F\u00f6ljande skrivet av KA Sundin jan 2023<\/p>\n\n\n\n
I f\u00f6rstone skulle man ju s\u00e4ga att det helt enkelt \u00e4r en plats d\u00e4r det finns lots men i Lotsverket \/ Sj\u00f6fartsstyrelsen \/ Sj\u00f6fartsverket har det egentligen varit beteckningen p\u00e5 den lokala organisation som svarat f\u00f6r lotsning och utprickning i ett best\u00e4mt omr\u00e5de. Den g\u00e4ngse och korrekta f\u00f6rkortningen var Lp.<\/p>\n\n\n\n
Det b\u00f6rjade redan under Hansa tiden med lotsg\u00e5rdar f\u00f6r att senare p\u00e5 Gustavs Vasas tid \u00f6verg\u00e5 till lotshemman d\u00e4r lotsen med sina dr\u00e4ngar fick en bit mark, mulbete, friskt vatten och fisker\u00e4ttigheter och milit\u00e4r frisedel i utbyte mot att lotsa kronans skepp. D\u00e4refter har det \u00e4ndrats i namn och beteckningar flera g\u00e5nger per sekel.<\/p>\n\n\n\n
1875 fanns 150 Lotsplatser. F\u00f6re 1881 hade den lokala chefen titeln Lots\u00e5lderman och ett \u00e5ldermannaskap kunde omfatta flera lotsplatser men d\u00e4refter tillsattes en Lotsf\u00f6rman f\u00f6r varje Lotsplats, vid de st\u00f6rre platserna med titeln \u00d6verlots.<\/p>\n\n\n\n
I samband med den stora indragningen av lotsplatser 1967 befordrades samtliga till \u00f6verlotsar och i ett senare skede inf\u00f6rdes titeln Lotsplatschef. En Lotsplats var \u00e4nda in i modern tid en mycket sj\u00e4lvst\u00e4ndig organisation med egen ekonomi och stort sj\u00e4lvbest\u00e4mmande \u00f6ver bl.a. rekryteringen av nya lotsar.<\/p>\n\n\n\n
Lotsyrket gick l\u00e4nge i arv inom samma sl\u00e4kter. Regionalt var lotsplatserna fr\u00e5n 1904 organiserade under 6 Lotsdistrikt med en Lotskapten och en Lotsl\u00f6jtnant, senare Lotsdirekt\u00f6r \/ Lotsinspekt\u00f6r som chef respektive vice. Dessa Lotsbef\u00e4l var ofta rekryterade fr\u00e5n \u00d6rlogsflottan och hade allts\u00e5 en helt annan bakgrund \u00e4n lotspersonalen ute p\u00e5 lotsplatserna. Detta skapade tidvis ganska stora mots\u00e4ttningar. Lotsarna tyckte nog ofta att distriktsbef\u00e4let var \u201dskrivbordsj\u00f6m\u00e4n\u201d.<\/p>\n\n\n\n
\u00d6verlotsen Hilding, \u201dBobby\u201d, Nordin vid \u00d6rnsk\u00f6ldsviks Lp gillade inte gubbar med \u201den pepparkake d\u00e4ri m\u00f6ssa\u201d. Varje Lotsdistrikt f\u00f6rfogade \u00f6ver en \u201dlots\u00e5ngare\u201d, senare Distriktstj\u00e4nstefartyg, som bl.a. anv\u00e4ndes vid Lotskaptenens inspektioner och f\u00f6r tyngre transporter, ofta br\u00e4nsle, till lotsplatserna. Denna lokala och regionala organisationsform \u00f6verlevde ganska intakt fram till 1988, n\u00e4stan i 100 \u00e5r!<\/p>\n\n\n\n
En Lotsplats var ursprungligen en helt sj\u00e4lvfinansierad enhet. De Lotspenningar som betalades av de lotsade fartygen tillf\u00f6ll i sin helhet lotsplatsen och f\u00f6rdelades mellan lotsarna vid platsen i form av en \u201dLotslott\u201d. Systemet innebar att det vid stora lotsplatser kunde skapas sm\u00e5 f\u00f6rm\u00f6genheter medan inkomsterna vid sm\u00e5 lotsplatser var synnerligen magra. \u00c5r 1908 gav den minsta lotslotten 17 kronor (Svenska H\u00f6garna) och de st\u00f6rsta n\u00e4stan 4.500 (Oxel\u00f6sund och G\u00f6teborg).<\/p>\n\n\n\n
Detta skapade tidigt ett behov av ad hoc l\u00f6sningar i form av \u201dl\u00f6nef\u00f6rb\u00e4ttring\u201d, \u201duppmuntringspengar\u201d mm fr\u00e5n Lotsstyrelsen till de minsta platserna. Lotspersonalf\u00f6reningen framf\u00f6rde ocks\u00e5 tidigt krav p\u00e5 n\u00e5gon form av utj\u00e4mning. Redan 1915 gjordes d\u00e4rf\u00f6r en stor l\u00f6nereform som inf\u00f6rde en viss grundl\u00f6n (1400:- per \u00e5r) och reducerade lotslotterna till 40 % av lotspenningarna.<\/p>\n\n\n\n
N\u00e4sta steg togs 1922 d\u00e5 grundl\u00f6nen differentierades mellan sm\u00e5 och stora lotsplatser. I statistik f\u00f6r 1933 kan man utl\u00e4sa att den sp\u00e4nde mellan 2.100 och 3.700 kronor per \u00e5r. Lotslotterna varierade samtidigt fr\u00e5n 16 kronor (Pukavik) till 4.700 kronor (G\u00f6teborg). En \u00e4ldre lots vid G\u00f6teborgs Lotsplats hade d\u00e5 allts\u00e5 en \u00e5rsinkomst p\u00e5 \u00f6ver 8.000 kronor. En normal arbetsinkomst l\u00e5g vid denna tid p\u00e5 ca 1500 kronor. Antalet Lotsplatser hade nu minskat till 95.<\/p>\n\n\n\n
1952 togs n\u00e4sta steg i \u201df\u00f6rstatligandet\u201d av lotsarnas och lotsplatsernas ekonomi efter ett otroligt l\u00e5ngt och kr\u00e5ngligt utredningsarbete. Bakom de torra texterna kan man ana ett \u201dpolitiskt\u201d missn\u00f6je med de mycket stora lotslotterna vid vissa lotsplatser under kriget och i synnerhet inkomsterna vid \u00d6resunds S\u00f6dra och Trelleborgs Lotsplats fr\u00e5n lotsningarna i minlederna runt Falsterbo Rev under \u00e5ren efter kriget som resulterat i \u00e5rsinkomster p\u00e5 \u00f6ver 20.000.<\/p>\n\n\n\n
Den fasta l\u00f6nen \u00f6kades nu ytterligare och utj\u00e4mnades mellan sm\u00e5 och stora platser. Andelen i lotspenningarna ersattes av en mindre taxebunden lotsers\u00e4ttning som dock fortfarande tillf\u00f6ll lotsplatsen och f\u00f6rdelades mellan lotsarna vid platsen som lotslott. Lotspersonalens arbetstider hade hittills varit helt oreglerad. I f\u00f6rarbetet till riksdagspropositionen till 1952 \u00e5rs l\u00f6nereglering diskuterades ocks\u00e5 en arbetstidsreglering men detta ans\u00e5gs ogenomf\u00f6rbart med h\u00e4nsyn till sj\u00f6fartens krav.<\/p>\n\n\n\n
Ist\u00e4llet f\u00f6reslogs inf\u00f6randet av 4 fridygn per m\u00e5nad som av Departementschefen \u00f6kades till fem! Detta system \u00f6verlevde \u00e4ven den stora organisationsf\u00f6r\u00e4ndringen 1956 som innebar att Kungl. Sj\u00f6fartsstyrelsen bildades och \u00f6vertog hela Lotsverket och Sj\u00f6karteverket plus delar av Kommerskollegium inkl. Fartygsinspektionen mm, mm. Sett i backspegeln kan man nog konstatera att Lotsverket under sina sista 10 \u2013 15 \u00e5r f\u00f6rde en tynande tillvaro och var i behov av en kraftig uppryckning. Fr\u00e5n Bredsk\u00e4rs Lotsplats har ber\u00e4ttats att man f\u00f6r sina tv\u00e5 motorkuttrar bara hade ett startbatteri och n\u00e4r man st\u00f6tte p\u00e5 Lotsdirekt\u00f6ren fick svaret; \u201dDet h\u00e5ller i min tid\u201d!<\/p>\n\n\n\n
Fr\u00e5n 1956 inleddes en ordentlig upprustning av b\u00e5de anl\u00e4ggningar och befintliga b\u00e5tar samtidigt som man startade ett omfattande nybyggnadsprogram. Mitt i denna moderniseringsv\u00e5g f\u00f6rstatligas lotsb\u00e5tarna, se vidare under rubriken B\u00e5th\u00e5llning nedan. De stora investeringarna fortsatte of\u00f6rtrutet. Samtidigt skedde radikala strukturf\u00f6r\u00e4ndringar inom sj\u00f6farten som kraftigt reducerade behovet av lotsning.<\/p>\n\n\n\n
1966 drogs det i n\u00f6dbromsen. D\u00e5 togs det stora greppet och antalet Lotsplatser reducerades fr\u00e5n 64 till 30 per den 1 januari 1967. Ett antal lotselever och extra ordinarie lotsar sades upp och m\u00e5nga b\u00e5tm\u00e4n fick l\u00e4mna verket. Samtidigt inf\u00f6rdes rak m\u00e5nadsl\u00f6n och 8 timmars arbetsdag. Efterhand genomf\u00f6rdes ocks\u00e5 dubbelbemanning p\u00e5 lotsb\u00e5tarna vilket i n\u00e5gon m\u00e5n minskade behovet av upps\u00e4gningar. 8 timmarsdag med strikt skiftg\u00e5ng skulle visa sej vara en oanv\u00e4ndbar kontorsprodukt och fick ganska snart omf\u00f6rhandlas till ett mera flexibelt system.<\/p>\n\n\n\n
Lotsplatserna hade ju redan fr\u00e5n begynnelsen v\u00e4ldigt olika geografiska f\u00f6ruts\u00e4ttningar med liten eller omfattande sj\u00f6trafik, korta eller l\u00e5nga lotsleder, skyddade respektive utsatta lotshamnar och bordningsst\u00e4llen osv. Detta resulterade naturligtvis i vitt skilda lokala l\u00f6sningar. En vanlig modell var att det fanns en Lotsplats i staden \/ hamnomr\u00e5det som sk\u00f6tte all utlotsning och en utsj\u00f6plats som tog all inlotsning.<\/p>\n\n\n\n
Typiska exempel \u00e4r paren Kalix \/ Mal\u00f6ren, Lule\u00e5 \/ R\u00f6dkallen, Skag \/ \u00d6rnsk\u00f6ldsvik, \u00c5stholmen och Brem\u00f6n \/ Sundsvall, Sandhamn \/ Stockholm, Norrk\u00f6ping \/ Oxel\u00f6sund och framf\u00f6rallt Vr\u00e5ng\u00f6 och Br\u00e4nn\u00f6, senare Vinga \/ G\u00f6teborg. Efterhand slogs dessa par ihop och d\u00e5 blev utsj\u00f6platserna Lotsuppassningsst\u00e4lle under Lotsplatsen med Lotskontor i stan. \u00c5stholmen och Brem\u00f6n slogs ihop med Sundsvall redan 1903 men kutymen att lotsa bara in eller ut uppr\u00e4tth\u00f6lls l\u00e5ngt in p\u00e5 40-talet.<\/p>\n\n\n\n
Sandhamn \/ Stockholm var uppdelat s\u00e5 att Sandhamnslotsarna bordade vid S\u00f6dergrundan och lotsade in f\u00f6rbi Sand\u00f6n d\u00e4r byte skedde till Stockholmslots p\u00e5 V\u00e4sterfj\u00e4rden. Utg\u00e5ende f\u00f6rfors omv\u00e4nt, dvs Sandhamnslotsen bytte av p\u00e5 V\u00e4sterfj\u00e4rden och lotsade ut till sj\u00f6ss. Sandhamn till\u00e4mpade dessutom systemet med \u201dkryssande kutter\u201d som innebar att lotsarna veckovis var stationerade ombord p\u00e5 stora lotskuttern och sk\u00f6tte inlotsningen. N\u00e4sta vecka bytte man om och \u201dbodde\u201d hemma och sk\u00f6tte utlotsningen.<\/p>\n\n\n\n
Systemet till\u00e4mpades ocks\u00e5 i G\u00e4vle och uppr\u00e4tth\u00f6lls \u00e4nda in p\u00e5 60-talet. F\u00f6rst 1967 slogs Sandhamn ihop med Stockholm. Sammanslagningen av Vinga och G\u00f6teborg skedde 1958. Kutymen p\u00e5 m\u00e5nga av dessa platser med l\u00e5nga lotsleder var att nya unga lotsar fick b\u00f6rja p\u00e5 utsj\u00f6platsen f\u00f6r att s\u00e5 sm\u00e5ningom kunna flytta till stan och en lugnare tillvaro utan bordningar i \u00f6ppen sj\u00f6. D\u00e5 som nu l\u00e4mnade utg\u00e5ende lots ofta l\u00e5ngt innanf\u00f6r den officiella bordningsplatsen.<\/p>\n\n\n\n
Helt annorlunda var naturligtvis tj\u00e4nsten vid platser som Halmstad, Falkenberg och Varberg d\u00e4r bordningsplatsen ligger n\u00e5gra M utanf\u00f6r ett inlopp mellan tv\u00e5 pirhuvuden. Korta lotsningar och begr\u00e4nsad trafik gjorde ju att dessa ursprungligen sj\u00e4lvst\u00e4ndiga platser tidigt blev bemannade lotsuppassningar och sen obemannade B\u00e5tstationer i Varberg och Falkenberg.<\/p>\n\n\n\n
Prickning vid sidan av lotsningen sk\u00f6tte varje Lotsplats inom sitt omr\u00e5de. Traditionellt innebar det att lotsarna och eventuella B\u00e5tbitr\u00e4den (som fram till ca 1950 n\u00e4stan alltid var blivande lotsar) k\u00f6pte eller avverkade l\u00e4mpliga spiror som barkades och snickrades till med erforderliga klossar och topptecken samt m\u00e5lades under v\u00e5rvintern. Dessutom anskaffades l\u00e4mpliga prickstenar och f\u00f6rbereddes dessa med f\u00e4stpunkter och k\u00e4ttingar.<\/p>\n\n\n\n
Under n\u00e5gra intensiva v\u00e5rveckor skedde s\u00e5 sj\u00e4lva \u201dprickningen\u201d efter den prickrulla som specificerade varje pricks exakta utf\u00f6rande och placering, ofta efter sm\u00e5 enslinjer uppm\u00e5lade p\u00e5 str\u00e4nderna. S\u00e4rskilt p\u00e5 Norrlandskusten h\u00e4nde det ofta att prickar fick f\u00f6rnyas under skeppningss\u00e4songen sedan de blivit bortdragna av passerande timmersl\u00e4p. P\u00e5 m\u00e5nga lotsplatser var det ordnat s\u00e5 att varje lots ansvarande f\u00f6r ett antal prickar. Arbetet utf\u00f6rdes med en kutter som var s\u00e4rskilt utrustad med bom och spel, vid vissa platser med m\u00e5nga prickar hade man tom en s\u00e4rskild prickpr\u00e5m f\u00f6r \u00e4ndam\u00e5let.<\/p>\n\n\n\n
Vid en del sm\u00e5 Lotsplatser med l\u00e5nga inomsk\u00e4rsleder kunde prickningen och \u201dfarledsunderh\u00e5llet\u201d inneb\u00e4ra v\u00e4l s\u00e5 mycket jobb som sj\u00e4lva lotsningen. Administration av utgifter och prickers\u00e4ttningen fr\u00e5n Lotsverket \u00e5l\u00e5g naturligtvis Lotsf\u00f6rmannen \/ \u00d6verlotsen p\u00e5 respektive Lotsplats. Utsj\u00f6remmare och bojar sk\u00f6ttes d\u00e4remot d\u00e5 som nu av verkets distriktstj\u00e4nstefartyg \/ arbetsfartyg.<\/p>\n\n\n\n
I princip var varje lots sen urminnes tider skyldig att h\u00e5lla sig med en tj\u00e4nlig b\u00e5t. Detta system fungerade ocks\u00e5 n\u00e5gorlunda s\u00e5 l\u00e4nge allt gick med segel och \u00e5ror i sm\u00e5 \u00f6ppna b\u00e5tar men precis som behovet av \u201dl\u00f6nef\u00f6rb\u00e4ttring\u201d som beskrivits ovan uppstod tidigt krav och behov av \u201dbidrag\u201d till b\u00e5th\u00e5llningen vid de st\u00f6rre och v\u00e4derutsatta platserna, framf\u00f6rallt p\u00e5 v\u00e4stkusten.<\/p>\n\n\n\n
Fr\u00e5n ca 1860 anskaffade ocks\u00e5 Lotsverket ett antal seglande Kronolotskuttrar till m\u00e5nga av dessa platser. Det r\u00f6rde sej om 20 till 30 b\u00e5tar i storlek runt 11,5 meter. I och med att motoriseringen av lotsb\u00e5tarna inleddes 1905 upph\u00f6rde Lotsverkets anskaffning och ist\u00e4llet \u00f6verl\u00e4ts efterhand \u00e4ven de befintliga kronokuttrarna till lotspersonalen n\u00e4r dom skulle motoriseras. Samtidigt \u00f6vergick man p\u00e5 lotsplatserna fr\u00e5n att h\u00e5lla \u201dEnskilda Tj\u00e4nsteb\u00e5tar\u201d till att bilda enkla bolag f\u00f6r att administrera gemensamt \u00e4gda tj\u00e4nsteb\u00e5tar.<\/p>\n\n\n\n
Den enskilde lotsen var allts\u00e5 oftast del\u00e4gare i ett \u201dKutterbolag\u201d, en \u201dB\u00e5tkassan\u201d eller motsvarande. N\u00e4r en lots gick i pension \u00e5terbetalades hans andel i bolaget och eftertr\u00e4daren fick betala in motsvarande. Vid st\u00f6rre investeringar upptogs ofta bankl\u00e5n och samtliga lotsar fick d\u00e5 g\u00e5 i borgen f\u00f6r bolaget. Kassan sk\u00f6ttes normalt av Lotsf\u00f6rmannen \/ \u00d6verlotsen. Utgifterna f\u00f6r r\u00e4ntor, amorteringar, drift och underh\u00e5ll av b\u00e5tarna skulle t\u00e4ckas av \u201dHemv\u00e4gsers\u00e4ttningen\u201d. Denna var en taxebunden avgift som varje fartyg erlade i till\u00e4gg till \u201dlotspenningarna\u201d f\u00f6r att t\u00e4cka lotsarnas resekostnader och b\u00e5th\u00e5llningen. Inte heller detta system fungerade utan undantag, s\u00e4rskilt vid mindre platser med behov av sj\u00f6g\u00e5ende b\u00e5tar fick Lotsverket skjuta till medel f\u00f6r b\u00e5th\u00e5llningen.<\/p>\n\n\n\n
Efter l\u00e5nga utredningar sker slutligen en stor oml\u00e4ggning 1937 d\u00e5 man \u00f6verg\u00e5r till ett Legosystem. Det innebar att finansieringen genom hemv\u00e4gsers\u00e4ttningarna slopades och ersattes av en \u201dLega\u201d som fastst\u00e4lldes f\u00f6r varje b\u00e5t och utbetalades till b\u00e5t\u00e4garen (bolag eller enskild lots) direkt fr\u00e5n Lotsverket. Samtidigt bildades en statlig \u201dB\u00e5tl\u00e5nefond\u201d, administrerad av Lotsverket, d\u00e4r man kunde f\u00e5 l\u00e5n till nybyggen och st\u00f6rre moderniseringar. I praktiken blev detta ett rundg\u00e5ngssystem d\u00e4r r\u00e4ntor och amorteringar f\u00f6r av Lotsverket beviljade l\u00e5n (mot borgen av lotsarna) betalades med del av legan, dvs av Lotsverket!<\/p>\n\n\n\n
Efter 1937 var b\u00e5th\u00e5llningen allts\u00e5 fortfarande en gemensam angel\u00e4genhet f\u00f6r lotsarna p\u00e5 respektive lotsplats och det praktiska arbetet med underh\u00e5ll av b\u00e5tarna sk\u00f6ttes p\u00e5 platsen av lotsarna sj\u00e4lva. N\u00e4stan varje lotsplats hade ocks\u00e5 en egen slip d\u00e4r b\u00e5tarna torrsattes. Till bilden h\u00f6r att bemanningen av lotsb\u00e5tarna \u00e4nda in p\u00e5 50-talet i huvudsak sk\u00f6ttes av extra ordinarie lotsar, extra lotsar och lotselever \/ lotsaspiranter med avl\u00f6ning som b\u00e5tbitr\u00e4de.<\/p>\n\n\n\n
Systemet var uttryckligen avsett att bereda blivande lotsar en inkomst innan man som ordinarie lots var ber\u00e4ttigad till fast l\u00f6n och lotslott. Systemet innebar ocks\u00e5 att alla lotsar fick god k\u00e4nnedom om b\u00e5tmaterialet och dess handhavande, man l\u00e4rde sej helt enkelt att k\u00f6ra b\u00e5t, inte bara att man\u00f6vrera fartyg. Dock fanns det redan nu en k\u00e5r av fast anst\u00e4llda motorsk\u00f6tare och b\u00e5tm\u00e4n, s\u00e4rskilt vid de st\u00f6rre lotsplatserna. Dessutom sysselsatte verket ett 70-tal \u201ddagl\u00f6nare\u201d som fick rycka in som extra b\u00e5tbitr\u00e4den vid behov. En synnerligen otrygg tillvaro men m\u00e5nga av dessa blev nog i sinom tid fast anst\u00e4llda om inte lotsplatsen dessf\u00f6rinnan blev indragen.<\/p>\n\n\n\n
1960 \u00f6verf\u00f6rdes lotsb\u00e5tsh\u00e5llningen till staten. Vid denna tidpunkt fanns i verket bara 10 stats\u00e4gda lotsb\u00e5tar medan \u00f6ver 100 \u201dlots\u00e4gda\u201d tj\u00e4nsteb\u00e5tar som var bel\u00e5nade i B\u00e5tl\u00e5nefonden inl\u00f6stes av verket. Ett ganska stort antal obel\u00e5nade b\u00e5tar s\u00e5ldes ut f\u00f6re f\u00f6rstatligandet och \u201dB\u00e5tbolagen\u201d uppl\u00f6stes. \u00d6verlotsen Aug. Westerberg i Sundsvall konkluderade; \u201dknappast n\u00e5gon gjorde f\u00f6rlust p\u00e5 b\u00e5th\u00e5llningen, snarare tv\u00e4rtom\u201d. Det direkta personliga deltagande och intresse som lotsarna haft i b\u00e5tarnas anskaffning, underh\u00e5ll och drift avtog naturligtvis efterhand och blev mer och mer b\u00e5tm\u00e4nnens angel\u00e4genhet.<\/p>\n\n\n\n
Under \u00e5ren kring 1960 levererades ocks\u00e5 ett stort antal nya lotsb\u00e5tar av typen \u201d11,55 meters st\u00e5lkutter\u201d och \u201d13,5 meters lots- och sj\u00f6r\u00e4ddningsb\u00e5t\u201d. Under 1959 byggdes 15 nya b\u00e5tar, ett oslagbart \u201dall-time-high\u201d. Samtidigt fick de flesta lotsplatserna VHF och en radar som satt i utkiken. De st\u00f6rre b\u00e5tarna utrustades ocks\u00e5 med VHF stationer. Tanken var att lotsb\u00e5ten vid d\u00e5lig sikt skulle kunna dirigeras fr\u00e5n utkiken. Att lotsb\u00e5tarna skulle utrustas med radar ans\u00e5gs teknisk och ekonomiskt uteslutet, en uppfattning som snart fick omv\u00e4rderas.<\/p>\n\n\n\n
Efter de stora f\u00f6r\u00e4ndringarna 1967 kunde b\u00e5tunderh\u00e5llet efterhand inte l\u00e4ngre sk\u00f6tas som tidigare. Lotsarna var vid det laget helt frikopplade fr\u00e5n dessa sysslor och b\u00e5tm\u00e4nnen jobbade i huvudsak i fasta skiftscheman. B\u00e5tarna hade ju efterhand ocks\u00e5 f\u00e5tt en betydligt mera omfattande utrustning. D\u00e4rf\u00f6r inr\u00e4ttades vid dom st\u00f6rre lotsplatserna en ny befattning som Reparat\u00f6r \/ 1:e reparat\u00f6r med dagtj\u00e4nst. Dessa tj\u00e4nster tillsattes ofta med personer med n\u00e5gon form av verkstadsbakgrund och n\u00f6dv\u00e4ndigtvis inte n\u00e5gon sj\u00f6vana.<\/p>\n\n\n\n
Till pj\u00e4sen h\u00f6rde ocks\u00e5 att det efterhand blev n\u00e4stan om\u00f6jligt att befordra en B\u00e5tman till Reparat\u00f6r eftersom de oregelbundna arbetstiderna blev b\u00e4ttre betalda. I ett senare skede bytte befattningen namn till Verkstadsf\u00f6rman utan att arbetsinneh\u00e5llet \u00e4ndrades. Egentligen var det bara en dold l\u00f6negradsuppflyttning, en vanligt trick i statsf\u00f6rvaltningen p\u00e5 den tiden. Succesivt flyttades ocks\u00e5 ansvaret f\u00f6r planeringen av b\u00e5tarnas underh\u00e5ll \u00f6ver till Centralf\u00f6rvaltningen, Driftavdelningen, Underh\u00e5llsektionen.<\/p>\n\n\n\n
Detta \u00e4r ett synnerligen komplicerat \u00e4mne men h\u00e4r skall bara kortfattat sl\u00e5s fast att b\u00e5tarna ursprungligen bara hade namn och knappt det. Fr\u00e5n 1913 \u00e5satte Lotsverket alla kronolotsb\u00e5tar ett tj\u00e4nsteb\u00e5tsnummer, f\u00f6rkortat \u201dTjb. nr XXX\u201d. De gemensamt \u00e4gda hade fortfarande bara ett lokalt namn, oftast best\u00e5ende av lotsplatsens namn och ett nummer fr\u00e5n ett och upp\u00e5t. Ex.vis \u201dMAL\u00d6REN II\u201d eller \u201dSUNDSVALL no 11\u201d.<\/p>\n\n\n\n
Efter 1937 gavs alla b\u00e5tar som finansierades med l\u00e5n ur b\u00e5tl\u00e5nefonden ett Tj\u00e4nsteb\u00e5tsnummer. Nummerserien b\u00f6rjade med 1 vid finska gr\u00e4nsen och slutade med 500 p\u00e5 v\u00e4stkusten. Detta geografiskt baserade nummersystem \u00f6verlevde till 1975. D\u00e5 p\u00e5b\u00f6rjades ist\u00e4llet nummerserien 700 som samtidigt var b\u00e5tars nummer i verkets kontoplan.<\/p>\n\n\n\n
2006 slopades beteckning Tj\u00e4nsteb\u00e5t och alla b\u00e5tar \u201dd\u00f6ptes\u201d om till PILOT XXX SE. P\u00e5 senare \u00e5r har det p\u00e5b\u00f6rjats en nummerserie som b\u00f6rjar p\u00e5 211, det l\u00e4r ocks\u00e5 ha n\u00e5got att g\u00f6ra med en kontoplan? Byggnader och anl\u00e4ggningar B\u00e5tmaterialet \u00e4gdes och sk\u00f6ttes allts\u00e5 \u00e4nda fram till 1960 huvudsakligen av lotsarna sj\u00e4lva.<\/p>\n\n\n\n
Byggnader och \u00f6vriga anl\u00e4ggningar d\u00e4remot planerades och byggdes av Lotsverket. Detta handlades i Fyringenj\u00f6rskontoret, en liten organisation som s\u00e5 sent som 1950 bara bestod av en Fyr\u00f6veringenj\u00f6r, fyra Fyringenj\u00f6rer och en Verkm\u00e4stare. Huvuduppgiften var, som namnet antyder, att rita, konstruera, bygga och vidmakth\u00e5lla alla fyrar, fyrplatser och fyrskepp. Som en \u201dsidoverksamhet\u201d skulle man dessutom sk\u00f6ta alla anl\u00e4ggnings\u00e4renden f\u00f6r 82 Lotsplatser med totalt 109 Lotsuppassningsst\u00e4llen plus verkets egna fartyg och b\u00e5tar.<\/p>\n\n\n\n
En typisk Lotsplats hade d\u00e5 ett Lotskontor i stan f\u00f6r \u00d6verlotsen och tillh\u00f6rande utrymmen f\u00f6r Lotsuppassningen f\u00f6r avg\u00e5ende fartyg. Sj\u00f6uppassningen l\u00e5g oftast p\u00e5 en \u00f6 i yttre sk\u00e4rg\u00e5rden och omfattade en Lotsstuga \/ Lotshus med tillh\u00f6rande eller separat Lotsutkik \/ Vaktstuga samt en Lotshamn med prickupplag, f\u00f6rr\u00e5d och verkstad samt en egen slip. Ofta var sj\u00f6uppassningarna bel\u00e4gna p\u00e5 samma \u00f6 som en bemannad fyrplats men n\u00e5gon samordning av anl\u00e4ggningar och personalresurser verka n\u00e4stan aldrig ha skett.<\/p>\n\n\n\n
Ett undantag utg\u00f6r Brem\u00f6n. N\u00e4r den grunda och v\u00e4derutsatta lotshamnen vid fyren p\u00e5 Brem\u00f6 Norra slutligen \u00f6vergavs och flyttades till Sanna p\u00e5 insidan av \u00f6n \u00f6vertogs utkikstj\u00e4nsten av fyrfolket. Ett annat unikum utg\u00f6r det kombinerade lots- och fyrhus som uppf\u00f6rdes p\u00e5 Skagsudde utanf\u00f6r \u00d6rnsk\u00f6ldsvik 1957. Lotsverket byggde rej\u00e4lt med ordentlig grundl\u00e4ggning, vackra hus och rej\u00e4la kajanl\u00e4ggningar. \u00c4n idag kan man beundra en stenfot, profilerade lister p\u00e5 br\u00e4dfodringar och utsirade takutspr\u00e5ng p\u00e5 m\u00e5nga st\u00e4llen. En s\u00e4rskild specialitet var g\u00e5ngv\u00e4gar gjutna i betong med ordentliga r\u00e4ckverk med smidda stolpar, inga upptrampade stigar d\u00f6g i Lotsverket.<\/p>\n\n\n\n
Kajanl\u00e4ggningarna har motst\u00e5tt v\u00e4drets makter f\u00f6rv\u00e5nansv\u00e4rt bra men det finns ocks\u00e5 exempel p\u00e5 motsatsen. Skr\u00e4ckexemplet \u00e4r naturligtvis den hamn som byggdes p\u00e5 norra sidan av Mal\u00f6ren trots lokala protester. Den p\u00e5b\u00f6rjades 1956 f\u00f6r en budgeterad kostnad av 550.000 kronor men n\u00e4r den stod f\u00e4rdig 1960 hade den kostat 5,5 miljoner! Helt enligt lotsarnas f\u00f6ruts\u00e4gelser var den redan efter n\u00e5gra \u00e5r n\u00e4stan helt fylld med sten och sand. \u00c4ven hamnanl\u00e4ggningarna p\u00e5 R\u00f6dkallen och Sanna \u00e4r idag tyv\u00e4rr raserade.<\/p>\n\n\n\n
Efter den stora nedl\u00e4ggningen av lotsplatser 1967 \u00f6vertogs m\u00e5nga sj\u00f6uppassningshus av f\u00f6rsvaret som s.k. MKB, Marina Kustbevakningstationer. Dessa anv\u00e4ndes d\u00e4refter mycket sporadiskt och l\u00e4mnades ofta att f\u00f6rfalla. I modern tid har vissa anl\u00e4ggningar \u00f6verf\u00f6rts till Statens Fastighetsverk medan andra har s\u00e5lts till privata \u00e4gare.<\/p>\n\n\n\n
N\u00e5gra \u00f6verlever idag som vandrarhem \/ konferensanl\u00e4ggningar, exempelvis Mal\u00f6ren, R\u00f6nnsk\u00e4r vid Pite\u00e5, H\u00e4rn\u00f6, R\u00f6nnsk\u00e4r vid S\u00f6derhamn, S\u00f6derarm och V\u00e4der\u00f6arna. Andra har blivit sm\u00e5 v\u00e4lsk\u00f6tta museer som Ingask\u00e4r vid Stocka. Lotshuset i Slite uppe p\u00e5 Lotsbacken \u00e4r idag kontor. En liten kuriositet p\u00e5 H\u00e4rn\u00f6n \u00e4r att det ganska stora huset \u00e4n idag alltid kallas \u201dLotsstugan\u201d men att det ocks\u00e5 konsekvent anv\u00e4nds som ben\u00e4mning p\u00e5 hela omr\u00e5det som omfattar ett stort antal sommarstugor och fortfarande till stor del \u00e4gs av lots\u00e4ttlingar. Det efterhand stora huset p\u00e5 H\u00e4vringe kallas fortfarande \u201dVaktstugan\u201d.<\/p>\n\n\n\n
Ett antal anl\u00e4ggningar, ex.vis. Kalix \/ Erik\u00f6ren, S\u00f6derarm, Kr\u00e5kelund och Nordkoster omvandlades till bemannade Sj\u00f6\u00f6vervakningsstationer \/ R\u00e4ddningsstationer. Vid omorganisationen 1988 \u00e4ndrades beteckningen till Farledstation men alla \u00e4r numera indragna \/ samordnade inom aff\u00e4rsomr\u00e5de Transport och Farledsservice. De uppassningsst\u00e4llen som \u00f6verlevde flyttades efterhand in till nya anl\u00e4ggningar med fast v\u00e4gf\u00f6rbindelse.<\/p>\n\n\n\n
N\u00e5gra exempel, Svartklubben till Sing\u00f6 1960, Br\u00e4m\u00f6n till Spikarna 1965, G\u00e5s\u00f6ren till N\u00e4sudden 1969, R\u00f6nnsk\u00e4r till Storstensharet vid Ljusne 1972, Bredsk\u00e4r till Holmsund 1984, H\u00e4vringe till Oxel\u00f6sund 1988 och slutligen Vinga till Kusten 2000, senare T\u00e5ngudden och just nu inhysta p\u00e5 Nya Varvet. De enda gamla sj\u00f6uppassningar som \u00f6verlevt alla rationaliseringar \u00e4r Sandhamn och Landsort trots flera f\u00f6rs\u00f6k till \u201dilandflyttning\u201d. Helt nya stationer har uppst\u00e5tt vid Kapellsk\u00e4r och Brofjorden.<\/p>\n\n\n\n
De sj\u00e4lvst\u00e4ndiga lotsplatserna med en lokal Lotsplatschef och lotsdistrikten avskaffades 1988 och ersattes med 25 Lotsstationer som organiserades i 12 Sj\u00f6trafikomr\u00e5den. Med detta tog en flerhundra\u00e5rig tradition slut. Begreppet och organisationen Lotsplats med en egen chef f\u00f6rsvinner. Den nya enheten Lotsstation f\u00e5r ingen lokal chefsbefattning utan \u201dfj\u00e4rrstyrs\u201d av en Lotsomr\u00e5deschef som dessutom ofta rekryteras externt. I denna milj\u00f6 f\u00f6rsvinner efterhand ocks\u00e5 allt lokalt ansvar f\u00f6r underh\u00e5llet av lotsb\u00e5tarna och med det \u00e4ven Verkstadsf\u00f6rmans tj\u00e4nsterna. Parallellt med detta avbemannas ocks\u00e5 utkikarna och lotsbest\u00e4llningsfunktionen \u00f6verflyttas efterhand till n\u00e5gra f\u00e5 best\u00e4llningscentraler.<\/p>\n\n\n\n
F\u00f6re 1988 existerade allts\u00e5 inte begreppet Lotsstation MEN i Kungl. Sj\u00f6karteverket anv\u00e4ndes det konsekvent i sj\u00f6kort och i publikationerna Svensk Lots och Underr\u00e4ttelser f\u00f6r sj\u00f6farande n\u00e4stan \u00e4nda fram till sammanslagningen av verken 1956. Man kan undra varf\u00f6r? Fanns det ett motsatsf\u00f6rh\u00e5llande mellan det helt milit\u00e4ra Sj\u00f6karteverket och det n\u00e4stan helt civila Lotsverket? En annan gissning \u00e4r att detta var ett inflytande fr\u00e5n det brittiska \u201dThe Admirality Hydrographic Office\u201d som utgav sj\u00f6kort och Pilot Books \u00f6ver hela v\u00e4rlden och \u00e4ven f\u00f6r svenska farvatten. De anv\u00e4nde naturligtvis beteckningen \u201dPilot Station\u201d. I alla delar av Svensk Lots fr\u00e5n 1911 och fram till 50-talet \u00e4r Sj\u00f6karteverket envisa med att anv\u00e4nda sin egen vokabul\u00e4r med f\u00f6rkortningarna LS respektive (LS) f\u00f6r \u201dstationer\u201d som bara hade uppassning under dager. I Del III (Bottenhavet och Bottenviken) fr\u00e5n 1952 b\u00f6rjar man dock vackla. D\u00e4r s\u00e4gs; \u201d Svartklubbens lotsstation \u00e4r bel\u00e4gen p\u00e5 Svartklubben. Personalen p\u00e5 Svartklubbens Lotsplats \u00e4r stationerad och uppassar vid fyren Svartklubben\u201d.<\/p>\n\n\n\n
Ang\u00e5ende \u00d6regrund, Fagerviken och G\u00e4vle s\u00e5 skriver man helt enkelt att det \u00e4r lotsplatser. G\u00e5sholma \u00e5terigen \u00e4r Lotsstation d\u00e4r lotsarna tillh\u00f6r G\u00e5sholma Lotsplats. Samma system anv\u00e4nds f\u00f6r Lilljungfrun och H\u00f6lick men sen \u00e4r det \u00e5ter Lotsplats fr\u00e5n Stocka och norr\u00f6ver. Till slut s\u00e5 blir Mal\u00f6ren l\u00e4ngst i norr \u00e5ter Lotsstation som sorterar under Kalix Lotsplats! Korrekt enligt Lotsverkets system \u00e4r att Mal\u00f6ren \u00e4r Lotsuppassning f\u00f6r Kalix Lp. F\u00f6ga konsekvent av Sj\u00f6karteverket allts\u00e5 men efter att verken sammansl\u00e5s till Sj\u00f6fartsstyrelsen f\u00e5r redaktionen f\u00f6r Svensk Lots ge upp. Den p\u00e5hittade beteckningen Lotsstation f\u00f6rsvinner fram till 1988! MEN i Sv. L III fr\u00e5n 1973 finns dock denna text; \u201dUme\u00e5 lotsplats har sin lotsstation bel\u00e4gen p\u00e5 Bredsk\u00e4r\u2026\u201d Inte l\u00e4tt att var konsekvent ens i officiella publikationer.<\/p>\n\n\n\n
KAS\/2022-12-24<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"
F\u00f6ljande skrivet av KA Sundin jan 2023 Lotsplats \/ Lotsuppassning blir Lotsstation \/ B\u00e5tstation Lotskontor \/ Lotsstuga \/ Vaktstuga \/ Utkik I f\u00f6rstone skulle man ju s\u00e4ga att det helt enkelt \u00e4r en plats d\u00e4r det finns lots men i Lotsverket \/ Sj\u00f6fartsstyrelsen \/ Sj\u00f6fartsverket har det egentligen varit beteckningen p\u00e5 den lokala organisation som… Forts\u00e4tt l\u00e4sa Fr\u00e5n Lotshemman till Lotsstation<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"parent":0,"menu_order":0,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","template":"","meta":{"footnotes":""},"class_list":["post-4572","page","type-page","status-publish","hentry","entry"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/lotsarnastockholm.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/pages\/4572","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/lotsarnastockholm.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/pages"}],"about":[{"href":"https:\/\/lotsarnastockholm.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/types\/page"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/lotsarnastockholm.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/lotsarnastockholm.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=4572"}],"version-history":[{"count":1,"href":"https:\/\/lotsarnastockholm.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/pages\/4572\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":4573,"href":"https:\/\/lotsarnastockholm.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/pages\/4572\/revisions\/4573"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/lotsarnastockholm.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=4572"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}