{"id":4274,"date":"2023-01-01T13:33:20","date_gmt":"2023-01-01T12:33:20","guid":{"rendered":"https:\/\/lotsarnastockholm.se\/?page_id=4274"},"modified":"2026-03-24T09:23:37","modified_gmt":"2026-03-24T08:23:37","slug":"timmernabbens-lotsplats","status":"publish","type":"page","link":"https:\/\/lotsarnastockholm.se\/index.php\/timmernabbens-lotsplats\/","title":{"rendered":"Timmernabben Lotsplats"},"content":{"rendered":"\n

56\u00b0 57.528′ N 16\u00b0 28.197′ E<\/a><\/p>\n\n\n\n

Lotsplatsen tillh\u00f6rde s\u00f6dra distriktet och Kalmar f\u00f6rdelning<\/p>\n\n\n\n

Lotsplatsen inr\u00e4ttades 1853 och indrogs 1 januari 1937 och dess lotsningar utf\u00f6rdes d\u00e4refter av M\u00f6nster\u00e5s lotsar.<\/p>\n\n\n\n

Ur \u201d Den Svenske Lots 1853\u201d
Privat lots finnes som f\u00e5tt tillst\u00e5ndsbevis att lotsa. Prickarna h\u00e5lles av kustboarna,<\/em><\/p>\n\n\n\n

Timmernabben finns inte med i skrifterna fr\u00e5n 1744, 1799, eller 1820.<\/p>\n\n\n\n

Ur reglemente 1863: Lotsningsomr\u00e5de fr\u00e5n Timmernabben till M\u00f6nster\u00e5s respektive Pataholm, till sj\u00f6ss eller fr\u00e5n sj\u00f6n.<\/p>\n\n\n\n

1884 byggdes nytt lotsuppassningshus \u00e5 Matske eller Matge (numera Lotsholmen strax sydost om Timmernabben)<\/p>\n\n\n\n

1889 uppf\u00f6rdes en signalst\u00e5ng med kula.<\/p>\n\n\n\n

1893 den 2 okt VSV sv\u00e5r storm. Skonerten TRIO fr\u00e5n Kalmar l\u00e5g till ankars men k\u00e4ttingarna sprang av s\u00e5 att fartyget som r\u00e5kat p\u00e5 drift m\u00e5ste l\u00e4nsa f\u00f6r vinden.
P\u00e5 given n\u00f6dsignal utgingo lotsar fr\u00e5n s\u00e5v\u00e4l Sk\u00e4ggen\u00e4s som Pataholms och Timmernabbens lotsplatser och lyckades inf\u00f6ra fartyget till Timmernabben.
Under f\u00e4rden dit intr\u00e4ffade den olycksh\u00e4ndelsen att vid revning av storseglet bef\u00e4lhavaren och en bes\u00e4ttningsman slogs av storsegelgaffeln \u00f6verbord och drunknade<\/p>\n\n\n\n

1916 \u00e5rs lotsledsf\u00f6rteckning: Lots uppassa p\u00e5 Matske och m\u00f6ta fr\u00e5n sj\u00f6n kommande fartyg vid yttre grund men icke under m\u00f6rker. Lotsleder fr\u00e5n Timmernabben eller Tillingenabben till sj\u00f6ss eller tv\u00e4rtom, till sj\u00f6ss vid D\u00e4mman eller V\u00e5ll\u00f6, M\u00f6nster\u00e5s, Pataholm, Borgholm och Sk\u00e4ggen\u00e4s.<\/em><\/p>\n\n\n\n

1920 \u00e5rs b\u00e5tbest\u00e5nd
1 motorb\u00e5t byggd 1912 i ek, klink, 5.9×1.9 4\u00bd hk Gustafsson motor
1 segelb\u00e5t byggd 1892 i ek, klink 5.5×1.7<\/p>\n\n\n\n

1929 indrogs Matske uppassningsst\u00e4lle och ersattes med dito \u00e5 V\u00e4der\u00f6.<\/p>\n\n\n\n

Timmernabben och Lotsholmen Matske av Anton Sj\u00f6berg 1970<\/h4>\n\n\n\n

Redan \u00e5r 1929 upph\u00f6rde vaktstugan p\u00e5 Matske att ha n\u00e5gon betydelse i lotsverkets tj\u00e4nst. En tidsenligare byggnad hade d\u00e5 uppf\u00f6rts p\u00e5 V\u00e4der\u00f6ns nord\u00f6stra udde, och lotsuppassningen f\u00f6rlades dit. Den gamla vaktstugan f\u00f6rv\u00e4rvades av lotsf\u00f6rman Sj\u00f6berg.<\/p>\n\n\n\n

Redan 1936 indrogs lotsuppassningen i Timmernabben, och sedan togs den stugan ner och flyttades till Sk\u00e4ggen\u00e4s lotsplats l\u00e4ngst ute p\u00e5 Revsudden.<\/p>\n\n\n\n

Den bevarade vaktstugan \u00e4r byggd 1873. P\u00e5 1920-talet gjordes en omfattande reparation, d\u00e5 stugan f\u00f6rs\u00e5gs med ny br\u00e4dkl\u00e4dnad och nya f\u00f6nster sattes in.<\/p>\n\n\n\n

Under 1800-talets senare h\u00e4lft fanns en kronolots i Timmernabben, som hette Andersson. \u00c4ldre personer kan \u00e4nnu minnas honom med sin yviga skepparkrans. Han bodde i sedermera Ernst Svenssons fastighet vid nuvarande Lotsv\u00e4gen, och han hade sin b\u00e5t rakt nedanf\u00f6r.<\/p>\n\n\n\n

Lotsen Andersson hade tv\u00e5 s\u00f6ner, som sedan blev lotsar. I likhet med b\u00e5tm\u00e4nnen skulle \u00e4ven kronolotsarna ha s\u00e4rskiljande namn i st\u00e4llet f\u00f6r de vanliga son-namnen, och s\u00e5ledes tj\u00e4nstgjorde den f\u00f6rsta sonen under namnet Johan W\u00e4st. Denne var kvar i tj\u00e4nsten endast n\u00e5gra \u00e5r. Sedan blev den andra sonen Edvard Sj\u00f6strand lots och han tj\u00e4nstgjorde till omkring 1912.<\/p>\n\n\n\n

Viktor Sj\u00f6berg kom med som l\u00e4rling \u00e5r 1902, och han var med tills lotsuppassningen indrogs.<\/p>\n\n\n\n

\u00c5r 1916 b\u00f6rjade lotsen Anders H\u00e4gg som l\u00e4rling. Han blev efter lotsplatsens indragning f\u00f6rflyttad till M\u00f6nster\u00e5s. M\u00e5nga andra lotsar vid v\u00e5ra kuster har som l\u00e4rlingar gjort sina f\u00f6rsta r\u00f6n och b\u00f6rjat sin bana p\u00e5 Timmernabbens lotsholme.<\/p>\n\n\n\n

Lotsarna i Timmernabben hade omkring 40 sj\u00f6prickar, som varje \u00e5r skulle st\u00e4llas ordning. Tidigt p\u00e5 v\u00e5ren, s\u00e5 fort v\u00e4derleken till\u00e4t, skulle alla s\u00e4ttas ut. M\u00e4rkta st\u00e4nger vara nym\u00e5lade och klara att s\u00e4ttas ut. De skulle \u00e4ven vara monterade med flytklossar och f\u00f6rankringsklavar.<\/p>\n\n\n\n

Gamla tider rodde man och bogserade p\u00e5 s\u00e5 s\u00e4tt de nya prickarna till sina platser. De \u00e5rsgamla prickarna blev ofta skadade under vintern, avbrutna eller bortslitna. Fanns n\u00e5gon gammal prick kvar, s\u00e4nktes en k\u00e4ttingsnara ned under klossarna och l\u00e4ttades, med en upphalare som l\u00f6pte i en halkip i aktern p\u00e5 lotsb\u00e5ten. Midskepps mellan ett par roddare var en rulle placerad vilken drogs runt med spakar, och p\u00e5 s\u00e5 s\u00e4tt kunde prickarna hivas upp. F\u00f6rankringsstenen schaklades \u00f6ver till en ny prick, som sedan sattes ut.<\/p>\n\n\n\n

Alla prickarna och grunden som de utm\u00e4rkte hade sina best\u00e4mda namn. De yttersta sj\u00f6prickarna s\u00e5som Bengtsan och St\u00f6rngrund m. fl. som st\u00e5r halvv\u00e4gs till \u00d6land, var givetvis de besv\u00e4rligaste att s\u00e4tta ut. L\u00e4ngre in i sk\u00e4rg\u00e5rden \u00e4r det ej s\u00e5 l\u00e5ngt till fasta landm\u00e4rken, vilket underl\u00e4ttar inpejlingen av den korrekta platsen f\u00f6r prickarna.<\/p>\n\n\n\n

Dessa landm\u00e4rken \u00e4r ofta en viss sten p\u00e5 en holme i linje med ett hus iland e. dyl. Denna syftlinje kompletterades med en andra syftlinje i vinkel med den f\u00f6rra, mellan exempelvis ett visst best\u00e4mt tr\u00e4d p\u00e5 en holme och ett \u201dsvag\u201d i landkonturen. Sk\u00e4rningspunkten mellan dessa b\u00e5da syftlinjer utg\u00f6r det exakta l\u00e4get f\u00f6r sj\u00f6m\u00e4rket.<\/p>\n\n\n\n

I en s\u00e4rskild \u201dprickrulla\u201d f\u00f6rdes anteckningar om alla prickars namn och m\u00e4rken, t. ex. \u201dNorra Bengtsan\u201d = Matske kummel en spakl\u00e4ngd syd om Lotseken v\u00e4stra Mannegrunds udde och Oknesand \u00f6verens: \u201dKnappsk\u00e4rsgrundet\u201d=Matske \u00f6stra udde och Lotseken Bisk\u00e4rsgrund och M\u00f6sten \u00f6verens:\u2019 \u2019Ultimusgrundet\u201d=R\u00e5sn\u00e4sbyggningens \u00f6stra h\u00f6rn och den enstaka tallen p\u00e5 Landsholm den st\u00f6rsta sten p\u00e5 Sm\u00e5sk\u00e4r mitt f\u00f6r L\u00f6fgrens brygghus o. s. v.<\/p>\n\n\n\n

Den omn\u00e4mnda Lotseken eller \u201dKroneken\u201d, som den \u00e4ven kallades, var en stor h\u00f6g gammal ek, som stod invid nedfartsv\u00e4gen till Tillingenabbens lastplats. Den hade en h\u00f6g st\u00e5ng uppsatt \u00f6ver toppen med ett trattformat sj\u00f6m\u00e4rke. Detta tj\u00e4nstgjorde som inseglingsm\u00e4rke fr\u00e5n sj\u00f6n i \u00f6verenslinje med kumlet p\u00e5 Matske. Eken var mycket gammal och murken samt fullst\u00e4ndigt ih\u00e5lig, den bl\u00e5ste ner p\u00e5 1920-talet. Ett par andra prickm\u00e4rken var de tv\u00e5 ensamst\u00e5ende h\u00f6ga granarna p\u00e5 Matske, men dessa bl\u00e5ste ner i julistormen 1931.<\/p>\n\n\n\n

F\u00f6re 1918 gick farleden p\u00e5 norra sidan om Matske, men d\u00e4r var tr\u00e5ngt och besv\u00e4rligt s\u00e4rskilt i \u201dParprickeh\u00e5let\u201d vid Bussegrunden. Ny farled ramades d\u00e5 in s\u00f6der om Matske.<\/p>\n\n\n\n

Lotsb\u00e5tarna<\/strong><\/h4>\n\n\n\n

S\u00e5 l\u00e5ngt tillbaka som p\u00e5 1800-talet anv\u00e4nde lotsarna p\u00e5 sk\u00e4rg\u00e5rdsplatser utmed Kalmarsundskusten vanligen olika typer av blekingsekan. Men i b\u00f6rjan p\u00e5 1900-talet och s\u00e4rskilt 1910-1920-talet blev en s\u00e4rskild lotsb\u00e5tstyp i allm\u00e4nt bruk, och den har veterligen inte uppm\u00e4rksammats i litteraturen om olika b\u00e5ttyper. Denna vid Kalmarsundskusten allm\u00e4nt f\u00f6rekommande lotsb\u00e5t, vanligen kallad \u201dKruse Nisse-typ\u201d, hade sina speciella s\u00e4rdrag.<\/p>\n\n\n\n

Den var fylligare i bogen \u00e4n den vanliga blekingsekan och hade en mera st\u00e5ende st\u00e4v. St\u00f6rsta bredden hade den vid segelbalken och avsmalnade sedan mot aktern. Den hade akterspegel och mycket fallande akterst\u00e4v med roder p\u00e5hakat utanf\u00f6r. Vidare hade den bottenskarp med djup k\u00f6l, och m\u00e5tten var c:a 18\u201420 fot och bredden 5\u20146 fot.<\/p>\n\n\n\n

B\u00e5ttypen var troligen framkonstruerad efter krav p\u00e5 en v\u00e4lseglande b\u00e5t som samtidigt var l\u00e4ttrodd och som kunde fylla kravet p\u00e5 f\u00f6r ett kr\u00e4set sj\u00f6mans\u00f6ga tilltalande linjer. Den var klinkbyggd av ek samt fernissad.<\/p>\n\n\n\n

Till utrustningen h\u00f6rde ett stort sprisegel med lotssymbolen r\u00f6tt st\u00e5ende f\u00e4lt p\u00e5 mitten samt stagfock och toppsegel. Toppseglet var en 3-snibb najad vid s\u00e4rskild toppsegelst\u00e5ng och f\u00f6rsedd med uthalare p\u00e5 sprinocken. Toppsegelst\u00e5ngen kunde hissas upp till sin halva l\u00e4ngd utmed masten, och nedhalad kunde den st\u00e5 vid sidan av masten och toppseglet rullas in i det \u00f6vriga seglet.<\/p>\n\n\n\n

Masten var f\u00f6rsedd med enkelt najade stag och kunde l\u00e4tt haspas loss fr\u00e5n segelbalken och f\u00e4llas ner. Till utrustningen h\u00f6rde ett stormst\u00e4ll, som var mindre och av kraftigare duk. Vidare fanns 2 par kraftiga \u00e5ror samt b\u00e5tshake och en stake med den bl\u00e5 och vita lotsflaggan, som kunde s\u00e4ttas i \u00e5rtullh\u00e5let d\u00e5 fartyg skulle ang\u00f6ras. B\u00e5ten var helt \u00f6ppen med endast en smal relingslist. Endast i enstaka fall var den f\u00f6rsedd med n\u00e5got bredare st\u00e4nkbord. Under durklapparna var den barlastad och under sidobritsarna f\u00f6rsedd med flyt-tankar.<\/p>\n\n\n\n

Lotsb\u00e5tarna godk\u00e4ndes som tj\u00e4nsteb\u00e5tar genom att lotsverkets m\u00e4rke inbr\u00e4ndes i pallst\u00f6ttan f\u00f6rut eller i akterst\u00e4ven. Annars var b\u00e5tarna lotsarnas privata egendom, som de fick h\u00e5lla sig med sj\u00e4lva. Senare inf\u00f6rdes ett \u00e5rligt underh\u00e5llsbidrag s. k. b\u00e5tpengar.<\/p>\n\n\n\n

Denna lotsb\u00e5tstyp f\u00f6rekom allm\u00e4nt vid lotsplatserna i M\u00f6nster\u00e5s, Timmernabben, Borgholm, Pataholm, Kalmar, Bergkvara m. fl. platser. De \u00e4ldre b\u00e5tarna av denna s\u00e4rtyp kom fr\u00e5n b\u00e5tbyggare Nilsson, p\u00e5 Laboratorieholmen i Kalmar, men \u00e4ven andra b\u00e5tbyggare vid Kaimarsundskusten byggde den, s\u00e5som Green i Timmernabben, Bruce m. fl. \u00c4ven som vanliga n\u00f6jesb\u00e5tar f\u00f6rekom denna lotsb\u00e5ttyp och den var mycket omtyckt som segelb\u00e5t. Men efter motorernas intr\u00e4de har den visat sig mindre l\u00e4mpad.<\/p>\n\n\n\n

l\u00e4s mer p\u00e5 https:\/\/alemshembygdsforening.se\/korsvirkehuset\/<\/a><\/p>\n\n\n\n

Lotsar vid Timmernabbens lpl<\/p>\n\n\n\n

Lotsplats \u00f6vriga<\/strong><\/td>Efternamn<\/strong><\/td>F\u00f6rnamn<\/strong><\/td>F\u00f6rnamn<\/strong><\/td>F\u00f6rnamn<\/strong><\/td>F\u00f6dd<\/strong><\/td>Antagen i lotsverket<\/strong><\/td><\/tr>
 <\/td>Sj\u00f6strand\/ Andersson<\/td>Johan<\/td> <\/td> <\/td>1824<\/td>1868<\/td><\/tr>
 <\/td>W\u00e4st\/ Johansson<\/td>Johan<\/td> <\/td> <\/td> <\/td>1868<\/td><\/tr>
 <\/td>Sj\u00f6strand\/ Joh:son<\/td>Edvard<\/td>Herman<\/td> <\/td>1870<\/td>1894<\/td><\/tr>
Sk\u00e4ggen\u00e4s<\/td>Str\u00f6m<\/td>Alfred<\/td><\/td><\/td>1878<\/td>1901<\/td><\/tr>
 <\/td>Sj\u00f6berg<\/td>Victor<\/td>Emanuel<\/td> <\/td>1880<\/td>1902<\/td><\/tr>
 <\/td>Nilsson<\/td>Sture<\/td>Ivar<\/td>Helge<\/td>1894<\/td>1914<\/td><\/tr>
M\u00f6nster\u00e5s<\/td>H\u00e4gg<\/td>Anders<\/td>Gustaf<\/td>Verner<\/td>1898<\/td>1916<\/td><\/tr>
Norrk\u00f6ping\/ Oxel\u00f6sund<\/td>Nilsson<\/td>Gustaf<\/td>Henry<\/td> <\/td>1903<\/td>1921<\/td><\/tr>
 <\/td>Sj\u00f6berg<\/td>Ivar<\/td>Viktor<\/td> <\/td>1909<\/td>1928<\/td><\/tr><\/tbody><\/table><\/figure>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

56\u00b0 57.528′ N 16\u00b0 28.197′ E Lotsplatsen tillh\u00f6rde s\u00f6dra distriktet och Kalmar f\u00f6rdelning Lotsplatsen inr\u00e4ttades 1853 och indrogs 1 januari 1937 och dess lotsningar utf\u00f6rdes d\u00e4refter av M\u00f6nster\u00e5s lotsar. Ur \u201d Den Svenske Lots 1853\u201dPrivat lots finnes som f\u00e5tt tillst\u00e5ndsbevis att lotsa. Prickarna h\u00e5lles av kustboarna, Timmernabben finns inte med i skrifterna fr\u00e5n 1744, 1799,… Forts\u00e4tt l\u00e4sa Timmernabben Lotsplats<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"parent":0,"menu_order":0,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","template":"","meta":{"footnotes":""},"class_list":["post-4274","page","type-page","status-publish","hentry","entry"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/lotsarnastockholm.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/pages\/4274","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/lotsarnastockholm.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/pages"}],"about":[{"href":"https:\/\/lotsarnastockholm.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/types\/page"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/lotsarnastockholm.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/lotsarnastockholm.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=4274"}],"version-history":[{"count":6,"href":"https:\/\/lotsarnastockholm.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/pages\/4274\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":7833,"href":"https:\/\/lotsarnastockholm.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/pages\/4274\/revisions\/7833"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/lotsarnastockholm.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=4274"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}