{"id":4125,"date":"2022-12-16T13:14:43","date_gmt":"2022-12-16T12:14:43","guid":{"rendered":"https:\/\/lotsarnastockholm.se\/?page_id=4125"},"modified":"2026-03-24T09:37:28","modified_gmt":"2026-03-24T08:37:28","slug":"torekov-hallands-vadero","status":"publish","type":"page","link":"https:\/\/lotsarnastockholm.se\/index.php\/torekov-hallands-vadero\/","title":{"rendered":"Torekov \/ Hallands V\u00e4der\u00f6 Lotsplats"},"content":{"rendered":"\n

56\u00b0 25.598′ N 12\u00b0 37.562′ E<\/a><\/p>\n\n\n\n

\"\"<\/a><\/figure>\n\n\n\n

Inr\u00e4ttad 1761 och nedlagd 1 juli 1936<\/p>\n\n\n\n

F\u00f6ljande utdrag ur boken ”Sj\u00f6folkets by” av Bertil Wulff (2022) samt kompletterad (2025) med mer sp\u00e4nnande information fr\u00e5n Bertil Wulff om lotshuset p\u00e5 Hallands V\u00e4der\u00f6. Stort tack f\u00f6r gediget arbete!!<\/p>\n\n\n\n

—————————————————————–<\/p>\n\n\n\n

Lotsdirekt\u00f6ren Nils Str\u00f6m b\u00f6rjade sin tj\u00e4nstg\u00f6ring 1697 med en inspektionsresa utefter \u00f6stkusten och fortsatte f\u00f6ljande \u00e5r med v\u00e4stkusten d\u00e4r han skulle inspektera str\u00e4ckan Malm\u00f6\u2013Marstrand. Amiralitetskollegiets intresse f\u00f6r f\u00f6rh\u00e5llandena utefter v\u00e4stkusten ska ses i sammanhang med insatserna f\u00f6r att f\u00f6rst\u00e4rka kustens f\u00f6rsvar och uppr\u00e4tta en v\u00e4stkusteskader med f\u00f6rl\u00e4ggning till G\u00f6teborg.<\/p>\n\n\n\n

Instruktionen till Str\u00f6m angav att han med en \u00f6verstyrman, en understyrman och n\u00e5gra gemena skulle i jakten Neptunus<\/em> f\u00f6reta sin inspektionsresa utefter kusten och g\u00f6ra sig underr\u00e4ttad om alla st\u00f6rre och mindre inlopp, grund och farvatten samt utr\u00f6na om fler lotsg\u00e5rdar erfordrades. Geddas kartor skulle kontrolleras och f\u00f6rb\u00e4ttras.<\/p>\n\n\n\n

Under sommaren 1698 l\u00e5g Str\u00f6m ett antal dagar i Torekov och samlade in uppgifter om f\u00f6rh\u00e5llandena kring Hallands V\u00e4der\u00f6 och redden utanf\u00f6r Torekov. Insamlandet av dessa uppgifter resulterade 1699 i en karta \u00f6ver omr\u00e5det. I kortets nedre v\u00e4nstra h\u00f6rn finns anvisningar f\u00f6r insegling till redden mellan V\u00e4der\u00f6n och Torekov, anvisningar som \u00e4r mer detaljerade \u00e4n de som \u00e5terfinns p\u00e5 fortifikationskapten Gerhard Burmans milit\u00e4ra version av Sk\u00e5nekartan fr\u00e5n 1684.<\/p>\n\n\n\n

\"\"<\/a>
Lotsdirekt\u00f6r Str\u00f6mcronas sj\u00f6kort fr\u00e5n 1699 \u00f6ver farvattnet mellan Torekov och
Hallands V\u00e4der\u00f6 beskriver inseglingen till ankringsplatser mellan Vinga sk\u00e4r
och Vrenen liksom vattendjupet i Kappelhamn<\/figcaption><\/figure>\n\n\n\n

F\u00f6re tillkomsten av Str\u00f6ms karta hade man f\u00f6r navigering i farvattnen kring Bj\u00e4rehalv\u00f6n och Hallands V\u00e4der\u00f6 f\u00e5tt f\u00f6rlita sig p\u00e5 engelska och danska kort och lokala lotsar som \u00e4nnu inte lydde under kronan. 60 \u00e5r senare gjorde generallotsdirekt\u00f6ren Christian Ulrik Wallman sin inspektionsresa utefter v\u00e4stkusten och fick efter bes\u00f6k i Torekov, anledning att komplettera Str\u00f6mcronas Torekovkort vilket i bearbetat skick kom ut 1759.<\/p>\n\n\n\n

Pommerska kriget (1756\u201363) och den bohusl\u00e4nska sillperioden under senare halvan av 1700-talet innebar ett starkt uppsving f\u00f6r fraktmarknaden i Kattegatt och s\u00f6dra \u00d6stersj\u00f6n. \u00c5rsf\u00e5ngsten av sill i Bohusl\u00e4n kunde uppg\u00e5 till 1,75 miljoner tunnor sill varav 400 000 tunnor saltades. Exporten, som skedde fr\u00e4mst fr\u00e5n G\u00f6teborg, gick huvudsakligen till \u00d6stersj\u00f6omr\u00e5det, till Danzig och Riga. Den \u00f6kade frakttrafiken och en fr\u00e5n svensk sida \u00f6kad marin n\u00e4rvaro i Kattegatt och Skagerrak st\u00e4llde h\u00f6gre krav p\u00e5 trygga farleder med prickade leder och tillg\u00e5ng till lotsar.<\/p>\n\n\n\n

I den fr\u00e5n v\u00e4stra lotsf\u00f6rdelningen (G\u00f6teborg) till generallots- direkt\u00f6ren ins\u00e4nda lotsrullan f\u00f6r \u00e5r 1759 st\u00e5r antecknat:<\/p>\n\n\n\n

\u201dHallands W\u00e4r\u00f6. H\u00e4r v\u00e4l icke n\u00e5gon hamn utan f\u00f6r sm\u00e5 fartyg, som lega f\u00f6rt\u00f6jda vid W\u00e4r\u00f6n, men vore dock nyttigt, som h\u00e4r vore lotsar att tillg\u00e5 f\u00f6r fartyg, som vela till och fr\u00e5n sundet och bliva satta f\u00f6r contrair (mot-) vind och sv\u00e5rt v\u00e4der uti Halmstadsbukten som kunde vid Torekou eller emellan Torekou och W\u00e4r\u00f6n komma till ankars, och p\u00e5 samma \u00f6 kunde lotsarna bo, d\u00e4r nog b\u00e5de bete och wand finnas. Men som allt folket h\u00e4r \u00e4r v\u00e4lm\u00e5ende, och ingen skulle vela \u00e5taga sig att vara lots, s\u00e5 synes b\u00e4st vara, om Compagnie skrivaren Wennerberg vilken bor p\u00e5 Torekou, kunde anskaffa s\u00e5 m\u00e5nga av Enrolleringen till att lotsa som h\u00e4r beh\u00f6vas, vilket f\u00f6r den sv\u00e5ra utrodden torde \u00e5tminstone vara 4 stycken de i s\u00e5 motto f\u00f6r Enrollering all uppfordring vara fria, s\u00e5 l\u00e4nge de lotsningen bevakade.\u201d<\/em><\/p>\n\n\n\n

Av denna anteckning torde framg\u00e5 att det 1759 inte fanns n\u00e5gon kronans lotsstation i Torekov, men att det var \u00f6nskv\u00e4rt. I en memorial fr\u00e5n den 28 oktober 1760 talas \u00e5terigen om inr\u00e4ttning av lots vid Torekov. Omkring den 1 oktober 1761 kom generallotsdirekt\u00f6ren Christian Wallman och amiralitetsl\u00f6jtnanten Michael Schale resande fr\u00e5n Karlskrona till Torekov f\u00f6r att med amiralitetskommissarie Edvard Benedictus Wennerberg d.\u00e4. diskutera organisationen av en kronans lotsplats vid Hallands V\u00e4der\u00f6\/Torekov.<\/p>\n\n\n\n

Familjen Wennerberg h\u00f6rde till de f\u00f6rn\u00e4mligare i Torekovs samh\u00e4lle och Edvard Benedictus d.\u00e4. (f. 1719), \u00e4ldste son till amiralitetskommissarie Niclas Wennerberg, hade ett f\u00f6rflutet vid amiralitetet i Karlskrona liksom sin fader. Edvard Benedictus Wennerberg var, som Gunnar Bergstr\u00f6m uttrycker det i sin bok Torekovs kyrka 1658\u20131858, Torekovs allt-i-allo, s\u00e5v\u00e4l by- som hamnfogde. Han hade m\u00f6jligen ocks\u00e5 n\u00e5got ansvar f\u00f6r den lotsverksamhet som redan f\u00f6rekom i Torekov. Som resultat av \u00f6verl\u00e4ggningarna uppr\u00e4ttade Wallman en memorial som nu f\u00f6rvaras p\u00e5 Krigsarkivet i Stockholm.<\/p>\n\n\n\n

Memorialen inleds med f\u00f6ljande motivering till varf\u00f6r en kronans lotsinr\u00e4ttning borde f\u00f6rl\u00e4ggas till Hallands V\u00e4der\u00f6\/Torekov.
 \u201dSom h\u00e4r \u00e4r en god redd, med god ankarbotten, av tillr\u00e4cklig rymd f\u00f6r m\u00e5nga st\u00f6rre och mindre fartyg, s\u00e5 \u00e4r s\u00e5 mycket n\u00f6digare att lotsar h\u00e4r f\u00f6r ordnas, som \u00e4nda h\u00e4r ifr\u00e5n till Landskrona ingen hamn finnes, och h\u00e4r sj\u00e4lva ing\u00e5ngen till Sundet och m\u00e5nga fartyg h\u00e4r s\u00f6ka hamn, varest och st\u00f6rre fartyg kunna ankra p\u00e5 7 \u00e1 7\u00bd famnar.\u201d<\/em><\/p>\n\n\n\n

Av skriften framg\u00e5r vidare f\u00f6ljande: Lotsinr\u00e4ttningen skulle inte bara betj\u00e4na skepp som s\u00f6kte l\u00e4 vid V\u00e4der\u00f6n utan ocks\u00e5 tillhandah\u00e5lla l\u00e5nglotsning till Varberg, Nidingen eller Mal\u00f6sund vid Onsala i norr och till Helsing\u00f6r, Helsingborg, Landskrona och hela Drogden igenom \u00e4nda till Falsterborev i s\u00f6der. Lotsplatsen skulle vara bemannad med en uppsyningsman, fyra lotsar och en lotsdr\u00e4ng. Lotstaxa f\u00f6r l\u00e5nglotsning fastst\u00e4lldes. S\u00e5 till exempel skulle f\u00f6r lotsning fr\u00e5n Torekov till Helsing\u00f6rs redd betalas \u00e5tta daler smt (silvermynt) av inhemska och 16 daler smt av fr\u00e4mmande skepp. F\u00f6r lotsning hela Drogden igenom skulle betalas 24 daler av inhemska och 48 daler f\u00f6r fr\u00e4mmande. Lotsarna skulle, \u00e5tminstone till en b\u00f6rjan, f\u00f6r varje fartyg de lotsade igenom Drogden erh\u00e5lla fem daler efter skepparens attest och uppsyningsmannens verifiering.<\/p>\n\n\n\n

Av Wallmans memorial framg\u00e5r ocks\u00e5 att Edvard Benedictus Wennerberg f\u00f6reslogs som lotsinspekt\u00f6r f\u00f6r distriktet och uppsyningsman f\u00f6r lotsinr\u00e4ttningen. Tv\u00e5 lotsar var redan f\u00f6rordnade i b\u00f6rjan av 1761, n\u00e4mligen Rasmus Olsson Wara och Cornelius Christoffersson Wulff (f\u00f6rfattarens farfars farfars farfar) vilka b\u00e4gge p\u00e5 grund av lotstj\u00e4nsten blivit entledigade fr\u00e5n enrollering i flottan. Eftersom man kommit fram till att det vid lotsplatsen beh\u00f6vdes fyra lotsar f\u00f6reslogs att \u00e4ven Anders Gunnarsson Kolja och Olof Nilsson Ramberg skulle befrias fr\u00e5n enrolleringen och antas till lotsar i Torekov. H\u00e4rut\u00f6ver f\u00f6reslogs att som lotsdr\u00e4ng anta Jon P\u00e5lsson Wara.<\/p>\n\n\n\n

De f\u00f6reslagna personerna antogs men lotsningen i \u00d6resund blev f\u00f6rem\u00e5l f\u00f6r flera utredningar och \u00e4ndringar under 1760- och 70-talen. Amiralitetskollegiet hade problem med att finna kompetenta personer till l\u00e5nglotsningen och att h\u00e5lla kostnaderna f\u00f6r lotsningen p\u00e5 en rimlig niv\u00e5. I memorialen angavs \u00e4ven att<\/p>\n\n\n\n

\u201df\u00f6r Norra farvattnet hit in beh\u00f6vs p\u00e5 Klippan Skr\u00e4ddarn (Vrenen, f\u00f6rf. anm.) en 8 alnar furup\u00e5le till k\u00e4nnetecken med en arm som visar vad sida de taga kursen p\u00e5. F\u00f6r s\u00f6dra inloppet beh\u00f6ves en dylik p\u00e5 Winga sk\u00e4r. Commisarien Wennerberg wil draga omsorg om dessas upps\u00e4ttande; i s\u00e5 fall H\u00f6gl. Kongl. Collegium dertill wil f\u00f6rskjuta penningar.\u201d Slutligen konstateras att: \u201dDet l\u00e4rer ock bli n\u00f6dv\u00e4ndigt att H\u00f6gl. Kongl. Ami. Collegium t\u00e4ckes tillskriva Christianstads l\u00e4ns landsh\u00f6vdinge\u00e4mbete om utsyning till boresnad till 2ne lotsb\u00e5tar f\u00f6r dessa lotsar p\u00e5 n\u00e4sta Kronoskog intill Torekou\u201d.<\/em><\/p>\n\n\n\n

St\u00e5ngm\u00e4rkena p\u00e5 Vinga sk\u00e4r och Vrenen uppf\u00f6rdes genom Wennerbergs f\u00f6rsorg 1764. Edvard Benedictus Wennerberg kvarstod som inspekt\u00f6r och uppsyningsman f\u00f6r lotsplatsen till 1786. Under hans tid som lots- inspekt\u00f6r och uppsyningsman tillkom 1774 en f\u00f6rordning f\u00f6r att f\u00f6rb\u00e4ttra lotsv\u00e4sendets ekonomi. I den angavs att alla fr\u00e5n \u00f6ppna sj\u00f6n kommande fartyg var skyldiga att ta lots. Han fick ocks\u00e5 uppleva att Amiralitetskollegiet och lotskontoret l\u00e4mnade Karlskrona och flyttade tillbaka till Stockholm 1776 och att lotsverksamheten p\u00e5 V\u00e4stkusten kompletterades 1777 med en statlig lotsplats i Halmstad.<\/p>\n\n\n\n

I en till lotskontoret \u00e5r 1785 ins\u00e4nd lotsrulla rapporterar Wennerberg att<\/p>\n\n\n\n

 \u201dlotsarna hava undf\u00e5tt lotsb\u00e5t, som \u00e4r i brukbart st\u00e5nd. Upp\u00e5 klipporna Wrenen och Vinga sk\u00e4r \u00e4r underh\u00e5llet f\u00f6r kronans kostnad tr\u00e4m\u00e4rken med armar vilka \u00e4nnu \u00e4r passabla.\u201d<\/em><\/p>\n\n\n\n

Om det byggdes tv\u00e5 lotsb\u00e5tar i b\u00f6rjan av 1760-talet av virke fr\u00e5n n\u00e4rmsta kronoskog har inte g\u00e5tt att sp\u00e5ra. N\u00e4r Wennerberg d.\u00e4. 42 \u00e5r gammal antogs som lotsinspekt\u00f6r och uppsyningsman var den stridbare Petrus Hindh kyrkoherde f\u00f6r B\u00e5stad\/Torekov. Det fanns ett 50-tal matlag eller cirka 300 individer i samh\u00e4llet. Av medlemsf\u00f6rteckningen i Torekovs enskilda \u00e4nkekassa framg\u00e5r att det vid denna tidpunkt fanns ett 30 tal skeppare i Torekov som huvudsakligen seglade sina jakter utefter v\u00e4stkusten till G\u00f6teborg och Uddevalla i norr och Malm\u00f6 och K\u00f6penhamn i s\u00f6der men \u00e4ven till Karlskrona, L\u00fcbeck och Stralsund vid \u00d6stersj\u00f6n.<\/p>\n\n\n\n

Husen i Torekov var av tr\u00e4 och under tak av halm och l\u00e5g samlade i ett sedan medeltiden utvecklat gatun\u00e4t runt S:ta Thoras kapell. Wennerberg sj\u00e4lv bodde med sin stora familj, han hade elva s\u00f6ner, i ett hus i vad som i dag \u00e4r kvarteret Parken nr 7, vid Dr Ahlstr\u00f6ms gata. Sonen Edvard Benedictus d.y. \u201d\u00e4rvde<\/em>\u201d pappans olika funktioner. Han hann med att vara amiralitets kommissarie innan han blev lotsinspekt\u00f6r och uppsyningsman 1786, endast 26 \u00e5r gammal och kvarstod i de befattningarna till sin d\u00f6d 1809. Han var ocks\u00e5 b\u00e5de byfogde och hamnfogde.<\/p>\n\n\n\n

Den svenska \u00f6rlogsbriggen V\u00e4nta litet<\/em> s\u00f6kte n\u00f6dhamn i Torekov och vid Hallands V\u00e4der\u00f6 i januari 1809. Briggen hade deltagit tillsammans med engelska \u00f6rlogsskepp som skydd till en ovanligt sent p\u00e5 \u00e5ret genomf\u00f6rd eskortering av handelsfartyg genom \u00d6resund. S\u00e5 gott som hela konvojen om tolv handelsskepp med fem brittiska och tv\u00e5 svenska \u00f6rlogsskepp som eskort hade fastnat i exceptionellt sv\u00e5r is i \u00d6resund, g\u00e5tt p\u00e5 grund och kommit under dansk kanoneld. Endast de tv\u00e5 \u00f6rlogsbriggarna Fraughton<\/em> och V\u00e4nta litet<\/em> tog sig igenom Sundet. I Torekov fick lotsarna order av generalguvern\u00f6r Johan Christopher Toll att p\u00e5 alla s\u00e4tt hj\u00e4lpa den svenska \u00f6rlogsbriggens bes\u00e4ttning.<\/p>\n\n\n\n

Wennerberg ordnade med sjukstuga i byn f\u00f6r den s\u00e5rade och av dysenteri sv\u00e5rt drabbade bes\u00e4ttningen. Lotsarna Hallgren och Bengtsson tillsammans med flera Torekovbor var behj\u00e4lpliga med f\u00f6rhalning av skeppet s\u00e5v\u00e4l i Torekovbukten som vid Kapelhamn p\u00e5 V\u00e4der\u00f6n under de elva veckor det l\u00e5g i Torekov och reparerade de v\u00e4rsta skadorna. Den 30 mars kunde \u00f6rlogsbriggen segla vidare till varv i G\u00f6teborgs sk\u00e4rg\u00e5rd. Orostiden mellan 1801 och 1814, fr\u00e4mst p\u00e5 grund av Napoleonkrigen, p\u00e5verkade \u00e4ven Bj\u00e4reskepparna negativt i deras yrkesut\u00f6vning. Flera av dem som v\u00e5gade sig ut p\u00e5 haven under dessa \u00e5r uppbringades av franska eller danska \u00f6rlogsm\u00e4n eller kapare.<\/p>\n\n\n\n

Wennerberg d.y. eftertr\u00e4ddes p\u00e5 posten som lotsuppsyningsman den 17 maj 1810 av coopvardie capitain Olof Benedictus H\u00f6\u00f6k som dock dog redan \u00e5ret efter han tilltr\u00e4tt sin befattning. Han hade kommit p\u00e5 f\u00f6rslag \u201demedan ingen annan s\u00f6kande sig infunnit och har han goda vitsord\u201d. I hans st\u00e4lle kom Torkel Nilsson.<\/p>\n\n\n\n

Under 1700-talet fortsatte Sveriges och Danmarks relation att pr\u00e4glas av sp\u00e4nningar och konflikter. De b\u00e5da l\u00e4nderna hade en historia av rivalitet och krig sinsemellan, och under 1700-talet fortsatte denna konfliktlinje, \u00e4ven om de stora krigen minskade i omfattning. Trots tidigare fredsavtal och f\u00f6rhandlingar fortsatte Sverige och Danmark att betrakta varandra som potentiella fiender. Kontrollen \u00f6ver handeln och sj\u00f6farten i \u00d6stersj\u00f6n, \u00d6resund, Kattegatt och Skagerrak var ocks\u00e5 en viktig faktor. B\u00e5de Sverige och Danmark str\u00e4vade efter att s\u00e4kra sina intressen i omr\u00e5det. I slutet av 1700-talet b\u00f6rjade relationerna mellan l\u00e4nderna f\u00f6rb\u00e4ttras n\u00e5got, men sp\u00e4nningarna kvarstod.  F\u00f6r att m\u00f6ta eventuell aggression och f\u00f6rsvara v\u00e4stkusten och bevaka handeln f\u00f6rlade Sverige en del av sin flotta till G\u00f6teborg, den s\u00e5 kallade G\u00f6teborgseskadern, som bestod av olika typer av fartyg, s\u00e5som gal\u00e4rer och senare \u00e4ven fregatter och bestyckade handelsskepp. Under delar av 1700-talet utf\u00f6rde G\u00f6teborgseskadern patrulleringsuppdrag och var aktivt engagerad i kaparkriget, vilket innebar att skydda svenska fartyg fr\u00e5n att bli anfallna och tagna som priser av fientliga kaparskepp. G\u00f6teborgseskadern beh\u00f6vde ut\u00f6ver sin flottstation i G\u00f6teborg reservhamnar och lotsar som kunde lotsa in eskaderns skepp. \u00c4ven den \u00f6kade frakttrafiken st\u00e4llde h\u00f6gre krav p\u00e5 trygga farleder med prickade leder och tillg\u00e5ng till reserv-och n\u00f6dhamnar och lotsar. Tv\u00e5 s\u00e5dana n\u00f6dhamnar skapades vid Mal\u00f6 i Onsala och vid Hallands V\u00e4der\u00f6.<\/p>\n\n\n\n

Redan p\u00e5 1760-talet, d\u00e5 diskussioner f\u00f6rdes mellan Lotskontoret i Karlskrona och Torekovs sockenst\u00e4mma och Torekovs Kyrka om en statlig lotsplats vid Hallands V\u00e4der\u00f6, uttryckte Lotskontoret \u00f6nskem\u00e5l om att f\u00f6rl\u00e4gga lotsarna till V\u00e4der\u00f6n och d\u00e4r uppf\u00f6ra ett boningshus till dem. Torekovs Kyrka motsatte sig detta, dels i egenskap av \u00e4gare till \u00f6n, dels visade det sig sv\u00e5rt att anst\u00e4lla dugligt folk som ville bo ensligt p\u00e5 V\u00e4der\u00f6n. Lotsplatsen kom ist\u00e4llet att 1761[1]<\/a> f\u00f6rl\u00e4ggas till Torekov.<\/p>\n\n\n\n

1813 s\u00f6kte Lotsstyrelsen p\u00e5 nytt tillst\u00e5nd att p\u00e5 Hallands V\u00e4der\u00f6 uppf\u00f6ra ett boningshus f\u00f6r lotsar, men m\u00f6tte fortfarande starkt motst\u00e5nd i Torekov. Det blev l\u00e5ngdragna f\u00f6rhandlingar och utredningar innan Kungliga Befallningshavande i Kristianstad 1844 l\u00e4mnade sitt tillst\u00e5nd till husets uppf\u00f6rande.<\/p>\n\n\n\n

Lotskontoret i Karlskrona konstaterade i f\u00f6rhandlingarna att:<\/p>\n\n\n\n

\u201dHallands V\u00e4der\u00f6ar hvarest lotsarne n\u00f6dv\u00e4ndigt b\u00f6ra bos\u00e4ttas, om \u00e4ndam\u00e5let med denna viktiga lotsplats skall ern\u00e5s, hafva fr\u00e5n ur\u00e5ldriga tider varit och \u00e4r Torekov kyrkas tillh\u00f6righet, hvilken ock uppb\u00e4r alla betespenningar d\u00e4rf\u00f6re, s\u00e5som en densamma tillh\u00f6rande inkomst; och d\u00e5 dessa \u00f6ar, oaktat alla de f\u00f6rs\u00f6k som derom blivit gjorda icke kunnat fr\u00e5nk\u00e4nnas Kyrkan, s\u00e5 l\u00e4rer ingen annan utv\u00e4g finnas, \u00e4n att Kronan arrenderar, k\u00f6per eller ock till Kyrkan gifver f\u00f6r den ett l\u00e4mpligt vederlag, hvartill 1\/6 kronohemman uti Varng\u00e5rden, enligt uppgift, vare att tillg\u00e5\u201d [2]<\/strong><\/a><\/p>\n\n\n\n

Vid slutf\u00f6rhandlingen den 11 mars 1844 i Torekovs nya skola f\u00f6rdes till protokollet uppfattningen att:<\/p>\n\n\n\n

 \u201dsj\u00f6folkets betryggande p\u00e5kallar Lotsuppassning \u00e5 V\u00e4der\u00f6n, \u00e4fven f\u00f6r m\u00e4nsklighetens skull, s\u00e5 att i n\u00f6dens stund, folk vore att finna p\u00e5 denna afl\u00e4gsna \u00f6, som kunna bist\u00e5 f\u00f6rolyckade Sj\u00f6farande, hvilka i annat fall skulle s\u00e5som hittills l\u00e4r intr\u00e4ffat f\u00f6rg\u00e5s i el\u00e4nde\u201d [3]<\/strong><\/a>.<\/p>\n\n\n\n

Till protokollet f\u00f6rdes ocks\u00e5 att f\u00f6rhandlingarna resulterade i att lotsverket fick dispositionsr\u00e4tt till en tomt om tre tunnlands rymd till en \u00e5rlig kostnad av 2 Rd. per tunnland, 50 \u00f6re f\u00f6r bete till en ko f\u00f6r vardera lotten och f\u00f6r varje lott fiske 50 \u00f6re samt att \u201d icke fler hus eller byggnader \u00e4n det n\u00e4mnda n\u00e5gonsin \u00e5 \u00f6n finge uppf\u00f6ras.\u201d [4]<\/strong><\/a><\/p>\n\n\n\n

1840 anst\u00e4lldes lotsen Obertelius Benedictus Romare vilken h\u00f6sten 1844, n\u00e4r en bostad f\u00f6r lotsarna stod f\u00e4rdig i Kappelhamn p\u00e5 V\u00e4der\u00f6n, flyttade in med sin hustru Pernilla och tv\u00e5 d\u00f6ttrar. 1845 fick Romare s\u00e4llskap av lotsen Petter Nicklas Pihl med hustru och tre minder\u00e5riga s\u00f6ner.<\/p>\n\n\n\n

Enligt lotsdirekt\u00f6rens rapport var det en enkel stuga byggd i korsvirke och murtegel och under ett tak av tegel. Stugan var indelad i tre rum, spiskammare, k\u00f6k och f\u00f6rstuga. Intill lotsstugan uppf\u00f6rdes ett uthus p\u00e5 Kronans bekostnad f\u00f6r 299 Rdr, Rmt. (Riksdaler Riksmynt). Huset var:<\/p>\n\n\n\n

 \u201duppf\u00f6rt i korsvirke och br\u00e4nt tegel under tegeltak och var inrett till kostall och vedbod, l\u00e4ngd 8 alnar, bredd 6 alnar, h\u00f6gt 7 alnar. Ing\u00e5ng p\u00e5 ena l\u00e5ngsidan. \u00d6fver kostallet \u00e4r inlagt tak af br\u00e4der. I samband med denna byggnad \u00e4r uppf\u00f6rt en latrin af br\u00e4der\u201d.<\/em><\/p>\n\n\n\n

Inf\u00f6r de tv\u00e5 lotsarnas f\u00f6rflyttning ut till V\u00e4der\u00f6n beviljade f\u00f6rvaltningen f\u00f6r sj\u00f6\u00e4renden lotsarna ett underst\u00f6d om 116 Rdr, 32 Sh.[5]<\/a> (riksdaler och shilling)<\/p>\n\n\n\n

I lotsstugan bodde de tv\u00e5 familjerna fram till 1858 d\u00e5 Johanna Lovisa Fex Pihl<\/p>\n\n\n\n

dog p\u00e5 V\u00e4der\u00f6n[6]<\/a> och l\u00e4mnade maken Niclas Pihl med sonen Edvard Benedictus, 14 \u00e5r och fyra minder\u00e5riga barn varav det yngsta var fyra \u00e5r.<\/p>\n\n\n\n

Lotsen Romare och hans hustru hade vid denna tid boendes i stugan, fyra minder\u00e5riga barn varav ett tvillingpar, endast tre \u00e5r gamla. Romares hade under \u00e5ren p\u00e5 V\u00e4der\u00f6n mist en son och en dotter och just 1858 miste de ytterligare en nyf\u00f6dd son.<\/p>\n\n\n\n

En v\u00e4lgrundad spekulation kan vara att livet p\u00e5 V\u00e4der\u00f6n blev s\u00e5 tufft f\u00f6r de b\u00e5da lotsfamiljerna, att de beg\u00e4rde att f\u00e5 sina familjer flyttade till fastlandet. Belagt \u00e4r att lotsverket 1860 l\u00e4t g\u00f6ra en ritning p\u00e5 och en kostnadsber\u00e4kning f\u00f6r byggandet av en vaktstuga av liknande modell som den som st\u00e5r p\u00e5 hamnbacken i Torekov.[7]<\/a><\/p>\n\n\n\n

Bel\u00e4gg finns ocks\u00e5 f\u00f6r att lotsverket 1861 l\u00e4t riva lotshuset fr\u00e5n 1844 och p\u00e5 samma plats 1862 bygga en vaktstuga och en signalmast.[8]<\/a><\/p>\n\n\n\n

Huset uppf\u00f6rdes<\/p>\n\n\n\n

\u201daf timmer p\u00e5 gr\u00e5stensfot, l\u00e4ngd 20 fot, bredd 16 fot, h\u00f6jd till takfot 9 fot och med murad \u00f6ppen spis. Tak av tegel p\u00e5 l\u00e4kt\u201d.<\/em><\/p>\n\n\n\n

Huset var f\u00f6rsett med tv\u00e5 ytterd\u00f6rrar och fyra f\u00f6nster. Byggnadskostnad 900 Rdr Rmt. Vaktstugan bestod av en f\u00f6rstuga och ett rum som enligt ritningen var inrett med tv\u00e5 v\u00e4ggfasta britsar och b\u00e4nkar med ett bord emellan.[9]<\/a><\/p>\n\n\n\n

Denna vaktstuga tj\u00e4nstgjorde som skyddad uppeh\u00e5llsplats under tj\u00e4nstg\u00f6ringspassen. H\u00e4r fanns inte utrymme f\u00f6r n\u00e5gra familjer. De m\u00e5ste rimligen ha flyttat iland senast 1861 d\u00e5 lotsstugan revs. 1871 upph\u00f6rde lotsuppassningen fr\u00e5n V\u00e4der\u00f6n. Verksamheten skulle \u00e5ter helt sk\u00f6tas fr\u00e5n Torekov.<\/p>\n\n\n\n

N\u00e4r lotsverksamheten 1871 flyttade till fastlandet fick lotsarna en tid h\u00e5lla till godo med kapten Johan Emanuel Romares vaktstuga p\u00e5 Gibraltarklippan. F\u00f6rst 1877 besl\u00f6t sockenst\u00e4mman i Torekov att bevilja Lotsverket tillst\u00e5nd att p\u00e5 klippan mellan Badhuset och S:ta Thoras sten uppf\u00f6ra en vaktstuga. Marken uppl\u00e4ts utan kostnad f\u00f6r Kronan. Lotsvaktstugan, 10×10 fot stor, uppf\u00f6rdes 1878 och bestod av st\u00e5ende 3 tums plank, papptak (asfaltpapp). H\u00f6jd till takfot 9 fot. Det var oljem\u00e5lat in- och utv\u00e4ndigt. Kostnad 1,295 kr.[10]<\/a><\/p>\n\n\n\n

1876 s\u00e5ldes lotsuppassningshuset p\u00e5 V\u00e4der\u00f6n av lotsverket p\u00e5 offentlig auktion varvid lotsl\u00e4rlingen Edvard Pihl, son till lotsen Petter Niclas Pihl, ropade in byggnaden som han erbj\u00f6d Torekovs kyrka att k\u00f6pa f\u00f6r 500 kronor. Kyrkan ans\u00e5g priset f\u00f6r h\u00f6gt och kyrkost\u00e4mman beordrade Pihl att riva huset f\u00f6re april 1877. Slutligen s\u00e5lde Pihl vaktstugan f\u00f6r 300 kronor till kyrkan.[11]<\/a><\/p>\n\n\n\n

Kyrkan avs\u00e5g m\u00f6jligen fr\u00e5n b\u00f6rjan att \u201dreparera\u201d vaktstugan men rev den och byggde 1877 p\u00e5 det gamla lotshusets plats ett nytt hus.[12]<\/a><\/p>\n\n\n\n

Byggnaden som kyrkost\u00e4mman 8 april 1877 beviljade, var kostnadsber\u00e4knad till 980 kr men kom att kosta 1021 kronor, enligt kyrkans r\u00e4kenskaper f\u00f6r \u00e5r 1877.[13]<\/a><\/p>\n\n\n\n

Kyrkans motiv f\u00f6r att bygga huset var att den hade beviljat koncession f\u00f6r stenbrytning p\u00e5 V\u00e4der\u00f6n och stenarbetarna  beh\u00f6vde bost\u00e4der. H\u00e4r s\u00e5g kyrkan en m\u00f6jlighet till hyresinkomst. P\u00e5 grund av olika omst\u00e4ndigheter flyttade stenhuggarna inte in i huset f\u00f6rr\u00e4n 1880.<\/p>\n\n\n\n

Genom en brandf\u00f6rs\u00e4kring p\u00e5 byggnaden som Torekovs kyrka tog \u00e5r 1900 vet vi ganska v\u00e4l hur huset s\u00e5g ut.  D\u00e4r angavs:<\/p>\n\n\n\n

\u201dStenhuggarhuset fribel\u00e4get i stenfot 0,4 m h\u00f6g, utan k\u00e4llare i en v\u00e5ning och vind, indelat till k\u00f6k med stengolf och murad spisel, handkammare och 3 boningsrum. Enkla loft och golf i rummen som \u00e4r enkelt tapetserade, inredningen oljem\u00e5lad. Har en murstomme fr\u00e5n grunden af tegel. Jernspis i k\u00f6k och kamin vid murv\u00e4gg i stugan tillh\u00f6re inneboende  hyresg\u00e4st. Har 6 f\u00f6nsterlufter och 2 sm\u00e5f\u00f6nster 5 d\u00f6rrar och en vindstrappa af tr\u00e4.\u201d [14]<\/a><\/p>\n\n\n\n

Till\u00e4ggas kan att kyrkans hus var byggt i skiftesteknik med st\u00e5ende panel medan lotshuset fr\u00e5n 1844 var ett korsvirkeshus med murtegel.<\/p>\n\n\n\n

Kyrkans hus renoverades 1951 varvid halmtaket byttes mot gult taktegel och vinden inreddes och fick takkupa.<\/p>\n\n\n\n

Mellan \u00e5ren 1880 och 1908 var Kyrkans hus bebott av fiskare, skogs- och stenhuggare och konstn\u00e4rer. Mellan \u00e5ren 1909 och 1937 hyrdes huset som sommarviste av adjunkten och V\u00e4der\u00f6 k\u00e4nnaren Paulus Romare. Efter Romare f\u00f6ljde andra hyresg\u00e4ster. \u00c5r 1992-95 renoverades huset igen och inreddes som museum. Det hus vi ser idag har med andra ord aldrig varit ett lotshus. Lotsverket har aldrig \u00e4gt huset och n\u00e5gon lots har f\u00f6ljaktligen aldrig bott d\u00e4r. Huset minner i st\u00e4llet om en dyster tid f\u00f6r Hallands V\u00e4der\u00f6n d\u00e5 dess unika natur s\u00e5rades av stenhuggare. \u201dStenhuggarhuset\u201d \u00e4r inte heller det \u00e4ldsta huset p\u00e5 V\u00e4der\u00f6n, den rollen f\u00e5r skogvaktarbost\u00e4llet fr\u00e5n 1860 \u00f6verta.<\/p>\n\n\n\n

\n\n\n\n

[1]<\/a> Krigsarkivet, Amiralitetskollegium, Lotskontoret, serie E, Wallmans memorial<\/p>\n\n\n\n

[2]<\/a> Riksarkivet, Lund. Landskronas lotsf\u00f6rdelningsarkiv, D1:1 Anteckningar och beskrivning av f\u00f6rdelningens fyrar och byggnader, bost\u00e4llen och utkikshus, sid 128<\/p>\n\n\n\n

[3]<\/a> Riksarkivet, Lund, Landskronas  Lotsf\u00f6rdelning, 1856-1865, BI:I<\/p>\n\n\n\n

[4]<\/a> Riksarkivet, Lund, Landskronas lotsf\u00f6rdelningsarkiv, D1:1 Anteckningar och beskrivning av f\u00f6rdelningens fyrar och byggnader, bost\u00e4llen och utkikshus, sid 128<\/p>\n\n\n\n

[5]<\/a> Krigsarkivet, F\u00f6rvaltningen Sj\u00f6\u00e4renden, Lotsdirekt\u00f6ren, Lots o fyrinr\u00e4ttningens ingenj\u00f6rskontor, Serie DII; Liggare \u00f6ver fyrar, sj\u00f6m\u00e4rken, byggnader mm.,1849-1860, s\u00f6dra distriktet<\/p>\n\n\n\n

[6]<\/a> Riksarkivet, Lund, Torekovs kyrkoarkiv, d\u00f6dboken<\/p>\n\n\n\n

[7]<\/a> Riksarkivet, Lund, Landskrona lotsf\u00f6rdelning, 1856-1865, BI:I<\/p>\n\n\n\n

[8]<\/a> Riksarkivet, Lund, Landskrona lotsf\u00f6rdelning EI:7 (1856-1862<\/p>\n\n\n\n

[9]<\/a> Krigsarkivet, Flottans arkiv, Lots o Fyrinr\u00e4ttningens ingenj\u00f6rskontor, Serie D II 1861-1870, s\u00f6dra distriktet, sid 86<\/p>\n\n\n\n

[10]<\/a> RA, Lotsstyrelsens \u00e5rsber\u00e4ttelse. Riksarkivet, Lund, Malm\u00f6 lotsf\u00f6rdelnings arkiv, D:2<\/p>\n\n\n\n

[11]<\/a> Karin Falkmer, Bj\u00e4reboken 2016, Riksarkivet, Lund, Torekovs kyrkoarkiv,  kyrkost\u00e4mmoprotokoll 1877 25\/4<\/p>\n\n\n\n

[12]<\/a> Riksarkivet, Lund, Torekovs kyrkoarkiv, Kyrkost\u00e4mmoprotokoll 1877, 8\/4  <\/p>\n\n\n\n

[13]<\/a> Riksarkivet i Lund, Torekovs kyrkoarkiv, Torekovs kyrkas r\u00e4kenskaper. LIa:4 1812-1899<\/p>\n\n\n\n

[14]<\/a> Brandf\u00f6rs\u00e4kringsverket, F1 V\u00e4rderingsinstrument, F\u00f6rs\u00e4kringsnr: 33798, 63159<\/p>\n\n\n\n

\u00c5r 1867 v\u00e4cktes fr\u00e5gan om att bygga en \u201dlotsby\u201d borta vid Ydrehall. Id\u00e9n med en samling av kronan \u00e4gda hus att hyras ut till lotsarna kom upp igen p\u00e5 1880-talet men v\u00e4ckte motst\u00e5nd i Torekov och f\u00f6rf\u00f6ll fr\u00e4mst beroende p\u00e5 att lotsarna redan hade egna hus. I Halmstad kom id\u00e9n att f\u00f6rverkligas 1904 vid den s\u00e5 kallade Springbacken.<\/p>\n\n\n\n

1878 uppf\u00f6rdes en ny lotsuppassningsstuga p\u00e5 byns strandmark nedanf\u00f6r hamnbacken i Torekov. H\u00e4rifr\u00e5n hade man god sikt fr\u00e5n Kullen i sydv\u00e4st till Tyl\u00f6n och Halmstad i norr. Tidigare hade lotsarna anv\u00e4nt en av coopvardie capitain J. E. Romare p\u00e5 Gibraltarklippan uppf\u00f6rd vaktstuga. Den gula uppassningsstugan, som st\u00e5r kvar \u00e4n i dag, var i funktion fram till 1936 d\u00e5 den s\u00e5ldes till konstn\u00e4ren Ossian Elgstr\u00f6m. I dag \u00e4gs den av Torekovs sj\u00f6fartsmuseum.<\/p>\n\n\n\n

Hur den f\u00f6rsta lotsb\u00e5ten s\u00e5g ut har inte g\u00e5tt att utr\u00f6na men 1785 konstaterar lotsf\u00f6rman Wennerberg att \u201dlotsarna hava undf\u00e5tt lotsb\u00e5t, som \u00e4r i brukligt st\u00e5nd\u201d. De tidiga lotsb\u00e5tarna var troligen od\u00e4ckade snipor med sprisegel. F\u00f6rst 1867 anges i Lotsverkets \u00e5rsrapport att verket 1866 till Torekovs lotsplats anskaffat en d\u00e4ckad segelb\u00e5t av 28 fots l\u00e4ngd och 4 fots djupg\u00e5ende.<\/p>\n\n\n\n

\u00c5r 1877 utrustas stationen med ny tj\u00e4nsteb\u00e5t. Stationen hade d\u00e5 en st\u00f6rre d\u00e4ckad b\u00e5t och en mindre \u00f6ppen b\u00e5t. 1878 anskaffades en d\u00e4ckad segelkutter byggd av ek p\u00e5 klink med 10 meters l\u00e4ngd, 3,8 meters bredd och 1,23 meters djupg\u00e5ende. B\u00e5ten var f\u00f6rsedd med gaffelsegel utan bom, stagfock, klyvare och toppsegel. Denna goda kutter beh\u00f6ll man \u00e4nda till 1913.<\/p>\n\n\n\n

F\u00f6rst med b\u00f6rjan kring 1907 f\u00f6rs\u00e5g Lotsverket sina lotsb\u00e5tar med motor. Torekov fick sin f\u00f6rsta motorkutter 1912. Den var byggd i Viken och hade en l\u00e4ngd om 10,18 meter, bredd 3,37 och djupg\u00e5ende om 1,44 meter. B\u00e5ten var d\u00e4ckad, hade maskinhus och ruff med tv\u00e5 kojplatser. Det \u00e4r denna motorkutter som gr\u00f6n m\u00e5lad \u00e4r avbildad p\u00e5 Ossian Elgstr\u00f6ms tavla fr\u00e5n 1930-talet.<\/p>\n\n\n\n

Att Torekovs lotsar utsattes f\u00f6r faror och sv\u00e5righeter, d\u00e4rom vittnar till och med kyrkb\u00f6ckerna. \u00c5r 1800 st\u00e5r inskrivet att lotsarna Olof J\u00f6nsson och P\u00e5l Ditlofsson drunknat den 16 oktober utanf\u00f6r Torekov. Nio \u00e5r senare \u00e4r det enligt Wennerberg Guds f\u00f6rsyn som r\u00e4ddat lotsarna fr\u00e5n att smittas av bes\u00e4ttningen p\u00e5 \u00f6rlogsbriggen V\u00e4nta litet<\/em> som de s\u00e5 m\u00e5nga g\u00e5nger varit ombord i. Flera bes\u00e4ttningsm\u00e4n och Torekovbor dog i dysenteri.<\/p>\n\n\n\n

\u00c5r 1834 h\u00e4nder ytterligare en tragisk olycka. Om denna st\u00e5r det i Torekov kyrkas d\u00f6dbok:<\/p>\n\n\n\n

\u201dGenom v\u00e5dlig h\u00e4ndelse drunknade lotsarna E. Reuter och P. P. Lindbom den 14 juni 1834 vid lotsuppdrag utanf\u00f6r Torekov. Kronolotsen Ebbe Hansson Reuter och J\u00f6ns Peter Lindbom w\u00e5deligen omkom den 5 Junii kl. emellan 3 och 4 om morgonen, under det de med 2:ne andra lotsar voro ute f\u00f6r att lotsa Cap. Johan Em. Romares fartyg fr\u00e5n redden 30 till sj\u00f6ss. Olyckan skjedde efter ber\u00e4ttelse s\u00e5lunda; att sedan \u00e5ldermannen Christoffersson och lotsen Svensson kommit ombord lyftades ankaret och de tvenne olycklige beordrades att qwarstanna i b\u00e5ten, som skulle \u00e5tf\u00f6lja fartyget, under lofveringen till dess det kom till sj\u00f6ss, vid v\u00e4ndningen d\u00e5 fartyget gick \u00f6fver stag, kom b\u00e5ten framf\u00f6r bogen och \u00f6fverfyldes, s\u00e5 att den gemte Reuter och Lindbom, sj\u00f6nk jenast, utsattes v\u00e4l b\u00e5t men det var om\u00f6jeligt att b\u00e4rga dem oagtad. Lindbom syntes l\u00e4nge h\u00e5lla sig upp p\u00e5 wattnet, f\u00f6r att s\u00f6ka r\u00e4ddning, men Reuter f\u00f6rsvann hastigare till botten, deras lifl\u00f6sa kroppar hade \u00e4nnu icke f\u00f6lljande dagen blifvit funne, vare deras sj\u00e4lar evigt r\u00e4ddade f\u00f6r Jesu D\u00f6ds skull.\u201d<\/em><\/p>\n\n\n\n

Lindboms lik \u00e5terfanns vid Segelstorps strand den 10 juli 1834 och begrovs p\u00e5 Torekovs kyrkog\u00e5rd tre dagar senare. Om Reuter n\u00e4mns ingenting. En olycka av mindre v\u00e5dlig art intr\u00e4ffa de p\u00e5 kv\u00e4llen den 31 augusti 1891. Lotsb\u00e5ten hade seglat ut till redden utanf\u00f6r Kapelhamn f\u00f6r att l\u00e4mna \u00f6ver lotsen Romare till \u00e5ngfartyget Drott med kung Oskar II om bord. Kungen jagade hare p\u00e5 V\u00e4der\u00f6n och lots skulle f\u00f6r s\u00e4kerhets skull finnas ombord under natten. P\u00e5 \u00e5terv\u00e4gen r\u00e5kade de i m\u00f6rkret segla p\u00e5 grundet Hamnask\u00e4r, s\u00e5 att b\u00e5ten blev skadad och sprang l\u00e4ck.<\/p>\n\n\n\n

Som passagerare ombord fanns greve Tage Tott och kammar herre Carl Magnus W\u00e4stfelt. Lotskaptenen H. Ramsten i Malm\u00f6, som genast fick rapport om h\u00e4ndelsen, misst\u00e4nkte slarv i kombination med onykterhet i tj\u00e4nst och beg\u00e4rde en ing\u00e5ende utredning av olyckan. Greve Tott fick en f\u00f6rfr\u00e5gan och yttrade till lotsarnas f\u00f6rsvar:<\/p>\n\n\n\n

\u201dVid hemf\u00e4rden skrapade b\u00e5ten mot n\u00e5got f\u00f6rem\u00e5l strax inne i hamnen, men utan att fastna. En \u00e4ldre lots med helsk\u00e4gg stod till roders. Kv\u00e4llen var mycket m\u00f6rk, s\u00e5 jag f\u00f6r min del s\u00e5g ej n\u00e5got. Huruvida detta eller of\u00f6rsiktighet v\u00e5llat skadan v\u00e5gar jag ej yttra mig om d\u00e5 jag \u00e4r h\u00f6gst oerfaren i dylika fall. Lotsarna voro enligt min \u00f6vertygelse fullkomligt nyktra.\u201d<\/em><\/p>\n\n\n\n

Skadan blev omfattande s\u00e5 man kan f\u00f6rst\u00e5 lotskaptenens f\u00f6rtrytelse, men lotsarna blev frik\u00e4nda av \u00c4ngelholms r\u00e5dhusr\u00e4tt och b\u00e5ten reparerad f\u00f6r 98 riksdaler.<\/p>\n\n\n\n

En \u201dolycka\u201d av ett helt annat slag intr\u00e4ffade 1877 d\u00e5 \u00e5tal v\u00e4cktes mot lotsl\u00e4rlingen vid Torekovs lotsstation E. B. Pihl f\u00f6r v\u00e5ld mot lots\u00e5ldermannen P. G. Pettersson. Pihl hade i vredesmod knuffat eller lappat till sin f\u00f6rman s\u00e5 att uniformsm\u00f6ssan fallit av. Sedan unders\u00f6kning h\u00e4rom \u00e4gt rum vid \u00c4ngelholms R\u00e5dhusr\u00e4tt, och m\u00e5let \u00f6verl\u00e4mnats till Krigsr\u00e4tten vid Kung. Flottans station i Karlskrona, d\u00f6mde samma domstol den 22 augusti 1877 lotsl\u00e4rlingen Pihl f\u00f6r v\u00e5ld mot f\u00f6rman till straffarbete i tv\u00e5 \u00e5r och sex m\u00e5nader samt att han f\u00f6rlorade tj\u00e4nsten. Han d\u00f6mdes ocks\u00e5 att gottg\u00f6ra Lotsverket f\u00f6r kostnader i m\u00e5let samt utge ers\u00e4ttning till trenne avh\u00f6rda vittnen. Pihl besv\u00e4rade sig \u00f6ver Krigsr\u00e4ttens dom och s\u00f6kte \u00e4ndring eller av gunst och n\u00e5d erh\u00e5lla lindring. Domen \u00e4ndrades till tv\u00e5 \u00e5rs straffarbete. Efter avtj\u00e4nat straff for Pihl till Newfoundland f\u00f6r att med fiske d\u00e4r f\u00f6rs\u00f6rja sig och sin familj i Torekov. En olycka intr\u00e4ffade under fisket varvid Pihl drunknade.<\/p>\n\n\n\n

Ansvaret f\u00f6r fyrar och \u201db\u00e5kar\u201d hade alltsedan 1652 \u00e5vilat Amiralitets kollegiet. Sedan 1671 var i kollegiets f\u00f6rordnande f\u00f6r lotsm\u00e4n inf\u00f6rt att dessa var skyldiga att underh\u00e5lla remmare p\u00e5 vanliga Lotsverkets st\u00e4llen, envar i sin led. Sedan 1687 hade inspektionen av b\u00e5kar anf\u00f6rtrotts styrmansdirekt\u00f6ren. I Torekov \u00e5l\u00e5g det lotsarna att alltsedan 1764 underh\u00e5lla de tv\u00e5 \u201dst\u00e5ngm\u00e4rkena\u201d p\u00e5 Vrenen och Vinga sk\u00e4r som markerade Torekovs redd. M\u00e4rkena bestod av en st\u00e5ng med st\u00f6ttor, f\u00f6rsedd p\u00e5 toppen med en \u00f6sterut pekande vitm\u00e5lad arm som angav att man skulle g\u00e5 \u00f6ster om m\u00e4rkena. St\u00e5ngm\u00e4rket i \u00f6vrigt var \u00f6verstruket med r\u00f6df\u00e4rg.<\/p>\n\n\n\n

\u00c5r 1879 tillkom tre prickar i Sk\u00e4lderviken vid Killeb\u00e4cksgrundet, Bergstr\u00f6ms grund och Halsa rev vid Svanshall f\u00f6ranledda av \u00f6kad trafik p\u00e5 \u00c4ngelholm. P\u00e5 grund av den \u00f6kade trafiken p\u00e5 1880-talet tillkom prickarna vid K\u00e4llrans rev norr om Torekov och F\u00e4pricken vid Skaudd s\u00f6der om Torekov. Torekov rev, liksom Kollingeb\u00e5dan vid Vinga sk\u00e4r, fick sina markeringar f\u00f6rst p\u00e5 1890-talet. St\u00e5ngm\u00e4rket p\u00e5 Vinga sk\u00e4r togs bort i samband med att sk\u00e4ret f\u00f6rs\u00e5gs med fyr, st\u00e5ngm\u00e4rket p\u00e5 Vrenen, som bevarats in i v\u00e5r tid men nu \u00f6vergivits av Lotsverket, underh\u00e5lls numera av Torekovs kyrkas V\u00e4der\u00f6 f\u00f6rvaltning.<\/p>\n\n\n\n

\"\"<\/a>
Det 1883 uppf\u00f6rda fyrhuset p\u00e5 Vinga sk\u00e4r med den
1912 installerade AGA-fyrapparaten framf\u00f6r.
Bilden med Ragnhild Bergstr\u00f6m togs 1924.
Privat album.<\/figcaption><\/figure>\n\n\n\n

Talrika rapporter i slutet av 1800-talet fr\u00e5n lots\u00e5lderm\u00e4nnen i Torekov till lotskaptenen i Malm\u00f6 vittnar om det myckna arbetet med att h\u00e5lla alla sj\u00f6m\u00e4rken i st\u00e5nd. S\u00e5 till exempel skrev lots\u00e5ldermannen Hans Peter Wulff den 20 maj 1896:<\/p>\n\n\n\n

\u201dD\u00e5 jag ig\u00e5r blev underr\u00e4ttad om att en prick blivit ilandbergad vid Lervik, s\u00e4nde jag lotsarna dit f\u00f6r att efterse om det var n\u00e5gon som tillh\u00f6rde stationen. D\u00e5 befanns det vara pricken p\u00e5 Bergstr\u00f6msgrundet som slitit sig loss. Pricken medf\u00f6rde lotsarna hit och skall den bliva utlagd p\u00e5 sin plats, s\u00e5 fort det blir passande v\u00e4der. Den var alldeles oskadad, men lotsarna m\u00e5ste betala 5 kronor till b\u00e4rgaren ty han f\u00f6regav att han haft mycket arbete f\u00f6r att f\u00e5 den hel iland. R\u00e4kning medf\u00f6ljer kvitterad.\u201d<\/em><\/p>\n\n\n\n

Av bevarade rapporter till lotskaptenen framg\u00e5r att Bergstr\u00f6ms prick var p\u00e5 drift lite d\u00e5 och d\u00e5 och att samma person beg\u00e4rde b\u00e4rgarl\u00f6n vid mer \u00e4n ett tillf\u00e4lle.<\/p>\n\n\n\n

Med den \u00f6kande trafiken p\u00e5 1860\u201380-talen f\u00f6ljde ett \u00f6kat antal f\u00f6rlisningar varav n\u00e5gra f\u00f6rmodligen kunnat undvikas med fyrljus. Den f\u00f6rsta fyren i farleden f\u00f6rbi Torekov uppf\u00f6rdes p\u00e5 Vinga sk\u00e4r 1883. Den drevs med fotogen och kr\u00e4vde en omfattande passning som sk\u00f6ttes av lotsarna. Fyrvaktaren seglade eller rodde fr\u00e5n Torekov ut till fyren varje morgon och kv\u00e4ll f\u00f6r att sl\u00e4cka och t\u00e4nda den under den m\u00f6rka \u00e5rstiden. Vid sv\u00e5r storm slapp han ge sig ut. Under den ljusa \u00e5rs tiden var fyren sl\u00e4ckt. Likv\u00e4l var \u00e5rsbehovet av fotogen f\u00f6r Vinga fyr 400 liter.<\/p>\n\n\n\n

Fyren p\u00e5 Vinga sk\u00e4r byttes ut 1912 till en AGA-fyr. 1936 ersattes den med en ny AGA-fyr i ett \u00e5ttkantigt lanternhus av st\u00e5l som placerades p\u00e5 sk\u00e4rets s\u00f6dra udde. 1884 stod fyren p\u00e5 Baggan\u00e4set p\u00e5 V\u00e4der\u00f6n klar, ett 13 meter h\u00f6gt skinande vitt torn av gjutj\u00e4rn. Fyren, som den 2 oktober f\u00f6r f\u00f6rsta g\u00e5ngen visade sin fyrkarakt\u00e4r, \u201dett fast vitt sken som tid efter annan avbr\u00f6ts av tv\u00e5 t\u00e4tt p\u00e5 varandra f\u00f6ljande r\u00f6da bl\u00e4nkar\u201d, var bemannad.<\/p>\n\n\n\n

Ut\u00f6ver fyrhuset hade uppf\u00f6rts ett st\u00f6rre och ett mindre bonings hus, ett uthus, en bagarstuga, en jordk\u00e4llare, ett fotogenhus och slutligen en bod f\u00f6r fyrens ved. Byggnaderna, som fick ett ganska osk\u00e5nskt utseende, hade sin f\u00f6rebild vad g\u00e4ller storlek och beskaffenhet i lotsbost\u00e4derna vid fyrplatsen Svenska H\u00f6garna. Den f\u00f6rsta fyrm\u00e4staren blev lots\u00e5ldermannen P. G. Pettersson som kunde rapportera till Lotsverket att \u201dverket arbetar jemt och fyren briljant i ljuset\u201d. Pettersson avgick med pension 1894.<\/p>\n\n\n\n

\u00c4ven p\u00e5 Hamnask\u00e4r norr om v\u00e5gbrytaren i Torekovs hamn restes 1885 en fyra meter h\u00f6g fotogendriven fyr som visade fast gr\u00f6nt sken till ledning f\u00f6r inseglingen i hamnen. Hallands V\u00e4der\u00f6 fyr blev obemannad 1965 i samband med elektrifiering och automatisering med styrning fr\u00e5n Kullens fyr.<\/p>\n\n\n\n

Under de 80 \u00e5r fyren var bemannad bistod lotsarna i Torekov och p\u00e5 senare \u00e5r den isbrytande livr\u00e4ddningsb\u00e5ten Bernhard Ingelsson m\u00e5nga g\u00e5nger med transport av f\u00f6rn\u00f6denheter \u00e4ven om fyrpersonalen hade egen b\u00e5t. I dag \u00e4r fyrbost\u00e4derna indelade i sm\u00e5 l\u00e4genheter som genom Torekov kyrkas f\u00f6rsorg hyrs ut till en st\u00e4ndig k\u00f6 av natur\u00e4lskande g\u00e4ster. Den 136-\u00e5riga fyren, som med undantag f\u00f6r n\u00e5gra \u00e5r under f\u00f6rsta och andra v\u00e4rldskrigen varit t\u00e4nd och ledsagat sj\u00f6farten, \u00e4r \u00e4nnu i drift, underh\u00e5lls av Sj\u00f6fartsverket och betj\u00e4nar numera huvudsakligen fritidsb\u00e5tar.<\/p>\n\n\n

\n
\"\"<\/a>
Ritning \u00f6ver Hallands V\u00e4der\u00f6 fyr som uppf\u00f6rdes 1884. Riksarkivet<\/figcaption><\/figure>\n<\/div>\n\n\n

Vid 1853\u201354 \u00e5rs riksdag v\u00e4cktes en motion om att inr\u00e4tta sj\u00f6r\u00e4ddningsanstalter utefter Sveriges kuster efter engelskt och delvis danskt m\u00f6nster. Behovet hade p\u00e5talats redan 1819 men medel hade inte kunnat anvisas. De m\u00e5nga strandningarna med f\u00f6rlust av m\u00e4nniskoliv, som \u00e4gde rum runt kusten, p\u00e5kallade en insats f\u00f6r r\u00e4ddande av skeppsbrutna. Genom Kongl. Brev 1855 besl\u00f6ts att anl\u00e4gga de tv\u00e5 f\u00f6rsta stationerna, den ena vid Sandhammaren f\u00f6rsedd med livb\u00e5t och raketramp, den andra, med endast raketramp, vid Brantevik.<\/p>\n\n\n\n

Tillsynen och utvecklingen av den statliga sj\u00f6r\u00e4ddningen lades p\u00e5 F\u00f6rvaltningen av Sj\u00f6\u00e4renden som ocks\u00e5 ansvarade f\u00f6r lotsverksamheten. Antalet stationer \u00f6kade allteftersom medel kunde anvisas. \u00c5r 1857 fick Viken och Arild sina stationer, 1859 tillkom ytterligare r\u00e4ddningsstationer och i Kongl. Brev fr\u00e5n 22 december 1863 upptogs Torekov som den elfte stationen. Torekov utrustades till en b\u00f6rjan med endast raketapparat.<\/p>\n\n\n\n

Den f\u00f6rste upp syningsmannen vid livr\u00e4ddningsstationen var sj\u00f6kaptenen Johan Emanuel Romare som avgick 1877 och ersattes av sj\u00f6kaptenen Petter Julius Wulff, vilken kvarstod i befattningen till sin d\u00f6d 1889. D\u00e4refter slog man samman f\u00f6rmanskapet s\u00e5 att lots\u00e5ldermannen ocks\u00e5 var uppsyningsman \u00f6ver livr\u00e4ddningsstationen. Raketapparaten eller \u201dattiraljen\u201d bestod av raketramp, rake ter, raketlinor, b\u00e4rtrossar och r\u00e4ddningsstol. Allt f\u00f6rvarades p\u00e5 en k\u00e4rra i ett nybyggt skjul borta p\u00e5 Ydrehall.<\/p>\n\n\n\n

Mark, 112 kvm, hade arrenderats f\u00f6r \u00e4ndam\u00e5let av Philip H\u00f6\u00f6k, \u00e4garen till Torekov nr. 1 1\/27 mt. Huset var med stora bokst\u00e4ver i vitt bem\u00e5lat \u201dRS\u201d. Raketapparaten fungerade s\u00e5 att raketlinan sattes fast vid raketen som lades i sitt stativ och med korrektion f\u00f6r r\u00e5dande vind sk\u00f6ts ut \u00f6ver det strandade fartyget. Sedan man lyckats f\u00e5 ombord raketlinan halade bes\u00e4ttningen ut in- och uthalningslina och b\u00e4rtross vilken gjordes fast ombord. B\u00e4rtrossens \u00e4nde i land f\u00f6rankrades med ankare i marken och styvhalades. D\u00e4refter kunde r\u00e4ddningskorgen halas fram och tillbaka h\u00e4ngande i ett block som skurits p\u00e5 trossen. L\u00e5ngt ifr\u00e5n alltid lyckades man f\u00e4sta och str\u00e4cka b\u00e4rtrossen s\u00e5 att r\u00e4ddningskorgen med sin fr\u00e4lsarkrans under hela inhalningen med en skeppsbruten ombord kunde h\u00e5llas ovan vattenytan. Ofta spolades han \u00f6ver av de skummande v\u00e5gorna och n\u00e5gon g\u00e5ng spolades han ur korgen.<\/p>\n\n\n\n

\u00c5r 1891 fick Torekov sin f\u00f6rsta livr\u00e4ddningsb\u00e5t, en fr\u00e5n Sk\u00e4rs\u00e4nde omplacerad roddlivb\u00e5t. Den var av \u00e4ldre dansk modell, ursprungligen byggd 1860 i Karlskrona. K\u00f6l, st\u00e4v, spant och bord l\u00e4ggning var av ek, l\u00e4ngd 8,44, bredd 2,39, djupg\u00e5ende 0,88. Den byggdes om 1891 och f\u00f6rs\u00e5gs d\u00e5 med nio \u201dluftl\u00e5dor\u201d av koppar, tv\u00e5 master, tv\u00e5 segel med r\u00e5r. B\u00e5ten hade nr 427 m\u00e5lat p\u00e5 seglen. Den f\u00f6rvarades i ett nybyggt skjul intill det tidigare p\u00e5 Ydrehall byggda skjulet.<\/p>\n\n\n\n

\"\"<\/a>
Wargren med sitt livr\u00e4ddningss\u00e4llskap vid en provskjutning av raketapparaten p\u00e5<\/em>
1920-talet. I bakre ledet fr v Friden Kullenberg, Gustaf de la Motte, Nils Kullenberg,<\/em>
Anton Pihl, Karl Pihl, Julius Larsson, Sture Lundin, Severin Berggren och William Lundin. <\/em>
N\u00e4rmast kameran Petter Bruce. Foto Dagmar Bruce<\/em><\/figcaption><\/figure>\n\n\n\n

Vid utryckning drogs b\u00e5ten p\u00e5 sin k\u00e4rra av h\u00e4star fram till l\u00e4mplig sj\u00f6s\u00e4ttningsplats n\u00e4ra haveristen. Livr\u00e4ddningsstationen ut\u00f6kade sitt manskap med en b\u00e5tstyrare och ett antal roddare. Inte f\u00f6rr\u00e4n i november 1938, d\u00e5 Lotsverket drog in sin livr\u00e4ddningsstation och verksamheten \u00f6vertogs av Svenska S\u00e4llskapet f\u00f6r R\u00e4ddning av Skeppsbrutna (SSRS), ersattes roddlivb\u00e5ten av en motorlivb\u00e5t, \u00e4ven den av dansk typ. Motorlivb\u00e5ten, d\u00f6pt till Wilhelm Lundgren, var en \u00f6ppen livb\u00e5t som i livr\u00e4ddningss\u00e4llskapets regi bemannades p\u00e5 frivillig basis.<\/p>\n\n\n\n

Sj\u00f6r\u00e4ddningen i Torekov har i olika skepnader bedrivits sedan 1864. Under den tid Lotsverket ansvarade f\u00f6r livr\u00e4ddningsstationen, dvs. fr\u00e5n 1864 till 1938, gjordes 28 utryckningar, r\u00e4ddades tre personer med b\u00e5t, 30 personer med raketapparat och 88 med annan \u00e5tg\u00e4rd. Totalt r\u00e4ddades 121 liv enligt Lotsverkets \u00e5rsrapporter. Eftersom livr\u00e4ddningsstationens verksamhet \u00e4r v\u00e4rd en egen beskrivning ska h\u00e4r endast \u00e5terges tv\u00e5 remarkabla rapporter till Lotsverket.<\/p>\n\n\n\n

\u00c5r 1880 den 10 december strandade jakten T\u00e4rnan \u201d— vars bes\u00e4ttning icke \u00e4gde sj\u00e4lvbeh\u00e4rskning nog att stanna kvar ombord till dess raketapparaten hann att serveras, oaktat apparaten var vid strandnings st\u00e4llet, utan hoppade i sj\u00f6n och blev sedermera, rent av utav en lycklig tillf\u00e4llighet b\u00e4rgad\u201d.<\/p>\n\n\n\n

Jakten, hemmah\u00f6rande i \u00c4ngelholm, strandade 1\/4 mil s\u00f6der om Torekov under orkanlik storm fr\u00e5n NV.<\/p>\n\n\n\n

\u201dDen 10 juni 1939 utryckte motorlivb\u00e5ten f\u00f6r att bist\u00e5 tv\u00e5 seglande sommarg\u00e4ster som befarades n\u00f6dst\u00e4llda emedan en 16 sek\/m p\u00e5landsvind med h\u00f6g sj\u00f6 var r\u00e5dande. De lustseglande p\u00e5tr\u00e4ffades och b\u00e4rgades till Torekov.\u201d<\/p>\n\n\n\n

Det var f\u00f6rmodligen den f\u00f6rsta utryckningen f\u00f6r att bist\u00e5 n\u00f6jesseglare. Den statliga lotsverksamheten har genom \u00e5ren reglerats av \u00e5tskilliga f\u00f6rfattningar och varit f\u00f6rem\u00e5l f\u00f6r m\u00e5nga organisatoriska f\u00f6r\u00e4ndringar. I det f\u00f6reg\u00e5ende har omn\u00e4mnts att verksamheten till en b\u00f6rjan sorterade under Amiralitetskollegiet vilket p\u00e5gick fram till 1803 d\u00e5 ledningen \u00f6vergick till F\u00f6rvaltningen f\u00f6r sj\u00f6\u00e4renden.<\/p>\n\n\n\n

F\u00f6rst 1871 tillkom det centrala \u00e4mbetsverk som kom att ben\u00e4mnas Lotsverket. Till detta verk samlades alla lots- och fyr\u00e4renden samt handhavandet av statens anstalter f\u00f6r r\u00e4ddning av skeppsbrutna. \u00c4ven indelningen av Sveriges kust i olika f\u00f6rvaltningsomr\u00e5den har varierat. P\u00e5 1600-talet var riket indelat i tre distrikt, n\u00e4mligen norra, s\u00f6dra och v\u00e4stra distrikten vilkas chefer var stationerade i Stockholm, Karlskrona och G\u00f6teborg.<\/p>\n\n\n\n

\u00c5r 1756 avskildes fr\u00e5n norra distriktet \u00c5lands och Finlands sk\u00e4rg\u00e5rdar och bildade ett fj\u00e4rde distrikt som upph\u00f6rde 1809 d\u00e5 Finland avtr\u00e4ddes till Ryssland. Distrikten var i sin tur uppdelade i sm\u00e4rre omr\u00e5den, ben\u00e4mnda \u201df\u00f6rdelningar\u201d. Det distrikt som fr\u00e4mst ber\u00f6r oss, det s\u00f6dra, fick sin distriktsexpedition f\u00f6rlagd till Malm\u00f6 1776 i samband med att Amiralitets kollegiet och lotskontoret flyttade \u00e5ter till Stockholm. Distriktet har alltsedan 1761 haft sin gr\u00e4ns mot v\u00e4stra distriktet f\u00f6rlagd till gr\u00e4nsen mellan Sk\u00e5ne och Halland.<\/p>\n\n\n\n

Varje distrikt f\u00f6restods av en lotskapten som lydde under lotsstyrelsen. Under senare h\u00e4lften av 1800-talet och fram till 1909 innehades tj\u00e4nsten i s\u00f6dra lotsdistriktet av C. Henrik Ramsten, en mycket nitisk och kr\u00e4vande person om vilken det sades att han var n\u00e5got v\u00e4lvilligare inst\u00e4lld till personer som visade sig i Missionsf\u00f6rbundets tempel i Torekov.<\/p>\n\n\n\n

Torekovs lotsf\u00f6rdelning kom vid starten att omfatta Helsingborg, Viken, H\u00f6gan\u00e4s, Torekov och B\u00e5stad. P\u00e5 lotsstationen i Torekov bestod personalen \u00e5r 1900 av en lotsf\u00f6rman, tv\u00e5 m\u00e4sterlotsar, tv\u00e5 lotsar och en lotsl\u00e4rling. Lotsf\u00f6rdelningen kom aldrig att r\u00e4knas till de st\u00f6rre. Under perioden 1871\u20131901 utf\u00f6rdes i medeltal 67 lotsningar (under 1870-talet 80 lotsningar) om \u00e5ret vilket placerade Torekov p\u00e5 107:e plats i Lotsverkets \u00e5rsredovisning \u00f6ver antalet utf\u00f6rda lotsuppdrag. Under perioden 1901\u201336 hade antalet sjunkit till 52 lotsningar om \u00e5ret, ett antal som skulle ha varit v\u00e4sentligt l\u00e4gre om inte f\u00f6rsta v\u00e4rldskriget innebar att fartygen valde att g\u00e5 \u201dinomsk\u00e4rs\u201d, dvs. mellan V\u00e4der\u00f6n och land. Under \u00e5ren 1925\u201336 var antalet lotsningar per \u00e5r endast \u00e5tta, 1935 utf\u00f6rdes endast en lotsning. Mot bakgrund av denna utveckling besl\u00f6t Lotsverket 1936 att dra in lotsverksamheten i Torekov och avveckla stationen.<\/p>\n\n\n\n

Helt avvecklad blev den inte f\u00f6rr\u00e4n 1938 d\u00e5 livr\u00e4ddningsverksamheten \u00f6verf\u00f6rdes till SSRS. Efter 175 \u00e5r hade den tekniska utvecklingen av sj\u00f6trafiken och navigeringsutrustningen gjort lotsningen vid Torekov \u00f6verfl\u00f6dig. M\u00e5nga \u00e4r de skeppare som genom Torekovlotsarna f\u00e5tt hj\u00e4lp till en trygg hamn eller trygg f\u00e4rd genom Sundet. M\u00e5nga \u00e4r ocks\u00e5 de familjer i Torekov som f\u00e5tt en del av sin b\u00e4rgning genom tj\u00e4nst vid Lotsverket, ett viktigt tillskott i ett samh\u00e4lle med konstant brist p\u00e5 arbetstillf\u00e4llen.<\/p>\n\n\n\n

Lots\u00e5lderm\u00e4n vid lotsplatsen Hallands V\u00e4der\u00f6-Torekov<\/strong><\/p>\n\n\n\n

1761\u20131886 Edvard Benedictus Wennerberg d.\u00e4. f. i Torekov
1719, kompaniskrivare, lotsuppsyningsman, lotsinspekt\u00f6r, titulerades amiralitetskommissarie, d. d\u00e4rst\u00e4des 1795.<\/p>\n\n\n\n

1786\u20131809 Edvard Benedictus Wennerberg d.y. (son till EBW d.\u00e4.), f. i Torekov 1760, lotsuppsyningsman, lotsinspekt\u00f6r d. d\u00e4rst\u00e4des 1809.<\/p>\n\n\n\n

1811\u20131812 Olof Benedictus (Bengtsson) H\u00f6\u00f6k, f. i Torekov 1746, d. d\u00e4rst\u00e4des 1812.<\/p>\n\n\n\n

1815\u20131821 Torkel Nilsson Junker, f. i Torekov 1751, skeppare, d. d\u00e4rst\u00e4des 1821.<\/p>\n\n\n\n

1821\u20131824 Karl Lindbom f. 1760, skeppare, d. 1824 i Torekov.<\/p>\n\n\n\n

1824\u20131839 Hans Jacob Christophersson, f. i Torekov 1785, styrman, d. 1859.<\/p>\n\n\n\n

1840\u20131850 Pehr Olof H\u00f6\u00f6k, f. i Torekov 1777, skeppare, d. d\u00e4rst\u00e4des 1856.<\/p>\n\n\n\n

1850\u20131874 Christian Sj\u00f6berg, f. i Torekov 1796, sj\u00f6kapten, d. d\u00e4rst\u00e4des 1879.<\/p>\n\n\n\n

1874\u20131884 Peter Gustaf Petersson, f. i Torekov 1826, sj\u00f6kapten, slutligen fyrm\u00e4stare p\u00e5 V\u00e4der\u00f6n, d. i Torekov 1894.<\/p>\n\n\n\n

1884\u20131890 Olof Bernhard Romare, f. i Torekov 1855, d. d\u00e4rst\u00e4des 1892.<\/p>\n\n\n\n

1890\u20131894 Philip August Eugen H\u00f6\u00f6k, f. i Torekov 1829, sj\u00f6kapten, d. d\u00e4rst\u00e4des 1894<\/p>\n\n\n\n

1894\u20131898 Hans Peter Wulff, f. i Torekov 1834, sj\u00f6kapten, d. d\u00e4rst\u00e4des 1898.<\/p>\n\n\n\n

1898\u20131899 Carl Magnus Wulff, f. i Torekov 1839, sj\u00f6kapten, d. d\u00e4rst\u00e4des 1899.<\/p>\n\n\n\n

1899\u20131901 Jacob Wilhelm Andr\u00e9 Bennet, f. i Varberg 1836, sj\u00f6kapten, d. i Torekov 1912.<\/p>\n\n\n\n

1901\u20131906 Carl Nilsson, f. i V\u00e4stra Karups f\u00f6rs. 1853, m\u00e4sterlots, d. i Torekov 1911.<\/p>\n\n\n\n

1906\u20131913 Johan Edvard Werner de la Motte, f. i Torekov 1858, m\u00e4sterlots, d. d\u00e4rst\u00e4des 1935.<\/p>\n\n\n\n

1914\u20131928 Carl Ludvig Wargren, f. i Torekov 1869, m\u00e4sterlots, d. d\u00e4rst\u00e4des 1947.<\/p>\n\n\n\n

1929\u20131936 Georg Albin Romare, f. i Torekov 1878, m\u00e4sterlots, d. d\u00e4rst\u00e4des 1957<\/p>\n\n\n\n

—————————————————————————<\/p>\n\n\n\n

F\u00f6ljande har h\u00e4mtats ur Sundius anteckningar som har erh\u00e5llit mycket material 1993 fr\u00e5n Bo Bergstr\u00f6m i Lund<\/strong><\/p>\n\n\n\n

H\u00e4ndelser i kronologisk ordning<\/p>\n\n\n\n

Torekov fanns inte med i 1744 \u00e5rs rulla<\/p>\n\n\n\n

Tillh\u00f6rde s\u00f6dra distriktet och Torekous f\u00f6rdelning 1799 men Landskronas f\u00f6rdelning n\u00e5gon g\u00e5ng under b\u00f6rjan av 1800 talet fram till 1880 d\u00e4refter Malm\u00f6s f\u00f6rdelning.<\/p>\n\n\n\n

Nedanst\u00e5nde ur reglemente f\u00f6r lotswerket 1799<\/strong>: Under lotsuppsyningsman f\u00f6r Torekovs f\u00f6rdelning lyder Hallands V\u00e4der\u00f6 och Torekovs lotsplats med 1 lotsuppsyningsman, 1 lots\u00e5lderman, 1 ord lots, 1 utl\u00e4rd lotsdr\u00e4ng, 1 utl\u00e4rd reservlotsdr\u00e4ng och 1 lotsl\u00e4rling.
Lotsningsomr\u00e5det: Lotsarna uppassa vid stationen emottaga fr\u00e5n sj\u00f6n att inlotsa, utlotsa till sj\u00f6ss och till Helsing\u00f6r \u00e4ven till Halsahamn en\u00e4r s\u00e5 p\u00e5fordras.<\/p>\n\n\n\n

Ur rulla 1817<\/strong>: Lots\u00e5lderman Torkel Junker, ordinarie lots J. Bengtsson, lotsl\u00e4rling E. Sj\u00f6str\u00f6m<\/p>\n\n\n\n

Lotsningsomr\u00e5de ur reglemente och f\u00f6rordning 1820: Fr\u00e5n Torekovs eller Hallands V\u00e4der\u00f6s lotsplats till sj\u00f6ss eller fr\u00e5n sj\u00f6n samt till Helsing\u00f6r respektive Halmstad, Halsahamn.<\/p>\n\n\n\n

1821 12 mars Lots\u00e5lderman Carl Lindbom i Torekov har beg\u00e4rt dagbok och lotsb\u00f6cker samt klagat att lotsb\u00e5t ej finnas i Torekov och att lotsarna inga \u00e4ger. Svar \u201ddet m\u00e5ste \u00e5ligga lotsarna vid Torekov liksom lotsarna vid \u00f6vriga platser inom Sverige, att sj\u00e4lva med b\u00e5tar vara f\u00f6rsedda d\u00e5 det v\u00e4lja detta yrke och till lotsar l\u00e5ta sig antagas\u201d<\/em><\/p>\n\n\n\n

1822 C Lindbom upprepar kravet fr\u00e5n 1821 p\u00e5pekar n\u00f6dv\u00e4ndigheten av en lotsb\u00e5t. Svar \u201dTorekov skall n\u00e4sta v\u00e5r f\u00e5 lotsb\u00e5t av ek med 18 fots k\u00f6l, segel, dragg och t\u00e5g.\u201d<\/em><\/p>\n\n\n\n

1832 Kronolotsb\u00e5t finns nu i Torekov<\/p>\n\n\n\n

6 juli 1832 Ang\u00e5ende secundlots T.M. Svensson f\u00f6rordnas han till m\u00e4sterlots efter avg\u00e5ngne E.E. Sj\u00f6str\u00f6m<\/p>\n\n\n\n

1835 fd coopfverdi skepparen P\u00e5hl Romare blir m\u00e4sterlots<\/p>\n\n\n\n

1839 L\u00e5m HJ Christophersson g\u00e5r i pension. P. Romare ans\u00f6ker om att f\u00e5 bli L\u00e5m efter Chrisophersson men det avsl\u00e5s med motiveringen att \u201d s\u00f6kande ej b\u00f6r vara utfattig\u201d<\/em><\/p>\n\n\n\n

1841 OB Romare antages till m\u00e4sterlots och ny lotsb\u00e5t f\u00e4rdig<\/p>\n\n\n\n

1841 Gratifikation till lotsarna i Trelleborg och torekov<\/p>\n\n\n\n

1842 JF de la Motte blir secundlots<\/p>\n\n\n\n

1845 F\u00f6rvaltningen f\u00f6r sj\u00f6\u00e4renden har beviljat 116 rdr 32 sh till underst\u00f6d \u00e5t lotsar vid Torekov i och f\u00f6r deras utflyttning t hallands V\u00e4der\u00f6. Pengarna handhas av L\u00e5m H\u00f6\u00f6k<\/p>\n\n\n\n

1862 byggs lotsuppassningshus p\u00e5 Hallands V\u00e4der\u00f6<\/p>\n\n\n\n

1863 Torekovs kronolotsb\u00e5t f\u00e4rdig och en av lotsarna i Torekov m\u00e5 f\u00f6rordnas att tillika med annan p\u00e5litlig person avsegla fr\u00e5n Malm\u00f6 till Torekov.<\/p>\n\n\n\n

Lotsningsomr\u00e5de ur reglemente och f\u00f6rordning 1863: Helsing\u00f6r, Halsahamn sj\u00f6ss eller fr\u00e5n sj\u00f6n
1 lots\u00e5lderman, 2 m\u00e4sterlotsar, 2 secund lotsar, 2 lotsl\u00e4rlingar<\/p>\n\n\n\n

1866 befalldes att vanlig lotsflagg \u201d h\u00e4lften vit och h\u00e4lften bl\u00e5\u201d skall vara hissad <\/em>ist\u00e4llet f\u00f6r lotsg\u00f6s d\u00e5 lots finns att tillg\u00e5<\/p>\n\n\n\n

1869 Lotsstugan p\u00e5 Hallands V\u00e4der\u00f6 skadat skadat vid storm 17 juni<\/p>\n\n\n\n

1869 omkom tre lotsar under sv\u00e5r storm i september<\/p>\n\n\n\n

1876 s\u00e5ldes lotsstugan p\u00e5 Hallands V\u00e4der\u00f6<\/p>\n\n\n\n

1878 En ny lotsuppassningsstuga byggdes<\/p>\n\n\n\n

1878 \u00c5tal mot lotsl\u00e4rling Edvard Benedictus Pihl f\u00f6r v\u00e5ld mot lots\u00e5lderman Peter Gustav Pettersson. D\u00f6md till 2\u00bd \u00e5rs straffarbete och suspenderad fr\u00e5n tj\u00e4nst. ( Han slog m\u00f6ssan av Pettersson. L\u00e5ng process med \u00e5tal, n\u00e5deans\u00f6kningar mm)<\/p>\n\n\n\n

1883 v\u00e4rdering av lotsb\u00e5t vid Torekov tillh\u00f6r PG Peterssonv\u00e4rde 50 kr. En annan \u00e4gd gemensamt v\u00e4rderas till 70 kr<\/p>\n\n\n\n

1888 OB Romare rapporterat att lotsen HP Esbj\u00f6rnsson \u201d f\u00f6rer ett onyktert leverne\u201d <\/em>samma \u00e5r \u00e4ven rapport om \u201dlotsen JEW de la Mottes uppstudsighet\u201d.<\/em>
1891 den 31\/8 intr\u00e4ffade att sedan Torekovs kronolotsb\u00e5t avl\u00e4mnat lots till chefsfartyget DROTT, b\u00e5ten p\u00e5 hemf\u00e4rden under m\u00f6rker t\u00f6rnad p\u00e5 ett grund inne i hamnen och skadats. Lotsarna ans\u00e5gs ej v\u00e5llande.
1892 lots Esbj\u00f6rnsson har lovat PH H\u00f6\u00f6k att \u201d h\u00e4danefter ej begagna spritdrycker\u201d<\/em>
1892 OB Romare avlider
1893 Lots Esbj\u00f6rnsson \u201dhar \u00e5ter b\u00f6rjat vara drucken\u201d
1893 CL Wargren vill ej l\u00e4ngre anv\u00e4nda tillnamnet Carlsson utan endast Wargren<\/p>\n\n\n\n

1897 Personalens l\u00f6ner
<\/strong>HP Wulff                                      344 kr
Carl Nilsson                                 946 kr
HP Esbj\u00f6rnsson                          916 kr
Edward de la Motte                  916 kr
CL Wargren                                 916 kr<\/p>\n\n\n\n

1912 fick lotsplatsen en ny d\u00e4ckad motorb\u00e5t<\/p>\n\n\n\n

B\u00e5tbest\u00e5nd 1920:<\/strong>
1 d\u00e4ckad kutter byggd 1912, ek, kravell, 10.18×3.75, 12 hk Bolinder
1 segelb\u00e5t i furu, klink, 5.9×1.66
1 roddb\u00e5t byggd 1892, ek, klink, 3.82×1.41<\/p>\n\n\n\n

1917 Generaldirekt\u00f6ren medger att m\u00e4sterlots Erich de la Motte p.g.a. att under tj\u00e4nsten vid en kollision mellan tv\u00e5 skjutsar B\u00e5stad-Torekov, \u00e5dragen kroppskada tilldelas 327:- i mistad lotslott<\/p>\n\n\n\n

1930 Bel\u00f6ning om 50 kr var till lotsl\u00f6jtnant Sven Gustav David Magnusson, lotsf\u00f6rman vid Torekovs lotsplats Georg Albin Romare samt lotsen Gustav Edvard de la Motte som bel\u00f6ning f\u00f6r att de under synnerligen sv\u00e5ra och riskfyllda f\u00f6rh\u00e5llanden b\u00e4rgat Stora Middelgrunds lys och ljudboj d\u00e5 denna den 9 juli 1930 under h\u00e5rd storm slitit sina f\u00f6rt\u00f6jningar.<\/p>\n\n\n\n

PERSONALIA VID TOREKOVS LOTSPLATS<\/strong><\/p>\n\n\n\n

Hans Jacob Christophersson<\/strong>, f\u00f6dd 1786, d\u00f6d 1859, fd lots\u00e5lderman<\/p>\n\n\n\n

Christian Sj\u00f6berg<\/strong> f\u00f6dd 1791, d\u00f6d 1879, fd lots\u00e5lderman. 1869 tilldelad varning f\u00f6r att ha f\u00f6rsummat en lotsning av S\/S FREJ i augusti m\u00e5nad. Inkomst 500 rdr per \u00e5r<\/p>\n\n\n\n

Edvard Benedictus Pihl<\/strong>, f 1845, lotsl\u00e4rling juni 1873, drunknat 1893 vid Amerikas kust<\/p>\n\n\n\n

Philip August Eugen H\u00f6\u00f6k<\/strong>, Sj\u00f6kapten, f 1829, lots\u00e5lderman, d\u00f6d 1894<\/p>\n\n\n\n

Peter Gustaf Petersson<\/strong>, lots\u00e5lderman 1884, fd fyrm\u00e4stare f 1827, d\u00f6d 1894<\/p>\n\n\n\n

Peter Nicolaus Svensson Pihl<\/strong>, fd kronolots, f 1811, lex 1845, l\u00f6n 300 rdr, avsked 1881, d\u00f6d 1896<\/p>\n\n\n\n

Hans Petter Wulff,<\/strong> f 1834, sjk, lots\u00e5lderman, lotsf\u00f6rman 1894, d\u00f6d 1898<\/p>\n\n\n\n

Carl Magnus Wulff, <\/strong>f 1839, sjk, lots\u00e5lderman, d\u00f6d 1899<\/p>\n\n\n\n

Hans Peter Esbj\u00f6rnsson<\/strong>, kronolots, f 1839, d\u00f6d 1906, avsked 1901. 1890 olovligen i berusat tillst\u00e5nd tagit sig en roddtur, fallit i sj\u00f6n och r\u00e4ddats. F\u00f6resl\u00e5s skiljas fr\u00e5n tj\u00e4nsten. 1891 d\u00f6md till offentlig varning f\u00f6r fylleri i tj\u00e4nsten samt avdrag \u00e5 lotspenning med 10 kr.<\/p>\n\n\n\n

Carl Nilsson<\/strong> f 1853, d\u00f6d 1910, sj\u00f6man i segelfartyg lotsl\u00e4rling 1885, lots 1885 m\u00e4sterlots 1899 lotsf\u00f6rman 1902. 1904 \u00c5drog sig ljumskbristning vid olycksh\u00e4ndelse i lotsb\u00e5ten beg\u00e4r pension 1904.<\/p>\n\n\n\n

Jacob Wilhelm Andr\u00e9 Bennet<\/strong> f\u00f6dd 1836, lotsf\u00f6rman 1899, avsked 1901, d\u00f6d 1912<\/p>\n\n\n\n

Carl Erich Valdemar de la Motte<\/strong>, kronolots, f 1893, lotsexamen 1918 men dog samma \u00e5r<\/p>\n\n\n\n

Johan Edward Werner de la Motte<\/strong>, kronolots, f 1858, d\u00f6d 1935, sj\u00f6man och bef\u00e4l p\u00e5 segelfartyg, lots 1888, mls 1900 Lfm 1906, 1914 entledigad samt tilldelad offentlig varning, efter att \u201dilla motsvarar det f\u00f6rtroende som blivit honom anf\u00f6rtrott och missbrukat sin tj\u00e4nstest\u00e4llning, b\u00f6r han avs\u00e4ttas\u201d<\/em><\/p>\n\n\n\n

Hans Erich Waldemar de la Motte<\/strong>, f 1893, Ll 1908, L 1918, d\u00f6d 1918 i Limhamn<\/p>\n\n\n\n

Carl Emil de la Motte<\/strong>, lotsl\u00e4rling 1912 men avskedas av CL Wargren 1918 en\u00e4r de la Mottes uppf\u00f6rande under tj\u00e4nstetiden ej varit den b\u00e4sta<\/p>\n\n\n\n

Gustaf de la Motte<\/strong> blir lotsf\u00f6rman 1916 (450kr\/\u00e5r)<\/p>\n\n\n\n

Carl Ludwig Wargren<\/strong>, f 1869, lotsf\u00f6rman, d\u00f6d 1947, sj\u00f6man i segelfartyg, lots 1893, mls 1907, Lfm 1914<\/p>\n\n\n\n

Rasmus Olsson Wara<\/strong>, f 1727 \u00e5drog sig sv\u00e5rt br\u00e5ck som han efter attest undf\u00e5tt under det han lotsat ett fartyg till ankarplatsen vid Torekov och fick 1763 avsked, D\u00f6d i Torekov 1799<\/p>\n\n\n\n

P\u00e5l Nilsson<\/strong>, kronolots, f 1735, d\u00f6d i Torekov 1810<\/p>\n\n\n\n

Georg Albin Romare<\/strong>, f 1878, sj\u00f6man \u00e5 segelfartyg, i flottan, Ll 1894, lots 1907<\/p>\n\n\n\n

Obertius Benedictus Romare<\/strong>, f 1815 l.ex. 1840, l\u00f6n 1864 300 rdr. lotsf\u00f6rman 1884<\/p>\n\n\n\n

John Perl. Sj\u00f6lin<\/strong>, f 1881, sj\u00f6man I segelfartyg och \u00e5ngfartyg, Ll 1900, lots 1901, tjg \u00e5 S\/S Malm\u00f6 1905-1907<\/p>\n\n\n\n

Olof Bernhard Romare<\/strong> f 1855, lotsl\u00e4rling 1873<\/p>\n\n\n\n

Ur Minnesalbum 1914-1924 lotsverkets personal<\/strong><\/p>\n\n\n\n

Lotsplatsen anlagd p\u00e5 det att fartyg som kommande fr\u00e5n Nordsj\u00f6n med v\u00e4stlig vind, tagit Hallands\u00e5sen f\u00f6r Kullen och d\u00e4rf\u00f6r h\u00e5llit f\u00f6r l\u00e5gt och sedan ej kunde h\u00e5lla h\u00f6gt nog i vind att ligga \u00f6ver Kullen, skulle f\u00e5 lots och kunna h\u00e5lla i l\u00e4 om Hallands V\u00e4der\u00f6 och ankra d\u00e4r. Lotsuppassningen var d\u00e4rf\u00f6r f\u00f6rlagd till Kappelshamn p\u00e5 V\u00e4der\u00f6n, en f\u00f6r alla vindar och all sj\u00f6 skyddad naturlig hamn p\u00e5 \u00f6ns sydostsida. Med s\u00e4kerhetsanstalternas f\u00f6rb\u00e4ttrande avtog platsens betydelse och lotsuppassningen p\u00e5 V\u00e4der\u00f6n indrogs \u00e5ren 1850 -60. Lotsuppassningshuset borttogs n\u00e5gon g\u00e5ng p\u00e5 1870-talet.<\/p>\n\n\n\n

De f\u00f6rsta k\u00e4nda lotsarna var lots\u00e5ldermannen P. H\u00f6\u00f6k och lotsen Paul Romare, b\u00e5da i f\u00f6rra h\u00e4lften av 1800-talet. Platsen \u00e4r emellertid som lotsplats betydligt \u00e4ldre \u00e4n s\u00e5.<\/p>\n\n\n\n

Lotsar vid Torekovs lotsplats<\/p>\n\n\n\n

Efternamn<\/strong><\/td>F\u00f6rnamn<\/strong><\/td>F\u00f6dd<\/strong><\/td>I Staten<\/strong><\/td>Lpl 2<\/strong><\/td>Lpl 3<\/strong><\/td><\/tr>
Ditloffsson<\/td>Paul<\/td><\/td><\/td><\/td><\/td><\/tr>
Hallgren<\/td>Samuel<\/td><\/td><\/td><\/td><\/td><\/tr>
Kollberg<\/td>M<\/td>1778<\/td><\/td><\/td><\/td><\/tr>
Kr\u00e4fta<\/td>Sven<\/td>1764<\/td><\/td><\/td><\/td><\/tr>
Lindbom<\/td>P<\/td>1787<\/td><\/td><\/td><\/td><\/tr>
Sidstr\u00f6m<\/td>Eric<\/td><\/td><\/td><\/td><\/td><\/tr>
Pihl<\/td>Peter<\/td>1811<\/td><\/td><\/td><\/td><\/tr>
Reuter<\/td>Ebbe<\/td>1773<\/td><\/td><\/td><\/td><\/tr>
Romare<\/td>P\u00e5hl<\/td>1780<\/td><\/td><\/td><\/td><\/tr>
Romare<\/td>Obertelius<\/td>1815<\/td><\/td><\/td><\/td><\/tr>
Romare<\/td>John<\/td>1860<\/td><\/td><\/td><\/td><\/tr>
Waran<\/td>Rasmus<\/td>1727<\/td>1740<\/td><\/td><\/td><\/tr>
Nilsson<\/td>P\u00e5l<\/td>1735<\/td>1750<\/td><\/td><\/td><\/tr>
Engelbrechtsson<\/td>Anders<\/td><\/td>1761<\/td><\/td><\/td><\/tr>
Ramberg<\/td>Olof<\/td><\/td>1761<\/td><\/td><\/td><\/tr>
Waran<\/td>Jon<\/td><\/td>1761<\/td><\/td><\/td><\/tr>
Wennerberg<\/td>Edward<\/td>1719<\/td>1761<\/td><\/td><\/td><\/tr>
Wulff<\/td>Cornelius<\/td>1731<\/td>1761<\/td><\/td><\/td><\/tr>
Didriksson<\/td>Stefan<\/td>1732<\/td>1770<\/td><\/td><\/td><\/tr>
Ankar<\/td>J\u00f6rgen<\/td><\/td>1774<\/td><\/td><\/td><\/tr>
Kullabo<\/td>Hans<\/td>1744<\/td>1775<\/td><\/td><\/td><\/tr>
H\u00f6\u00f6k<\/td>Olof<\/td>1746<\/td>1780<\/td><\/td><\/td><\/tr>
Beck<\/td>Nils<\/td><\/td>1786<\/td><\/td><\/td><\/tr>
Wennerberg<\/td>Edward<\/td>1760<\/td>1786<\/td><\/td><\/td><\/tr>
Nilsson<\/td>Sam<\/td><\/td>1787<\/td><\/td><\/td><\/tr>
Kock<\/td>Bengt<\/td><\/td>1793<\/td><\/td><\/td><\/tr>
Norman<\/td>Esbj\u00f6rn<\/td><\/td>1796<\/td><\/td><\/td><\/tr>
J\u00f6nsson<\/td>Olof<\/td><\/td>1799<\/td><\/td><\/td><\/tr>
H\u00f6\u00f6k<\/td>Olof<\/td>1777<\/td>1800<\/td><\/td><\/td><\/tr>
Bengtsson<\/td>John<\/td><\/td>1808<\/td><\/td><\/td><\/tr>
Junker<\/td>Torkel<\/td>1751<\/td>1811<\/td><\/td><\/td><\/tr>
Sj\u00f6str\u00f6m<\/td>E<\/td>1781<\/td>1815<\/td><\/td><\/td><\/tr>
Lindbom<\/td>Carl<\/td>1760<\/td>1821<\/td><\/td><\/td><\/tr>
Christophersson<\/td>H<\/td>1785<\/td>1824<\/td><\/td><\/td><\/tr>
Christophersson<\/td>Hans<\/td>1785<\/td>1824<\/td><\/td><\/td><\/tr>
Svensson<\/td>Magnus<\/td>1796<\/td>1832<\/td><\/td><\/td><\/tr>
De la Motte<\/td>J<\/td><\/td>1842<\/td><\/td><\/td><\/tr>
Bennet<\/td>Jacob<\/td>1836<\/td>1850<\/td><\/td><\/td><\/tr>
Sj\u00f6berg<\/td>Christian<\/td>1796<\/td>1850<\/td><\/td><\/td><\/tr>
Pihl<\/td>Edvard<\/td>1844<\/td>1873<\/td><\/td><\/td><\/tr>
Romare<\/td>Olof<\/td>1855<\/td>1873<\/td><\/td><\/td><\/tr>
Petersson<\/td>Peter<\/td>1826<\/td>1874<\/td><\/td><\/td><\/tr>
Esbj\u00f6rnsson<\/td>Hans<\/td>1839<\/td>1878<\/td><\/td><\/td><\/tr>
Nilsson<\/td>Carl<\/td>1853<\/td>1885<\/td><\/td><\/td><\/tr>
De la Motte<\/td>Johan<\/td>1858<\/td>1888<\/td><\/td><\/td><\/tr>
H\u00f6\u00f6k<\/td>Philip<\/td>1829<\/td>1889<\/td><\/td><\/td><\/tr>
Wargren<\/td>Carl<\/td>1869<\/td>1893<\/td><\/td><\/td><\/tr>
Romare<\/td>Georg<\/td>1878<\/td>1894<\/td><\/td><\/td><\/tr>
Wulff<\/td>Hans<\/td>1834<\/td>1894<\/td><\/td><\/td><\/tr>
Wulff<\/td>Carl<\/td>1839<\/td>1898<\/td><\/td><\/td><\/tr>
Sj\u00f6lin<\/td>John<\/td>1881<\/td>1900<\/td><\/td><\/td><\/tr>
Magnusson<\/td>Sven<\/td>1889<\/td>1907<\/td><\/td><\/td><\/tr>
Romare<\/td>Brynolf<\/td>1887<\/td>1907<\/td>Landskrona<\/td>Malm\u00f6<\/td><\/tr>
De la Motte<\/td>Carl<\/td>1893<\/td>1908<\/td><\/td><\/td><\/tr>
Romare<\/td>Helge<\/td>1891<\/td>1911<\/td>\u00d6resund norra<\/td><\/td><\/tr>
De la Motte<\/td>Karl<\/td><\/td>1912<\/td><\/td><\/td><\/tr>
De la Motte<\/td>Gustaf<\/td>1898<\/td>1920<\/td>Trelleborg<\/td><\/td><\/tr>
Pettersson<\/td>Georg<\/td>1901<\/td>1922<\/td>Malm\u00f6<\/td>\u00d6resund s\u00f6dra<\/td><\/tr><\/tbody><\/table><\/figure>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

56\u00b0 25.598′ N 12\u00b0 37.562′ E Inr\u00e4ttad 1761 och nedlagd 1 juli 1936 F\u00f6ljande utdrag ur boken ”Sj\u00f6folkets by” av Bertil Wulff (2022) samt kompletterad (2025) med mer sp\u00e4nnande information fr\u00e5n Bertil Wulff om lotshuset p\u00e5 Hallands V\u00e4der\u00f6. Stort tack f\u00f6r gediget arbete!! —————————————————————– Lotsdirekt\u00f6ren Nils Str\u00f6m b\u00f6rjade sin tj\u00e4nstg\u00f6ring 1697 med en inspektionsresa utefter… Forts\u00e4tt l\u00e4sa Torekov \/ Hallands V\u00e4der\u00f6 Lotsplats<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"parent":0,"menu_order":0,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","template":"","meta":{"footnotes":""},"class_list":["post-4125","page","type-page","status-publish","hentry","entry"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/lotsarnastockholm.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/pages\/4125","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/lotsarnastockholm.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/pages"}],"about":[{"href":"https:\/\/lotsarnastockholm.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/types\/page"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/lotsarnastockholm.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/lotsarnastockholm.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=4125"}],"version-history":[{"count":13,"href":"https:\/\/lotsarnastockholm.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/pages\/4125\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":7837,"href":"https:\/\/lotsarnastockholm.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/pages\/4125\/revisions\/7837"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/lotsarnastockholm.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=4125"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}