\u00c5TERFUNNA F\u00d6RARBETEN TILL 1667 \u00c5RS SJ\u00d6LAG<\/p>\n\n\n\n
L\u00e4s \u00e4ven https:\/\/lotsarnastockholm.se\/index.php\/lotsens-uppgifter-och-ansvar\/<\/a><\/p>\n\n\n\n AV PROFESSOR BO PALMGREN<\/p>\n\n\n\n Sj\u00f6lagen av den 12 juni 1667 har av efterv\u00e4rlden f\u00e5tt ett gott betyg. \u00c5KE HOLMB\u00c4CK f\u00f6rmodar att denna sj\u00f6lag till en b\u00f6rjan var den fr\u00e4msta i Europa.1<\/sup> FOLKE SCHMIDT s\u00e4ger att sj\u00f6lagen f\u00f6r sin tid utgjorde ett mycket f\u00f6rn\u00e4mligt lagverk.2<\/sup> Lagen blev till st\u00f6rsta delen g\u00e4llande i vidpass tv\u00e5hundra \u00e5r \u2014 den ersattes i Sverige av 1864 \u00e5rs sj\u00f6lag och i Finland av 1873 \u00e5rs sj\u00f6lag.3<\/sup> Lagverket utgjorde resultatet av grundliga f\u00f6rarbeten, som \u00e4gnades dels den materiella sj\u00f6r\u00e4tten och dels r\u00e4tteg\u00e5ngen i sj\u00f6r\u00e4ttsm\u00e5l. Av intresse \u00e4r, att man i detta sammanhang hade f\u00f6r avsikt att inr\u00e4tta en s\u00e4rskild sj\u00f6r\u00e4ttsdomstol.<\/p>\n\n\n\n F\u00f6rarbetena till sj\u00f6lagen har varit f\u00f6rem\u00e5l f\u00f6r r\u00e4tt ing\u00e5ende behandling dels av JOHAN AUGUST POSSE i dennes framst\u00e4llning av den svenska lagstiftningens historia och dels av \u00c5ke Holmb\u00e4ck i dennes studier i \u00e4ldre sj\u00f6r\u00e4tt.4<\/sup> Deras \u00f6versiktliga redog\u00f6relser utvisar att man med ledning av r\u00e5dsprotokollen samt riksregistraturet och kommerskollegiets registratur kan f\u00e5 en t\u00e4mligen god bild av den allm\u00e4nna g\u00e5ngen av f\u00f6rarbetena.<\/p>\n\n\n\n Arbetet p\u00e5b\u00f6rjades med st\u00f6d av f\u00f6rordnanden som gavs genom ett kungligt brev d. 7 nov. 1663 och kommerskollegiets brev d. 23 dec. s. \u00e5. Det f\u00f6rsta f\u00f6rslaget till sj\u00f6lag uppgjordes \u00e5tminstone i huvudsak av HENDRICK DE MOUCHERON \u2014 en holl\u00e4ndare som \u00e5r 1650 hade tr\u00e4tt i svensk tj\u00e4nst.5<\/sup> Det av honom uppgjorda f\u00f6rslaget finnes icke s\u00e5 vitt man vet i beh\u00e5ll. Genom ett kungligt brev d. 3 dec. 1664 tillsattes en stor kommission om 18 personer f\u00f6r att granska de Moucherons f\u00f6rslag. Ordf\u00f6rande i kommissionen var presidenten i Svea hovr\u00e4tt SEVED B\u00c5\u00c5T. Bland medlemmarna \u00e5terfinner man \u00e4ven de Moucheron. Kommissionen framlade ett f\u00f6rslag som till sitt inneh\u00e5ll godk\u00e4ndes av r\u00e5det d. 24 juli 1665 och underskrevs av f\u00f6rmyndarregeringen, likv\u00e4l under det f\u00f6rbeh\u00e5ll att f\u00f6rslagets text skulle omarbetas och f\u00f6rkortas s\u00e5 att den \u00f6verensst\u00e4mde med vanlig lagstil.<\/p>\n\n\n\n Det av f\u00f6rmyndarregeringen underskrivna sj\u00f6lagsf\u00f6rslaget finnes i original i riksarkivet. F\u00f6rslaget omfattar endast den materiella sj\u00f6r\u00e4tten, f\u00f6rdelad p\u00e5 13 balkar om sammanlagt 237 artiklar. Av stort intresse \u00e4r, att de flesta artiklarna \u00e4r f\u00f6rsedda med h\u00e4nvisningar till de k\u00e4llor som man anlitat. I sin nyssn\u00e4mnda unders\u00f6kning har Holmb\u00e4ck l\u00e4mnat en ing\u00e5ende f\u00f6rklaring till de viktigaste bland de initialer med vilka man i f\u00f6rslaget betecknat dessa k\u00e4llor.6<\/sup><\/p>\n\n\n\n Det har icke varit n\u00e4rmare bekant hur den vidare omarbetningen av sj\u00f6lagsf\u00f6rslaget verkst\u00e4lldes och icke heller p\u00e5 vilket s\u00e4tt sj\u00f6lagens sista balk tillkommit \u2014 den som handlar om r\u00e4tteg\u00e5ngen i sj\u00f6r\u00e4ttsm\u00e5l.<\/p>\n\n\n\n Stadf\u00e4stelsen av sj\u00f6lagen \u00e4r kontrasignerad av JOHAN PAULIN OLIVEKRANS, som blivit statssekreterare d. 26 sept. 1665 samt \u00e5tnj\u00f6t stort anseende och anlitades f\u00f6r m\u00e5nga offentliga uppdrag.7<\/sup> Om honom finnes det i ett \u00e4ldre biografiskt lexikon en kort notis som lyder: \u00bb1667 \u00e5rs sj\u00f6lag \u00e4r af O. uppsatt, enligt anteckning i Apelblads Bibliotneca illustris\u00bb.8<\/sup> Denna notis har icke v\u00e4ckt n\u00e5gon uppm\u00e4rksamhet och har icke heller blivit n\u00e4rmare unders\u00f6kt. Men den f\u00e5r sin f\u00f6rklaring och sin bekr\u00e4ftelse genom de handskrifter, f\u00f6r vilka jag h\u00e4r nedan skall redog\u00f6ra.<\/p>\n\n\n\n Betr\u00e4ffande r\u00e4tteg\u00e5ngen i sj\u00f6r\u00e4ttsm\u00e5l har det varit k\u00e4nt, att man redan i ett tidigt stadium odlade den tanken att en s\u00e4rskild sj\u00f6r\u00e4ttsdomstol skulle inr\u00e4ttas och att stadganden om r\u00e4tteg\u00e5ngen vid denna domstol skulle utarbetas. Genom ett kungligt brev d. 16 mars 1665 till kommerskollegium tillk\u00e4nnagavs att en \u00bbsj\u00f6r\u00e4tt\u00bb inr\u00e4ttats och att denna skulle arbeta inom kommerskollegium. Samma dag utf\u00e4rdades fullmakter f\u00f6r de Moucheron att vara president och f\u00f6r fyra andra personer att vara assessorer i sj\u00f6r\u00e4tten. Det har icke blivit utrett, om sj\u00f6r\u00e4ttsdomstolen alls i denna utformning tr\u00e4dde i verksamhet. Under de fortsatta f\u00f6rarbetena p\u00e5 sj\u00f6lagen kom domstolsorganisationen i sj\u00f6r\u00e4ttsm\u00e5l att vara en av de fr\u00e5gor om vilka meningarna gick mest is\u00e4r. Man enades i r\u00e5det d. 23 april 1667 om att h\u00e4radsr\u00e4tt p\u00e5 landet och r\u00e5dstuvur\u00e4tt i stad skulle vara f\u00f6rsta instans i sj\u00f6r\u00e4ttsm\u00e5l. Om den andra instansen fortsatte meningsutbytet s\u00e5 l\u00e4nge, att det icke i sj\u00f6lagens text hann inflyta n\u00e5gon upplysning d\u00e4rom, vilken domstol som skulle d\u00f6ma i andra instans. I kapitlet om v\u00e4djande talas det endast helt obest\u00e4mt om \u00bbh\u00f6gre R\u00e4tt\u00bb. Men i stadf\u00e4stelsen av lagen best\u00e4mdes det att kommerskollegium skulle vara vadedomstol i sj\u00f6r\u00e4ttsm\u00e5l samt att det skulle vara till\u00e5tet att mot kommerskollegiets domar i dessa m\u00e5l s\u00f6ka revision.<\/p>\n\n\n\n Tanken p\u00e5 en s\u00e4rskild sj\u00f6r\u00e4ttsdomstol hade p\u00e5 detta s\u00e4tt blivit f\u00f6rverkligad, om ocks\u00e5 i en n\u00e5got annan form \u00e4n man f\u00f6rmodligen f\u00f6rst hade t\u00e4nkt sig. Men denna anordning blev icke l\u00e5ngvarig. Redan vid 1668 \u00e5rs riksdag f\u00f6rekom ett ganska allvarligt meningsutbyte i anledning av att kommerskollegiet hade tillagts domsr\u00e4tt i sj\u00f6r\u00e4ttsm\u00e5l.9<\/sup> I ett kungligt brev d. 14 juli 1679 till kommerskollegium best\u00e4mdes att kommerskollegium icke l\u00e4ngre skulle befatta sig med v\u00e4xel- och sj\u00f6r\u00e4ttssaker, vilka i st\u00e4llet skulle s\u00e5som andra justitie\u00e4renden h\u00f6ra till hovr\u00e4tt.10<\/sup> I detta brev talades det endast om Svea hovr\u00e4tt, vilket f\u00f6ranledde en viss os\u00e4kerhet i fr\u00e5ga om de m\u00e5l som handlagts av underr\u00e4tt inom n\u00e5gon av de andra hovr\u00e4tternas domkretsar. Men i ett kungligt brev d. 11 dec. 1699 till G\u00f6ta hovr\u00e4tt f\u00f6rklarades uttryckligen att kommerskollegium redan genom det f\u00f6rstn\u00e4mnda brevet hade fr\u00e5ntagits all jurisdiktion i v\u00e4xel- och sj\u00f6r\u00e4ttssaker samt att handl\u00e4ggningen av alla dessa m\u00e5l s\u00e5ledes ankom p\u00e5 beh\u00f6rig hovr\u00e4tt.11<\/sup><\/p>\n\n\n\n Den bild som man p\u00e5 detta s\u00e4tt har kunnat genom tillg\u00e4ngliga uppgifter skapa sig om f\u00f6rarbetena till sj\u00f6lagen och om tillkomsten av den s\u00e4rskilda sj\u00f6r\u00e4ttsdomstolen, kan i v\u00e4sentliga avseenden fullst\u00e4ndigas med ledning av n\u00e5gra handskrifter, vid vilka jag kommit att f\u00e4sta uppm\u00e4rksamheten n\u00e4r jag i Kungliga biblioteket letat efter upplysningar om ursprunget till de stadganden om skiljedom som ing\u00e5r i 1667 \u00e5rs sj\u00f6lag och 1669 \u00e5rs exekutionsstadga. Dessa handskrifter \u00e4r sammanbundna i en volym som tillh\u00f6r den Engestr\u00f6mska samlingen.12<\/sup> Volymen b \u00e4r signum B. IX. 1. 72. I handskriftskatalogen \u00e4r den angiven endast med n\u00e5gra t\u00e4mligen ointressanta rubriceringar, som \u00e4r h\u00e4mtade direkt ur den tryckta Engestr\u00f6mska katalogen. Dessa rubriceringar ger icke n\u00e5gon r\u00e4tt f\u00f6rest\u00e4llning d\u00e4rom, vilka v\u00e4rdefulla handskrifter det egentligen r\u00f6r sig om. Med volymen i handen och med vissa f\u00f6rkunskaper i \u00e4mnet \u00e4r det t\u00e4mligen l\u00e4tt att konstatera att den inneh\u00e5ller originala f\u00f6rarbeten till 1667 \u00e5rs sj\u00f6lag. Volymen representerar hela det skede som ligger mellan 1665 \u00e5rs f\u00f6rslag och den slutliga lagtexten.<\/p>\n\n\n\n Volymen inledes med en prydlig avskrift av 1665 \u00e5rs f\u00f6rslag \u2014 en fullst\u00e4ndig avskrift, i vilken \u00e4ven f\u00f6rmyndarregeringens godk\u00e4nnande med datering och namnunderskrifter medtagits. Avskriften omfattar 93 blad och \u00e4r f\u00f6r underl\u00e4ttande av anv\u00e4ndningen f\u00f6rsedd med lappar i kanten f\u00f6r varje kapitel.<\/p>\n\n\n\n Den andra handskriften, som omfattar 30 blad, \u00e4r ett p\u00e5 holl\u00e4ndska skrivet lagf\u00f6rslag som b\u00e4r rubriken \u00bbKonl: Maij:ts Ordonnantie ende Instructie op de Administratie van de Iustitie ende maniere van procederen voort Collegie van Zeerecht\u00bb. Lagf\u00f6rslaget omfattar 13 titlar med sammanlagt 109 artiklar. Ett antal av dessa artiklar \u00e4r f\u00f6rsedda med k\u00e4llh\u00e4nvisningar i form av initialer av samma slag som i 1665 \u00e5rs sj\u00f6lagsf\u00f6rslag.<\/p>\n\n\n\n Detta lagf\u00f6rslag \u00e4r helt s\u00e4kert f\u00f6rfattat av de Moucheron och avser r\u00e4tteg\u00e5ngen vid den sj\u00f6r\u00e4ttsdomstol f\u00f6r vilken han skulle bli president. Det \u00e4r en pendang till 1665 \u00e5rs sj\u00f6lagsf\u00f6rslag, vilket s\u00e5som n\u00e4mnt alldeles saknade best\u00e4mmelser om r\u00e4tteg\u00e5ngen.<\/p>\n\n\n\n Med ledning av Holmb\u00e4cks anvisningar har jag vid en snabb unders\u00f6kning kunnat f\u00f6lja ett par k\u00e4llh\u00e4nvisningar \u00e4nda till k\u00e4llan. Fyra h\u00e4nvisningar avser en holl\u00e4ndsk f\u00f6rordning av den 24 mars 1644 som b\u00e4r rubriken \u00bbNader Ampliatie vande Instructien vanden Hogen Rade, ende den Hove van Hollandt\u00bb.13<\/sup> Tv\u00e5 h\u00e4nvisningar avser Kapitel X \u00bbVande Zee-Saken\u00bb i f\u00f6rsta boken av \u00bbWillekeuren der Stadt Amstelredam\u00bb.14<\/sup><\/p>\n\n\n\n Av s\u00e4rskilt intresse f\u00f6r mig har varit, att det i de Moucherons r\u00e4tteg\u00e5ngsf\u00f6rslag finnes tv\u00e5 artiklar som inneh\u00e5ller stadganden om skiljedom. Dessa tv\u00e5 artiklar f\u00f6refaller att vara den n\u00e4rmaste f\u00f6rebilden till de stadganden om skiljedom, som ing\u00e5r i 1667 \u00e5rs sj\u00f6lag. Tyv\u00e4rr har dessa tv\u00e5 artiklar icke n\u00e5gra k\u00e4llh\u00e4nvisningar.<\/p>\n\n\n\n Den tredje handskriften, som omfattar 19 blad, \u00e4r ur allm\u00e4n synpunkt den mest betydelsefulla. Den inneh\u00e5ller ett av Johan Paulin Olivekrans egenh\u00e4ndigt skrivet fullst\u00e4ndigt sj\u00f6lagsf\u00f6rslag. F\u00f6rslaget b\u00e4r rubriken: \u00bbSwerikes Rikes Skipslagh, som aff Then Stormektigste H\u00f6gborne Furste och Herre, Herr CARL, Sweriges, G\u00f6thes och Wendes Konungh etc. (tot: titt:) Stadgat \u00e4r, \u00c5hrom effter Christi byrdh 1-6-6-6\u00bb.<\/p>\n\n\n\n Titelbladets baksida har en f\u00f6rteckning \u00f6ver balkarna. De tv\u00e5 f\u00f6ljande bladen inneh\u00e5ller en f\u00f6rteckning \u00f6ver kapitlen i de olika balkarna. Sj\u00e4lva lagtexten omfattar 16 t\u00e4tt skrivna blad. Antalet balkar \u00e4r \u00e5tta liksom i den slutliga sj\u00f6lagen. Den sista balken, som b\u00e4r rubriken Skipm\u00e5la Balk och inneb\u00e4r ett v\u00e4sentligt tillskott till 1665 \u00e5rs sj\u00f6lagsf\u00f6rslag, avviker till inneh\u00e5ll och utformning betydligt fr\u00e5n de Moucherons r\u00e4tteg\u00e5ngsf\u00f6rslag.<\/p>\n\n\n\n Olivekrans har s\u00e5som sitt r\u00e4ttesn\u00f6re haft att f\u00f6lja r\u00e5dets anvisning att skriva ett kortare och koncisare lagf\u00f6rslag \u00e4n de tidigare. Olivekrans’ text utg\u00f6r i stort sett grunden f\u00f6r den slutliga lagtexten. Hans egenh\u00e4ndiga f\u00f6rslag \u00e4r ett typiskt arbetsexemplar, f\u00f6rsett med talrika \u00e4ndringar och till\u00e4gg av hans egen hand.<\/p>\n\n\n\n I skipm\u00e5labalkens f\u00f6rsta kapitel f\u00e4ster man sig s\u00e4rskilt vid en \u00f6verstruken paragraf, som hade givit parterna r\u00e4tt att \u00f6verenskomma om att f\u00f6r vinnande av tid g\u00e5 f\u00f6rbi den f\u00f6rsta instansen och raka v\u00e4gen till h\u00f6gre r\u00e4tt. H\u00e4r framskymtar s\u00e5lunda en tanke, som d\u00e5 och d\u00e5 senare har kommit fram i den processr\u00e4ttsliga debatten. I det d\u00e5 aktuella l\u00e4get hade ett s\u00e5dant stadgande kunnat inneb\u00e4ra en m\u00f6jlighet f\u00f6r parterna att v\u00e4lja mellan \u00e5 ena sidan de Moucherons ursprungliga tanke att sj\u00f6r\u00e4ttsdomstolen skulle vara f\u00f6rsta instans och \u00e5 andra sidan r\u00e5dets st\u00e5ndpunkt att sj\u00f6r\u00e4ttsdomstolen i kommerskollegium skulle vara andra instans.<\/p>\n\n\n\n F\u00f6rsta kapitlet av skipm\u00e5labalken inneh\u00e5ller ocks\u00e5 det stadgande om skiljedom, som sedermera infl\u00f6t i den slutliga lagtexten.<\/p>\n\n\n\n S\u00e5som ett kuriosum m\u00e5 n\u00e4mnas, att Olivekrans velat avsluta balkarna med en liten vers, som hade f\u00e5tt symbolisera balkens inneh\u00e5ll. D\u00e5 verserna \u00e5terger n\u00e5gra upph\u00f6jda tankar hos lagens f\u00f6rfattare, f\u00f6rtj\u00e4nar de att h\u00e4r \u00e5terges. Vid slutet av de fem f\u00f6rsta balkarna finnas f\u00f6ljande verser:<\/p>\n\n\n\n Skipsmanna Balk:<\/strong><\/p>\n\n\n\n Fast Thet \u00e4r fahra stoor till si\u00f6s och haffs att skippa<\/em><\/p>\n\n\n\n Then Gudi sigh f\u00f6rtroor kan alt s\u00e5dant undslippa.<\/em><\/p>\n\n\n\n Skipslego Balk:<\/strong><\/p>\n\n\n\n Thet \u00e4r ett n\u00f6digt budh att wij medh skip s\u00e5 handlom<\/em><\/p>\n\n\n\n Det wij w\u00e5r s\u00e4lheets Gudh ey uthi godz f\u00f6rwandlom.<\/em><\/p>\n\n\n\n Redare Balk:<\/strong><\/p>\n\n\n\n Skepp giffwer winningh stoor f\u00f6r st\u00e4der folk och Rijke<\/em><\/p>\n\n\n\n Kommom s\u00e5 skepp i floor att wij w\u00e5r Si\u00e4l ey Swijke.<\/em><\/p>\n\n\n\n Bodmeri Balk:<\/strong><\/p>\n\n\n\n Si\u00f6fahran \u00e4r en g\u00e4st som fodrar sk\u00e4ligh winst,<\/em><\/p>\n\n\n\n Doch m\u00e5ste samwett m\u00e4st men giru g\u00e4lla minst.<\/em><\/p>\n\n\n\n Si\u00f6skade Balk:<\/strong><\/p>\n\n\n\n Ett skip oss alla b\u00e4r, ey b\u00f6r man annan wijka<\/em><\/p>\n\n\n\n Ther fahran lika \u00e4r, ther blijr och skadan lijka.<\/em><\/p>\n\n\n\n Vid de tre sista balkarna \u2014 F\u00f6rs\u00e4krings Balk, Ammiralskaps Balk och Skipm\u00e5la Balk \u2014 finnes inga verser. Men allra sist st\u00e5r de ord som ocks\u00e5 finnes efter den slutliga tryckta lagtexten: \u00bbH\u00e4r \u00e4ndas Si\u00f6-Laghen\u00bb.<\/p>\n\n\n\n Den fj\u00e4rde handskriften, som omfattar 45 blad, \u00e4r en av annan hand utskriven renskrift av Olivekrans f\u00f6rslag. Vid inbindning har de fyra l\u00e4ggen blivit omkastade, s\u00e5 att det andra l\u00e4gget kommit sist. D\u00e4rigenom g\u00f6r handskriften ett f\u00f6rvirrat intryck. Men om man l\u00e4ser l\u00e4ggen i r\u00e4tt ordning, s\u00e5 finner man att denna avskrift noggrant \u00e5terger de sju f\u00f6rsta balkarna i Olivekrans f\u00f6rslag.<\/p>\n\n\n\n Denna renskrift har ytterligare \u00e4ndringar av \u00e5tminstone tv\u00e5 olika h\u00e4nder. Olivekrans har sj\u00e4lv gjort ett mindre antal \u00e4ndringar, medan en annan hand gjort talrika \u00e4ndringar av stavningen och ordvalet. Bl. a. har i titeln orden \u00bbSkips Lagh\u00bb \u00e4ndrats till \u00bbSi\u00f6 Lagh\u00bb. Dessa \u00e4ndringar \u00e4r beaktade i den slutliga lagtexten, vilket klart visar att denna handskrift utg\u00f6r en etapp p\u00e5 v\u00e4gen mellan Olivekrans’ f\u00f6rslag och den slutliga lagtexten. De nyss omtalade verserna finnes \u00e4ven i renskriften, men har d\u00e4r blivit \u00f6verstrukna.<\/p>\n\n\n\n I volymen ing\u00e5r ytterligare tv\u00e5 blad med en inneh\u00e5llsf\u00f6rteckning till sj\u00f6lagen. Vid en j\u00e4mf\u00f6relse har dessa blad visat sig vara det originala manuskriptet till inneh\u00e5llsf\u00f6rteckningen i den tryckta upplagan av \u00e5r 1667. St\u00f6rsta delen av f\u00f6rteckningen \u00e4r skriven med ok\u00e4nd handstil, men skipm\u00e5labalken och dess kapitel har tillagts senare med Olivekrans’ handstil. Denna omst\u00e4ndighet i samband med den omst\u00e4ndigheten, att skipm\u00e5labalken saknas i renskriften, antyder att skipm\u00e5labalken blev f\u00e4rdigst\u00e4lld i ett sent skede eller m\u00e5h\u00e4nda att renskrivningen av denna balk l\u00e4mnades beroende p\u00e5 de diskussioner som f\u00f6rdes ang\u00e5ende domstolsorganisationen.<\/p>\n\n\n\n Allra sist har Olivekrans tillagt en rubrik som lyder: \u00bbLista. P\u00e5 the tingh som thenna Si\u00f6Lagh inneh\u00e5ller, effter A B C f\u00f6rfattat\u00bb. N\u00e5got s\u00e5dant alfabetiskt register finnes icke i denna handskriftsvolym. Men det alfabetiska registret i den tryckta upplagan av \u00e5r 1667 har samma rubrik.15<\/sup> Av detta ser man att Olivekrans icke blott givit sj\u00f6lagen dess gestalt och utformning, utan \u00e4ven f\u00f6ljt f\u00f6rslaget till slutet och lagt handen vid s\u00e5dana praktiska angel\u00e4genheter som registret och sakregistret.<\/p>\n\n\n\n 1\/ \u00c5KE HOLMB\u00c4CK, Studier i \u00e4ldre sj\u00f6r\u00e4tt, Uppsala univ. \u00e5rsskrift 1926:1, Juridik 2, s. 4. \u00c5TERFUNNA F\u00d6RARBETEN TILL 1667 \u00c5RS SJ\u00d6LAG L\u00e4s \u00e4ven https:\/\/lotsarnastockholm.se\/index.php\/lotsens-uppgifter-och-ansvar\/ AV PROFESSOR BO PALMGREN Sj\u00f6lagen av den 12 juni 1667 har av efterv\u00e4rlden f\u00e5tt ett gott betyg. \u00c5KE HOLMB\u00c4CK f\u00f6rmodar att denna sj\u00f6lag till en b\u00f6rjan var den fr\u00e4msta i Europa.1 FOLKE SCHMIDT s\u00e4ger att sj\u00f6lagen f\u00f6r sin tid utgjorde ett mycket f\u00f6rn\u00e4mligt lagverk.2 Lagen blev… Forts\u00e4tt l\u00e4sa F\u00f6rarbeten till 1667 \u00e5rs Sj\u00f6lag<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"parent":0,"menu_order":0,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","template":"","meta":{"footnotes":""},"class_list":["post-3719","page","type-page","status-publish","hentry","entry"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/lotsarnastockholm.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/pages\/3719","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/lotsarnastockholm.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/pages"}],"about":[{"href":"https:\/\/lotsarnastockholm.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/types\/page"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/lotsarnastockholm.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/lotsarnastockholm.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=3719"}],"version-history":[{"count":4,"href":"https:\/\/lotsarnastockholm.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/pages\/3719\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":3757,"href":"https:\/\/lotsarnastockholm.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/pages\/3719\/revisions\/3757"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/lotsarnastockholm.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=3719"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}
2\/ FOLKE SCHMIDT, F\u00f6rel\u00e4sningar i sj\u00f6r\u00e4tt, Lund 1944, s. 12.
3\/ Sj\u00f6skadebalken och f\u00f6rs\u00e4kringsbalken hade redan d\u00e4rf\u00f6rinnan ersatts av 1750 \u00e5rs f\u00f6rs\u00e4krings- och haveristadga.
4\/ JOHAN AUGUST POSSE, Bidrag till svenska lagstiftningens historia, Stockholm 1850, s. 176\u2014182, samt HOLMB\u00c4CK, a.a., s\u00e4rsk. s. 4\u20147.
5\/ Se om honom J. E. ALMQUIST, Hendrick de Moucheron, Svenskt biografiskt lexikon, bd XI, Stockholm 1945, s. 87\u201489.
6\/ HOLMB\u00c4CK, a.a. s. 5\u201410.
7\/ Om honom har f\u00e4llts det omd\u00f6met att han \u00bbvar en stor statsman och mycket l\u00e4rd samt kan med sk\u00e4l r\u00e4knas bland de f\u00f6rtr\u00e4ffligaste latinska poeter\u00bb. Se ELGENSTIERNA, Den introducerade svenska adelns \u00e4ttartavlor, bd V, Stockholm 1930, s. 545.
8\/ Biographiskt lexicon, bd X, Uppsala 1844, s. 220\u2014222. \u00bbApelblads Bibliotheca illustris\u00bb \u00e4r en handskrift som tillh\u00f6r universitetsbiblioteket i Uppsala.
9\/ Se Sveriges ridderskaps och adels riksdagsprotokoll, bd X, 1668, Stockholm 1893, s. 216\u2014221, samt POSSE, a.a. s. 181. 10\/ SCHMEDEMAN, Justitieverket, Stockholm 1706, s. 710\u2014711.
11\/ SCHMEDEMAN, a.a. s. 1563\u201464.
12\/ Ett ex-libris p\u00e5 insidan av framp\u00e4rmen upptar namnet M. Benzelius. Detta utvisar att volymen ing\u00e5tt i den stora handskriftssamling som tillh\u00f6rde Mattias Benzel-Benzelstierna (1713\u20141791) och av denne testamenterades till hans systers\u00f6ner Engestr\u00f6marna. B:s handskriftssamling omfattade utom B:s egna j\u00e4mv\u00e4l Gustav Benzelstiernas samlingar samt dessutom \u00e5tskilliga B. genom m\u00f6dernearv tillfallna papper, h\u00e4rr\u00f6rande bl. a. fr\u00e5n J. P. Olivekrans. Se h\u00e4rom Svenskt biografiskt lexikon, bd III, Stockholm 1922, s. 299, samt ELGENSTIERNA, a.a. bd I, Stockholm 1925, s. 304.
13\/ Denna f\u00f6rordning ing\u00e5r i Hollandts Placcaet-Boeck, del II, Amsterdam 1645, s. 337\u2014342.
14\/ Se Handvesten, etc., der Stad Amstelredam, Amsterdam 1662, s. 251.
15\/ I 1667 \u00e5rs upplaga bildar inneh\u00e5llsf\u00f6rteckningen och det alfabetiska registret tillsammans ett helt tryckark, som \u00e4r opaginerat och f\u00f6ljer efter lagtexten.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"