{"id":4805,"date":"2023-03-09T18:56:56","date_gmt":"2023-03-09T17:56:56","guid":{"rendered":"https:\/\/lotsarnastockholm.se\/?page_id=4805"},"modified":"2026-03-24T21:34:11","modified_gmt":"2026-03-24T20:34:11","slug":"orskars-lotsplats","status":"publish","type":"page","link":"https:\/\/lotsarnastockholm.se\/index.php\/orskars-lotsplats\/","title":{"rendered":"\u00d6rsk\u00e4r Lotsplats"},"content":{"rendered":"\n

60\u00b0 31.611′ N 18\u00b0 22.370′ E<\/a><\/p>\n\n\n\n

\n
\"\"<\/a><\/figure>\n\n\n\n
\"\"<\/a><\/figure>\n<\/figure>\n\n\n\n

Lotsplatsen inr\u00e4ttad ca 1820 (1826?) och nedlagd 1 januari 1932<\/p>\n\n\n\n

\u00d6rsk\u00e4r \u00e4r ej n\u00e4mnt i 1799 \u00e5rs reglemente men finns med 1820. Tillh\u00f6rde Norra distriktet och \u00d6regrunds f\u00f6rdelning 1862-1880 och Stockholms f\u00f6rdelning 1881-1900 f\u00f6r att mot slutet tillh\u00f6ra Nedre Norra distriktet. L\u00e5g under lots\u00e5lderman i \u00d6regrund.<\/p>\n\n\n\n

I 1820 \u00e5rs f\u00f6rteckning: Till G\u00e4vle, \u00d6regrund sj\u00f6n fr\u00e5n \u00d6rsk\u00e4rssund. Lots uppassa vid fyren och emottaga fartygen norr om Svartb\u00e5dan<\/p>\n\n\n\n

Ur reglemente 1862: Lots uppassa vid fyrplatsen och emottaga fartyg i \u00f6ppna sj\u00f6n utanf\u00f6r b\u00e5klandet. Lotsningsomr\u00e5de: Fr\u00e5n \u00d6rsk\u00e4r till G\u00e4vle hamn eller redd, \u00c4ngsk\u00e4r, Kallriga (Forsmark), \u00d6regrund, till och fr\u00e5n sj\u00f6n.<\/p>\n\n\n\n

1890 Anskaffning av en \u00f6ppen lotsb\u00e5t<\/p>\n\n\n\n

Ur lotsledsf\u00f6rteckning 1916: Samma som 1862 men med till\u00e4gget Lotsuppassning \u00e4ger icke rum under m\u00f6rker.<\/p>\n\n\n\n

Personal vid \u00d6rsk\u00e4rs lotsplats:<\/strong><\/p>\n\n\n\n

Anders \u00d6man: f 1842, l\u00e4rling 1857 f\u00f6rman 1881
Lars Peter S\u00f6derlund: f 1847, l\u00e4rling 1878 avsked 1885
Johan Peter Sundgren: f 1842, l\u00e4rling 1878 avsked 1886 (1882 disciplin straff med offentlig varning f\u00f6r f\u00f6rsummad lotsuppassning.
Karl Ernst Blomberg: f 1872, l\u00e4rling 1892<\/p>\n\n\n\n

Matrikel 1908:<\/p>\n\n\n\n

Lfm Karl Ernst Blomberg
Lotsl\u00e4rling Axel S\u00f6derlund och Leonard H\u00f6ijer<\/p>\n\n\n\n

B\u00e5tbest\u00e5nd 1920:
1 st motorb\u00e5t byggd 1919, 8.2×2.8 10 hk Penta<\/p>\n\n\n\n

1 segelb\u00e5t byggd 1905 6.5×2<\/p>\n\n\n\n

\u00d6RSK\u00c4RS LOTSPLATS, kortfattad \u00e5terblick.
Nedtecknare C-G Sundius<\/h3>\n\n\n\n

Om denna, geografiskt och v\u00e4derm\u00e4ssigt kanske mest utsatta lotsstationen l\u00e4ngs hela kusten, \u00e4r inte mycket k\u00e4nt, eftersom verksamheten dels fortgick p\u00e5 en undanskymd och isolerad plats och dels hade en relativt obetydlig andel av den allm\u00e4nna lotsningsstatistiken, \u00e5tminstone till att b\u00f6rja med.<\/p>\n\n\n\n

Platsen var en typisk s.k. utsk\u00e4rsplats med obetydligt l\u00e4 vid bordningar i \u00f6ppen sj\u00f6 som var det vanligaste vid denna lotsplats. Lotsningstj\u00e4nsten h\u00e4r kan nog betecknas som bland den besv\u00e4rligaste i landet, s\u00e4rskilt under nordliga stormar, d\u00e5 havssj\u00f6n uppifr\u00e5n Bottenhavet kunde bli fruktansv\u00e4rd.<\/p>\n\n\n\n

Nordv\u00e4sten var enligt utsago allra v\u00e4rst. Under dylika f\u00f6rh\u00e5llanden var det oftast som \u00d6rsk\u00e4rslotsarna fick ge sig ut, d\u00e5 segelslitna skutor kom l\u00e4nsande norrifr\u00e5n f\u00f6r att f\u00e5 lots ner genom Grepen och den relativa tryggheten i sk\u00e4rg\u00e5rden innanf\u00f6r \u00d6regrund.<\/p>\n\n\n\n

Hur gammal lotsplatsen egentligen \u00e4r, \u00e4r \u00e4nnu oklart, men den fanns med i 1820 \u00e5rs f\u00f6rteckning \u00f6ver lotsplatser men ej i 1799 \u00e5rs dito, vilket tyder p\u00e5 att den troligen tillkom 1820, ett \u00e5r d\u00e5 s\u00e5 mycket annat h\u00e4nde inom lotseriet. Platsen h\u00f6rde d\u00e5 till \u00d6regrunds lotsf\u00f6rdelning, ett omr\u00e5de som str\u00e4ckte sig fr\u00e5n Bols\u00f6n i h\u00f6jd med Hudiksvall ned till Grisslehamn.<\/p>\n\n\n\n

Efter 1881 \u00e4ndrades revirgr\u00e4nserna och lotsstationen inlemmades med Stockholms f\u00f6rdelning som den nordligaste platsen, f\u00f6r att senare, under 1900-talet, \u00e5ter hamna bland norrlandsplatserna i Nedre norra lotsdistriktet.<\/p>\n\n\n\n

Enligt den f\u00f6rsta lotsledsf\u00f6rteckningen lotsade \u00d6rsk\u00e4rslotsarna till G\u00e4vle, \u00d6regrund och till sj\u00f6ss fr\u00e5n \u00d6rsk\u00e4rssund. Senare, 1868 och 1896 ut\u00f6kades omr\u00e5det med Skutsk\u00e4r eller H\u00e4rn\u00e4s, \u00c4ngsk\u00e4r, Kallriga (Forsmark) samt S\u00f6derboda. Lotsningarna var fr\u00e5n b\u00f6rjan av sporadisk art, men \u00f6kade n\u00e5got efter hand, dock utan att bli regelbundna. Under \u00e5ren 1873 \u2013 fram till 1:a v\u00e4rldskriget var antalet lotss\u00f6kande fartyg \u00e5rligen aldrig \u00f6ver 56 (1876) och icke under 8 (1894) , m.a.o. en mycket oregelbunden \u00e5rsstatistik som hade flera f\u00f6rklaringar.<\/p>\n\n\n\n

Lotsplatsen beh\u00f6lls dock s\u00e5som strategiskt viktig, vilket visade sig vid v\u00e4rldskrigets utbrott, d\u00e5 man 1915 noterade inte mindre \u00e4n 1144 lotsningar, ett antal som dock sj\u00f6nk till 848 \u00e5ret d\u00e4rp\u00e5 samt p\u00e5f\u00f6ljande krigs\u00e5r med 144 respektive 271. D\u00e4refter och fram till lotsplatsens nedl\u00e4ggning den 1 jan. 1932 pekade kurvan ned\u00e5t till att omfatta endast n\u00e5gra f\u00e5 fartyg de sista \u00e5ren. Farledsf\u00f6rb\u00e4ttringar, fyrbyggen och fartygens utveckling till det b\u00e4ttre gjorde \u00d6rsk\u00e4rs lotsplats mer eller mindre \u00f6verfl\u00f6dig, ett \u00f6de som drabbade \u00e5tskilliga liknande sm\u00e5 lotsstationer l\u00e4ngs kusten med liknande f\u00f6ruts\u00e4ttningar.<\/p>\n\n\n\n

Personalstyrkan varierade i takt med antalet lotsningar som \u00f6verallt annars. Under st\u00f6rre delen av 1800-talet sorterade \u00d6rsk\u00e4r under lots\u00e5ldermannen i \u00d6regrund och 1820 bestod styrkan av 1 m\u00e4sterlots, 2 secondlotsar och 2 lotsl\u00e4rlingar, ett antal som minskade till i medel tal 3-4 man. \u00c5r 1881 tillsattes en lotsf\u00f6rman och platsen fick status av sj\u00e4lvst\u00e4ndig lotsplats.<\/p>\n\n\n\n

I f\u00f6rteckningen eller jordbok \u00f6ver de till lotsnings utg\u00f6rande anslagna hemman och l\u00e4genheter den 16 maj 1827 samt kammarkollegiets brev den 3\/12 1833 best\u00e5r \u00d6rsk\u00e4rs lotsplats av nr 1 skattemantal \u00be i Norrboda, Fr\u00f6s\u00e5kers h\u00e4rad och B\u00f6rtil socken.<\/p>\n\n\n\n

De f\u00f6rsta lotsarna slog sig ned p\u00e5 Ternudden och byggde sig hus nedanf\u00f6r fyren.<\/p>\n\n\n\n

Lotsarnas r\u00e4ttigheter: \u201dGenom Konglig befallningshavande utslag den 30\/5 1826 \u00e4ro lotsarna tillagda betr\u00e4desr\u00e4ttigheter \u00e5 \u00d6rsk\u00e4rets omst\u00e4ngde mark, f\u00f6r en ko och tvenne f\u00e5r vardera och d\u00e4rj\u00e4mte fisker\u00e4ttigheter \u00e5 Norrboda bys fiskevatten, lika med \u00d6sthammars och \u00d6regrunds fiskare, samt efter byam\u00e4nnens anvisningar f\u00e5 \u00e5 byns skog avh\u00e4mta n\u00f6dig vedbrand.\u201d<\/em><\/p>\n\n\n\n

Dessa f\u00f6rm\u00e5ner var dock inte helt fria. Norrboda byam\u00e4n hade en \u00e5rlig ers\u00e4ttning av 12 rdr banco f\u00f6r till lotsarna l\u00e4mnad boningsplats och betesr\u00e4ttighet. Dessutom tilld\u00f6mdes de 1830 \u00e4ven ers\u00e4ttning av en halv tunna str\u00f6mming \u00e5rligen f\u00f6r varje p\u00e5 \u00d6rsk\u00e4ret anst\u00e4lld lots- och lotsl\u00e4rling samt dessutom f\u00f6r vedbr\u00e4nslet tre rdr banco om \u00e5ret f\u00f6r varje lotshush\u00e5ll.<\/p>\n\n\n\n

Befolkningen v\u00e4xte efterhand p\u00e5 \u00d6rsk\u00e4r och tidvis bodde h\u00e4r upp till 50 personer lots- och fyrpersonal och deras familjer. Det var ett r\u00f6rligt liv h\u00e4rute under seglationen. \u00c5tskilliga fartyg, som lastade i norrlandshamnarna, seglade via \u00d6regrundsgrepen, genom \u00d6regrunds sk\u00e4rg\u00e5rd och ut i \u00c5lands hav vid Svartklubben och anv\u00e4nde sig av lots hela v\u00e4gen utom en del mindre skutor, s.k. haxar, vilka seglade i kusttrafik. Det var d\u00e5 tr\u00e4varorna gick p\u00e5 export i livlig trafik med stora skepp av olika nationalitet, som d\u00e5 fick lots vid \u00d6rsk\u00e4r. \u00c4nda fram till b\u00f6rjan av 1900-talet kom stora norska skepp, lastade med fotogen i fat, och dessa tog oftast lots fr\u00e5n \u00d6rsk\u00e4r till G\u00e4vle.<\/p>\n\n\n\n

\u00c4nda till b\u00f6rjan p\u00e5 1900 talet kom norska skepp lastade med fotogen i fat. De tog lots \u00d6rsk\u00e4r-G\u00e4vle. Det blev bra med lotspengar. 1900 fanns bara en lots kvar som med en b\u00e5tman klarade hela trafiken. Siste lotsen hette Ernst Blomberg f\u00f6dd i Norrboda<\/p>\n\n\n\n

Sedan penningbel\u00f6ningar f\u00f6r sv\u00e5ra bordningar och uppm\u00e4rksammade lotsningar instiftats 1869, blev \u00e4ven \u00d6rsk\u00e4rslotsarna tillgodosedda vid n\u00e5gra tillf\u00e4llen men s\u00e4kerligen inte i den utstr\u00e4ckning de var v\u00e4rda, med tanke p\u00e5 de faror och sv\u00e5righeter dessa lotsar var utsatta f\u00f6r.<\/p>\n\n\n\n

Den 2 maj 1874: Full storm, stundom sn\u00f6yra. Bordning av norska skeppet SALUS. 40 kr i premie.<\/p>\n\n\n\n

Den 3 maj 1874: Stormen n\u00e5got minskad men sj\u00f6n lika v\u00e5ldsam. Norska skeppet MELANCHTON, som f\u00f6rg\u00e4ves s\u00f6kt att f\u00e5 lots vid Lilljungfruns lotsplats, m\u00e5ste f\u00f6r det h\u00e5rda v\u00e4dret l\u00e4nsa ut och ned till \u00d6rsk\u00e4r, d\u00e4r lots erh\u00f6lls. 30 kr i premie.<\/p>\n\n\n\n

Samma dag: Enahanda slags v\u00e4der. Bordning av finska skonerten NORDEN. 30 kr i premie.<\/p>\n\n\n\n

I Kjell S\u00f6derbergs bok om \u201dLotsarna p\u00e5 Ulv\u00f6n\u201d <\/strong><\/p>\n\n\n\n

saxas f\u00f6ljande:
\u201dI lotsarkiven m\u00f6ter oss m\u00e5nga vittnesb\u00f6rd om lotstj\u00e4nstens p\u00e5frestningar. Ett av dessa \u00e4r ett brev daterat den 29\/2 1840 och st\u00e4llt till lotsdirekt\u00f6ren. Brevet \u00e4r underskrivet av 2 m\u00e4sterlotsar, 1 secondlots och en lotsl\u00e4rling vid \u00d6rsk\u00e4rs lotsplats. Tillkommet vid en tidpunkt d\u00e5 sannolikt m\u00e5nga lotsar levde och arbetade under mycket sv\u00e5ra f\u00f6rh\u00e5llanden, ger det en bild av lotstj\u00e4nstens vardag, som i sin \u00e4kthet icke kan betvivlas och som belyser det sj\u00e4lvklara faktum, att vi m\u00e5ste l\u00e5ngt bortom lotsf\u00f6rordningar och reglementen f\u00f6r att f\u00e5 veta hur verkligheten s\u00e5g ut:<\/p>\n\n\n\n

\u201dLotsbefattningen \u00e4r en af de m\u00e4st besv\u00e4rliga och f\u00f6r b\u00e5de lif och h\u00e4lsa farliga, men l\u00f6nen derf\u00f6re \u00e4r ej motsvarande, utan afseende p\u00e5 tid eller W\u00e4derlek, natt och dag lika, m\u00e5ste vi ut.<\/em><\/p>\n\n\n\n

I en liten b\u00e5t m\u00e5ste vi med otroliga anstr\u00e4ngningar, ofta i h\u00f6g sj\u00f6 och ov\u00e4der, begifva oss ut till kommande fartyg. Af sj\u00f6n genombl\u00f6ta tilltr\u00e4dde vi ut\u00f6fningen af tj\u00e4nstebefattningen, hvilken s\u00e5 upptager v\u00e5r tid att ej ens ett \u00f6gonblick lemnas oss ledigt f\u00f6r att torka v\u00e5ra kl\u00e4der och ombyte kunna vi ej medf\u00f6ra.<\/em><\/p>\n\n\n\n

Flera timmar m\u00e5ste vi alts\u00e5 dv\u00e4ljas i dem. Efter verkst\u00e4lld lotsning hafva vi att ro hem flera mil och kunna d\u00e5 p\u00e5tr\u00e4ffa enahanda v\u00e4der, vi f\u00e5 ej sky det, hem m\u00e5ste vi, platsen f\u00e5r ej l\u00e4mnas utan follk.<\/em><\/p>\n\n\n\n

S\u00e5dana f\u00e4rder t\u00e5la vi medan vi \u00e4ro unga, men nog l\u00e4gga de grund f\u00f6r sjuklighet som i \u00e5lderns dagar utbryter; d\u00e5 blifva vi oduglige till arbete, d\u00e5 blifver tiggarestafven m\u00e5h\u00e4nda v\u00e5r lott, emedan v\u00e5ra knapra inkomster ej till\u00e5tit oss att samla n\u00e5got.<\/em><\/p>\n\n\n\n

V\u00e5r beh\u00e5llning af v\u00e5rt lif i v\u00e5rt ganska bekymmersamma lif i ungdomen, blifver alts\u00e5 en f\u00f6rst\u00f6rd h\u00e4llsa och fattigdom.\u201d<\/em><\/p>\n\n\n\n

Detta patetiska brev belyser i n\u00e5gon m\u00e5n d\u00e5tidens situation f\u00f6r lotsarna i allm\u00e4nhet och f\u00f6r \u00d6rsk\u00e4rslotsarna i synnerhet. Man kan, utan sv\u00e5righet, konstatera att det var inget yrke f\u00f6r veklingar\/ \u00e5tminstone inte p\u00e5 den h\u00e4r platsen. Skador och sjukdomar orsakade av den h\u00e5rda tj\u00e4nsten tog s\u00e4kert sin tribut f\u00f6rr eller senare. D\u00e4rtill tillkom effekter av vakn\u00e4tter och ensidig kost.<\/p>\n\n\n\n

Sedan l\u00e4nge \u00e4r lotsarna och deras familjer f\u00f6rsvunna fr\u00e5n \u00d6rsk\u00e4r efter sin drygt hundra\u00e5riga g\u00e4rning p\u00e5 det stormpiskade utsk\u00e4ret. Endast den stora och v\u00e4lk\u00e4nda ang\u00f6ringsfyren slungar fortfarande ut sina ljusknippen f\u00f6r att varna f\u00f6r de grunduppfyllda farvattnen i alla v\u00e4derstreck runt \u00d6rsk\u00e4r.<\/p>\n\n\n\n

\u00d6rsk\u00e4rsolyckan 1877 av Stig Sandelin<\/h3>\n\n\n\n

Det hade varit en ganska mild h\u00f6st 1877 och sj\u00f6n var fortfarande \u00f6ppen n\u00e4r det drog sig mot jul. Folket var kyrksamt p\u00e5 den tiden, men blev det tal om kyrkf\u00e4rd m\u00e5ste man ta sig \u00e4nda ner till Gr\u00e4s\u00f6 kapell. Dit var det tv\u00e5 mil och v\u00e4gen var d\u00e5lig. Nu f\u00f6redrog ju sk\u00e4rg\u00e5rdsborna att ta sig fram till sj\u00f6ss.<\/p>\n\n\n\n

M\u00e5nga p\u00e5 det ensliga \u00d6rsk\u00e4r dr\u00f6mde om julottans str\u00e5lande ljus. Havet gick ju fortfarande \u00f6ppet och man best\u00e4mde sig f\u00f6r att bes\u00f6ka julottan. Det var m\u00e5nga som ville f\u00f6lja med, faktiskt alldeles f\u00f6r m\u00e5nga, men det d\u00f6g ju inte att s\u00e4ga nej till n\u00e5gon.<\/p>\n\n\n\n

Strax f\u00f6re skymningen gick man p\u00e5 julafton ned till \u00d6rsk\u00e4rshamn och satte den st\u00f6rsta sk\u00f6tb\u00e5ten i sj\u00f6n. B\u00e5ten var nybyggd och rej\u00e4l, men \u00e4nd\u00e5 i minsta laget f\u00f6r de sexton som l\u00e4ngtade till julottan.<\/p>\n\n\n\n

Julottan i Gr\u00e4s\u00f6 kyrka b\u00f6rjar klockan sex p\u00e5 morgonen. Om \u00d6rsk\u00e4rsborna skulle hinna dit i tid s\u00e5 m\u00e5ste de b\u00f6rja sin f\u00e4rd redan klockan ett p\u00e5 julnatten. D\u00e5 kom ocks\u00e5 m\u00e4n och kvinnor i tjocka, varma plagg och med s\u00f6ndagskl\u00e4derna i knyten vandrande ner mot den lilla fiskehamnen.<\/p>\n\n\n\n

Lotsarna och fyrfolket oroade sig \u00f6ver v\u00e4dre<\/strong>t. Den vanliga sj\u00f6v\u00e4gen till kapellet f\u00f6ljde farleden p\u00e5 v\u00e4stra sidan av Gr\u00e4s\u00f6, men det bl\u00e5ste nordv\u00e4stlig vind och sj\u00f6folket misst\u00e4nkte att vinden skulle \u00f6ka. D\u00e5 skulle vinden komma svepande \u00f6ver hela havsvidden och sj\u00f6n bli grov. Man valde d\u00e4rf\u00f6r att segla och ro l\u00e4ngs Gr\u00e4s\u00f6s \u00f6stsida. D\u00e4r fanns det otaliga stenar och grund och dessutom skulle man f\u00e5 vandra tv\u00e4rs \u00f6ver \u00f6n till kapellet. N\u00e5, stenarna och grunden k\u00e4nde man till, huvudsaken var att man fick vindl\u00e4. Efter en kort diskussion valde man den v\u00e4gen.<\/p>\n\n\n\n

Den \u00e4ldste ombord p\u00e5 sk\u00f6tb\u00e5ten – och det var han som f\u00f6rde bef\u00e4let – var fyrm\u00e4staren p\u00e5 \u00d6rsk\u00e4r, Erik Olof Alm. Han var 45 \u00e5r gammal och hade med sig sin 12-\u00e5rige son Teodor. Fr\u00e5n fyren kom ocks\u00e5 fyrvaktaren Anders Petter Alm och hans hustru Stina Karin Alm. Tv\u00e5 unga kronolotsar var ocks\u00e5 med, Magnus H\u00f6gstr\u00f6m och Lars Fredrik Gr\u00e4sman, den senare med sin hustru Karolina. D\u00e4rtill f\u00f6ljde lotshustrun Johanna M\u00e5nsdotter och lotsdottern Anna Greta Gr\u00e4sman med. Anna Greta var bara 16 \u00e5r medan de andra var mellan 20 och 30 \u00e5r gamla.<\/p>\n\n\n\n

I 20-\u00e5rs\u00e5ldern var ocks\u00e5 ogifta Greta Stina H\u00f6gstr\u00f6m och tj\u00e4nsteflickan Erika Eriksson. Tv\u00e5 av \u00d6rsk\u00e4rs sj\u00f6m\u00e4n fanns ocks\u00e5 i b\u00e5ten, Karl Gr\u00e4sman och Karl Storman. En av fiskarna f\u00f6ljde ocks\u00e5 med, Janne Gr\u00e4sman med hustrun Kristina Lovisa.<\/p>\n\n\n\n

Natten var klar. Spriseglen slogs ut och f\u00f6r nordv\u00e4sten seglade man med god fart genom \u00d6rsk\u00e4rssund. Sedan kom man i vindl\u00e4, precis som var utr\u00e4knat, \u00f6ster om Gr\u00e4s\u00f6. I h\u00f6jd med S\u00f6derboda blev det vindstilla och sista biten till Svartb\u00e4ck fick man ro.<\/p>\n\n\n\n

Efter m\u00e5nga timmars f\u00e4rd steg de frusna m\u00e4nnen och kvinnorna ur b\u00e5ten och gick upp till sj\u00f6bodarna de d\u00e4r bytte om till s\u00f6ndagskl\u00e4derna. Sedan skyndade de sig \u00f6ver den frusna barmarken mot kyrkan. Redan p\u00e5 l\u00e5ngt h\u00e5ll h\u00f6rde de hur klockorna kallade.<\/p>\n\n\n\n

S\u00e5 kom de \u00e4ntligen fram till Gr\u00e4s\u00f6 r\u00f6da tr\u00e4kyrka. De kom sent och alla b\u00e4nkplatser var redan upptagna, men \u00d6rsk\u00e4rsborna fick sl\u00e5 sig ned p\u00e5 golvet framf\u00f6r altarrundeln. D\u00e4r fick de lyssna till julpsalmerna och pr\u00e4stens f\u00f6rkunnelse.<\/p>\n\n\n\n

Mellan psalmerna och pr\u00e4stens ord lyssnade fyrfolket och lotsarna  ocks\u00e5 till n\u00e5got annat. Det hade b\u00f6rjat bl\u00e5sa upp d\u00e4rute. Under gudstj\u00e4nsten hade Karolina en egendomlig upplevelse. Det var liksom en syn. Sj\u00e4lv upplevde hon det som ett varsel, men kanske var det bara s\u00e5 att hon somnade till ett \u00f6gonblick, h\u00f6gst naturligt med tanke p\u00e5 de f\u00e5 timmarnas natts\u00f6mn, den l\u00e5nga b\u00e5tf\u00e4rden och nu v\u00e4rmen i den fullsatta kyrkan. Var det en dr\u00f6m s\u00e5 vaknade hon skr\u00e4ckslagen upp mitt i predikan. Hon upplevde kallt, gr\u00f6nt vatten, hon sj\u00f6nk hj\u00e4lpl\u00f6st ned\u00e5t. D\u00e5 vattnet n\u00e5dde hakan vaknade hon, kall av skr\u00e4ck.<\/p>\n\n\n\n

Klockan sju var julottan slut, men man stannade en liten stund p\u00e5 kyrkbacken och pratade med v\u00e4nner och bekanta. Sedan gick man tillbaka till Svartb\u00e4ck, tog p\u00e5 sig de varma kl\u00e4derna och steg i b\u00e5ten.<\/p>\n\n\n\n

Det hade friskat i ordentligt och d\u00e4rtill hade vinden vridit sig mot sydost. De skarpst\u00e4vade sk\u00f6tb\u00e5tarna med sina snipaktrar var goda sj\u00f6b\u00e5tar, men de hade l\u00e5ga fribord f\u00f6r att man l\u00e4tt skulle kunna ta ombord fiskeredskapen. Troligen hade man redan vid avf\u00e4rden satt de l\u00f6sa skv\u00e4ttborden, rimligt med tanke p\u00e5 att b\u00e5ten var s\u00e5 tungt lastad.<\/p>\n\n\n\n

Det b\u00f6rjade ocks\u00e5 att mulna och flyga lite sn\u00f6 i luften. N\u00e4r man n\u00e4rmade sig den stora G\u00e4llfj\u00e4rden blev det besv\u00e4rligt. Sj\u00f6arna st\u00e4nkte \u00f6ver skv\u00e4ttborden och vit fradga lyste p\u00e5 v\u00e5gtopparna. Det dr\u00f6jde inte l\u00e4nge f\u00f6rr\u00e4n alla var genombl\u00f6ta. Den tunga, \u00f6verlastade b\u00e5ten vakade d\u00e5ligt i sj\u00f6n och det stod snart klart att f\u00e4rden var farlig.<\/p>\n\n\n\n

Man fr\u00f6s ordentligt och fym\u00e4stare Alm besl\u00f6t sig f\u00f6r att styra mot \u00d6sterm\u00f6rtar\u00f6 f\u00f6r att s\u00e4tta kvinnorna i land. D\u00e4r hade man bekanta i g\u00e5rdarna och kunde torka kl\u00e4derna. Kvinnorna kunde ju forts\u00e4tta landv\u00e4gen till \u00d6rsk\u00e4rssund. Sedan kunde manfolket forts\u00e4tta med den l\u00e4ttade b\u00e5ten.<\/p>\n\n\n\n

S\u00e5 skildes man \u00e5t. Kvinnorna b\u00f6rjade den l\u00e5nga vandringen, f\u00f6rst till S\u00f6derboda och sedan norrut. M\u00e4nnen gick \u00e5ter till b\u00e5ten. Nu var allt annorlunda. Sk\u00f6tb\u00e5ten fl\u00f6g \u00f6ver vattnet och det verkade som om vinden inte l\u00e4ngre var s\u00e5 h\u00e5rd. Snabbt gick seglingen norrut och i h\u00f6jd med Norrboda tyckte man att det gick s\u00e5 bra att de lika v\u00e4l kunde inv\u00e4nta kvinnorna.<\/p>\n\n\n\n

Allts\u00e5 styrde man mot Norrbodab\u00f6ndernas Skoga hamn och gick sedan upp till byn f\u00f6r att v\u00e4nta p\u00e5 kvinnorna. S\u00e5 sm\u00e5ningom kom ocks\u00e5 kvinnorna, Ja, inte alla, f\u00f6r Karolina Gr\u00e4sman hade k\u00e4nt sig s\u00e5 illa till mods efter synen i kyrkan att hon best\u00e4mt sig f\u00f6r att inte f\u00f6lja med de andra.<\/p>\n\n\n\n

M\u00f6rka sn\u00f6moln tornade upp sig och vinden hade friskat i igen. Den kom nu fr\u00e5n norr och det betydde att vinden l\u00e5g p\u00e5 mot Gr\u00e4s\u00f6s nordostsida. De femton \u00d6rsk\u00e4rsborna gick dock stigen ner mot Skoga hamn och tog plats i b\u00e5ten. De flesta var tr\u00f6tta, men man ville hem. Fyren m\u00e5ste sk\u00f6tas, kvinnorna t\u00e4nkte p\u00e5 de v\u00e4ntande barnen.<\/p>\n\n\n\n

Sedan lade man ut, seglade mot \u00d6rsk\u00e4r f\u00f6rbi stenarna och grunden. Ingen vet vad som h\u00e4nde. Vid tretiden p\u00e5 juldagseftermiddagen hade en v\u00e5ldsam stormby med sn\u00f6 vr\u00e4kt in \u00f6ver norra Gr\u00e4s\u00f6. Just d\u00e5 borde sk\u00f6tb\u00e5ten legat utanf\u00f6r Uggeludden, strax innan det var dags att gira in mot \u00d6rsk\u00e4rssund.<\/p>\n\n\n\n

F\u00f6rmodligen kom stormbyn s\u00e5 ov\u00e4ntat och pl\u00f6tsligt att man inte hann b\u00e4rga seglen. P\u00e5 ett \u00f6gonblick m\u00e5ste den tungt lastade b\u00e5ten ha vr\u00e4kts omkull och de femton ombord hamnat i det kalla vattnet. Det \u00e4r vad man tror, men ingen s\u00e5g vad som h\u00e4nde och kan ber\u00e4tta om \u00d6rsk\u00e4rsbornas f\u00f6rtvivlade kamp i det iskalla vattnet.<\/p>\n\n\n\n

P\u00e5 \u00d6rsk\u00e4r f\u00f6rfl\u00f6t juldagen i stilla frid och ingen var orolig n\u00e4r b\u00e5ten dr\u00f6jde. Man r\u00e4knade med att kyrkfolket best\u00e4mt sig f\u00f6r att v\u00e4nta p\u00e5 b\u00e4ttre v\u00e4der. Det var f\u00f6rst p\u00e5 annandagen som man blev oroliga. D\u00e5 hade ett par Norrbodabor kommit till \u00d6rsk\u00e4r och ber\u00e4ttat att \u00d6rsk\u00e4rsfolket l\u00e4mnat byn redan vid tolvtiden p\u00e5 juldagen.<\/p>\n\n\n\n

D\u00e5 f\u00f6rstod man vad som hade h\u00e4nt. Tolv barns f\u00f6r\u00e4ldrar hade varit ombord och m\u00e5nga hustrur saknade sina m\u00e4n. Det blev en f\u00f6rtvivlans kv\u00e4ll i de sm\u00e5 stugorna p\u00e5 \u00f6n.<\/p>\n\n\n\n

Dagen d\u00e4rp\u00e5 gav sig n\u00e5gra ut f\u00f6r att s\u00f6ka. De tog sig \u00f6ver \u00d6rsk\u00e4rssund och vandrade sedan l\u00e4ngs stranden. De kom fram till Uggleudden. P\u00e5 en kobbe utanf\u00f6r stranden l\u00e5g b\u00e5ten s\u00f6nderslagen. En bit d\u00e4rifr\u00e5n hade en av masterna flutit i land. Vid den hade Karl Gr\u00e4sman surrat fast sig, och i den h\u00f6gra handen h\u00f6ll han \u00e4nnu i d\u00f6den fyrm\u00e4starens tolv\u00e5rige son Teodor i ett h\u00e5rt grepp. Senare fann man ytterligare sju omkomna.<\/p>\n\n\n\n

P\u00e5 ny\u00e5rsdagen kl\u00e4mtade klockorna i Gr\u00e4s\u00f6 kapell. D\u00e4r begravdes de d\u00f6da i en gemensam grav. Den sorgliga ber\u00e4ttelsen om de femton sk\u00e4rg\u00e5rdsborna, som rycktes bort i sin b\u00e4sta \u00e5lder p\u00e5 hemv\u00e4g fr\u00e5n julottan, h\u00f6gg tag i m\u00e4nniskorna. Det skrevs visor och<\/p>\n\n\n\n

Lotsar vid \u00d6rsk\u00e4rs Lpl<\/p>\n\n\n\n

Efternamn<\/strong><\/td>F\u00f6rnamn<\/strong><\/td>F\u00f6dd<\/strong><\/td>I Staten<\/strong><\/td>Lpl 2<\/strong><\/td><\/tr>
Beckman<\/td>Olof<\/td>1816<\/td><\/td><\/td><\/tr>
Gr\u00e4sman<\/td>Anders<\/td>1815<\/td><\/td><\/td><\/tr>
Gr\u00e4sman<\/td>Johan<\/td>1844<\/td><\/td><\/td><\/tr>
H\u00f6gstr\u00f6m<\/td>Jan-Erik<\/td>1819<\/td><\/td><\/td><\/tr>
S\u00f6derlund<\/td>Mats<\/td>1807<\/td><\/td><\/td><\/tr>
\u00d6man<\/td>Anders<\/td>1815<\/td><\/td><\/td><\/tr>
\u00d6stergren<\/td>Mats<\/td>1785<\/td><\/td><\/td><\/tr>
\u00d6man<\/td>Anders<\/td>1842<\/td>1857<\/td><\/td><\/tr>
Gr\u00e4sman<\/td>Lars<\/td>1851<\/td>1870<\/td><\/td><\/tr>
H\u00f6gstr\u00f6m<\/td>Magnus<\/td>1848<\/td>1870<\/td><\/td><\/tr>
Sundgren<\/td>Jan<\/td>1842<\/td>1878<\/td><\/td><\/tr>
S\u00f6derlund<\/td>Lars<\/td>1847<\/td>1878<\/td><\/td><\/tr>
Blomberg<\/td>Karl<\/td>1872<\/td>1892<\/td><\/td><\/tr>
H\u00f6gstr\u00f6m<\/td>Karl<\/td>1876<\/td>1901<\/td><\/td><\/tr>
S\u00f6derlund<\/td>Axel<\/td>1882<\/td>1901<\/td><\/td><\/tr>
H\u00f6jer<\/td>Leonard<\/td>1878<\/td>1907<\/td>\u00d6regrund<\/td><\/tr>
S\u00f6derstr\u00f6m<\/td>Erik<\/td>1897<\/td>1916<\/td>\u00d6regrund<\/td><\/tr>
Nilsson<\/td>Rikard<\/td>1894<\/td>1918<\/td><\/td><\/tr>
Karlsson<\/td>Karl<\/td>1901<\/td>1922<\/td>\u00d6regrund<\/td><\/tr><\/tbody><\/table><\/figure>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

60\u00b0 31.611′ N 18\u00b0 22.370′ E Lotsplatsen inr\u00e4ttad ca 1820 (1826?) och nedlagd 1 januari 1932 \u00d6rsk\u00e4r \u00e4r ej n\u00e4mnt i 1799 \u00e5rs reglemente men finns med 1820. Tillh\u00f6rde Norra distriktet och \u00d6regrunds f\u00f6rdelning 1862-1880 och Stockholms f\u00f6rdelning 1881-1900 f\u00f6r att mot slutet tillh\u00f6ra Nedre Norra distriktet. L\u00e5g under lots\u00e5lderman i \u00d6regrund. I 1820 \u00e5rs… Forts\u00e4tt l\u00e4sa \u00d6rsk\u00e4r Lotsplats<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"parent":0,"menu_order":0,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","template":"","meta":{"footnotes":""},"class_list":["post-4805","page","type-page","status-publish","hentry","entry"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/lotsarnastockholm.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/pages\/4805","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/lotsarnastockholm.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/pages"}],"about":[{"href":"https:\/\/lotsarnastockholm.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/types\/page"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/lotsarnastockholm.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/lotsarnastockholm.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=4805"}],"version-history":[{"count":9,"href":"https:\/\/lotsarnastockholm.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/pages\/4805\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":7869,"href":"https:\/\/lotsarnastockholm.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/pages\/4805\/revisions\/7869"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/lotsarnastockholm.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=4805"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}