{"id":3620,"date":"2022-01-16T21:45:20","date_gmt":"2022-01-16T20:45:20","guid":{"rendered":"https:\/\/lotsarnastockholm.se\/?page_id=3620"},"modified":"2026-03-24T07:30:35","modified_gmt":"2026-03-24T06:30:35","slug":"tjocko-lotsplats","status":"publish","type":"page","link":"https:\/\/lotsarnastockholm.se\/index.php\/tjocko-lotsplats\/","title":{"rendered":"Tjock\u00f6\/ S\u00f6derarm Lotsplats"},"content":{"rendered":"\n

59\u00b0 45.060′ N 19\u00b0 6.645′ E<\/a><\/p>\n\n\n\n

\"\"<\/a>
S\u00f6derarms lotsplats o fyr ca 1920<\/figcaption><\/figure>\n\n\n\n
\"\"<\/a>
S\u00f6derarms lotsvaktstuga med signalst\u00e5ng, 1929<\/figcaption><\/figure>\n\n\n\n
\"\"<\/a>
S\u00f6derarm fyr och Tyfsk\u00e4r 1898<\/figcaption><\/figure>\n\n\n\n
\"\"<\/a>
Lots Anton S\u00f6derman och Fyrvakt H\u00f6gstr\u00f6m i sina b\u00e5tar vid S\u00f6derarm <\/figcaption><\/figure>\n\n\n\n
\"\"<\/a>
S\u00f6derarm 1928: Lotsar Zet Norman, Gunnar S\u00f6derlund samt fiskaren Birger S\u00f6derlund <\/figcaption><\/figure>\n\n\n\n
\"\"<\/a>
1897 S\u00f6derarm: Lotsar Anton S\u00f6derman fr\u00e5n Norr\u00f6ra, Lotsf\u00f6rman Jan-Erik Norberg, M\u00e4sterlots Jan-Erik Rosenberg, Lotsl\u00e4rlingen Vilhelm Berg fr\u00e5n Tjock\u00f6<\/figcaption><\/figure>\n\n\n\n
\"\"<\/a>
Johan S\u00f6derman 1811-1897 och Anna Greta f\u00f6dd Norman 1815-1905<\/figcaption><\/figure>\n\n\n\n
\"\"<\/a>
Familjen Jan-Erik Rosenberg ca 1920<\/figcaption><\/figure>\n\n\n\n

Tjock\u00f6 Lotsplats 1696-1895 d\u00e4refter flyttades lotsningarna \u00f6ver till Arholma lotsplats.<\/p>\n\n\n\n

S\u00f6derarm var uppassningsplatsen f\u00f6r Tjock\u00f6lotsarna
59\u00b0 45.106′ N 19\u00b0 24.368′ E<\/a><\/p>\n\n\n\n

L\u00e5g i Norra distriktet och Stockholms f\u00f6rdelning med lots\u00e5ldermannen i Arholma<\/p>\n\n\n\n

1799 \u00e5rs reglemente:
Lotsarne uppa\u03b2a
1\/ Wid S\u00f6derarms b\u00e5ken at emottaga fr\u00e5n sj\u00f6n til inlotsning
2\/ Wid Tjock\u00f6 at midt f\u00f6r Granhamn m\u00f6ta och lotsa til Arholma, til Stockholm, til Husar\u00f6 och \u00f6fwer \u00c5lands haf til Flis\u00f6berg, \u00e4fwen fr\u00e5n Tjock\u00f6 by norr p\u00e5 landet til Flis\u00f6berg. Til sj\u00f6\u03b2 wid S\u00f6derarmen. Fartyg som \u00e4mna sig til Sandhamn eller Berghamn men icke flyta genom Trutsundet lotsas till Tr\u00e4lhafwet, hwarifr\u00e5n Stockholms lots hemtas som emottager.
3\/ Wid Furusund och K\u00f6pmannaholmen at lotsa de fartyg som der ankra och g\u00e5 \u00f6fwer hafvet til Flis\u00f6berg eller til sj\u00f6\u03b2 vid S\u00f6derarmen, \u00e4fwen \u00e4fwen b\u00f6ra de k\u00e4nna hamnen och inloppen till Granhamn och Kappelsk\u00e4r.<\/p>\n\n\n\n

1844 \u00e5rs f\u00f6rordning:
Uppassa vid S\u00f6derarms b\u00e5k, emottaga \u00bc mil utanf\u00f6r och \u00f6ster om b\u00e5klandet och inomsk\u00e4rs seglande vester om detsamma samt lotsa fr\u00e5n: Tjock\u00f6 till sj\u00f6s vid S\u00f6derarmen, Fliseberg \u00f6fver \u00c5lands haf.
Fr\u00e5n S\u00f6derarmen till Granhamn vid Tjock\u00f6, Kapelsk\u00e4r, Furusund, Styrjans hamn, sj\u00f6s eller fr\u00e5n sj\u00f6n. Lotsplatsen har 6 m\u00e4sterlotsar, 6 secundlotsar och 6 lotsl\u00e4rlingar<\/p>\n\n\n\n

Finns \u00e4ven med i 1862 \u00e5rs reglemente.<\/p>\n\n\n\n

1895 flyttade en del lotsar ut till S\u00f6derarm (andra flyttade till Arholma) som upptogs som lotsplats 1895 och kvarstod fram till 1954 (d\u00e5 m\u00e5nga platser lades ned) och lotsarna flyttade d\u00e5 till Furusund.  <\/p>\n\n\n\n

Sundius erinringar nedan<\/p>\n\n\n\n

TJOCK\u00d6 LOTSPLATS
Fr\u00e5gan om n\u00e4r lotsplatsen p\u00e5 Tjock\u00f6 egentligen bildades \u00e4r inte helt klart till datum och \u00e5rtal, utom det faktum, att det 1667, i en sj\u00f6lag som d\u00e5 fastst\u00e4lldes, stadgades att sj\u00f6farande var skyldiga att betj\u00e4na sig av lots och att denne skulle p\u00e5 eget ansvar kommendera. Det \u00e4r oveders\u00e4gligt, att lotsning har f\u00f6rekommit d\u00e4rifr\u00e5n sedan mycket l\u00e5ng tid tillbaka. Ledsagar-eller lotsningsinstitutionen p\u00e5 Tjock\u00f6 var av mycket gammalt datum. Troligen fanns h\u00e4r s.k. ledsagare redan under tidig medeltid eller \u00e5tminstone s\u00e5 l\u00e4nge det har funnits fastboende m\u00e4nniskor h\u00e4rute.<\/p>\n\n\n\n

Man vet, att Tjock\u00f6 \u00e4r en urgammal fiske- och lotsby och sj\u00f6fart i betydelsen fraktfart har nog f\u00f6rekommit sedan medeltiden, \u00f6n ligger i sk\u00e4rningspunkten mellan fyra gamla farleder och bevisligen fanns h\u00e4r s.k. styrem\u00e4n i kronans tj\u00e4nst redan p\u00e5 1500-talet och troligen \u00e4nnu tidigare. P\u00e5st\u00e5endet kan b\u00e4st bevisas genom att tjock\u00f6styrm\u00e4nnen erh\u00f6ll stadf\u00e4stelse p\u00e5 beviljade f\u00f6rm\u00e5ner utf\u00e4rdade av Karl IX \u00e5r 1614. Detta \u00e5r fick n\u00e4mligen tjock\u00f6styrem\u00e4nnen frihet fr\u00e5n sina hemmans \u00e5rliga utlagor, men med f\u00f6rbeh\u00e5llet att n\u00e4r \u201dutomordentliga g\u00e4rder p\u00e5lades, skulle tv\u00e5 styrem\u00e4n tillsammans utg\u00f6ra dem lika med en bonde.\u201d<\/em><\/p>\n\n\n\n

Det ursprungliga antalet lotshemman p\u00e5 Tjock\u00f6 var sex, det \u00e4r d\u00e4rf\u00f6r antagbart att kronans lotsar vid S\u00f6derarmsleden fr\u00e5n b\u00f6rjan var lika m\u00e5nga eller fler.<\/p>\n\n\n\n

Tjock\u00f6lotsarna kunde egentligen betecknas som genuina s.k. \u201dallmogelotsar\u201d. Man levde av jordbruk, fiske och lotsning p\u00e5 samma s\u00e4tt som deras f\u00f6rf\u00e4der gjort i hundratals\u00e5r f\u00f6re dem framtill det \u00e5r d\u00e5 lotsplatsen \u00e4ndrade namn och organisation. G\u00e5rdar och \u00e4gor gick i arv i likhet med lotsyrket, vilket enligt stats maktens uttalade best\u00e4mmelser och gillande, \u00f6vergick fr\u00e5n far till son i stor utstr\u00e4ckning.<\/p>\n\n\n\n

1776 f\u00f6retogs en \u201dLaga storskiftesdelning i Tjock\u00f6 by, Fr\u00f6tuna skeppslag och socken, vilken by best\u00e5r av tre lika stora kronohemman och varje hemman \u201dkluvit\u201d i sex lika stora delar. De sex huvuddelarna hade f\u00f6ljande namn 1) Norrg\u00e5rden, 2) Olof Hans g\u00e5rden. 3) \u00d6sterbacken, 4) Anderg\u00e5rden, 5) Nystfwu G\u00e5rden, 6) S\u00f6derg\u00e5rden.<\/p>\n\n\n\n

Laga skifte verkst\u00e4lldes \u00e5ter p\u00e5 Tjock\u00f6 \u00e5r 1856 och fastst\u00e4lldes \u00e5ret d\u00e4rp\u00e5. Dylika f\u00f6rr\u00e4ttningar var inte alltid s\u00e4rskilt popul\u00e4ra. Ty f\u00f6r Tjock\u00f6s del fick \u00e5tg\u00e4rden den konsekvensen, att den gamla bygemenskapen blev svagare och g\u00e5rdarna spriddes ut \u00f6ver \u00f6n.<\/p>\n\n\n\n

I by- och skifteshandlingarna f\u00f6r \u00e5ren 1856-57 finns \u00e5tskilligt material om denna f\u00f6r\u00e4ndring. Om S\u00f6derarms fyrplats, tjock\u00f6lotsarnas uppassningsst\u00e4lle, st\u00e5r det s\u00e5lunda: \u201dHela Thorsk\u00e4ret, hvarest fyr, b\u00e5ken och telegraf \u00e4ro anlagda, uteslutas ur skiftesdelningen f\u00f6r att tillika med r\u00e4ttighet f\u00f6r fyrm\u00e4staren, att s\u00e5som tillf\u00f6rene skett mot betalning, samf\u00e4llt fiska med jordegarne, Kungl. Maj:t och Kronan till inl\u00f6sen hembjudas\u201d<\/em>. Det p\u00e5st\u00e5s p\u00e5 Tjock\u00f6, att sk\u00e4ret ifr\u00e5ga \u00e4nnu ej \u00e4r inl\u00f6st av staten.<\/p>\n\n\n\n

En annan optisk telegraf fanns \u00e4ven p\u00e5 F\u00e5rholmen, alldeles syd om Tjock\u00f6. Grundstenarna till dess byggnader finns \u00e4nnu kvar uppe p\u00e5 holmens kr\u00f6n.<\/p>\n\n\n\n

Historia i allm\u00e4nhet<\/strong><\/p>\n\n\n\n

Ur reglementet f\u00f6r \u00e5r 1764 utl\u00e4ses, att tjock\u00f6lotsarna hade sin uppassning vid S\u00f6derarmsb\u00e5ken \u201datt emottaga fr\u00e5n sj\u00f6n kommande fartyg till inlotsning\u201d<\/em> och vid Tjock\u00f6 mitt f\u00f6r Granhamn (holmen rakt syd om Tjock\u00f6viken) m\u00f6ta och lotsa till Arholma, till Stockholm, till Husar\u00f6 och \u00f6ver \u00c5lands hav till Flis\u00f6berg (lotsstation p\u00e5 den \u00e5l\u00e4ndska sidan, innanf\u00f6r Ledsund p\u00e5 F\u00f6gl\u00f6fj\u00e4rd)<\/p>\n\n\n\n

Vidare hade de en lotsuppassning vid Norrviken eller Tjock\u00f6 by, som det uttrycktes och d\u00e4rifr\u00e5n lotsades \u00e4ven fartyg till Flis\u00f6berg och till sj\u00f6ss vid S\u00f6derarm och norrut. Vid lotsningar h\u00e4rifr\u00e5n och ostvart \u00e4r det antagbart att man passerade ut via sj\u00e4lstens fj\u00e4rden allts\u00e5 att manseglade norr om Tjock\u00f6 vid tj\u00e4nliga vindar.<\/p>\n\n\n\n

Det \u00e4r l\u00e4tt att se, att tjock\u00f6lotsarna hade ett mycket stort lotsningsomr\u00e5de, troligen ett av sk\u00e4rg\u00e5rdens mest omfattande, s\u00e4rskilt sedan Furusunds lotsplats lades ned \u00e5ret innan n\u00e4mnda lotsreglemente (1799) blev g\u00e4llande och Tjock\u00f6 lotsplats lotsningsomr\u00e5de ut\u00f6kades. Vid en radikal lotsreglering 1798 indrogs n\u00e4mligen b\u00e5de Furusunds, Vaxholms och Svenska H\u00f6garnas lotsplatser och hela ansvaret f\u00f6r den nordg\u00e5ende sj\u00f6farten \u00f6verf\u00f6rdes p\u00e5 Stockholms och Tjock\u00f6 lotsplatser.<\/p>\n\n\n\n

Det skulle dock visa sig att denna \u00e5tg\u00e4rd var minst sagt, f\u00f6rhastad och d\u00e5ligt genomt\u00e4nkt enligt en skrivelse 1810 fr\u00e5n \u00f6verdirekt\u00f6ren f\u00f6r Lotsverket N.G. af Schulten:<\/p>\n\n\n\n

\u201dAtt tolv \u00e5rs erfarenhet nogsamt bevist, att denna indragning varit f\u00f6r sj\u00f6farten skadelig.\u201d<\/em><\/p>\n\n\n\n

Att Oxhals\u00f6 och Furusund, som tillsammans utgjorde en lotsplats, b\u00e5da hade goda och v\u00e4l utnyttjade hamnar, men att det vid Tjock\u00f6 ej fanns n\u00e5gon god hamn och att lotsombyte d\u00e4r i h\u00e5rt v\u00e4der och sj\u00f6g\u00e5ng var h\u00f6gst besv\u00e4rligt. Man hade visserligen f\u00f6rs\u00f6kt att t\u00e4cka bristen vid Furusund med att f\u00f6rordna n\u00e5gra tjock\u00f6lotsar dit, men dessa f\u00f6rslog ju inte alls, n\u00e4r det ofta samlades upp till 50 fartyg d\u00e4r, eftersom denna hamn var den s\u00e4kraste och b\u00e4sta ankars\u00e4ttningen f\u00f6r de seglare som skulle vidare \u00f6ver \u00c5lands hav eller nordvart.<\/p>\n\n\n\n

\u201dn\u00e4r vinden intr\u00e4ffar\/ g\u00e5r man h\u00e4rifr\u00e5n till sj\u00f6ss klockan 1 \u00e1 2 om n\u00e4tterna, de som d\u00e5 finna lotsar kunna komma \u00f6ver havet, men den som p\u00e5 2 mils avst\u00e5nd skall skaffa sig en s\u00e5dan kommer ingalunda den dagen \u00f6ver. Att fast\u00e4n tjock\u00f6lotsarna \u201dsj\u00e4lva beg\u00e4rt den lotsning som tillf\u00f6rne tillh\u00f6rde lotsarna vid Furusund, s\u00e5 hade de under 12 \u00e5rs \u00f6vning s\u00e5 litet beflitat sig om att l\u00e4ra k\u00e4nna denna fart, s\u00e5 att de sistf\u00f6rlidna h\u00f6st icke tilltrodde sig att g\u00e5 med Kronans \u00f6rlogsskepp och fregatter ifr\u00e5n Furusund till Tr\u00e4lhavet, utan skeppen m\u00e5ste, ehuru vinden var god, bliva kvarliggande till dess n\u00e5gra av de \u00e4nnu kvarst\u00e5ende furusundslotsarna kom tillbaka ifr\u00e5n annan lotsning.<\/em><\/p>\n\n\n\n

Och slutligen;<\/p>\n\n\n\n

\u201datt tjock\u00f6lotsarnas r\u00e4tta och naturliga uppassningsplats var S\u00f6derarm, som var deras sk\u00e4rg\u00e5rd, d\u00e4r de hade sina fisken och fiskebodar\u201d<\/em><\/p>\n\n\n\n

en uppassning som var s\u00e5 mycket angel\u00e4gnare som efter det senaste fredsslutet Finland inte l\u00e4ngre var svenskt och de som kom d\u00e4rifr\u00e5n allts\u00e5 kom fr\u00e5n utrikes ort.<\/p>\n\n\n\n

Detta var ord och inga visor och 1811 \u00e5terinr\u00e4ttades Furusunds lotsplats och tjock\u00f6lotsarnas omr\u00e5de krympte till vad det var dessf\u00f6rinnan, allts\u00e5 med gr\u00e4ns vid Furusund.<\/p>\n\n\n\n

Missn\u00f6jet med tjock\u00f6lotsarna kom ocks\u00e5 till synes i lotsrullan f\u00f6r \u00e5r 1810, i en anteckning om lots\u00e5ldermannen p\u00e5 platsen:<\/p>\n\n\n\n

\u2018\u2019Nykter och v\u00e4lvillig men icke s\u00e5 skicklig och duktig \u00e5lderman som Tjock\u00f6 lotsar beh\u00f6va, vilka alla \u00e4ro mer eller mindre op\u00e5litliga uti lotsningen\u201d<\/em><\/p>\n\n\n\n

Dylika uttalanden f\u00e5r st\u00e5 f\u00f6r vad de \u00e4r v\u00e4rda. Det liknar mest ett elakt p\u00e5hopp av en env\u00e4ldig myndighet som hade sv\u00e5rt att f\u00f6rlika sig med en p\u00e5bjuden \u00e5tg\u00e4rd i prestigeh\u00e4nseende. Ingenting f\u00f6r \u00f6vrigt i lotsrullor eller andra sammanhang utpekar tjock\u00f6lotsarna som vare sig b\u00e4ttre eller s\u00e4mre \u00e4n \u00f6vriga kolleger vid andra lotsplatser i sk\u00e4rg\u00e5rden.<\/p>\n\n\n\n

Nedanst\u00e5ende \u00e4r taget ur hembygdsboken \u201dR\u00e5dmans\u00f6 2\u201d, inneh\u00e5llande ett antal uppsatser av olika f\u00f6rfattare, tryckt 1978.<\/p>\n\n\n\n

\u201dP\u00e5 Thorsk\u00e4ret, \u00e5 Tjock\u00f6 bys \u00e4gor, finnes den s.k. S\u00f6derarms b\u00e5k egentligen en bl\u00e4nkfyr, \u00e4ro engagerade, utom en fyrm\u00e4stare och en fyrvaktare, 6 m\u00e4sterlotsar, 6 secundlotsar samt 6 lotsl\u00e4rlingar fr\u00e5n Tjock\u00f6 by\/ varav 6 alltid ligga vid b\u00e5ken till hands f\u00f6r att lotsa. Varje m\u00e4sterlots har i l\u00f6n 250 rdr, var och en av secundlotsarna 150 rdr och l\u00e4rlingarna vanligen en gratifikation av 30 rdr, allt riksg\u00e4lds. Dessutom del i lotspenningarna.<\/em><\/p>\n\n\n\n

P\u00e5 n\u00e4mnda \u00f6 Thorsk\u00e4ret \u00e4vensom p\u00e5 F\u00e5rholmen, bel\u00e4gen strax vid Tjock\u00f6-landet, b\u00e4gge tillh\u00f6rande Tjock\u00f6 by, finnes telegrafen och \u00e4ro vid den f\u00f6rstn\u00e4mnde engagerade tv\u00e5 personer, en \u00e4ldre och en yngre, utom fyrm\u00e4staren, som har \u00f6verinseendet och d\u00e4rf\u00f6r uppb\u00e4r 30 rdr bco i m\u00e5naden i avl\u00f6ning d\u00e5 vardera av de andra har 16 rdr bco. P\u00e5 F\u00e5rholmen \u00e4r \u00e4ven tv\u00e5 personer engagerade med samma l\u00f6n.<\/em><\/p>\n\n\n\n

P\u00e5 Tjock\u00f6 underh\u00e5lles en skola tre m\u00e5nader \u00e5rligen p\u00e5 Lotsverkets bekostnad varuti lotsarnas barn njuta fri undervisning, men f\u00f6r andra barn betalas n\u00e5got.<\/em><\/p>\n\n\n\n

P\u00e5 S\u00f6derarm var telegrafen anbringad p\u00e5 fyrtornet. H\u00e4r fanns ingen m\u00f6jlighet att inkvartera telegrafisterna varf\u00f6r f\u00f6rslag om l\u00e4mplig bostad f\u00f6reslogs. N\u00e5got bygge blev dock aldrig av. Redan den 20 december 1808, under det ryska kriget, l\u00e4mnade telegrafpersonalen \u00f6n efter att ha nedtagit anl\u00e4ggningen. N\u00e4r den \u00e5ter uppsattes i maj 1809, blev det en frist\u00e5ende station. I en skrivelse av den 18 november 1811 omtalas att engelska sj\u00f6m\u00e4n stigit iland och gjort \u00e5verkan p\u00e5 telegrafen.<\/em><\/p>\n\n\n\n

H\u00e4ndelsen inrapporterades av lotsarna \/ som vid ifr\u00e5gavarande tillf\u00e4lle h\u00f6ll utkik vid b\u00e5ken. Fyren var \u00e4nnu inte byggd p\u00e5 sk\u00e4ret, utan h\u00e4r fanns endast en gammal s.k. k\u00e4nningsb\u00e5k. Telegrafen p\u00e5 Stora F\u00e5rholmen invid Tjock\u00f6 togs i bruk 1854 och nedlades den 1 september 1871.\u201d<\/em><\/p>\n\n\n\n

F\u00f6rfattaren Evert Wallert skriver bl.a. f\u00f6ljande i samma bok: \u201dDen gamla k\u00e4nningsb\u00e5ken p\u00e5 S\u00f6derarm, som har spelat en stor roll vid in- och utsegling revs 1842, allts\u00e5 tre \u00e5r efter fyrens tillkomst. Man kan fr\u00e5ga sig varf\u00f6r, ty v\u00e4lplacerade b\u00e5kar var av st\u00f6rsta betydelse n\u00e4r inga fyrar v\u00e4gledde vid farliga inseglingsleder. Den f\u00f6rsta b\u00e5ken \u00f6delades 1719, n\u00e4r ryssarnas gal\u00e4rer f\u00f6rst h\u00e4rjade sk\u00e4rg\u00e5rden men byggdes \u00e5ter upp efter freden 1721.<\/p>\n\n\n\n

Naturligt nog kom det bofasta fyrfolket att trycka sin pr\u00e4gel p\u00e5 S\u00f6derarm. Lotsarna kunde mera betraktas som tillf\u00e4lliga g\u00e4ster i sin avsides bel\u00e4gna passningsstuga \u2013 de kom och for ideligen, det var inte gott att h\u00e5lla reda p\u00e5 dessa r\u00f6rliga herrar som \u00e4n vistades h\u00f6gt uppe p\u00e5 en fartygsbrygga, \u00e4n hade fridagar hemma p\u00e5 Tjock\u00f6, d\u00e4r det var mycket att bestyra med g\u00e5rd och mark.\u201d<\/p>\n\n\n\n

I den isolerade vattenv\u00e4rlden h\u00e4rute sv\u00e4nger tillvaron v\u00e5ldsamt mellan liv och d\u00f6d. Livsf\u00f6ringen blir mera dramatisk \u00e4n p\u00e5 fastlandet. Sj\u00f6n tar sin tribut och vintertid \u00e4r de hala, f\u00f6rr\u00e4diska klipporna sv\u00e5rbem\u00e4strade. Man m\u00e5ste i varje \u00f6gonblick vara beredd, aldrig sl\u00e4ppa efter p\u00e5 vaksamheten. Sk\u00e4rkarlen blir d\u00e4rf\u00f6r ocks\u00e5 en handlingens man som verksamt kan gripa in i situationer, d\u00e4r fastlandsbon skulle st\u00e5 maktl\u00f6s. Lotsar och fyrfolk har f\u00e5tt s\u00e4tta livet p\u00e5 spel f\u00f6r att r\u00e4dda bes\u00e4ttningar fr\u00e5n f\u00f6rolyckade fartyg.Under v\u00e4rldskrigen knallade minexplosionerna t\u00e4tt h\u00e4rute. V\u00e4ldiga r\u00f6k och vattenpelare sk\u00f6t i h\u00f6jden och f\u00f6nsterrutor trycktes in p\u00e5 S\u00f6derarm. Flera \u00e5ngare spr\u00e4ngdes ute till sj\u00f6ss och fr\u00e5n sk\u00e4ret gick man villigt ut f\u00f6r att bispringa.\u201d<\/p>\n\n\n\n

Spridda notiser om Tjock\u00f6<\/strong><\/p>\n\n\n\n

N\u00e4r det g\u00e4ller lotstj\u00e4nsten vid sj\u00e4lva Tjock\u00f6 finns dessv\u00e4rre mycket liten dokumentation, De enda uppgifter av v\u00e4rde har delgivits mig av f\u00f6rre chefen f\u00f6r Fartygsinspektionen i Stockholm Jan S\u00f6derman, sj\u00e4lv en \u00e4ttling till m\u00e5nga generationer tjock\u00f6lotsar och tillika bosatt p\u00e5 \u00f6n. Han n\u00e4mner bl.a. i ett brev, att \u201dTjock\u00f6 \u00e4r en av de ytterst f\u00e5 oexploaterade \u00f6arna i sk\u00e4rg\u00e5rden och d\u00e4r s\u00e5lunda bebyggelsen \u00e4r ungef\u00e4r som f\u00f6r hundra \u00e5r sedan.\u201d<\/p>\n\n\n\n

Han n\u00e4mner ocks\u00e5 att \u201dlotstomten som avstyckades vid laga skifte p\u00e5 1850-talet vet jag var den ligger. D\u00e4r \u00e4r nu n\u00e5gra fritidshus, men ett av dem \u00e4r troligen lotsstugan. Marken s\u00e5ldes av byalaget p\u00e5 1930-talet.\u201d Vidare finns en notis betr\u00e4ffande lotsstugan: \u201dSamf\u00e4llt lotsstugutomt 412 kappland (c:a 630 kvm) avsattes vid laga skiftet.\u201d S\u00f6dermans kommentar: \u201dstugan m\u00e5ste ha varit n\u00e5got slags vaktrum, den ligger relativt l\u00e5ngt ifr\u00e5n n\u00e5gon utkiksplats.<\/p>\n\n\n\n

S\u00f6derman skriver i ett brev, daterat Tjock\u00f6 i juli 1991, att han i sin \u00e4go har kopior av handlingar r\u00f6rande:<\/p>\n\n\n\n

    \n
  1. Fr\u00e5n 19\/6 1771 som behandlar skattek\u00f6p av lotshemman<\/li>\n\n\n\n
  2. fr\u00e5n 3\/8 1833 betr\u00e4ffande frihet fr\u00e5n v\u00e4gh\u00e5llningsskyldighet,<\/li>\n\n\n\n
  3. fr\u00e5n 10\/6 1834 kontrakt mellan de \u00e5boar som ej deltog i lotsningen men som i st\u00e4llet skulle betala en summa till de aktiva lotsarna.<\/li>\n<\/ol>\n\n\n\n

    Ovan citerade uppgifter \u00e4r s\u00e5 mycket intressantare d\u00e5 de kommer fr\u00e5n en \u00e4ttling till olika gamla lotssl\u00e4kter p\u00e5 Tjock\u00f6 och som dessutom, som han sj\u00e4lv skriver, \u201dhar ett ganska stort allm\u00e4nintresse f\u00f6r historiska sammanhang och \u00e4r synnerligen engagerad i min hem\u00f6s forntid, nutid och framtid.\u201d Han till\u00e4gger, att \u201dtyv\u00e4rr tar nutiden och framtiden s\u00e5 mycket av mina krafter i anspr\u00e5k, att det inte r\u00e4cker till s\u00e5 mycket f\u00f6r forntiden som vore \u00f6nskv\u00e4rt.<\/p>\n\n\n\n

    Jan S\u00f6derman bor p\u00e5 sin farmors fars g\u00e5rd, allts\u00e5 i det hus denne l\u00e4t bygga 1856. Han hette Johan (Jan) Magnus Westerberg, f\u00f6dd 8\/5 1825, son till en tjock\u00f6lots, och antogs till lotsl\u00e4rling 11\/8 1853. Styrsedel erh\u00f6ll han 22\/5 1854, secondlots 20\/8 1862 och utn\u00e4mndes till m\u00e4sterlots 21\/8 1868. P\u00e5f\u00f6ljande \u00e5r fick han avsked med pension. 1865 fick han rysk silvermedalj f\u00f6r \u201db\u00e4rgning av den \u00e5l\u00e4ndska postb\u00e5ten\u201d som det uttrycktes.<\/p>\n\n\n\n

    Det kan vara av intresse att studera Westerberg lite n\u00e4rmare eftersom han i stort sett representerar en lotstyp som inte var s\u00e5 ovanlig p\u00e5 lotsplatser med allmoge-och skepparbakgrund. F\u00f6retagsamma och m\u00e5ngsysslande i m\u00e5nga avseenden.<\/p>\n\n\n\n

    Westerberg, i likhet med de flesta lotsar oavsett lotsplats, blev ocks\u00e5 bestraffad f\u00f6r sm\u00e4rre f\u00f6rseelser. 1859 fick han 6 dygns arrest p\u00e5 vatten och br\u00f6d f\u00f6r \u201dolovlig avvikelse fr\u00e5n lotsplatsen\u201d och 1862 samma straff f\u00f6r \u201dobeh\u00f6rig inblandning och sj\u00e4lvtagna uppdrag i tj\u00e4nsten.\u201d S\u00f6derman kommenterar dessa f\u00f6rseelser s\u00e5lunda: \u201dJag f\u00f6rst\u00e5r mycket v\u00e4l, att han avvek fr\u00e5n lotsplatsen, han var sannolikt ute som skeppare och \u00e4ven anledningen till det andra straffet karakteriserar honom.<\/p>\n\n\n\n

    Han byggde samma \u00e5r som huset, en skonert JOSEPHINA och var p\u00e5 1870-talet h\u00e4lften\u00e4gare i tre s\u00e5dana fartyg, en brigg och ytterligare ett segelfartyg. Med dessa drevs huvudsakligen virkestransporter till kontinenten fr\u00e5n Norrland. Han skapade vidare \u00e5tskillig irritation i byn genom att beg\u00e4ra laga skifte och byggde vidare upp den h\u00e4r g\u00e5rden till f\u00f6r tiden en modern g\u00e5rd med j\u00e4rnplogar och tr\u00f6skverk, nyodlade en hel del och l\u00e4t bygga steng\u00e4rdesg\u00e5rdar d\u00e4r det var m\u00f6jligt.<\/p>\n\n\n\n

    Westerberg hade stora sociala ambitioner och f\u00f6rs\u00f6kte umg\u00e5s med \u201dfint\u201d folk och \u201dkl\u00e4dde sig som en herreman\u201d som jag h\u00f6rde en gammal gumma ber\u00e4tta. Han dog knall och fall 1878 efterl\u00e4mnande tre minder\u00e5riga barn. Det var d\u00e5 mycket d\u00e5liga konjunkturer f\u00f6r tr\u00e4varuexporten, f\u00f6ljaktligen \u00e4ven f\u00f6r sj\u00f6farten. Rederir\u00f6relsen var praktiskt taget v\u00e4rdel\u00f6s.<\/p>\n\n\n\n

    I b\u00f6rjan av 1840-talet, allts\u00e5 innan seglationss\u00e4songen b\u00f6rjade, beg\u00e4rde d\u00e5varande lots\u00e5ldermannen p\u00e5 Tjock\u00f6 att f\u00e5 bli befriad fr\u00e5n att passa upp ute p\u00e5 S\u00f6derarm, d\u00e5 han ans\u00e5g att han b\u00e4ttre kunde sk\u00f6ta sin tj\u00e4nst och l\u00f6pande g\u00f6rom\u00e5l som \u00e5lderman och samtidigt lotsa i tur fr\u00e5n Tjock\u00f6 i st\u00e4llet. Hans beg\u00e4ran villfors med en del f\u00f6rbeh\u00e5ll och tillsynen \u00f6ver att lotsarna sk\u00f6tte sin tj\u00e4nst ute p\u00e5 S\u00f6derarm \u00f6vertogs av fyrm\u00e4staren p\u00e5 order av f\u00f6rdelningschefen. Tjock\u00f6lotsarna l\u00e5g en vecka i taget h\u00e4r ute och uppassningsstyrkan uppgick vanligtvis till 5-6 man.<\/p>\n\n\n\n

    Fyrm\u00e4staren hade, som sagt, f\u00e5tt instruktion och bemyndigande av f\u00f6rdelningschefen i Stockholm enligt f\u00f6ljande:<\/p>\n\n\n\n

    \u201dFyrm\u00e4stare p\u00e5 S\u00f6derarm anbefalls att vid lotsuppassningsst\u00e4llet ha tillsyn och kontroll \u00f6ver hur Tjock\u00f6 lotsar uppfyller sina tj\u00e4nstg\u00f6ringsskyldigheter mot ankommande fartyg, vilket visat sig n\u00f6dv\u00e4ndigt. Dessutom att vid varje ombyte av de p\u00e5 st\u00e4llet uppassande 6 lotsarna, fyrm\u00e4stare Pihl blir underr\u00e4ttad om vilka personer de \u00e4r som f\u00f6r den kommande veckan \u00e4r p\u00e5 uppassningen. Vidare anbefalles lots\u00e5lderman Rosenberg h\u00e4rmed att f\u00f6rst\u00e4ndiga lotsarna, det den \u00e4ldsta lotsen av dem vilka till S\u00f6derarm ankommer till avlotsning och de till bordningsplatsen Tjock\u00f6 hemg\u00e5ende \u00f6verfar till S\u00f6derarm och hos fyrm\u00e4stare Pihl anm\u00e4ler till namn de lotsar vilka f\u00f6r tillf\u00e4llet eller veckan till uppassning har utkommit. Detta b\u00f6r lotsarna noggrant uppfylla f\u00f6r att undg\u00e5 bli extra judiciellt bestraffade.\u201d<\/p>\n\n\n\n

    I detta sammanhang kan ett brev fr\u00e5n fyrm\u00e4staren till f\u00f6rdelningschefen ha ett visst intresse:<\/p>\n\n\n\n

    \u201dP.g.a, av skrivelse har unders\u00f6kning blivit gjord med tv\u00e5 av de vid S\u00f6derarm fr.o.m. den 20 t.o.m. den 26 september uppassande lotsarna: Petter Norberg och Johan S\u00f6derman ang\u00e5ende skeppare Engbloms signaler efter lots. Dessa p\u00e5st\u00e5r sig vid tillf\u00e4llet ej sett n\u00e5got fartyg varken med eller utan lotssignaler, De andra i samma vecka uppassande lotsarna var Olof Lundin och Gabriel S\u00f6derlund vilka \u00e4nnu ej tr\u00e4ffats. Detta \u00e4r allt jag kan uppge. Likv\u00e4l f\u00e5r jag meddela, att de f\u00f6rliden vecka h\u00e4r p\u00e5 uppassningen varande lotsarna Petter Norberg, Gabriel S\u00f6derlund, Johan Petter Westerberg och Johan Sj\u00f6blom utan avl\u00f6sning uppbr\u00f6t sistlidna s\u00f6ndags morgon och l\u00e4mnade stationen \u00f6de \u00e4nda till m\u00e5ndag eftermiddag, d\u00e5 lotsarna Petter Norberg, Johan Sj\u00f6blom, Johan Petter Sj\u00f6blom och Johan S\u00f6derman ankom. Vinden var undertiden mellan 0 och SO halv storm. M\u00e5nga seglare syntes \u00e4ven vid samma tid, dock kunde ej m\u00e4rkas n\u00e5gon \u00e5stundan efter lots.\u201d<\/p>\n\n\n\n

    S\u00e4mjan mellan lotsarna ute p\u00e5 det stormpinade sk\u00e4ret, s\u00e4rskilt under h\u00f6stm\u00e5naderna innan seglationen upph\u00f6rde, m\u00e5ste ha haft stor betydelse med den begr\u00e4nsade r\u00f6relsefrihet man hade inom uppassningsstugans tr\u00e5nga utrymme. Konflikter eller meningsmots\u00e4ttningar i en eller annan form m\u00e5ste ha varit oundvikliga, \u00e4ven om de kanske inte h\u00f6rde till vanligheterna, s\u00e4rskilt med tanke p\u00e5 att m\u00e5nga var sl\u00e4kt med varandra genom ingiften. F\u00f6ljande kortfattade rapport ger en glimt av hur det kunde vara; skrivelse fr\u00e5n lots\u00e5lderman P.P Rosenberg vid Tjock\u00f6 lotsplats 4\/12 1841:<\/p>\n\n\n\n

    \u201dP\u00e5 anmodan av m\u00e4sterlots Eric Berg, f\u00e5r jag rapportera, att han under sin tj\u00e4nstg\u00f6ring vid S\u00f6derarm l\u00f6rdagen den 20\/11 utan n\u00e5gon given anledning, av lotsl\u00e4rlingen Eric Jansson S\u00f6derman blivit \u00f6verfallen med slag och knuffar vid uppassningsstugan. Vittnen \u00e4r mas terlots Anders Holm samt secundlots Gabriel S\u00f6derberg.<\/p>\n\n\n\n

    Vid utredningen framkom att l\u00e5ngvarigtagg mellan m\u00e4nnen f\u00e5tt denna drastiska utl\u00f6sning.<\/p>\n\n\n\n

    Vid ett annat tillf\u00e4lle l\u00e4ngre fram i tiden f\u00e5r \u00e5ldermannen p\u00e5 Tjock\u00f6 ett skarpt formulerat brev fr\u00e5n f\u00f6rdelningschefen, daterat den 3\/7 1867 d\u00e4r han inte skr\u00e4der orden:<\/p>\n\n\n\n

    \u201dSom vanligt var det dumt och illa tilltalande d\u00e5 PRATIN den 13 juni p\u00e5 inkommande begagnade lots vid S\u00f6derarm. De fartyg som vid Granhamn hissat lotsg\u00f6s, synes mig l\u00e4mpligen kunnat bli betj\u00e4nade fr\u00e5n Tjock\u00f6 utan att de vid S\u00f6derarmens bort komma ifr\u00e5ga att fara dit och d\u00e4rigenom on\u00f6digtvis blotta platsen p\u00e5 lotsar. \u2013 N\u00f6digt \u00e4r att snarligen ombes\u00f6rja att dugliga \u00e4mnen till lotsar anskaffas, \u00e4r \u00e5lderman of\u00f6rm\u00f6gen att sj\u00e4lv i n\u00e5gon m\u00e5n kunna avhj\u00e4lpa den domning som vidl\u00e5der personalen p\u00e5 platsen, \u00e4r d\u00e5 b\u00e4ttre att i tid t\u00e4nka p\u00e5 att avg\u00e5 \u00e4n att bli n\u00f6dgad d\u00e4rtill, vilket icke torde vara s\u00e5 l\u00e5ngt borta.\u201d<\/p>\n\n\n\n

    Strax d\u00e4refter f\u00f6ljer n\u00e4sta opus fr\u00e5n f\u00f6rdelningschefen h\u00e5llet i samma ton:<\/p>\n\n\n\n

    \u201dJag har f\u00f6rh\u00f6rt vederb\u00f6rande med n\u00e5gra fr\u00e5gor och finner honom, oaktat sina sj\u00f6resor, mer \u00e4n till\u00e5tligt enfaldig och okunnig, s\u00e5 att \u2013 jag p\u00e5 ingen annan lotsplats p\u00e5tr\u00e4ffat n\u00e5gon ens i l\u00e4rlingsexamen s\u00e5 till den grad bortkommen. \u00c4r det d\u00e5 ej m\u00f6jligt att f\u00e5 n\u00e5got lots\u00e4mne vid Tjock\u00f6 med vanligt sunt m\u00e4nniskof\u00f6rst\u00e5nd?\u201d<\/p>\n\n\n\n

    Det h\u00e4r var ju skarpa ord och tydde otvivelaktigt p\u00e5 att f\u00f6rh\u00e5llandet mellan chefen i huvudstaden och Tjock\u00f6s d\u00e5varande lots\u00e5lderman inte var det allra b\u00e4sta.<\/p>\n\n\n\n

    Sv\u00e5righeterna att finna lots\u00e4mnen, som det uttrycktes, m\u00e5ste dels bero p\u00e5 det faktum, att blivande lotsar prompt skulle rekryteras ur lotsfamiljer enligt gamla best\u00e4mmelser, och dels att m\u00e5nga kanske inte passade till yrket av olika orsaker, samt att en del s\u00f6ner beh\u00f6vdes p\u00e5 hem\u00f6n f\u00f6r att sk\u00f6ta jordbruk och fiske m.m. Hemmas\u00f6nernas antal i f\u00f6rh\u00e5llande till kravet p\u00e5 lotsantal vid platsen gick inte ihop helt enkelt.<\/p>\n\n\n\n

    Dylika h\u00e4nsyn var dock inget som h\u00f6ga vederb\u00f6rande tog n\u00e5gon h\u00e4nsyn till, bundna som de sj\u00e4lva var av egna instruktioner och tidigare milit\u00e4rt t\u00e4nkande, eftersom de i huvudsak rekryterades fr\u00e5n \u00f6rlogsflottan.<\/p>\n\n\n\n

    N\u00e5gra \u00e5r senare, n\u00e4rmare best\u00e4mt 1843, f\u00e5r lots\u00e5ldermannen en skarpt formulerad tj\u00e4nsteskrivelse med anledning av att tjock\u00f6lotsarna hade gjort inv\u00e4ndningar mot deras skyldighet att ha lotsuppassning utanf\u00f6r Tjock\u00f6 by. Anledningen till deras missn\u00f6je berodde p\u00e5 att det ytterst s\u00e4llan f\u00f6rekom, att fartyg beg\u00e4rde lots d\u00e4rifr\u00e5n, n\u00e5got som tydligen var betydligt vanligare under \u00e4ldre tider. Chefen f\u00f6r lotsdistriktet hade tidigare beaktat tjock\u00f6lotsarnas beg\u00e4ran att slippa denna uppassning genom att godk\u00e4nna att endast en man i s\u00e4nder kunde vara tillr\u00e4ckligt f\u00f6r att tillgodose eventuella lotss\u00f6kande fartyg h\u00e4r.<\/p>\n\n\n\n

    Det nya kravet att helt dra in \u00e4ven denna uppassnings skyldighet kunde han d\u00e4remot icke g\u00e5 med p\u00e5 med h\u00e4nvisning till F\u00f6rordning och Reglemente f\u00f6r Tjock\u00f6 lotsplats utf\u00e4rdat 1827, d\u00e4r det framg\u00e5r att Tjock\u00f6 lotsar skall lotsa fr\u00e5n byn till S\u00f6derarm och Flis\u00f6berg \u00f6ver \u00c5lands hav.<\/p>\n\n\n\n

    Lots\u00e5ldermannen f\u00e5r s\u00e5ledes order om att sammankalla lotsarna och upprepa de best\u00e4mmelser som g\u00e4ller f\u00f6r dem i tj\u00e4nsten samt \u00e4ven uppl\u00e4sa krigsartiklarnas straffsatser f\u00f6r att de skall veta vad som h\u00e4nder om de eventuellt bryter mot sina edsvurna \u00e5ligganden.<\/p>\n\n\n\n

    Det \u00e4r anm\u00e4rkningsv\u00e4rt att lotspersonalen vid Tjock\u00f6 lotsplats i ganska h\u00f6g grad var utsatt f\u00f6r \u00f6verhetens misshag. Mycket av detta hade naturligtvis att g\u00f6ra med den isolerade, veckol\u00e5nga tj\u00e4nstg\u00f6ringen ute p\u00e5 S\u00f6derarm under olika f\u00f6rh\u00e5llanden l\u00e5ngt fr\u00e5n hem\u00f6n. Detta var nu inte unikt d\u00e5 Dalar\u00f6 lotsar hade likartad uppassning ute p\u00e5 Huvudsk\u00e4r.<\/p>\n\n\n\n

    Med tanke p\u00e5 dessa f\u00f6rh\u00e5llanden kan det d\u00e4rf\u00f6r kanske vara p\u00e5 sin plats att citera en skrivelse fr\u00e5n lotskaptenen i Stockholm, daterad 2\/1 1855, st\u00e4lld till lots\u00e5ldermannen p\u00e5 Tjock\u00f6:<\/p>\n\n\n\n

    \u201dF\u00f6r mig \u00e4r anm\u00e4lt, att lotsarna vid Tjock\u00f6 f\u00f6rsummat sina tj\u00e4nste\u00e5liggande. De har tvenne g\u00e5nger vid S\u00f6derarm uraktl\u00e5tit att l\u00e4mna lotsbitr\u00e4de till kapten Forsstr\u00f6m, f\u00f6rande \u00e5ngfartyget FULTON, och ytterligare dagen f\u00f6re julafton helt och h\u00e5llet \u00f6vergivit sin uppassningsstation f\u00f6r att i all maklighet i sina hemvister p\u00e5 Tjock\u00f6 fira julhelgen. Vid denna senare h\u00e4ndelse, intr\u00e4ffade, att kapten Tergstr\u00f6m fr\u00e5n \u00c5bo anl\u00f6pte, och kunde, som platsen var \u00f6vergiven av lotsarna, ingen s\u00e5dan erh\u00e5lla; och om ej fyrm\u00e4staren l\u00e4mnat honom bitr\u00e4de av fyrvaktaren och sin egen dr\u00e4ng, som lotsade till Furusund, hade troligtvis fartyg och kanske \u00e4ven m\u00e4nniskoliv genom lotsarnas grova f\u00f6rseelse g\u00e5tt f\u00f6rlorade.<\/p>\n\n\n\n

    Den gamla bondeseden att \u00e4ta sin julgr\u00f6t hemma m\u00e5ste och skall vika f\u00f6r tj\u00e4nsteplikten, i synnerhet sedan lotsarnas villkor blivit f\u00f6rb\u00e4ttrade. F\u00f6ljderna av dessa grova tj\u00e4nstefel kan bliva, att lotsarna p\u00e5 Tjock\u00f6 mister den nyligen n\u00e5digt anslagna l\u00f6nef\u00f6rh\u00f6jning och att 120 \u00a7 i Lotsreglementet i f\u00f6rsta rummet till\u00e4mpas, samt slutligen att uppb\u00f6rden av lotspenningarna vid Furusunds tullkammare, som den nu s\u00e5 v\u00e4lvilligt uppb\u00e4r, f\u00f6rsvinner, j\u00e4mte det jag, med all str\u00e4nghet h\u00e4danefter skall f\u00f6lja Tjock\u00f6 lotsars beteende.<\/p>\n\n\n\n

    Dessutom har de genom sitt obet\u00e4nksamma fel satt fyrm\u00e4staren i mellanhand att g\u00e5 emot de order som \u00e4r givna, n\u00e4mligen d\u00e5 han till\u00e5tit fyrbetj\u00e4ningen att lotsa, detta ansvar f\u00f6r honom hoppas jag m\u00f6jligen kunna avv\u00e4nda, d\u00e5 jag vet att hans m\u00e4nniskok\u00e4rlek \u00e4r vida skild fr\u00e5n vad som fordom sades om Tjock\u00f6-boarna!<\/p>\n\n\n\n

    Nu vad som vid ansvar \u00e4r att iakttaga: T.f. lots\u00e5lderman ingiver till mig, s\u00e5som t.f. lotsdistriktschef en uppgift p\u00e5 de lotsar som hade uppassningen de tvenne g\u00e5nger FULTON passerade S\u00f6derarm, \u00e4vensom p\u00e5 dem som \u00f6vergav uppassningsplatsen julafton; och dessutom tillser att ingen f\u00f6rsummelse i uppassningen eller annat intr\u00e4ffar s\u00e5 l\u00e4nge man anser m\u00f6jlighet att seglare kan anl\u00f6pa S\u00f6derarm.<\/p>\n\n\n\n

    H\u00e4ndelser<\/h4>\n\n\n\n

    1842 14 sep. Svenska skonerten NEPTUNUS grundst\u00f6tte vid Gesslinge. Lotsning: Gesslinge karant\u00e4nshamn-till sj\u00f6ss. Lots: Secondlots Gabriel S\u00f6derberg (40 \u00e5r). P\u00e5f\u00f6ljd: 8 dygns f\u00e4ngelse vid vatten och br\u00f6d f\u00f6r okunnighet.<\/p>\n\n\n\n

    1858 31 aug. Skonerten PANDORA fr\u00e5n Lule\u00e5 grundst\u00f6tte i S\u00f6derarmsleden. Lotsning: S\u00f6derarm-Furusund. Lots: Anders Fredric Norman (43 \u00e5r). Secondlots.<\/p>\n\n\n\n

    1870 16 sept. Svenska skonerten LARS JOHAN grundst\u00f6tte i Norrt\u00e4ljeleden. Lotsning: Norrt\u00e4lje-S\u00f6derarm. Lots: Kronolots Johan Erik Norberg (31 \u00e5r). P\u00e5f\u00f6ljd: Frik\u00e4nnande<\/p>\n\n\n\n

    1872 10 maj. Finska galeasen OLIVIA grundst\u00f6tte p\u00e5 Perlagrundet i S\u00f6derarms leden. Lotsning: S\u00f6derarm-Furusund. Lots: Kronolots Jan Erik Rosenberg (25 \u00e5r). P\u00e5f\u00f6ljd: 50 riksdaler i b\u00f6ter eller 3 veckors f\u00e4ngelse f\u00f6r v\u00e5rdsl\u00f6shet samt ers\u00e4ttningskostnader om 300 riksdaler.<\/p>\n\n\n\n

    S\u00f6derarm Lotsplats 1895-1954<\/strong><\/h3>\n\n\n\n

    59\u00b0 45.106′ N 19\u00b0 24.368′ E<\/a><\/p>\n\n\n\n

    Ur Sundius digra p\u00e4rmar:<\/strong><\/p>\n\n\n\n

    Om denna genuina och isolerade ut sj\u00f6lotsplats i \u00f6stra och yttersta delen av S\u00f6derarmsleden \u00e4r det om m\u00f6jligt \u00e4n mer tunns\u00e5tt med uppgifter \u00e4n fr\u00e5n grannplatserna Arholma och Furusund.<\/p>\n\n\n\n

    Lotsplatsen var egentligen en forts\u00e4ttning av en gammal lotsningsverksamhet som tidigare l\u00e5g under f.d. Tjock\u00f6 lotsplats. N\u00e4r Tjock\u00f6 med anor fr\u00e5n 1600-talet lades ned 1895 \u00f6vertog S\u00f6derarm rollen som lotsplats som varade fram till 1954. En del lotsar flyttade med till S\u00f6derarm, andra lotsar flyttade till Arholma. Skillnaden bestod i stort sett av att lotsningen fr\u00e5n och till sj\u00e4lva Tjock\u00f6 upph\u00f6rde, \u00e5ldermanskapet och uppassningen flyttades helt ut till S\u00f6derarm som blev lotsstationens centrum med \u00e5ldermans- sedermera lotsf\u00f6rmanskontor och b\u00e5th\u00e5llning.<\/p>\n\n\n\n

    Allt detta gick dock inte p\u00e5 en g\u00e5ng, det tog en viss tid att f\u00f6r\u00e4ndra gammal invand rutin, \u00e4ven om S\u00f6derarm tj\u00e4nat som uppassningsst\u00e4lle f\u00f6r tjock\u00f6lotsarna i alla tider. Orsaken till f\u00f6r\u00e4ndringen var fr\u00e4mst det faktum, att moderplatsen Tjock\u00f6 l\u00e5g s\u00e5 pass l\u00e5ngt ifr\u00e5n uppassningen, cirka 10 distansminuter, vilket var en dryg str\u00e4cka att segla eller ro ut vid lotsbrist eller d\u00e5 avl\u00f6sning skulle ske. Dessutom b\u00f6rjade systemet med de gamla lotshemman att framst\u00e5 som alltmer opraktiska, eftersom lotstj\u00e4nsten tenderade att bli lidande p\u00e5 att man ofta \u00e4gnade mer tid och kraft \u00e5t jordbruk och fiske. Statsmakten \u00f6nskade ist\u00e4llet ha lotsplatsen koncentrerad ut till S\u00f6derarm f\u00f6r effektivare tj\u00e4nstg\u00f6ring. Detta blev dessutom alltmer n\u00f6dv\u00e4ndigt n\u00e4r \u00e5ngfartygen blev vanligare och kr\u00e4vde p\u00e5passligare lotsbetj\u00e4ning, eftersom dessa var mer oberoende av v\u00e4der och vind \u00e4n segelskutorna.<\/p>\n\n\n\n

    Lotsar och leder<\/p>\n\n\n\n

    Under st\u00f6rre delen av tiden mellan 1865- 1954, den tidsrymd som lotsstationen var av sj\u00e4lvst\u00e4ndig karakt\u00e4r, bestod personalen \u00f6verv\u00e4gande av lotsar fr\u00e5n de gamla sl\u00e4kterna fr\u00e5n Tjock\u00f6. Man fortsatte s\u00e5ledes traditionen fr\u00e5n f\u00f6rr. L\u00e4ngre fram, under de sista decennierna innan S\u00f6derarm uppgick i Furusunds lotsplats, avtog dominansen fr\u00e5n Tjock\u00f6 av olika sk\u00e4l, och lotsar fr\u00e5n andra \u00f6ar i den n\u00e4rbel\u00e4gna sk\u00e4rg\u00e5rden antogs h\u00e4r ute. En utveckling som blev alltmer vanlig lite varstans.<\/p>\n\n\n\n

    S\u00f6derarm var en utsatt lotsplats med sv\u00e5ra bordningsf\u00f6rh\u00e5llanden under de flesta vindriktningar. Det var i s\u00e5 fall endast vindar mellan syd och sydv\u00e4st som kunde vara tj\u00e4nliga med viss l\u00e4 av de otaliga holmar, kobbar och vidstr\u00e4ckta grundflader som den yttre sk\u00e4rg\u00e5rden runt S\u00f6derarm bestod av.<\/p>\n\n\n\n

    Ur seglingsbeskrivningen \u201dDen svenske lotsen\u201d, f\u00f6rfattad av kaptenl\u00f6jtnanten August Olivecrona och utgiven av Kongl. Svenska Sj\u00f6kartekontoret \u00e5r 1853 st\u00e5r f\u00f6ljande betr\u00e4ffande S\u00f6derarm:<\/p>\n\n\n\n

    \u201dIfr\u00e5n S\u00f6derarm f\u00e5s lots, som m\u00f6ter utanf\u00f6r Norrgryndan, eller \u00bd mil utanf\u00f6r b\u00e5ken. G\u00e5r man v\u00e4ster om Tjelfven, kan lotsen ej p\u00e5 r\u00e4knas f\u00f6rr\u00e4n man kommit s\u00f6der om detta sk\u00e4r.<\/p>\n\n\n\n

    S\u00f6derarms farvatten med Styrjans hamn: S\u00f6derarms farled ifr\u00e5n sj\u00f6n g\u00e5r in mellan TolIsk\u00e4r, d\u00e4r fyrtornet st\u00e5r, och sk\u00e4ret Tjelfven, 2\/3 mil i NtV \u00bd V ifr\u00e5n b\u00e5ken; g\u00e5r h\u00e4rifr\u00e5n V till S-ligt igenom en bred, men p\u00e5 flera st\u00e4llen oren l\u00e5ng fj\u00e4rd in till Furusund, varifr\u00e5n farvattnet vidare g\u00e5r till Stockholm. Detta lopp \u00e4r segelbart f\u00f6r vad djupg\u00e5ende som helst.<\/p>\n\n\n\n

    Man tr\u00e4ffar f\u00f6rsta hamn vid Styrjan, \u00bd mil i SSV ifr\u00e5n S\u00f6derarms b\u00e5k samt ankars\u00e4ttning n\u00e4ra s\u00f6der om TolIsk\u00e4r, men med l\u00e4genhet att forts\u00e4tta v\u00e4gen emot Furusund tr\u00e4ffas hamnar vid Gisslinge, S\u00f6dra Feijan samt Granhamn n\u00e4ra Tjock\u00f6.<\/p>\n\n\n\n

    S\u00f6derarms fyrtorn \u00e4r av sten, vitrappat och st\u00e5r p\u00e5 Tollsk\u00e4r vid inloppet genom S\u00f6derarmsfj\u00e4rden till Furusund. Tornet \u00e4r 50 fot h\u00f6gt ifr\u00e5n grunden till altanen och grunden 42 fot h\u00f6g \u00f6ver havet. Utmed fyrtornet st\u00e5r tvenne r\u00f6df\u00e4rgade boningshus samt ett uthus, vilka byggnader, bel\u00e4gna p\u00e5 det alldeles kala sk\u00e4ret, synas v\u00e4l till sj\u00f6ss.<\/p>\n\n\n\n

    Kusten vid S\u00f6derarm best\u00e5r av kala sk\u00e4r och klippor, vilka sv\u00e5rligen kunna s\u00e4rskiljas p\u00e5 avst\u00e5nd, fyrtornet \u00e4r d\u00e4rf\u00f6r en s\u00e5 mycket dyrbarare k\u00e4nningspunkt. Sk\u00e4ret Tjelfven norr om S\u00f6derarm visar tre sm\u00e5 hymplar vid ang\u00f6ringen och \u00e4r d\u00e4rav m\u00e4rkbar p\u00e5 ett par mils avst\u00e5nd. Utanf\u00f6r S\u00f6derarms inlopp ser man i \u00f6vrigt ingenting utm\u00e4rkande av den s\u00f6dra sk\u00e4rg\u00e5rden, men den norra delen av kusten \u00e4r skogbet\u00e4ckt och i denna ser man tydligt Arholma b\u00e5k d\u00e5 man ang\u00f6r S\u00f6derarm. Denna k\u00e4nningsb\u00e5k \u00e4r av sten, vit med r\u00f6tt tak, 52 fot h\u00f6g och st\u00e5r 96 fot h\u00f6gt p\u00e5 ett berg.<\/p>\n\n\n\n

    Norra eller lotsfarvattnet till Styrjan: Detta b\u00f6rjar v\u00e4ster och nordligt vid S\u00f6derarm och g\u00e5r igenom en tr\u00e5ng r\u00e4nna vid Alsk\u00e4ren och Alsk\u00e4rskubbarna, d\u00e4r Lillstyrjans hamn tr\u00e4ffas, och vidare sydligt till Storstyrjan. Inga prickar utvisa de inre grunden p\u00e5 de tr\u00e4ngsta st\u00e4llena varf\u00f6r ock lotsbitr\u00e4de \u00e4r ovillkorligen n\u00f6dv\u00e4ndigt. Till Lillstyrjan kan 15 och till Storstyrjan 12 fots djupg\u00e5ende fartyg g\u00e5 denna v\u00e4g.<\/p>\n\n\n\n

    Ifr\u00e5n S\u00f6derarm f\u00e5s lots, som m\u00f6ter utanf\u00f6r Norrgryndan, eller \u00bd mil utanf\u00f6r b\u00e5ken och med dess bitr\u00e4de kan man med 12 fots djupg\u00e5ende g\u00e5 in i den vida s\u00e4krare hamnen Storstyrjan. Lots f\u00e5s ifr\u00e5n S\u00f6derarm och m\u00f6ter allm\u00e4nast p\u00e5 \u00bd mils avst\u00e5nd mitt f\u00f6r inloppet om signal i tid gives och han kan komma ut.\u201d<\/p>\n\n\n\n

    S\u00e5som anges i denna beskrivning stod fyren p\u00e5 sk\u00e4ret Tollsk\u00e4r d\u00e4r \u00e4ven lotsuppassningen var f\u00f6rlagd s\u00e5som i gamla tider. L\u00e5ngt innan fyren byggdes fanns tidigare och l\u00e5ngt tillbaka en k\u00e4nningsb\u00e5k, ett h\u00f6gst n\u00f6dv\u00e4ndigt sj\u00f6m\u00e4rke ytterst h\u00e4r ute i sk\u00e4rg\u00e5rdshavet. Denna revs i samband med fyrbygget och en hel del av dess sten anv\u00e4ndes troligen till byggnationen, S\u00f6derarms fyr t\u00e4ndes f\u00f6rsta g\u00e5ngen \u00e5r 1839 och i och med att h\u00e4r byggdes bost\u00e4der och verkstadsskjul m.m. f\u00f6r fyrpersonalen, blev det liv och r\u00f6relse p\u00e5 den kala holmen. Lotsvaktstugan\/utkiken l\u00e5g \u00e4ven i n\u00e4rheten av fyren med sin signalst\u00e5ng vars svarta kula med vitt midjeb\u00e4lte angav att det fanns lots p\u00e5 S\u00f6derarm om den var hissad i topp. Motsatsen om den var firad.<\/p>\n\n\n\n

    Strax syd om Tollsk\u00e4r l\u00e5g \u00f6n Tyvsk\u00e4r, endast ett smalt sund delade \u00f6arna, och h\u00e4r hade man lotsb\u00e5tarna f\u00f6rt\u00f6jda i ganska gott skydd f\u00f6r v\u00e4der och vind. Sj\u00f6h\u00e4vningen eller r\u00e4ttare den baksj\u00f6 som bildades vid ih\u00e5llande stormar, kunde tidvis vara besv\u00e4rlig och d\u00e4rf\u00f6r l\u00e5g kuttern oftast vid en boj i sundet.<\/p>\n\n\n\n

    S\u00f6derarms lotsplats fick f\u00f6rst 1910 en st\u00f6rre kutter. Detta var en kravellbyggd, held\u00e4ckad motorseglare av ek, 11.48 x 4.36, byggd 1891 och med en 15 hk motor. Vid en allm\u00e4n b\u00e5tinventering 1920 hade S\u00f6derarms lotsplats, f\u00f6rutom den st\u00f6rre kuttern som \u00e4gdes av lotsverket, fyra mindre motorb\u00e5tar, \u00d6ppna eller halvd\u00e4ckade av varierande typer och storlekar med 5 hk Penta-motorer och dessutom en roddeka.<\/p>\n\n\n\n

    Den st\u00f6rsta lotsb\u00e5ten var fr\u00e5n b\u00f6rjan seglande, men de allra flesta av dessa ute p\u00e5 lotsplatserna utrustades alltmer med motorer. M\u00e5nga av var dock ganska \u00e5lderstigna och hade ett h\u00e5rt f\u00f6rflutet, d\u00e5 de oftast, s\u00e4rskilt under d\u00e5ligt v\u00e4der, l\u00e5g ute till sj\u00f6ss och kryssade f\u00f6r att m\u00f6ta fartygen l\u00e5ngt ut fr\u00e5n land.<\/p>\n\n\n\n

    P\u00e5 grund av den stora frestning som de var utsatta f\u00f6r \u00e5r efter \u00e5r, b\u00f6rjade m\u00e5nga av dem att \u201dleda sig\u201d i sj\u00f6g\u00e5ng och l\u00e4cka trots minuti\u00f6st underh\u00e5ll. Innan motorer installerades var de ofta sv\u00e5ra att man\u00f6vrera vid bordning i l\u00e4 av de allt st\u00f6rre och h\u00f6gre, ofta i barlast ankommande \u00e5ngfartygen, d\u00e5 kuttrarna d\u00e4rvid f\u00f6rlorade vinden i seglen.<\/p>\n\n\n\n

    Lotsb\u00e5tarna, f\u00f6rutom de st\u00f6rre, \u00e4gdes av var och en lots eller i vissa fall av flera del\u00e4gare om en b\u00e5t, men de stora, held\u00e4ckade kryssningsutrustade kuttrarna som b\u00f6rjade byggas i slutet av 1860-talet tillh\u00f6rde myndigheten och var byggda av anslag. S\u00f6derarms lotsplats var tidvis en relativt h\u00f6gt utnyttjad station med en lotsningsfrekvens som ofta liknade Arholmas, \u00e5tminstone under \u00e4ldre tid, senare blev det tv\u00e4rtom. Detta faktum var \u00e4ven orsaken till lotsplatsens f\u00f6r\u00e4ndring fr\u00e5n sj\u00e4lvst\u00e4ndiglotsplats till uppassningsst\u00e4lle f\u00f6r furusunds lotsarna. Utvecklingen var allm\u00e4ngiltig p\u00e5 andra utsj\u00f6lotsplatser med liknande betingelser.<\/p>\n\n\n\n

    Fram till f\u00f6rsta v\u00e4rldskriget h\u00f6ll sig lotsningsfrekvensen t\u00e4mligen j\u00e4mn, under \u00e5ren fr.o.m. 1900 \u2013 1914 t.ex. lotsades i medeltal 315 fartyg \u00e5rligen in vid S\u00f6derarm, D\u00e4refter sj\u00f6nk antalet anl\u00f6p drastiskt och 1917 var det endast 3 fartyg som s\u00f6kte lots h\u00e4r ute. Sedan \u00f6kade frekvensen till rekordsiffran 1.089 fartyg under 1921. De f\u00f6ljande tv\u00e5 \u00e5ren var likas\u00e5 ett h\u00f6gt antal lotss\u00f6kande fartyg antecknade. Denna h\u00f6jning hade naturligtvis den f\u00f6rklaringen att sj\u00f6farten mera riskfritt kunde passera via \u00c5lands hav \u00f6ver till Finland och \u00e5ter n\u00e4r krigsh\u00e4ndelserna f\u00f6rsk\u00f6ts fr\u00e5n de svenskfinska vattnen och handelsutbytet blev livligare. Under mellankrigs\u00e5ren d\u00e4remot l\u00e5g lotsningsfrekvensen p\u00e5 bottenniv\u00e5er. 1924 \u2013 1938 = cirka 54 fartyg \u00e5rligen, vilket f\u00f6rvisade S\u00f6derarm till en av landets minst utnyttjade lotsplatser, Detta hade att g\u00f6ra med att dels minskade trafiken p\u00e5 Finland av lotsningsskyldiga fartyg och dels gick den nordg\u00e5ende sj\u00f6farten via Arholmaleden. Under 2:a v\u00e4rldskriget var S\u00f6derarms lotsplats st\u00e4ngd av sj\u00f6milit\u00e4ra sk\u00e4l och s\u00f6derarmslotsarna utplacerades till Furusund och Arholma, d\u00e4r det var \u00f6vernog av lotsning av genomg\u00e5ende fartyg.<\/p>\n\n\n\n

    Livet p<\/strong>\u00e5<\/strong> S<\/strong>\u00f6<\/strong>derarm<\/strong><\/p>\n\n\n\n

    I och med att fyren blev byggd och tagen i bruk 1839, blev det ett annat liv och leverne ute p\u00e5 den kala holmen n\u00e4r fyrpersonalen flyttade in i sina nybyggda tj\u00e4nstebost\u00e4der med \u201dbarn och blomma\u201d. Fyrens bemanning kr\u00e4vde b\u00e5de fyrm\u00e4stare, fyrvaktare och fyrbitr\u00e4de. De f\u00f6rstn\u00e4mnda hade i allm\u00e4nhet familjer med varierande barnantal. Senare, under 1900-talet, n\u00e4r f\u00f6rh\u00e5llandena blev b\u00e4ttre med lagstadgade semestrar och ledigheter, tj\u00e4nstgjorde ibland upp till 5 man h\u00e4rute.<\/p>\n\n\n\n

    Det var mycket att bestyra med, fyren och dess kontrollorgan kr\u00e4vde kontinuerlig sk\u00f6tsel och passning. Dessutom tillkom den ensliga fyren Tj\u00e4rven, byggd 1903, vilken \u00e4ven sk\u00f6ttes fr\u00e5n S\u00f6derarm. Fyrplatsens folk och lotsarna hade sina tj\u00e4nstebost\u00e4der och uppassningshus intill varandra och kontakterna blev, av naturliga sk\u00e4l, d\u00e4rf\u00f6r t\u00e4ta. Ved, vatten och provianttransporter samordnades och dessutom sorterade man under samma myndighet med allt vad det innebar av visitationer och mycket annat,<\/p>\n\n\n\n

    B\u00e5de fyr- och lotsplatsens b\u00e5tar l\u00e5g mestadels f\u00f6rt\u00f6jda vid bojar i sundet mot Tyvsk\u00e4r, ty bryggan var oskyddad vid vissa vindriktningar. Under vissa perioder h\u00f6st och vinter drogs b\u00e5tarna upp p\u00e5 en slip. Ute p\u00e5 Tj\u00e4rven satt ibland 1 eller 2 man ur fyrfolket en vecka i taget, och dessa skiftades med tj\u00e4nsteb\u00e5ten om det var m\u00f6jligt, annars fick de v\u00e4nta. Det var n\u00e4mligen f\u00f6renat med stora sv\u00e5righeter, f\u00f6r att inte s\u00e4ga om\u00f6jligt, att ta sig iland d\u00e4r under sj\u00f6g\u00e5ng eller andra naturhinder.<\/p>\n\n\n\n

    Efter sj\u00e4lvhush\u00e5llningens tid handlade man sina livsmedel ut till S\u00f6derarm i Tjock\u00f6 eller Gr\u00e4dd\u00f6 handelsbodar. Det g\u00e4llde alltid att f\u00f6rs\u00f6ka ber\u00e4kna ink\u00f6p och \u00e5tg\u00e5ng. Fisket var naturligtvis av st\u00f6rsta betydelse samt sj\u00f6f\u00e5gelsjakten och \u00e4ggplockningen, sk\u00e4rg\u00e5rdsbornas urgamla f\u00f6rs\u00f6rjningsm\u00f6jligheter.<\/p>\n\n\n\n

    F\u00f6r det bofasta fyrfolket fanns ingen skola h\u00e4rute, utan man fick inhysa barnen p\u00e5 antingen Tjock\u00f6 eller Gr\u00e4dd\u00f6 f\u00f6r den vanliga folkskoleundervisningen.<\/p>\n\n\n\n

    Dricksvattnet ute p\u00e5 S\u00f6derarm hade alltid varit ett problem trots upprepade provborrningar. Allt dricks- och matvatten m\u00e5ste transporteras ut i den m\u00e5n man inte kunde samla in regnvatten. Senare kom tj\u00e4nstefartygen ut och pumpade iland vatten, En vanlig leverans var 11 ton \u00e5t g\u00e5ngen.<\/p>\n\n\n\n

    S\u00f6derarm hade \u00e4ven meteologisk observationsstation med stormvarningssignaler. Fyren var, som sagts, av sten, vitm\u00e5lad med ett r\u00f6tt b\u00e4lte och 21 meter h\u00f6g fr\u00e5n sockeln.<\/p>\n\n\n\n

    Fr\u00e5n havet var det en hel del att iakttaga f\u00f6r de sj\u00f6farande och S\u00f6derarm var en viktig observationspunkt av stor betydelse. Fyren pejlades f\u00f6r att erh\u00e5lla avst\u00e5nd och position, stormvarningssignalerna avl\u00e4stes och lotskulans l\u00e4ge m\u00e5ste tolkas n\u00e4r man signalerade efter lots. Under svarta h\u00f6stn\u00e4tter sveper fyrens bl\u00e4nksken ut \u00f6ver \u00c5lands \u201dj\u00e4sande hav\u201d till ledning f\u00f6r seglare och maskindrivna fartyg.<\/p>\n\n\n\n

    Trots nutidens alltmer sofistikerade utrustningar p\u00e5 fartygsbryggorna, ofta baserade p\u00e5 satellitsignaler, betyder S\u00f6derarms ang\u00f6ringsfyr en hel del f\u00f6r s\u00e4kerheten ute till sj\u00f6ss och f\u00f6r de farkoster som \u00e4mnar sig in i sk\u00e4rg\u00e5rden. Inte minst f\u00f6r alla de fritidsb\u00e5tar som i stort antal tar sig fram och \u00e5ter till \u00c5land. I kombination med Tj\u00e4rven bildar de b\u00e5da ljusstarka och karakteristiska fyrarna liksom en port in mot S\u00f6derarmsleden. En kortfattad men uttrycksfull tidsbild fr\u00e5n lotsplatsen h\u00e4r ute ger Karl. H. Andersson i sin bok \u201dSk\u00e4rg\u00e5rdskv\u00e4llar\u201d (1964). Han hade sj\u00e4lv varit lots en tid vid Arholma och var v\u00e4l insatt i f\u00f6rh\u00e5llande.<\/p>\n\n\n\n

    Ur 1896 \u00e5rs reglemente:<\/p>\n\n\n\n

    Stockholms\/lotsf\u00f6rdelning. S\u00f6derarm: Lotsarne uppassa vid S\u00f6derarms fyr och m\u00f6ta fr\u00e5n sj\u00f6n kommande fartyg 1 minut utanf\u00f6r b\u00e5klandet. En vid platsen hissad svart kula med i hvitt midtelb\u00e4lte visar, att lots finnes.<\/p>\n\n\n\n

    Lotsning till:
    Styrjans hamn eller tv\u00e4rtom
    Tjock\u00f6 eller tv\u00e4rtom
    Fejan eller tv\u00e4rtom
    Furusund, Norrtelje och V\u00e4dd\u00f6kanal<\/p>\n\n\n\n

    PERSONAL VID S\u00d6DERARMS LOTSPLATS<\/p>\n\n\n\n

    Petter Rosenberg, f. 1\/9 1834 (lotsson), lotsl\u00e4rl. 1\/7 1854, styrsedel 23\/5 1856, sek.-lots 20\/8 1862, m\u00e4sterlots 7\/3 1881\/ Iptsf\u00f6rman 26\/4 1881. Bosatt p\u00e5 Tjock\u00f6 och tillh\u00f6rde tidigare Tjock\u00f6 f.d. lotsplats. 10\/7 1857 permission f\u00f6r sommaren att idka inrikes sj\u00f6fart. 1858 likaledes, \u00e5terkom 28\/11. (13\/6 1862: 6 dygns vaktarrest f\u00f6r f\u00f6rsummad lotsuppassning. 5\/6 1866: 5 rdr b\u00f6ter f\u00f6r underk\u00e4nda prickar. 13\/1 1892: ett \u00e5rs mistning av tj\u00e4nsten f\u00f6r f\u00f6rsummad lotsuppassning.<\/p>\n\n\n\n

    Johan Peter S\u00f6derlund, f. 13\/12 1925 (bonde), lotsl\u00e4rl. 27\/6 1862, styrsedel 1862, sek.-lots 30\/5 186L\u00f6n = 60 rdr. Tidigare vid Tjock\u00f6 f.d. lotsplats. Bosatt p\u00e5 Tjock\u00f6. Avsked 17\/11 1882.<\/p>\n\n\n\n

    Johan Eric Norberg, f. 3\/12 1839, lotsl\u00e4rl. 28\/5 1868, lots 19\/6 1868, m\u00e4sterlots 19\/5 1887, lotsf\u00f6rman 22\/12 1894. Bosatt p\u00e5 Tjock\u00f6. Tillh\u00f6rde tidigare f.d. Tjock\u00f6 lotsplats. 24\/4 1880: 8 dygns vaktarrest f\u00f6r bristande lotsuppassning.<\/p>\n\n\n\n

    Jan Eric Rosenberg, f 14\/5 1847 (lotsson), lotsl\u00e4rling 28\/5 1868, lots 1868, m\u00e4sterllots 1887. 1872 50 rdr b\u00f6ter f\u00f6r grundst\u00f6tning med \u00e5landsgaleasen OLIVIA samt ers\u00e4tta skador<\/p>\n\n\n\n

    Carl Eric Norman, f 29\/4 1847, lotsl\u00e4rling 1868, styrsedel 1870, lots 1881, m\u00e4sterlots 1889. 1879: 2 dygns arrest f\u00f6r f\u00f6rbrytelse mot tullstadgan.<\/p>\n\n\n\n

    Personal vid S\u00f6derarms lotsplats 1897<\/p>\n\n\n\n

    Lotsf\u00f6rman Johan Erik Norberg
    M\u00e4sterlots Jan Erik Rosenberg
    Lots Carl Johan S\u00f6derman, f 1868 antagen 1884
    Lots Anton Erhard S\u00f6derman f 1868, antagen 1894, lots 1896
    L\u00e4rlingar:
    Johan Alfred Norberg, f 1874 ant 1893
    Cornelius S\u00f6dergren, f 1870, ant 1894
    Johan Abel Rosenberg, f 1877, ant 1894
    Erik Wilhelm Berg, f 1870, ant 1894
    Erik Edvin Norberg, f 1878, ant 1894
    Victor Norberg, f 1870 ant 1895<\/p>\n\n\n\n

    F\u00d6RTECKNING \u00d6VER TJOCK\u00d6LOTSAR UNDER 1800-TALET I TIDSORDNING<\/strong><\/p>\n\n\n\n

    Ur CG Sundius anteckningar:<\/p>\n\n\n\n

    I denna f\u00f6rteckning \u00e4r lots\u00e5lderm\u00e4n och lotsf\u00f6rm\u00e4n undantagna.<\/p>\n\n\n\n

    Per Pehrsson Norberg<\/strong>, f. 20\/10 1803, lotsl\u00e4rling 28\/3 1817, sekundlots 31\/3 1824, m\u00e4sterlots 21\/5 1832, avsked 7\/12 1863. Bosatt p\u00e5 Tjock\u00f6. L\u00f6n= 120 rdr. 13\/8 1862: erh. rysk silvermedalj f\u00f6r r\u00e4ddning av skeppsbrutna.<\/p>\n\n\n\n

    Gabriel S\u00f6derberg<\/strong>, f. 24\/3 1802, lotsl\u00e4rling 9\/2 1818, sekundlots 1\/12 1825, m\u00e4sterlots 8\/7 1854, avsked med pension, 72 rdr, 30\/1 1863.Bosatt p\u00e5 Tjock\u00f6. (29\/10 1842: 8 dygns arrest p\u00e5 vatten och br\u00f6d f\u00f6r grundst\u00f6tning med skonerten NEPTUNUS).<\/p>\n\n\n\n

    Anders Fredrik Norman<\/strong>, f. 27\/12 1815, lotsl\u00e4rling 9\/6 1827, styrsedel 12\/7 1837, sekundlots 23\/8 1849, avsked p\u00e5 egen beg\u00e4ran 12\/9 1862. Bosatt p\u00e5 Tjock\u00f6. (16\/7 1861: 6 dygns vaktarrest f\u00f6r f\u00f6rsummad lots uppassning).<\/p>\n\n\n\n

    Erik Jansson S\u00f6derman<\/strong>, f. 10\/1 1805, lotsl\u00e4rling 8\/12 1831, sekundlots 11\/7 1853, m\u00e4sterlots 27\/6 1862, avsked med pension 23\/1 1865. L\u00f6n=120 rdr. Bosatt p\u00e5 Tjock\u00f6. (26\/4 1842: 4 dygns arrest f\u00f6r felaktigt uppf\u00f6rande mot sin f\u00f6rman m\u00e4sterlots E. Berg).<\/p>\n\n\n\n

    Per Nilsson Norberg<\/strong>, f. 6\/9 1812, lotsl\u00e4rling 23\/4 1833, styrsedel 12\/7 1837, sekundlots 8\/7 1854, m\u00e4sterlots 27\/6 1862, avsked med pension, 72 rdr, 10\/6 1868. L\u00f6n= 120 rdr. Bosatt p\u00e5 Tjock\u00f6. Rysk silvermedalj 1862 f\u00f6r r\u00e4ddn. av skeppsbrutna. (5\/6 1866: 5 rdr i b\u00f6ter f\u00f6r underk\u00e4nda prickar).<\/p>\n\n\n\n

    Erik Persson Sj\u00f6blom<\/strong>, f. 29\/9 1814, lotsl\u00e4rling 23\/4 1833, styrsedel 12\/7 1037, sekundlots 14\/8 1856, m\u00e4sterlots 14\/4 1863, avsked med pension 13\/12 1869 (genom nervslag otj\u00e4nstbar). Bosatt p\u00e5 Tjock\u00f6. L\u00f6n= 120 rdr. Pension= 72 rdr. (13\/6 1862: 4 dygns arrest f\u00f6r f\u00f6rsummat uppdrag).<\/p>\n\n\n\n

    Jan Peter Sj\u00f6blom<\/strong>, f. 9\/12 1821, lotsl\u00e4rling 16\/6 1835, styrsedel 13\/ 1839, sekundlots 7\/7 1857, m\u00e4sterlots 14\/4 1863, l\u00f6n= 120 rdr. Bosatt p\u00e5 Tjock\u00f6.<\/p>\n\n\n\n

    Johan Peter Persson Westerberg<\/strong>, f. 9\/9 1820, lotsl\u00e4rling 16\/6 1835, styrsedel 13\/6 1839, sekundlots 7\/7 1857, Avsked 19\/2 1877. L\u00f6n= 60 rdr. Bosatt p\u00e5 Tjock\u00f6. Rysk silvermedalj 1862 f\u00f6r r\u00e4ddning av skeppsbrutna.<\/p>\n\n\n\n

    Johan Magnus Westerberg<\/strong>, f. 8\/5 1825 (lotsson), lotsl\u00e4rling 11\/8 1853 styrsedel 22\/5 1854, sekundlots 20\/8 1862, m\u00e4sterlots 21\/8 1868, avsked med pension 14\/6 1869. Bosatt p\u00e5 Tjock\u00f6. 7\/2 1865: rysk silvermedalj f\u00f6r b\u00e4rgning av den \u00e5l\u00e4ndska postb\u00e5ten. (6\/12 1859: 6 dygns arrest f\u00f6r olovlig avvikelse fr\u00e5n lotsplatsen. 26\/6 1862: 6 dygns arrest p\u00e5 vatten och br\u00f6d f\u00f6r obeh\u00f6rig inblandning och sj\u00e4lvtagna uppdrag i tj\u00e4nsten).<\/p>\n\n\n\n

    Petter Rosenberg<\/strong>, f. 1\/9 1834 (lotsson), styrsedel 23\/7 1856, sekundlots 20\/8 1862, l\u00f6n= 60 rdr, bosatt p\u00e5 Tjock\u00f6. 1857-58 permission f\u00f6r att idka inrikes sj\u00f6fart. Se vidare S\u00f6derarms lotsplats. (13\/6 1862: 6 dygns vaktarrest f\u00f6r f\u00f6rsummad lotsuppassning. 5\/6 18G6: 5 rdr b\u00f6ter f\u00f6r underk\u00e4nda prickar).<\/p>\n\n\n\n

    Eric Ersson Berg<\/strong>, f. 7\/5 1824 (bonde), lotsl\u00e4rling 23\/1 1857, styrsedel 13\/6 1857, l\u00f6n= 50 rdr. Avskedad 2\/6 1866 f\u00f6r of\u00f6rm\u00e5ga att taga lotsexamen.<\/p>\n\n\n\n

    Johan Peter S\u00f6derlund<\/strong>, f. 13\/12 1825 (bonde), lotsl\u00e4rling 27\/6 1862, styrsedel 13\/8 1862, sekundlots 30\/5 1863. L\u00f6n= 60 rdr. Bosatt p\u00e5 Tjock\u00f6.<\/p>\n\n\n\n

    Johan Fredrik Norman<\/strong>, f. 20\/3 1841 (lotsson), lotsl\u00e4rling 17\/9 1862, styrsedel 16\/5 1863, avsked 19\/12 1866. Bosatt p\u00e5 Tjock\u00f6.<\/p>\n\n\n\n

    Carl Axel Norberg<\/strong>, f. 26\/8 1843, (lotsson), lotsl\u00e4rling 3\/12 1863, styrsedel 19\/6 1864, avf\u00f6rd 22\/9 1868 f\u00f6r of\u00f6rm\u00e5ga att ta lotsexamen. Bosatt p\u00e5 Tjock\u00f6.<\/p>\n\n\n\n

    Erik Magnus S\u00f6derman<\/strong>, f. 30\/1 1840, lotsl\u00e4rling 7\/6 1865, styrsedel 2\/6 1866.<\/p>\n\n\n\n

    Johan Eric Norberg<\/strong>, f. 3\/12 1839, lotsl\u00e4rling 28\/5 1868, lots 19\/6 1868. Bonde p\u00e5 Tjock\u00f6.<\/p>\n\n\n\n

    Jan Eric Rosenberg<\/strong>, f. 14\/5 1847 (lotsson), lotsl\u00e4rling 28\/5 1868, lots 19\/6 1868. (30\/5 1872: \u00e5lagd 50 rdr b\u00f6ter f\u00f6r grundst\u00f6tning med \u00e5lands galeasen OLIVIA samt ers\u00e4tta skador). Se nedan M\u00e5l i Krigsr\u00e4tt<\/p>\n\n\n\n

    LOTS\u00c5LDERM\u00c4N VID TJOCK\u00d6 LOTSPLATS:<\/p>\n\n\n\n

    \u00c5r 1751 hette lots\u00e5ldermannen P\u00e4hr P\u00e4hrsson.<\/p>\n\n\n\n

    \u00c5r 1766 eller 1769 hette lots\u00e5ldermannen Olof Persson<\/strong>, 52 \u00e5r gammal och hade varit i lotstj\u00e4nst sedan 1741. Huruvida dessa b\u00e5da \u00e4r sl\u00e4kt framg\u00e5r ej ur rullorna, vilka inte var s\u00e5 detaljerade under 1700-talet.<\/p>\n\n\n\n

    \u00c5r 1816 hette lots\u00e5ldermannen E.O. Sj\u00f6blom<\/strong>.<\/p>\n\n\n\n

    Pehr Pehrsson Rosenberg<\/strong>, f. 5\/8 1797, lotsl\u00e4rling 3\/7 1816, sekundlots 28\/9 1820, m\u00e4sterlots 21\/5 1832, t.f. lots\u00e5lderman (inga datum eller \u00e5rtal angivna), avsked 10\/2 1862. Pension= 90 rdr. Bosatt p\u00e5 Tjock\u00f6 (3\/7 1857: 4 dygns arrest f\u00f6r f\u00f6rsummelse i tj\u00e4nsten).<\/p>\n\n\n\n

    Johan S\u00f6derman<\/strong>, f. 14\/10 1811, lotsl\u00e4rling 24\/5 1824, sekundlots 18\/12 1832, m\u00e4sterlots 7\/7 1857, lots\u00e5lderman 13\/3 1865, avsked 20\/3 1872 L\u00f6n= 400 rdr. Bosatt p\u00e5 Tjock\u00f6. Rysk silvermedalj 1862 f\u00f6r r\u00e4ddning av skeppsbrutne. (16\/7 1861: 6 dygns vaktarrest f\u00f6r f\u00f6rsummad lotsuppassning).<\/p>\n\n\n\n

    Johan Eric Rosenberg<\/strong>, f. 1\/11 1823 (lotsson), lotsl\u00e4rling 22\/12 1835, styrsedel 22\/2 1841, sekundlots 20\/8 1862, m\u00e4sterlots 13\/3 1865, befordrad till \u00e5lderman (inga datum eller \u00e5rtal angivna). Bosatt p\u00e5 Tjock\u00f6. (13\/6 1862: 6 dygns vaktarrest f\u00f6r f\u00f6rsummad lotsuppassning<\/p>\n\n\n\n

    PERSONAL VID TJOCK\u00d6 LOTSPLATS \u00c5R 1751:<\/strong><\/p>\n\n\n\n

    Lots\u00e5lderman P\u00e4hr P\u00e4hrsson<\/strong><\/p>\n\n\n\n

    Lotsar<\/strong>:
    Erich Ersson, Johan Ersson, Olof P\u00e4hrsson d.\u00e4. Olof P\u00e4hrsson d.y. Erich Mattsson, P\u00e4hr Mattsson,  Erich P\u00e4hrsson, Olof Jansson, Erich Ersson, Nils Nilsson, Olof Mattsson, Erich Andersson<\/p>\n\n\n\n

    Utl\u00e4rda lotsdr\u00e4ngar<\/strong>:
    Anders Svensson<\/p>\n\n\n\n

    Reservlotsdr\u00e4ngar<\/strong> vid Oxhalsen:
    Johan Andersson, Anders P\u00e4hrsson, Anders Jansson, Anders Ersson, Erich Ersson, d.\u00e4. P\u00e4hr Ersson<\/p>\n\n\n\n

    Lotsl\u00e4rlingar<\/strong>: P\u00e4hr P\u00e4hrsson, P\u00e4hr Ersson, P\u00e4hr Olsson, P\u00e4hr P\u00e4hrsson, Anders Mattsson, Erich Ersson Johan Olsson<\/p>\n\n\n\n

    PERSONAL VID TJOCK\u00d6 LOTSPLATS 1766 eller 1769:<\/strong><\/p>\n\n\n\n

    Lots\u00e5lderman<\/strong> Olof Persson, 52 \u00e5r, Tjock\u00f6 i tj\u00e4nst sedan 1741<\/p>\n\n\n\n

    Lotsar:<\/strong><\/p>\n\n\n\n

    Eric Andersson, 56 \u00e5r, Tjock\u00f6, i tj\u00e4nst sen 1743
    Per Olsson, 45 \u00e5r, Tjock\u00f6 i tj\u00e4nst sen 1753
    Anders Mattsson, 47 \u00e5r, Tjock\u00f6 i tj\u00e4nst sen 1758
    Per Persson, 49 \u00e5r, Tjock\u00f6 i tj\u00e4nst sen 1758
    Matts Mattsson, 50 \u00e5r, Tjock\u00f6 i tj\u00e4nst sen 1758
    Jan Olsson, 47 \u00e5r, Tjock\u00f6 i tj\u00e4nst sen 1758
    Olof Olsson, 45 \u00e5r, Tjock\u00f6 i tj\u00e4nst sen 1760
    Eric Ersson d.\u00e4., 35 \u00e5r, norra Tjock\u00f6 i tj\u00e4nst sen 1760
    Eric Ersson d.y., 28 \u00e5r, norra Tjock\u00f6 i tj\u00e4nst sen 1760
    Per Samuelsson, 29 \u00e5r, norra Tjock\u00f6 i tj\u00e4nst sen 1758
    Per Olsson, 38 \u00e5r, Granhamn i tj\u00e4nst sen 1758<\/p>\n\n\n\n

    Extra lotsar:
    <\/strong>Eric Andersson, Tjock\u00f6, i tj\u00e4nst sen 1761
    Eric Jansson, Tjock\u00f6, i tj\u00e4nst sedan 1761
    Per Persson, Tjock\u00f6, i tj\u00e4nst sen 1761
    Per Persson 2, Tjock\u00f6, i tj\u00e4nst sen 1761<\/p>\n\n\n\n

    Utl\u00e4rda lotsdr\u00e4ngar<\/strong>:
    Anders Persson, 37 \u00e5r, Tjock\u00f6, i tj\u00e4nst sen 1760
    Eric Jansson, 32 \u00e5r, Tjock\u00f6, i tj\u00e4nst sen 1762<\/p>\n\n\n\n

    Lotsl\u00e4rlingar:<\/strong>
    Olof Ersson, 31 \u00e5r, Tjock\u00f6, i tj\u00e4nst sen 1760
    Sven Svensson, 38 \u00e5r, Tjock\u00f6, i tj\u00e4nst sen 1760
    Anders Ersson, 27 \u00e5r, i tj\u00e4nst sen 1763
    Eric Andersson, 25 \u00e5r, i tj\u00e4nst sen 1763
    Per Persson, 24 \u00e5r i tj\u00e4nst sen 1763
    Olof Persson, 21 \u00e5r i tj\u00e4nst sen 1763
    Mats Mattsson, 20 \u00e5r, i tj\u00e4nst sen 1763<\/p>\n\n\n\n

    PERSONAL VID TJOCK\u00d6 LOTSPLATS 1816:<\/strong><\/p>\n\n\n\n

    Lots\u00e5lderman:<\/strong> E.O. Sj\u00f6blom<\/p>\n\n\n\n

    Ordinarie lotsar<\/strong>:
    E.E. Berg, S.O. Vesterberg, J. E. I-Nyman, P.E. Rosenberg, H.O. Nordberg, O.E. Sj\u00f6blom, A.A. S\u00f6derberg<\/p>\n\n\n\n

    Ordinarie lotsdr\u00e4ngar<\/strong>: P.A. Nordman, P.\u00d6stedt, E.P. Rosenberg, P.E. Nyman, A.P. Holm, E.P. S\u00f6derman<\/p>\n\n\n\n

    Reservlotsdr\u00e4ngar<\/strong>: J.P. Sj\u00f6blom, E.J. Vesterberg, E.E. Berg<\/p>\n\n\n\n

    Lotsl\u00e4rlingar<\/strong>: E.E. Sj\u00f6blom, J.E. S\u00f6derman, P.E. Vesterberg, J.J. Nyman, P.P. Rosenberg, J.P. Holm P.P. Nordberg, O. Nordberg<\/p>\n\n\n\n

    M\u00e5l i Krigsr\u00e4tten:<\/strong> <\/h3>\n\n\n\n

    mot kronolots Jan Erik Rosenberg<\/strong> vid Tjock\u00f6 lotsplats ang\u00e5ende grundst\u00f6tning den 10 maj 1872 med finska galeasen OLIVIA (skeppare K.S\u00f6derb\u00e4ck).<\/p>\n\n\n\n

    Uppgifter fr\u00e5n lotskontoret: Jan Erik Rosenberg, f\u00f6dd 14 maj 1847. lotsl\u00e4rling 28 maj 1868, kronolots juni 1868. Rosenberg \u00e4r ostraffad och k\u00e4nd f\u00f6r gott uppf\u00f6rande.<\/p>\n\n\n\n

    Grundst\u00f6tningen skedde p\u00e5 Perlagrund i S\u00f6derarmsleden<\/p>\n\n\n\n

    Skepparen anger: Att en\u00e4r hans fartyg p\u00e5 resa fr\u00e5n Karis i Finland, med last av ved, under kommando av kronolots, st\u00f6tt p\u00e5 grund i n\u00e4rheten av S\u00f6derarm och sprungit l\u00e4ck. Under uppgift att grundst\u00f6tningen intr\u00e4ffade fredagen den 10 maj omkring klockan 10 p\u00e5 aftonen, kort efter det att lotsen Rosenberg kommit ombord och tagit kommandot i galeasen f\u00f6r vidare inlotsning till Stockholm och vinden bl\u00e5st friskt fr\u00e5n nord och N t. 0.<\/p>\n\n\n\n

    Galeasen gjorde omkring 8 knops fart och det sm\u00e5regnade. Lotsen kommenderade flaggans hissande under gaffeln s\u00e5som signal \u00e5t n\u00e5gra andra fartyg som skulle f\u00f6lja samma kurs, varefter lades bi till dess att n\u00e4mnda fartyg hann upp galeasen.<\/p>\n\n\n\n

    S\u00e5 snart dessa ankommit, kommenderade lotsen till b\u00e4steman, som stod till rors. Att falla VSV h\u00e4n p\u00e5 kompassen, vilket verkst\u00e4lldes, varefter lotsen tillfr\u00e5gade b\u00e4steman om denne kunde styra efter kompassen, samt f\u00f6rklarade, sedan han sett i kompassen, att det gick ganska bra. Emedan galeasen gjorde starkare fart \u00e4n de andra fartygen gigades aktertoppseglet.<\/p>\n\n\n\n

    N\u00e4r de andra fartygen hann ifatt kommenderades flaggans nedhalande. Lotsen gick nu f\u00f6rut samt ropade genast d\u00e4refter \u201dlova till VtS<\/em>\u201d(v\u00e4st till syd) och sprang tillbaka mot aktern, s\u00e4gande \u201ddet g\u00e5r aldrig bra med oss<\/em>\u201d. B\u00e4steman lovade p\u00e5 \u00f6gonblicket ett streck, men genast d\u00e4rp\u00e5 och innan fartyget hunnit lova tillr\u00e4ckligt, st\u00f6tte det p\u00e5 grund, mot vilket sj\u00f6n br\u00f6t, med s\u00e5dan v\u00e5ldsamhet att samtliga var n\u00e4ra att falla.<\/p>\n\n\n\n

    Galeasen stannade ej p\u00e5 grundet utan drev akter \u00f6ver. St\u00f6ten intr\u00e4ffade ungef\u00e4r \u00bc timme efter lotsens ankomst ombord och land hade synts hela tiden om babord samt f\u00f6rut om styrbord, vid ansl\u00e5endet av pumpen befanns fartyget som f\u00f6rut varit t\u00e4tt, vara l\u00e4ck och intog betydligt med vatten, men kunde h\u00e5llas fr\u00e5n att sjunka genom ytterst anstr\u00e4ngd pumpning. Omkring midnatt anl\u00e4nde fartyget till Furusund d\u00e4r folk erh\u00f6lls till hj\u00e4lp med pumpningen och l\u00e4ckan, genom anbringande av myrstack s\u00e5 mycket t\u00e4tades, att fartyget kunde l\u00e4nspumpas. Den 11 maj p\u00e5 morgonen fortsattes resan till Stockholm.<\/p>\n\n\n\n

    Lotsen Rosenberg medgav, att grundst\u00f6tningen intr\u00e4ffat under hans kommando, men ans\u00e5g att olyckan icke skett genom hans f\u00f6rv\u00e5llande utan varit en f\u00f6ljd av rorsmannen ombord som ej efterkommit Rosenbergs befallningar i avseende \u00e5 de kurser som bort styras; och uppgav Rosenberg, i s\u00e5dant avseende, att sedan, efter det han, n\u00e4stan mitt i farvattnet mellan S\u00f6derarmsb\u00e5ken och Tj\u00e4rven kommit ombord i galeasen, lotsflaggan blivit nedhissad och Rosenberg, f\u00f6r att vara s\u00e4ker f\u00f6r grunden i l\u00e4 eller B\u00e5tsk\u00e4rsgrund, anbefallt rorsman att styra VtS, och denne s\u00e5som bevis p\u00e5 att han h\u00f6rt och r\u00e4tt uppfattat samma befallning, upprepat densamma f\u00f6r Rosenberg, som emellertid till f\u00f6ljd av uppkommen tjocka, g\u00e5tt f\u00f6rut i fartyget f\u00f6r att b\u00e4ttre sk\u00f6nja land, helst han d\u00e5 \u00e4nnu haft k\u00e4nning av S\u00f6derarms fyr, rorsman \u00e4ndock icke, b\u00e4ttre efterkommit f\u00f6rutn\u00e4mnda befallning, \u00e4n att d\u00e5 tjockan efter 5 \u00e1 6 minuter skingrat sig, Mj\u00f6lsk\u00e4rsgrunden befann sig rakt akter ut och rorsman s\u00e5lunda styrt mycket sydligare kurs \u00e4n som tillsagts.<\/p>\n\n\n\n

    Utslag: R\u00e4tten ans\u00e5g att Rosenberg redan i b\u00f6rjan av lotsningen hade l\u00e5tit fartyget ligga alltf\u00f6r l\u00e4nge p\u00e5 or\u00e4tt kurs vilket s\u00e5 sm\u00e5ningom orsakade grundst\u00f6tningen. Lotsen Rosenberg d\u00f6mdes att b\u00f6ta 50 rdr eller 3 veckors f\u00e4ngelse samt att ers\u00e4tta skepparen med 300 rdr f\u00f6r b\u00e4rgningskostnader m.m.<\/p>\n\n\n\n

    Nedan tabell visar S\u00f6derarms lotsarna sorterade efter anst\u00e4llnings\u00e5r alternativt det \u00e5r de f\u00f6rekommer i en rulla f\u00f6r f\u00f6rsta g\u00e5ngen.<\/p>\n\n\n\n

    Nedan f\u00f6ljer Tjock\u00f6 lotsarna N\u00e4r inget \u00e5rtal finns \u00e4r det ok\u00e4nt n\u00e4r de var lotsar, men det r\u00f6r sig om f\u00f6re 1800.<\/p>\n\n\n\n

    Efternamn<\/td>Efternamn<\/td>F\u00f6rnamn<\/td>F\u00f6rnamn<\/td>F\u00f6dd<\/td>Antagen<\/td>Avsked<\/td>\u00d6vriga lotsplatser<\/td><\/tr>
    Andersson<\/td> <\/td>Erich<\/td> <\/td>1710<\/td>1743<\/td><\/td> <\/td><\/tr>
    Andersson<\/td> <\/td>Eric<\/td> <\/td>1741<\/td>1763<\/td><\/td> <\/td><\/tr>
    Andersson<\/td> <\/td>Eric<\/td> <\/td><\/td>1761<\/td><\/td> <\/td><\/tr>
    Andersson<\/td> <\/td>Johan<\/td> <\/td><\/td><\/td><\/td> <\/td><\/tr>
    Berg<\/td>Ersson<\/td>Erik<\/td> <\/td>1824<\/td>1857<\/td>1866<\/td> <\/td><\/tr>
    Berg<\/td> <\/td>E<\/td>E<\/td> <\/td> <\/td><\/td> <\/td><\/tr>
    Berg<\/td> <\/td>E<\/td>E<\/td> <\/td> <\/td><\/td> <\/td><\/tr>
    Ersson<\/td> <\/td>Eric<\/td> <\/td>0<\/td>0<\/td>0<\/td> <\/td><\/tr>
    Ersson<\/td> <\/td>Erich<\/td>D\u00e4<\/td>1731<\/td>1760<\/td><\/td> <\/td><\/tr>
    Ersson<\/td> <\/td>Olof<\/td> <\/td>1735<\/td>1760<\/td><\/td> <\/td><\/tr>
    Ersson<\/td> <\/td>Erich<\/td>Dyy<\/td>1738<\/td>1760<\/td><\/td> <\/td><\/tr>
    Ersson<\/td> <\/td>Anders<\/td> <\/td>1739<\/td>1763<\/td><\/td> <\/td><\/tr>
    Ersson<\/td> <\/td>Erich<\/td>D\u00e4\u00e4<\/td><\/td><\/td><\/td> <\/td><\/tr>
    Ersson<\/td> <\/td>Anders<\/td> <\/td><\/td><\/td><\/td> <\/td><\/tr>
    Ersson<\/td> <\/td>Erich<\/td> <\/td><\/td><\/td><\/td> <\/td><\/tr>
    Ersson<\/td> <\/td>Johan<\/td> <\/td><\/td><\/td><\/td> <\/td><\/tr>
    Ersson<\/td> <\/td>P\u00e4hr<\/td> <\/td> <\/td> <\/td><\/td> <\/td><\/tr>
    Holm<\/td> <\/td>A<\/td>P<\/td><\/td><\/td><\/td> <\/td><\/tr>
    Holm<\/td> <\/td>J<\/td>P<\/td><\/td><\/td><\/td> <\/td><\/tr>
    Jansson<\/td> <\/td>Eric<\/td> <\/td>1734<\/td>1762<\/td><\/td> <\/td><\/tr>
    Jansson<\/td> <\/td>Eric<\/td> <\/td><\/td>1761<\/td><\/td> <\/td><\/tr>
    Jansson<\/td> <\/td>Anders<\/td> <\/td><\/td><\/td><\/td> <\/td><\/tr>
    Jansson<\/td> <\/td>Olof<\/td> <\/td> <\/td> <\/td><\/td> <\/td><\/tr>
    Mattsson<\/td> <\/td>Matts<\/td> <\/td>1716<\/td> <\/td><\/td> <\/td><\/tr>
    Mattsson<\/td> <\/td>Anders<\/td> <\/td>1719<\/td>1758<\/td><\/td> <\/td><\/tr>
    Mattsson<\/td> <\/td>Mats<\/td> <\/td>1746<\/td>1763<\/td><\/td> <\/td><\/tr>
    Mattsson<\/td> <\/td>Erich<\/td> <\/td> <\/td> <\/td><\/td> <\/td><\/tr>
    Mattsson<\/td> <\/td>Olof<\/td> <\/td> <\/td> <\/td> <\/td> <\/td><\/tr>
    Mattsson<\/td> <\/td>P\u00e4hr<\/td> <\/td> <\/td> <\/td> <\/td> <\/td><\/tr>
    Nilsson<\/td> <\/td>Nils<\/td> <\/td> <\/td> <\/td> <\/td> <\/td><\/tr>
    Norberg<\/td>Pehrsson<\/td>Per<\/td> <\/td>1803<\/td>1817<\/td>1863<\/td> <\/td><\/tr>
    Norberg<\/td>Nilsson<\/td>Per<\/td> <\/td>1812<\/td>1833<\/td>1868<\/td> <\/td><\/tr>
    Norberg<\/td> <\/td>Johan<\/td>Erik<\/td>1839<\/td>1867<\/td>1901<\/td>S\u00f6derarm<\/td><\/tr>
    Norberg<\/td> <\/td>Carl<\/td>Axel<\/td>1843<\/td>1863<\/td>1868<\/td> <\/td><\/tr>
    Norberg<\/td> <\/td>Johannes<\/td> <\/td>1847<\/td>1868<\/td><\/td>Furusund<\/td><\/tr>
    Nordberg<\/td> <\/td>O<\/td> <\/td> <\/td> <\/td><\/td> <\/td><\/tr>
    Nordberg<\/td> <\/td>H<\/td>O<\/td> <\/td> <\/td><\/td> <\/td><\/tr>
    Nordberg<\/td> <\/td>P<\/td>P<\/td> <\/td> <\/td><\/td> <\/td><\/tr>
    Nordman<\/td> <\/td>P<\/td>A<\/td> <\/td> <\/td><\/td> <\/td><\/tr>
    Norman<\/td> <\/td>Anders<\/td> <\/td>0<\/td>0<\/td>0<\/td> <\/td><\/tr>
    Norman<\/td> <\/td>Anders<\/td>Fredrik<\/td>1815<\/td>1827<\/td>1862<\/td> <\/td><\/tr>
    Norman<\/td> <\/td>Johan<\/td>Fredrik<\/td>1841<\/td>1862<\/td>1866<\/td> <\/td><\/tr>
    Nyman<\/td>I-<\/td>J<\/td>E<\/td> <\/td> <\/td><\/td> <\/td><\/tr>
    Nyman<\/td> <\/td>J<\/td>J<\/td><\/td> <\/td><\/td> <\/td><\/tr>
    Nyman<\/td> <\/td>P<\/td>E<\/td><\/td> <\/td><\/td> <\/td><\/tr>
    Olsson<\/td> <\/td>Jan<\/td> <\/td>1719<\/td>1758<\/td><\/td> <\/td><\/tr>
    Olsson<\/td> <\/td>P\u00e4hr<\/td> <\/td>1721<\/td>1753<\/td><\/td> <\/td><\/tr>
    Olsson<\/td> <\/td>Olof<\/td> <\/td>1721<\/td>1760<\/td><\/td> <\/td><\/tr>
    Olsson<\/td> <\/td>Per<\/td> <\/td>1728<\/td>1758<\/td><\/td> <\/td><\/tr>
    Olsson<\/td> <\/td>Johan<\/td> <\/td><\/td><\/td><\/td> <\/td><\/tr>
    Persson<\/td> <\/td>Anders<\/td> <\/td>1729<\/td>1760<\/td><\/td> <\/td><\/tr>
    Persson<\/td> <\/td>Per<\/td> <\/td>1742<\/td>1763<\/td><\/td> <\/td><\/tr>
    Persson<\/td> <\/td>Olof<\/td> <\/td>1745<\/td>1763<\/td> <\/td> <\/td><\/tr>
    Persson<\/td> <\/td>Per<\/td>Dy<\/td><\/td>1761<\/td><\/td> <\/td><\/tr>
    Persson<\/td> <\/td>Per<\/td>D\u00e4<\/td><\/td>1761<\/td><\/td> <\/td><\/tr>
    P\u00e4hrsson<\/td> <\/td>Olof<\/td>D\u00e4<\/td>1714<\/td>1741<\/td> <\/td> <\/td><\/tr>
    P\u00e4hrsson<\/td> <\/td>P\u00e4hr<\/td>Dy<\/td>1717<\/td> <\/td><\/td> <\/td><\/tr>
    P\u00e4hrsson<\/td> <\/td>Anders<\/td> <\/td> <\/td> <\/td><\/td> <\/td><\/tr>
    P\u00e4hrsson<\/td> <\/td>Erich<\/td> <\/td><\/td><\/td><\/td> <\/td><\/tr>
    P\u00e4hrsson<\/td> <\/td>Olof<\/td>Dy<\/td> <\/td> <\/td><\/td> <\/td><\/tr>
    P\u00e4hrsson<\/td> <\/td>P\u00e4hr<\/td> <\/td><\/td><\/td><\/td> <\/td><\/tr>
    P\u00e4hrsson<\/td> <\/td>P\u00e4hr<\/td>Dyy<\/td><\/td><\/td><\/td> <\/td><\/tr>
    Rosenberg<\/td>Persson<\/td>Per<\/td> <\/td>1797<\/td>1816<\/td>1862<\/td> <\/td><\/tr>
    Rosenberg<\/td> <\/td>Johan<\/td>Eric<\/td>1823<\/td>1854<\/td>1881<\/td>S\u00f6derarm<\/td><\/tr>
    Rosenberg<\/td> <\/td>Petter<\/td> <\/td>1834<\/td>1854<\/td>1894<\/td>S\u00f6derarm<\/td><\/tr>
    Rosenberg<\/td> <\/td>Jan<\/td>Erik<\/td>1847<\/td>1868<\/td>1905<\/td>S\u00f6derarm<\/td><\/tr>
    Rosenberg<\/td> <\/td>E<\/td>P<\/td><\/td><\/td><\/td> <\/td><\/tr>
    Rosenberg<\/td> <\/td>P<\/td>E<\/td><\/td><\/td><\/td> <\/td><\/tr>
    Rosenberg<\/td> <\/td>P<\/td>P<\/td> <\/td> <\/td>0<\/td> <\/td><\/tr>
    Samuelsson<\/td> <\/td>Per<\/td> <\/td>1737<\/td>1758<\/td> <\/td> <\/td><\/tr>
    Sj\u00f6blom<\/td> <\/td>O<\/td>E<\/td>0<\/td>0<\/td>0<\/td> <\/td><\/tr>
    Sj\u00f6blom<\/td> <\/td>Jan<\/td>Peter<\/td>1821<\/td>1835<\/td> <\/td> <\/td><\/tr>
    Sj\u00f6blom<\/td>Persson<\/td>Erik<\/td> <\/td>1821<\/td>1835<\/td>1869<\/td> <\/td><\/tr>
    Sj\u00f6blom<\/td> <\/td>E<\/td>O<\/td> <\/td> <\/td> <\/td> <\/td><\/tr>
    Sj\u00f6blom<\/td> <\/td>J<\/td>P<\/td> <\/td> <\/td>0<\/td> <\/td><\/tr>
    Sj\u00f6blom<\/td> <\/td>E<\/td>E<\/td><\/td><\/td> <\/td> <\/td><\/tr>
    Svensson<\/td> <\/td>Sven<\/td> <\/td>1728<\/td>1760<\/td><\/td> <\/td><\/tr>
    Svensson<\/td> <\/td>Anders<\/td> <\/td> <\/td> <\/td> <\/td> <\/td><\/tr>
    S\u00f6derberg<\/td> <\/td>Gabriel<\/td> <\/td>1802<\/td>1818<\/td>1863<\/td> <\/td><\/tr>
    S\u00f6derberg<\/td> <\/td>A<\/td>A<\/td> <\/td> <\/td> <\/td> <\/td><\/tr>
    S\u00f6derlund<\/td> <\/td>Johan<\/td>Petter<\/td>1825<\/td>1862<\/td>1882<\/td>S\u00f6derarm<\/td><\/tr>
    S\u00f6derman<\/td> <\/td>J<\/td>E<\/td>0<\/td>0<\/td>0<\/td> <\/td><\/tr>
    S\u00f6derman<\/td>Jansson<\/td>Erik<\/td> <\/td>1805<\/td><\/td>1865<\/td> <\/td><\/tr>
    S\u00f6derman<\/td> <\/td>Johan<\/td> <\/td>1811<\/td>1824<\/td>1873<\/td> <\/td><\/tr>
    S\u00f6derman<\/td> <\/td>Eric<\/td>Magnus<\/td>1840<\/td>1865<\/td>0<\/td> <\/td><\/tr>
    S\u00f6derman<\/td> <\/td>E<\/td>P<\/td><\/td><\/td> <\/td> <\/td><\/tr>
    Vesterberg<\/td> <\/td>S<\/td>O<\/td><\/td><\/td><\/td> <\/td><\/tr>
    Vesterberg<\/td> <\/td>P<\/td>E<\/td><\/td><\/td>0<\/td> <\/td><\/tr>
    Vesterberg<\/td> <\/td>E<\/td>J<\/td> <\/td> <\/td> <\/td> <\/td><\/tr>
    Westerberg<\/td>Persson<\/td>Johan<\/td>Peter<\/td>1820<\/td>1835<\/td>1877<\/td> <\/td><\/tr>
    Westerberg<\/td> <\/td>Johan<\/td>Magnus<\/td>1825<\/td>1853<\/td><\/td> <\/td><\/tr>
    \u00d6stedt<\/td> <\/td>P<\/td> <\/td> <\/td> <\/td> <\/td> <\/td><\/tr><\/tbody><\/table>
    Lotsar vid Tjock\u00f6 lotsplats<\/figcaption><\/figure>\n\n\n\n

    S\u00f6derarms lotsarna och en b\u00e5tman<\/p>\n\n\n\n

    Efternamn<\/strong><\/td>F\u00f6rnamn<\/strong><\/td>F\u00f6dd<\/strong><\/td>I Staten<\/strong><\/td>B\u00e5tman<\/strong><\/td>Lpl 1<\/strong><\/td>Lpl 2<\/strong><\/td>Lpl 3<\/strong><\/td>Lpl 4<\/strong><\/td><\/tr>
    Rosenberg<\/td>Johan<\/td>1823<\/td>1854<\/td><\/td>S\u00f6derarm<\/td>Tjock\u00f6<\/td><\/td><\/td><\/tr>
    Rosenberg<\/td>Petter<\/td>1834<\/td>1854<\/td><\/td>S\u00f6derarm<\/td>Tjock\u00f6<\/td><\/td><\/td><\/tr>
    S\u00f6derlund<\/td>Johan<\/td>1825<\/td>1862<\/td><\/td>S\u00f6derarm<\/td>Tjock\u00f6<\/td><\/td><\/td><\/tr>
    Norberg<\/td>Johan<\/td>1839<\/td>1867<\/td><\/td>S\u00f6derarm<\/td>Tjock\u00f6<\/td><\/td><\/td><\/tr>
    Norman<\/td>Carl<\/td>1847<\/td>1868<\/td><\/td>S\u00f6derarm<\/td><\/td><\/td><\/td><\/tr>
    Rosenberg<\/td>Johan<\/td>1847<\/td>1868<\/td><\/td>S\u00f6derarm<\/td>Tjock\u00f6<\/td><\/td><\/td><\/tr>
    S\u00f6derman<\/td>Carl<\/td>1868<\/td>1884<\/td><\/td>S\u00f6derarm<\/td><\/td><\/td><\/td><\/tr>
    Norberg<\/td>Johan<\/td>1874<\/td>1893<\/td><\/td>S\u00f6derarm<\/td><\/td><\/td><\/td><\/tr>
    Berg<\/td>Erik<\/td>1870<\/td>1894<\/td><\/td>S\u00f6derarm<\/td><\/td><\/td><\/td><\/tr>
    Norberg<\/td>Erik<\/td>1878<\/td>1894<\/td><\/td>S\u00f6derarm<\/td><\/td><\/td><\/td><\/tr>
    Rosenberg<\/td>Johan<\/td>1877<\/td>1894<\/td><\/td>S\u00f6derarm<\/td><\/td><\/td><\/td><\/tr>
    S\u00f6dergren<\/td>Cornelius<\/td>1870<\/td>1894<\/td><\/td>S\u00f6derarm<\/td><\/td><\/td><\/td><\/tr>
    S\u00f6derman<\/td>Anton<\/td>1868<\/td>1894<\/td><\/td>S\u00f6derarm<\/td><\/td><\/td><\/td><\/tr>
    Norberg<\/td>Victor<\/td>1870<\/td>1895<\/td><\/td>S\u00f6derarm<\/td><\/td><\/td><\/td><\/tr>
    Norman<\/td>Erik<\/td>1886<\/td>1903<\/td><\/td>S\u00f6derarm<\/td><\/td><\/td><\/td><\/tr>
    Eriksson<\/td>Herman<\/td>1881<\/td>1905<\/td><\/td>S\u00f6derarm<\/td><\/td><\/td><\/td><\/tr>
    S\u00f6derman<\/td>Johan<\/td>1890<\/td>1905<\/td><\/td>S\u00f6derarm<\/td><\/td><\/td><\/td><\/tr>
    Carlsson<\/td>Rickard<\/td>1888<\/td>1910<\/td><\/td>S\u00f6derarm<\/td>Arholma<\/td><\/td><\/td><\/tr>
    S\u00f6derlund<\/td>Axel<\/td>1895<\/td>1916<\/td><\/td>S\u00f6derarm<\/td><\/td><\/td><\/td><\/tr>
    S\u00f6derman<\/td>Karl<\/td>1899<\/td>1916<\/td><\/td>S\u00f6derarm<\/td><\/td><\/td><\/td><\/tr>
    S\u00f6derman<\/td>Valter<\/td>1906<\/td>1920<\/td><\/td>S\u00f6derarm<\/td>Arholma<\/td>Furusund<\/td>Stockholm<\/td><\/tr>
    Norman<\/td>Karl<\/td>1913<\/td>1932<\/td><\/td>S\u00f6derarm<\/td>Furusund<\/td><\/td><\/td><\/tr>
    Eriksson<\/td>Sune<\/td>1916<\/td>1943<\/td><\/td>S\u00f6derarm<\/td>Furusund<\/td>Stockholm<\/td><\/td><\/tr>
    S\u00f6derman<\/td>Karl<\/td>1916<\/td>1943<\/td><\/td>S\u00f6derarm<\/td><\/td><\/td><\/td><\/tr>
    Lohgren<\/td>Johan<\/td>1903<\/td>1945<\/td>1952-07-01<\/td>S\u00f6derarm<\/td>Furusund<\/td><\/td><\/td><\/tr>
    Malmstr\u00f6m<\/td>Paul<\/td>1919<\/td>1948<\/td><\/td>S\u00f6derarm<\/td>Furusund<\/td>Dalar\u00f6<\/td>Stockholm<\/td><\/tr>
    Westerberg<\/td>Erik<\/td>1926<\/td>1952<\/td><\/td>S\u00f6derarm<\/td>Furusund<\/td>Stockholm<\/td><\/td><\/tr><\/tbody><\/table><\/figure>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

    59\u00b0 45.060′ N 19\u00b0 6.645′ E Tjock\u00f6 Lotsplats 1696-1895 d\u00e4refter flyttades lotsningarna \u00f6ver till Arholma lotsplats. S\u00f6derarm var uppassningsplatsen f\u00f6r Tjock\u00f6lotsarna59\u00b0 45.106′ N 19\u00b0 24.368′ E L\u00e5g i Norra distriktet och Stockholms f\u00f6rdelning med lots\u00e5ldermannen i Arholma 1799 \u00e5rs reglemente:Lotsarne uppa\u03b2a1\/ Wid S\u00f6derarms b\u00e5ken at emottaga fr\u00e5n sj\u00f6n til inlotsning2\/ Wid Tjock\u00f6 at midt f\u00f6r… Forts\u00e4tt l\u00e4sa Tjock\u00f6\/ S\u00f6derarm Lotsplats<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"parent":0,"menu_order":0,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","template":"","meta":{"footnotes":""},"class_list":["post-3620","page","type-page","status-publish","hentry","entry"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/lotsarnastockholm.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/pages\/3620","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/lotsarnastockholm.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/pages"}],"about":[{"href":"https:\/\/lotsarnastockholm.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/types\/page"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/lotsarnastockholm.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/lotsarnastockholm.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=3620"}],"version-history":[{"count":14,"href":"https:\/\/lotsarnastockholm.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/pages\/3620\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":7823,"href":"https:\/\/lotsarnastockholm.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/pages\/3620\/revisions\/7823"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/lotsarnastockholm.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=3620"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}