5llet tillst\u00e5nd av h\u00f6ga vederb\u00f6rande s\u00e4tta det i Skeppshamn. Det blev f\u00e4rdigt och invigt 1788.<\/p>\n\n\n\n

F\u00f6re 1827 \u00e4gde Sundsvalls borgarskap skyldighet att h\u00e5lla lots p\u00e5 \u00c5stholmen och f\u00f6rsta k\u00e4nda lotsen var Isak Olofsson mellan \u00e5ren 1775 och 1825, d\u00e5 han avled vid 75 \u00e5rs \u00e5lder, 1790 antog han namnet \u00c5kerberg.<\/p>\n\n\n\n

Under \u00e5ren 1820 – 1827 genomgick Rikets Lotsinr\u00e4ttning en stor omdaning ej minst vid Norrlandskusten, lotseriet f\u00f6rstatligas i viss m\u00e5n.<\/p>\n\n\n\n

1821 synes en viss organisation \u00e4gt rum. Personalen best\u00e4mdes best\u00e5 av 1 lots och 2 dr\u00e4ngar.<\/p>\n\n\n\n

Som ett ytterligare led i omdaningen inr\u00e4ttades 1826 tvenne lotshemman genom \u00f6verenskommelse med \u00e4garna till hemmanen \u00c5ker\u00f6 II och \u00c5ker\u00f6 III bel\u00e4gna \u00e5 Lilla \u00c5ker\u00f6.<\/p>\n\n\n\n

I de tr\u00e4ffade \u00f6verenskommelserna skulle \u00e4garna endera lotsa sj\u00e4lva eller ock h\u00e5lla kompetent lots. Dessutom skulle hemmans\u00e4garna svara f\u00f6r utprickning av n\u00e4rliggande farleder. Givetvis \u00e4ven h\u00e5lla erforderlig tj\u00e4nsteb\u00e5t.<\/p>\n\n\n\n

Som vederlag f\u00f6r det s.k. lotsningsbesv\u00e4ret erh\u00f6ll hemmans\u00e4garna vissa f\u00f6rm\u00e5ner, s\u00e5som skattefrihet till Kronan, befrielse fr\u00e5n v\u00e4gskatt, vara befriad fr\u00e5n plogning av vinterv\u00e4g, fr\u00e5n skyldighet att vakta d\u00e5rar, f\u00e5ngskjuts etc.<\/p>\n\n\n\n

D\u00e5 hemmans\u00e4garen h\u00f6ll lots skulle \u00e4ven denne ha sina f\u00f6rm\u00e5ner s\u00e5som vedbrand, plats f\u00f6r en stuga i Storhamn, mulbete f\u00f6r en ko, n\u00e5gra f\u00e5r, vissa sk\u00e5lpund sm\u00f6r, tj\u00e4ra till underh\u00e5ll av b\u00e5t, r\u00e4tt till fiske, vid hemmans\u00e4garens strand eller samf\u00e4lld allm\u00e4nning.<\/p>\n\n\n\n

\u00c4gare till hemmanet \u00c5ker\u00f6 II var d\u00e5 f\u00f6rutn\u00e4mnde Isak Olofsson \u00c5kerberg samt till \u00c5ker\u00f6 III Mats K\u00e5rberg, som \u00e4ven lotsade sj\u00e4lv till 1846.<\/p>\n\n\n\n

1827 var omdaningen helt genomf\u00f6rd, ty i Kungl. Maj: ts n\u00e5diga f\u00f6rordning ang\u00e5ende Lotsinr\u00e4ttningen i Riket av den 16 Maij 1827 s\u00e4gs om \u00c5stholm och Tynder\u00f6sund f\u00f6ljande:<\/p>\n\n\n\n

\u201dLotsarna uppassa p\u00e5 \u00c5stholms \u00f6stra udde och emottaga fartygen i sj\u00f6n utanf\u00f6r \u00c5stholm och Tynder\u00f6sund samt lotsa till Sundsvall, Brem\u00f6n, Solum, L\u00f6gd\u00f6 Bruk, \u00c5vik Vifsta varf, Svartvik, Sk\u00f6nvik f\u00f6rbi Sundsvall, Sj\u00f6ss och fr\u00e5n Sj\u00f6n.\u201d<\/em><\/p>\n\n\n\n

S\u00e5ledes i stort sett endast inlotsning till Sundsvalls-distriktet. Personalstyrkan best\u00e4mdes till 1 m\u00e4sterlots, 1 secundlots och en lotsl\u00e4rling. \u00c5stholmen kom att lyda under Brem\u00f6 lots\u00e5ldermanskap liksom \u00e4ven d\u00e5varande Sundsvalls lotsplats.<\/p>\n\n\n\n

Efter \u00e5ngs\u00e5garnas tillkomst utstr\u00e4cktes lotsningsskyldigheten eller lika g\u00e4rna lotsningsr\u00e4ttigheten, \u00e4ven till dessa, men all utlotsning var f\u00f6rbeh\u00e5llen Sundsvalls lotsplats.<\/p>\n\n\n\n

Under 1800-talet och en god bit inp\u00e5 1900-talet f\u00f6rekom en r\u00e4tt livlig skeppning av pitprops fr\u00e5n en del sm\u00e5hamnar vid \u00c5vikebukten s\u00e5som i \u00f6stra infarten till Tynder\u00f6sund, Oxvikssk\u00e4ren, Bondhamnssk\u00e4ren, Muggj\u00e4rdesvik, Sandstensfj\u00e4rden, Barsviken vars in- och utlotsning f\u00f6rbeh\u00f6lls \u00c5stholmslotsarna.<\/p>\n\n\n\n

Likas\u00e5 skeppades props fr\u00e5n Werken, R\u00f6d\u00f6l\u00e4pan, R\u00f6d\u00f6hamn, B\u00f6lestrand m.fl. platser vid Klingerfj\u00e4rden och Aln\u00f6sundet. In- som utlotsning fr\u00e5n s\u00e5gverken, som anlades p\u00e5 H\u00e4ssj\u00f6landet blev \u00e4ven \u00c4stholmslotsarnas.<\/p>\n\n\n\n

Lotsningsfrekvensen var naturligtvis r\u00e4tt ringa i f\u00f6rh\u00e5llande till Brem\u00f6 t. ex \u00e5r 1895 f\u00f6rekom 165 lotsningar, men vid Brem\u00f6 909 varf\u00f6r inkomsterna blev d\u00e4refter.<\/p>\n\n\n\n

Varest lotsarna voro stationerade p\u00e5 1700-talet \u00e4r ovisst, men troligen i Lilla \u00c5ker\u00f6 liksom 1821 d\u00e5 lotsplatsen som sagt delvis blev organiserad.<\/p>\n\n\n\n

1827 \u00e5rs lotsledsf\u00f6rteckning ger ej heller n\u00e5gon direkt anvisning h\u00e4rom, endast att lotsarna uppassa p\u00e5 \u00c5stholms \u00f6stra udde och d\u00e4rifr\u00e5n m\u00f6ta lotss\u00f6kande fartyg.<\/p>\n\n\n\n

Helt visst skedde, trots detta, lotsuppassning i regel fr\u00e5n \u00c5ker\u00f6viken d\u00e4r lotsarna bo, som det s\u00e4gs i \u201dDen Svenska Lotsen\u201d \u00e5r 1853, dvs i en seglingsbeskrivning och handbok f\u00f6r sj\u00f6farande.<\/p>\n\n\n\n

Antagligen hade l\u00e5ngt tidigare lotsuppassningen ej fungerat tillfredsst\u00e4llande eller vad orsaken kan ha varit till myndigheternas beslut att bygga ett uppassningshus.<\/p>\n\n\n\n

Att sj\u00f6farten tilltagit \u00e4r uppenbart, Sundsvalls stad hade f\u00e5tt stapelr\u00e4tt 1812. Skeppsbyggeriet i Sundsvall med omnejd t.ex Wifsta warv var livlig, men \u00e5ngb\u00e5tar, syntes ej p\u00e5 v\u00e5ra latituder f\u00f6rr\u00e4n 1837.<\/p>\n\n\n\n

Uppassningshus nybyggt 1834, kostnad 350 Rdr. Stugan inneh\u00f6ll ett rum och placerades \u201dute p\u00e5 Holmen\u201d P\u00e5 berget mitt f\u00f6r Barnsk\u00e4ret. Naturligtvis av timmer och \u00f6ppen spis. \u00c5r 1854 flyttades stugan till sin nuvarande plats norr om Storhamn och ut\u00f6kades med ett kallrum. Det \u00e4r k\u00e4nt att lotsarna PA K\u00e5rberg, M Pettersson och lotsl\u00e4rlingen NJ Sundling sammanbodde d\u00e4r 1859.<\/p>\n\n\n\n

Orsaken till utrustningen 1905 berodde p\u00e5 att \u00c5stholmens och Brem\u00f6 lotsplatser sammanslogs med Sundsvalls lotsplats. De b\u00e5da f\u00f6rstn\u00e4mnda blevo d\u00e5 endast uppassningsst\u00e4llen.<\/p>\n\n\n\n

Tj\u00e4nstg\u00f6ringen f\u00f6r samtliga lotsar blev n\u00e5got annorlunda, t. ex att i Sundsvall stationerade lotsar ej beh\u00f6vde sl\u00e4pa tj\u00e4nsteb\u00e5t med sig f\u00f6r seglats hem efter utlotsning. I st\u00e4llet skulle de tagas i land vid \u00c5stholmen. Lotsstugan skulle d\u00e5 anv\u00e4ndas till \u00f6verliggningsrum.<\/p>\n\n\n\n

1903 erh\u00f6ll uppassningsst\u00e4llet telefonf\u00f6rbindelse, med ytterv\u00e4rlden. Telegrafverket ville ej st\u00e5 f\u00f6r kostnaden f\u00f6r ledningens framdragande utan erforderligt belopp sammansk\u00f6ts av Sundsvalls Stuvare och Skeppsm\u00e4klare firmor, skeppshandlare, \u00e5ngb\u00e5tskommission\u00e4rer samt lotspersonalen. Abonnemangsavgiften betalades av samtlig personal vid Sundsvalls lotsplats.<\/p>\n\n\n\n

Lotsutkik uppf\u00f6rdes 1866 f\u00f6r en kostnad av 23O rdlr. Ersatt med ny 1895 o 1916. Ett obekr\u00e4ftat p\u00e5st\u00e5ende s\u00e4ger att utkiken fr\u00e5n b\u00f6rjan varit placerad ute p\u00e5 Holmen, allts\u00e5 p\u00e5 berget ovanf\u00f6r gamla lotsstugans plats. Ett annat och mer sannolikt \u00e4r p\u00e5 den plats d\u00e4r det 1938 uppf\u00f6rda uppassningshuset st\u00e5r.<\/p>\n\n\n\n

Den bestod av en h\u00f6g grov furuspira i mitten, st\u00f6ttad av 4 grova str\u00e4vor fastbultade i berget. I toppen var den f\u00f6rsedd med altan med r\u00e4cke. Dit upp ledde en grovt tilltagen stege av tr\u00e4, vars fot var fastbultad i berget.<\/p>\n\n\n\n

I och med sammanslagningen av lotsplatser blevo vaktt\u00f6rnarna med vistelse p\u00e5 altan allt l\u00e4ngre, ty man m\u00e5ste \u00e4ven vakta p\u00e5 fartyg som voro p\u00e5 utg\u00e5ende. Ofta nog var det kallt och bl\u00e5sigt och sikten mindre god. Varf\u00f6r \u00c5stholmslotsarna beg\u00e4rde att f\u00e5 en vaktkur.<\/p>\n\n\n\n

Lotskaptenen ins\u00e5g n\u00f6dv\u00e4ndigheten, men kunde ej hj\u00e4lpa, med annat \u00e4n n\u00e5got virke fr\u00e5n Storjungfruns fyrplats, Lotsarna sj\u00e4lva skaffade ytterligare material och uppf\u00f6rde byggnaden. Inl\u00f6sen trots upprepade framst\u00e4llningar, blev ej beviljad f\u00f6rr\u00e4n 1927.<\/p>\n\n\n\n

Lotskulan tillkom sannolikt 1866 el 1867. En svart kula av pl\u00e5t med vitt b\u00e4lte, som hissad varskodde sj\u00f6farande att lots fanns att tillg\u00e5. Kulst\u00e5ngen stod invid utkiken och utgjordes av en h\u00f6g spira, som stack ca 3m, ovanf\u00f6r altan. Den anordningen slopades p\u00e5 1930 talet.<\/p>\n\n\n\n

Hamn anl\u00e4ggning: 1928; b\u00e5tbrygga nyanlagd f\u00f6r en kostnad av 4440 kr. 1931 f\u00f6rl\u00e4ngd f\u00f6r 1900 kr.<\/p>\n\n\n\n

Tj\u00e4nsteb\u00e5tarna voro fordom dags relativt sm\u00e5 och l\u00e5go nog mestadels i \u00c5ker\u00f6viken. L\u00e4ngre fram i tiden stationerades de i Storhamn och hade tills i slutet av 1890-talet sina f\u00f6rt\u00f6jningsplatser vid resp. lotsars eller hemmans\u00e4gares sj\u00f6bodar eller l\u00e4nningar. N\u00e4r efter tidens krav st\u00f6rre b\u00e5tar anskaffades, l\u00e5go de f\u00f6rt\u00f6jda, i bojar i hamnen.<\/p>\n\n\n\n

I och med anskaffning av en \u00e4n st\u00f6rre tj\u00e4nsteb\u00e5t med leverans 1928 blev \u00e4ven kaj n\u00f6dv\u00e4ndig och landf\u00e4ste byggdes helt av tr\u00e4, men som vanligt bedrog sn\u00e5lheten visheten, kajen blev f\u00f6r kort varf\u00f6r den f\u00f6rl\u00e4ngdes 1951. I samband med byggnad av ett nytt uppassningshus 1938 belades stenkistorna med betong.<\/p>\n\n\n\n

B\u00e5tupptagning skedde l\u00e5ngt in p\u00e5 1900-talet f\u00f6r hand, kan man s\u00e4ga. Ett par l\u00e5nga tr\u00e4slanor stacks ut i vattnet och med hj\u00e4lp av tr\u00e4rullar och taljor drogs b\u00e5ten upp. 1914 byggde lotsarna sj\u00e4lva g\u00e5ngspel som betydligt underl\u00e4ttade arbetet. B\u00e5tuppdragningen skedde p\u00e5 s\u00f6dra stranden i Storhamn.<\/p>\n\n\n\n

Byggnaderna i Storhamn, utom n\u00e5gra f\u00e5 fiskarboningar, voro fr\u00e5n b\u00f6rjan avsedda f\u00f6r lotsarnas vistelse d\u00e4r under sj\u00f6fartss\u00e4songen. S\u00e5 l\u00e4nge det endast var 2 lotsar stationerade d\u00e4r (eller r\u00e4ttare skulle) och hemmans\u00e4garna lotsade sj\u00e4lva var nog ingen annan bebyggelse aktuell.<\/p>\n\n\n\n

In p\u00e5 1860 \u2013 70 talet bodde lotsarna i lotsstugan, men samboendet var ej alltid s\u00e5 angen\u00e4mt. Sina hem hade en del lotsar p\u00e5 andra st\u00e4llen b\u00e5de inom som utom Tynder\u00f6 kommun. Som exempel hade lotsen (efter 1881 lotsf\u00f6rman) Pettersson ett torp i Sk\u00e4ggsta by p\u00e5 gr\u00e4nsen till H\u00e4ssj\u00f6 socken. Lotsen 0. Stafrin \u00e4gde en l\u00e4genhet i Torsboda, H\u00e4ssj\u00f6, Han lotsade en tid f\u00f6r \u00c5ker\u00f6 II<\/p>\n\n\n\n

Sedermera lotsf\u00f6rman H.P. \u00c5kerberg innehade en tid \u00c5ker\u00f6 som han s\u00e5lde och flyttade till \u00c5st\u00f6 d\u00e4r han brukade fadersg\u00e5rden.<\/p>\n\n\n\n

Pettersson som aIdrig lotsade f\u00f6r n\u00e5got lotshemman, torde ha varit den som f\u00f6rst byggde sig stuga och sj\u00f6bod i Storhamn l\u00e4ngst v\u00e4sterut.<\/p>\n\n\n\n

Vid sin avg\u00e5ng 1889 s\u00e5ldes den till en fiskare Bergqvist, som i sin tur s\u00e5lde den till lotsen A. Rydberg (m\u00e5g till H.P. \u00c5kerberg) som \u00e4nnu st\u00e5r som \u00e4gare. Stafrin byggde sin stuga l\u00e4ngst \u00f6sterut dock utan sj\u00f6bod. N\u00e4r han avgick 1905 ink\u00f6ptes den av lotsen A. \u00c5kerberg (son till H.P. \u00c5kerberg) som i sin tur s\u00e5lde den till lotsen A. \u00d6stling (\u00e4r fortfarande kvar i familjens \u00e4go(1965)).<\/p>\n\n\n\n

H.P. \u00c5kerberg byggde sin stuga strax invid lotsstugan \u00e4vensom sj\u00f6bod.  Han avgick med pension 1906 men beh\u00f6ll den till sin d\u00f6d 1929 d\u00e5 lotsen I. Edman ink\u00f6pte den i b\u00f6rjan p\u00e5 1930-talet. Under 2:a v\u00e4rldskriget och br\u00e4nslebristens dagar s\u00e5ldes sj\u00f6boden till ved.<\/p>\n\n\n\n

Samtliga boningar tillkommo under 1870-talet. Till Petterssons och Stafrins boningar h\u00f6r \u201df\u00e4x\u201d eller ladug\u00e5rdar f\u00f6r 2 kor.<\/p>\n\n\n\n

I Storhamn fanns en och annan fiskarstuga eller \u00e5tminstone sj\u00f6bod, bl.a hade fiskaren \u00c5hlund stuga och sj\u00f6bod.<\/p>\n\n\n\n

\u201dUte p\u00e5 Holmen\u201d k\u00f6pte lotsen L\u00f6fgren 1907 en stuga av en fiskare Svedin, L\u00f6fgren s\u00e5lde omkring 1916 till lotsen Gr\u00f6nlund som bodde d\u00e4r sommartid efter sin pensionering 1944, ej l\u00e5ngt fr\u00e5n Svedin. I Granlunds stuga var en fiskare Holmgren bosatt vid Barnsk\u00e4rsh\u00e5let.  Kanske kan denna boplats r\u00e4knas tillbaka till Fj\u00e4rrfiskets dagar.<\/p>\n\n\n\n

Lotsar vid \u00c5stholmen<\/p>\n\n\n\n

Efternamn<\/strong><\/td>F\u00f6rnamn<\/strong><\/td>F\u00f6dd<\/strong><\/td>I Staten<\/strong><\/td>Lpl 2<\/strong><\/td><\/tr>
Nilsson<\/td>Peer<\/td><\/td>1725<\/td><\/td><\/tr>
Olofsson<\/td>Isaac<\/td>1700<\/td>1725<\/td><\/td><\/tr>
Isacsson<\/td>Olof<\/td><\/td>1768<\/td><\/td><\/tr>
Jansson<\/td>Olof<\/td><\/td>1768<\/td><\/td><\/tr>
Persson<\/td>Nils<\/td><\/td>1768<\/td><\/td><\/tr>
\u00c5kerberg<\/td>Isak<\/td>1750<\/td>1775<\/td><\/td><\/tr>
K\u00e5rberg<\/td>Mats<\/td><\/td>1810<\/td><\/td><\/tr>
K\u00e5rberg<\/td>P<\/td><\/td>1859<\/td><\/td><\/tr>
Pettersson<\/td>Mats<\/td><\/td>1859<\/td><\/td><\/tr>
Sundling<\/td>N<\/td><\/td>1859<\/td><\/td><\/tr>
\u00c5kerberg<\/td>Hans<\/td>1843<\/td>1866<\/td><\/td><\/tr>
Stafrin<\/td>Olof<\/td>1843<\/td>1871<\/td><\/td><\/tr>
\u00c5kerberg<\/td>Axel<\/td>1871<\/td>1888<\/td>Sundsvall<\/td><\/tr>
L\u00f6fgren<\/td>Anton<\/td>1868<\/td>1891<\/td>Sundsvall<\/td><\/tr>
Hans\u00e9n<\/td>Hans<\/td>1879<\/td>1895<\/td><\/td><\/tr>
Selander<\/td>Erik<\/td>1881<\/td>1897<\/td><\/td><\/tr>
Rydberg<\/td>Albin<\/td>1876<\/td>1899<\/td>Sundsvall<\/td><\/tr>
Rundqvist<\/td>Per<\/td>1877<\/td>1902<\/td>Sundsvall<\/td><\/tr>
\u00d6stling<\/td>Fredrik<\/td>1891<\/td>1920<\/td>Sundsvall<\/td><\/tr>
Edman<\/td>Ivar<\/td>1901<\/td>1921<\/td>Sundsvall<\/td><\/tr><\/tbody><\/table><\/figure>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

62\u00b0 23.855′ N 17\u00b0 43.484′ Eeller Tynder\u00f6sunds lotsplats fanns mellan 1725-1903 Under Nils Str\u00f6mcronas expedition 1725 tillsattes f\u00f6ljande lotsar p\u00e5 \u00c5st\u00f6n: Isaac Olofsson och Peer Nilsson: \u201dDessa hafva heela frijheeten som mig \u00e4r ber\u00e4ttat f\u00f6r fordom dagz gjord Lootz tienst\u201d 1768 fanns f\u00f6ljande lotsar p\u00e5 \u00c5st\u00f6n: Bonden Nils Persson och bonden Olof Jansson alternativt Olof… Forts\u00e4tt l\u00e4sa \u00c5stholmen Lotsplats<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"parent":0,"menu_order":0,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","template":"","meta":{"footnotes":""},"class_list":["post-4858","page","type-page","status-publish","hentry","entry"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/lotsarnastockholm.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/pages\/4858","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/lotsarnastockholm.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/pages"}],"about":[{"href":"https:\/\/lotsarnastockholm.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/types\/page"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/lotsarnastockholm.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/lotsarnastockholm.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=4858"}],"version-history":[{"count":7,"href":"https:\/\/lotsarnastockholm.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/pages\/4858\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":7862,"href":"https:\/\/lotsarnastockholm.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/pages\/4858\/revisions\/7862"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/lotsarnastockholm.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=4858"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}