{"id":3575,"date":"2022-01-08T21:25:48","date_gmt":"2022-01-08T20:25:48","guid":{"rendered":"https:\/\/lotsarnastockholm.se\/?page_id=3575"},"modified":"2026-02-08T19:46:33","modified_gmt":"2026-02-08T18:46:33","slug":"arholma-lotsplats","status":"publish","type":"page","link":"https:\/\/lotsarnastockholm.se\/index.php\/arholma-lotsplats\/","title":{"rendered":"Arholma\/ Simpn\u00e4s\/ Kapellsk\u00e4r Lotsplats"},"content":{"rendered":"\n

Arholma 59\u00b0 50.872′ N 19\u00b0 6.498′ E<\/a>
Simpn\u00e4s 59\u00b0 52.525′ N 19\u00b0 4.950′ E<\/a>
Kapellsk\u00e4r 59\u00b0 43.148′ N 19\u00b0 4.064′ E<\/a>
K\u00e4llsk\u00e4ren 59\u00b0 52.703′ N 19\u00b0 5.718′ E<\/a><\/p>\n\n\n\n

\"\"<\/a>
Arholma(Simpn\u00e4s) 1930? Lotsf\u00f6rman: Anders Petter Westerman, M\u00e4sterlots: Olof Ludvig Lindstr\u00f6m, Lots: Erik Albert \u00d6sterberg, B\u00e5tman: Sven Olof \u00d6sterman<\/figcaption><\/figure>\n\n\n\n
\n
\"\"<\/a>
1925: Lotsb\u00e5t byggd 1916 <\/figcaption><\/figure>\n\n\n\n
\"\"<\/a>
St\u00f6rre iskutter<\/figcaption><\/figure>\n\n\n\n
\"\"<\/a>
Arholma B\u00e5k<\/figcaption><\/figure>\n\n\n\n
\"\"<\/a>
1939 Simpn\u00e4s Lotsstuga<\/figcaption><\/figure>\n\n\n\n
\"\"<\/a>
Simn\u00e4s 1919 med utkik<\/figcaption><\/figure>\n\n\n\n
\"\"<\/a>
K\u00e4llsk\u00e4ren<\/figcaption><\/figure>\n\n\n\n
\"\"<\/a>
Simpn\u00e4s 1990<\/figcaption><\/figure>\n\n\n\n
\"\"<\/a>
Simpn\u00e4s 1919<\/figcaption><\/figure>\n\n\n\n
\"\"<\/a>
1939 Lotsstugan<\/figcaption><\/figure>\n<\/figure>\n\n\n\n

Ur CG Sundius anteckningar:<\/strong><\/p>\n\n\n\n

Lotsplatsen tillkom under sommaren 1724 under en av Nils Str\u00f6mcronas expeditioner norrut f\u00f6r att organisera lotsv\u00e4sendet i Bottenhavet och Bottenviken. Arholma lotsplats upph\u00f6rde som sj\u00e4lvst\u00e4ndig enhet med egen lotsf\u00f6rman den 31 december 1966 . D\u00e4refter lades platsen under Furusunds lotsplats med namnet Simpn\u00e4s lotsuppassningsst\u00e4lle.<\/p>\n\n\n\n

Om denna, sk\u00e4rg\u00e5rdens nordligaste lotsplats, finns inte s\u00e5 mycket dokumenterat i litteraturen, och det kan ju delvis ha sin f\u00f6rklaring i, att det inte var en lika attraktiv eller k\u00e4nd ort som exempelvis Dalar\u00f6, Sandhamn eller Furusund, platser d\u00e4r ber\u00f6mda f\u00f6rfattare och artister verkade tidvis. Arholma \u00f6 blev ju visserligen k\u00e4nd genom valsen med samma namn, men det var betydligt senare.<\/p>\n\n\n\n

Den enda som har \u00e4gnat denna del av sk\u00e4rg\u00e5rden n\u00e5gon st\u00f6rre upp m\u00e4rksamhet, \u00e4r Kerstin G:son Berg med sin bok \u201dRedare i Roslagen\u20191 (Nordiska museets handlingar, 1984). Hon har p\u00e5 flera st\u00e4llen i boken utf\u00f6rligt behandlat lotsplatsens historia och angel\u00e4genheter\/ och i det h\u00e4r sammanhanget har jag d\u00e4rf\u00f6r sammanst\u00e4llt valda utdrag ur olika kapitel, f\u00f6r att i n\u00e5gon m\u00e5n f\u00f6rs\u00f6ka belysa lotsplatsens bakgrund m.m.<\/p>\n\n\n\n

Farlederna<\/strong><\/p>\n\n\n\n

N\u00e4rmare uppgifter om farlederna under nyare tid st\u00e5r till buds f\u00f6rst mot slutet av 1600-talet genom de sk\u00e4rg\u00e5rdskartor som utf\u00f6rdas under lantm\u00e4teridirekt\u00f6ren Carl Gripenhielms ledning. De utgjorde den f\u00f6rsta egentliga s.k. karteringen av sk\u00e4rg\u00e5rden och l\u00e5g sedan till grund f\u00f6r n\u00e4stan alla sk\u00e4rg\u00e5rdskartor de n\u00e4rmaste hundra \u00e5ren.<\/p>\n\n\n\n

N\u00e5gra sm\u00e4rre leder kring Arholma \u00e4r markerade, men namnges f\u00f6rst p\u00e5 en topografisk karta fr\u00e5n 1726 \u00f6ver hela sk\u00e4rg\u00e5rdsomr\u00e5det fr\u00e5n Uppland \u00f6sterut. P\u00e5 denna ses b\u00e5de \u201d\u00d6sterbottens Leden\u201d mellan Bj\u00f6rk\u00f6n och Arholma och den icke namngivna Norrlandsleden, v\u00e4ster om Arholma. Dessa 1700-talsleder har i allm\u00e4nhet varit farbara l\u00e5ngt in p\u00e5 1900-talet.<\/p>\n\n\n\n

F\u00f6rsiktighet var dock av n\u00f6den, och det h\u00e4nde, att p\u00e5 Arholma f\u00f6dda skeppare gick p\u00e5 grund i sina egna farvatten. Hembygdsskildraren Hilmer Nordlund r\u00e4knade med fyra leder ut till havs: Havssvalget, Stridsholmssundet mellan Id\u00f6- och Arholma-arkipelagerna. Arholma \u00f6stra Delsk\u00e4rsleden, som under gamla tider anv\u00e4ndes av \u00e5l\u00e4nningar och finnar, samt Arholma v\u00e4stra farled mellan Arholma och Bj\u00f6rk\u00f6n.<\/p>\n\n\n\n

Numera (1990-tal) anv\u00e4nds endast en led, den sistn\u00e4mnda, som \u00e4r v\u00e4l f\u00f6rsedd med fyrar, bojar och prickar enligt tidens krav p\u00e5 maximal s\u00e4kerhet och \u00e4r tills vidare till\u00e5ten f\u00f6r ett st\u00f6rsta djupg\u00e5ende av 7 meter. Under de b\u00e5da v\u00e4rldskrigen\/ med all genomg\u00e5ngstrafik, var farlederna h\u00e5rt belastade och \u00e4ven under den tid som lotsplatsen var sj\u00e4lvst\u00e4ndig f\u00f6rekom ett j\u00e4mnt trafikfl\u00f6de p\u00e5 nord och sydg\u00e5ende. Farleden har dock alltmer f\u00f6rlorat i betydelse p.g.a. fartygens utveckling mot st\u00f6rre och mer djupg\u00e5ende enheter och det likas\u00e5 st\u00f6rre oberoendet av v\u00e4der och vind.<\/p>\n\n\n\n

Lotsplatsen<\/strong><\/p>\n\n\n\n

Lotsningen var ett uppdrag, som Arholmaborna f\u00e5tt under det stora nordiska krigets sista \u00e5r (1570). Lotshemman p\u00e5 V\u00e4t\u00f6 n\u00e4mns f\u00f6rsta g\u00e5ngen 1720 och 1721 anv\u00e4ndes fyra arholmab\u00f6nder som lotsar vid transporter (f\u00f6r kronans r\u00e4kning) \u00f6ver \u00c5lands hav. En fastare organisation fick arholmalotsarna 1724 d\u00e5 Amiralitetskollegium antog sex b\u00f6nder till lotsar med varsin lotsdr\u00e4ng som hj\u00e4lp och ers\u00e4ttare. Uppr\u00e4ttandet av en lotsplats vid Arholma innebar en avsev\u00e4rd f\u00f6rb\u00e4ttring b\u00e5de f\u00f6r sj\u00f6farten och f\u00f6r V\u00e4t\u00f6s inbyggare, som visserligen fortfarande hade att delta i underh\u00e5llet av lederna, men som slapp den direkta eftersynen. Antalet lotsar \u00f6kade sedan med inbyggare i Skeppsmyra, St\u00e4rbsn\u00e4s och Simpn\u00e4s p\u00e5 Bj\u00f6rk\u00f6-sidan, men Arholma r\u00e4knades stationeringsort.<\/p>\n\n\n\n

Lotsuppassningarna<\/strong><\/p>\n\n\n\n

Under de \u00e5r som Arholma \u00f6 var stationeringsort, hade man ingen egentlig lotsuppassningsstuga eftersom lotsarna i stor utstr\u00e4ckning bodde i n\u00e4rheten av sin station. D\u00e4remot fungerade b\u00e5ken, allt sedan den byggdes 1769 som utkiksplats f\u00f6r lotsarna. B\u00e5ken var en stabil stenkonstruktion och gav en vid utblick i alla v\u00e4derstreck eftersom det fanns f\u00f6nster runtom i vaktrummet d\u00e4r den tj\u00e4nstg\u00f6rande lotsen med sin tubkikare inv\u00e4ntade signal om lotsning fr\u00e5n annalkande fartyg.<\/p>\n\n\n\n

Denna ordning r\u00e5dde fram till 1875, d\u00e5 en vaktstuga byggdes p\u00e5 sk\u00e4ret Lilla Enklingen, norr om Bofj\u00e4rden och rakt v\u00e4ster om Simpn\u00e4sklubb. Uppassningen flyttades s\u00e5ledes l\u00e4ngre norrut och lotsb\u00e5tarna fick n\u00e4rmare och l\u00e4ttare att komma till sj\u00f6ss, vilket var avsikten med f\u00f6rflyttningen, ty klagom\u00e5l fr\u00e5n fartyg, som hade f\u00e5tt v\u00e4nta l\u00e4nge p\u00e5 lots, p\u00e5skyndade f\u00f6r\u00e4ndringen.<\/p>\n\n\n\n

P\u00e5 Enklingen blev man inte kvar s\u00e5 l\u00e4nge, redan 1878 beslutades att flytta lotsuppassningen till K\u00e4lIsk\u00e4ren strax intill farleden och mitt emot N\u00e4skubben. Det blev kanske inte n\u00e4rmare att komma till sj\u00f6ss d\u00e4rifr\u00e5n, men troligen \u00f6verv\u00e4gde andra f\u00f6rdelar, s\u00e5som b\u00e4ttre sikt \u00e5t alla v\u00e4derstreck och l\u00e4ttare att man\u00f6vrera in- och ut med lotsb\u00e5tarna.<\/p>\n\n\n\n

1880 var flytten klar och lotsbyggnaderna hade \u00e5teruppbyggts p\u00e5 K\u00e4lIsk\u00e4ren. Tre \u00e5r senare tillbyggdes lotsstugan i avsikt att flera lotsar skulle kunna logera h\u00e4r ute, b\u00e5thamnen f\u00f6rdjupades och sj\u00e4lva holmen ink\u00f6ptes slutligen av Lotsverket efter l\u00e5nga f\u00f6rhandlingar med \u00e4garen.<\/p>\n\n\n\n

1911 var det \u00e5ter dags f\u00f6r flytt av lotsuppassningen, men denna g\u00e5ng slutgiltigt, d\u00e5 man flyttade fr\u00e5n K\u00e4llsk\u00e4ren till Simpn\u00e4s strax s\u00f6der om N\u00e4skubben. H\u00e4r restes en utkiksst\u00e4lIning p\u00e5 berget, en j\u00e4rnkonstruktion p\u00e5 tre ben med en liten t\u00e4ckt utkikskur p\u00e5 toppen och med god utsikt \u00e5t alla h\u00e5ll, strax intill denna uppf\u00f6rdes en mindre vaktstuga, som 1929 tillbyggdes ytterligare samt fick en b\u00e4ttre inv\u00e4ndig planering.<\/p>\n\n\n\n

Allm\u00e4n historik<\/strong><\/p>\n\n\n\n

1760-talet b\u00f6rjade bruket av egennamn bland lotsarna p\u00e5 Arholma; Ahlman, Ahlstr\u00f6m, Alqvist, Ahlgren, Holmstr\u00f6m och Wallberg. Bland dr\u00e4ngarna brukades s\u00e5dana namn som Holmberg och Holmgren. Lotsarna skulle \u00e4ven komma att f\u00e5 betydelse f\u00f6r skeppsbyggeriets och fraktfartens utveckling inom V\u00e4t\u00f6 socken, dit Bj\u00f6rk\u00f6n och Arholma h\u00f6rde. Livligare f\u00f6rbindelser med omv\u00e4rlden och b\u00e4ttre utbildning, t.ex. skrivkunnighet\/ gjorde dem skickade att verka som introdukt\u00f6rer av nyheter i bygden.<\/p>\n\n\n\n

Arholmalotsarna hade varit livligt engagerade i fraktfartens begynnelse i V\u00e4t\u00f6, men de hade ocks\u00e5 inkomster fr\u00e5n lotsningen, vilket var av s\u00e4krare karakt\u00e4r \u00e4n eventuella seglationsvinster. Vid 1820 talets b\u00f6rjan minskade dock lotsningen under de d\u00e5liga konjunkturerna och lotsarna s\u00e5g sig om efter m\u00f6jligheter att \u00f6ka sina lotspengar. 1823 ans\u00f6kte de hos Kungl. Maj:t om att alla fr\u00e5n utrikes ort till Arholma kommande fartyg skulle betala lotspengar till arholmalotsarna, oavsett om skepparna tog lotsarnas bitr\u00e4de i anspr\u00e5k eller ej. Kommerskollegium och F\u00f6rvaltningen av sj\u00f6\u00e4rendena fick \u00e4rendet p\u00e5 remiss och avgav gemensamt yttrande. Lotsar fick bara ta upp avgift av dem, som de verkligen bitr\u00e4dde, men alla utrikes fr\u00e5n kommande fartyg var skyldiga att ta lots. Arholmas personal hade \u00e4ven ansett, att de borde f\u00e5 lotsa hela v\u00e4gen fr\u00e5n Arholma till \u00d6regrund men detta nekades dem under h\u00e4nvisning till att d\u00e5 skulle de ta bort f\u00f6rtj\u00e4nsten f\u00f6r M\u00e5sestens lotsar.<\/p>\n\n\n\n

Varf\u00f6r skulle \u00f6verheten \u00f6mma mer f\u00f6r M\u00e5sestens lotsar \u00e4n f\u00f6r Arholmas? F\u00f6rklaringen ligger i lotsplatsernas tillkomsthistoria och utveckling. De olika lotsplatserna runt v\u00e5ra kuster har n\u00e4mligen uppkommit p\u00e5 skilda s\u00e4tt, och lotsarnas anst\u00e4llnings- och avl\u00f6ningsf\u00f6rh\u00e5llanden varierade vid denna tid inom vida gr\u00e4nser. Till och med p\u00e5 samma lotsplats kunde lotsarna vara anst\u00e4llda efter olika normer.<\/p>\n\n\n\n

Arholmalotsarna var besuttna p\u00e5 egna skattehemman (tidvis saknade \u00e5ldermannen hemman) \/ varav f\u00f6ljde, att de ej var helt beroende av inkomsterna fr\u00e5n lotsningen. Det var d\u00e4remot m\u00e5sestenslotsarna som skulle leva p\u00e5 lotspengarna och en mindre kontantl\u00f6n.<\/p>\n\n\n\n

Av Arholmas n\u00e4rmaste grannar bland lotsplatserna i s\u00f6der, Tjock\u00f6 (S\u00f6derarm) och Furusund, hade Tjock\u00f6 lotshemman, medan lotsarna vid Furusund hade samma villkor som m\u00e5sestenslotsarna. Kontantl\u00f6n betalades egentligen endast, d\u00e5 inkomsterna fr\u00e5n lotsningen inte r\u00e4ckte till uppeh\u00e4llet. Eftersom arholmalotsarna alltid hade g\u00e5rdens avkastning att lita till betraktades deras tr\u00e5ngm\u00e5l som mindre sv\u00e5rt \u00e4n obesuttna lotsar.<\/p>\n\n\n\n

Arholmalotsarna \u00e5tnj\u00f6t l\u00e4nge ingen annan ers\u00e4ttning \u00e4n lotspengarna. F\u00f6rst 1754 bestods dem en ganska blygsam summa i l\u00f6. N\u00e4r de 1765 beg\u00e4rde samma l\u00f6ner som furusundslotsarna, p\u00e5pekades det bl.a., att lotsarna (i V\u00e4t\u00f6) borde ha hemman och andra n\u00e4ringsf\u00e5ng, allts\u00e5 ej betrakta lotsandet som sin f\u00f6rn\u00e4msta f\u00f6rv\u00e4rvsk\u00e4lla. Detta b\u00e4ddade ocks\u00e5 f\u00f6r konflikter, och s\u00e5v\u00e4l den sentida Arholma traditionen, som lotsdirekt\u00f6r Leijonancker omkring 1800 har h\u00e4vdat, att den lots som var eller blev skattebonde, sj\u00e4lv satt hemma och hade det bekv\u00e4mt, medan hans obesuttna lotsdr\u00e4ng, \u201dsv\u00e4ltinge\u201d enligt Leijonancker, fick ta hela lotsningsansvaret.<\/p>\n\n\n\n

Hur or\u00e4ttvist detta system \u00e4n var f\u00f6r utvecklingen av n\u00e4ringslivet p\u00e5 Arholma, var det ganska f\u00f6rdelaktigt. Lotsb\u00f6nderna fick tid att sk\u00f6ta b\u00e5de jordbruk, stenhuggning, sj\u00f6fart och fiske. B\u00e4ttre utbyte av arbetet p\u00e5 g\u00e5rdens \u00e4gor m\u00f6jliggjorde hemmansklyvning\/ vilket ledde till, att \u00e4ven en del lotsdr\u00e4ngar kunde bli besuttna. \u00c4ven om hemmansdelarna var sm\u00e5, gav de en viss marginal om lotspengarna blev f\u00e5 n\u00e5got \u00e5r.<\/p>\n\n\n\n

Vid ett m\u00f6te 1832 p\u00e5 Arholma mellan \u00e5 ena sidan b\u00f6nder i St\u00e4rbsn\u00e4s och p\u00e5 Arholma samt \u00e5 andra sidan lotsarna (8 man) samt en representant fr\u00e5n Lotsverket, blev det \u00f6verenskommet, att Arholma skulle ansvara f\u00f6r fem boplatser och St\u00e4rbsn\u00e4s f\u00f6r tre. S\u00e5ledes skulle lotsarna Olof \u00d6sterberg, Per Jansson Holmgren och Anders \u00d6berg bo i St\u00e4rbsn\u00e4s p\u00e5 Bj\u00f6rk\u00f6n och de \u00f6vriga, Anders Holmgren, Eric Sj\u00f6str\u00f6m, P\u00e4hr Ahlman, Eric \u00d6sterberg och lots\u00e5ldermannen Eric Ahlman bo p\u00e5 Arholma.<\/p>\n\n\n\n

I boken \u201dArholma g\u00e5rdar under 300 \u00e5r\u201d skriven av Margareta Vestin, utgiven 1988, en f\u00f6r \u00d6vrigt mycket f\u00f6rn\u00e4mlig hembygdsskrift ur flera synpunkter, st\u00e5r f\u00f6ljande inom rubriken \u201dBondehemmanen och sj\u00f6farten\u201d:<\/p>\n\n\n\n

\u201dB\u00f6nder som lotsar \u00e4r en gammal institution p\u00e5 Arholma. Lotsuppdrag lades p\u00e5 bland annat fyra arholmab\u00f6nder i samband med det nordiska kriget 1721.<\/p>\n\n\n\n

1724 fick lotsarna en fastare organisation. Amiralitetskollegiet antog 6 lotsar, med var sin lotsdr\u00e4ng. Arholma blev ocks\u00e5 stationsort f\u00f6r lotsar runtikring.<\/p>\n\n\n\n

Att lotsarna hade hemman, betydde b\u00e5de en nackdel och en f\u00f6rdel: de \u201dobesuttna\u201d lotsdr\u00e4ngarna \u201dsv\u00e4ltingarna\u201d, fick ta slitet, under det att hemmans\u00e4gare-lotsarna \u201dsatt hemma och hade det bekv\u00e4mt\u201d. Det var ju or\u00e4ttvist. Men hade det goda med sig att de senare kunde sk\u00f6ta jordbruk, stenhuggning, sj\u00f6fart och fiske. De blev relativt v\u00e4lb\u00e4rgade och kunde f\u00f6reta hemmansklyvningar. Detta i sin tur ledde till att \u00e4ven del lotsdr\u00e4ngar kunde bli besuttna, kanske p\u00e5 relativt sm\u00e5 hemmansdelar<\/p>\n\n\n\n

Lotsdr\u00e4ngar byggde s\u00e5lunda \u201dsm\u00e5 kojor p\u00e5 den av kronan begagnade marken runt B\u00e5kberget, d\u00e4r lotsverket uppl\u00e5tit tomt \u00e5t var och en av dem\u201d \u2013 Jan \u00f6sterbergs, Aidermans och Backmans tomt o.s.v, \u201defter hand fick lotsarna k\u00f6pa st\u00e4llen och hemmansdelar av b\u00f6nderna.\u201d Vanligen hade de d\u00e5 en eller ett par kor.<\/p>\n\n\n\n

Det var f\u00f6rresten p\u00e5 1760-talet, som lotsarna fick till\u00e4ggsnamn. I mitten av 1860-talet lotsade f\u00f6r \u00f6vrigt lotsb\u00f6nderna just inte l\u00e4ngre utan sysslan sk\u00f6ttes av lotsverkets tj\u00e4nstem\u00e4n, kronolotsar. Lotsl\u00e4rlingar som gick in f\u00f6r skepparyrket fick d\u00e5 st\u00e5 tillbaka f\u00f6r kam rater som bara lotsade. Detta tr\u00e4ffade t.ex. Anders Sj\u00f6str\u00f6m och Per \u2022Ahlstr\u00f6m i Hagas.<\/p>\n\n\n\n

B\u00f6nderna var allts\u00e5 i stor utstr\u00e4ckning ocks\u00e5 lotsar. De var ju sedan barnsben sj\u00f6vana och h\u00e4rdade, b\u00f6rjade inte s\u00e4llan i de yngre ton\u00e5ren som kock eller jungman.<\/p>\n\n\n\n

Lotslederna<\/strong><\/p>\n\n\n\n

I de olika reglementen som utf\u00e4rdades med j\u00e4mna mellanrum, kunde lotsningsomr\u00e5det \u00e4ndras n\u00e5got i f\u00f6rh\u00e5llande till nya lastageplatser eller tillkomsten av nya leder. F\u00f6r Arholmas del skedde inga st\u00f6rre f\u00f6r\u00e4ndringar d\u00e4rvidlag. Ur reglementet f\u00f6r 1799 st\u00e5r det t.ex. f\u00f6r Arholma lotsplats:<\/p>\n\n\n\n

\u201dLotsarne uppassa wid Arholma B\u00e5ken, emottaga fr\u00e5n sj\u00f6n alla som wilja s\u00f6ka hamn wid Arholma eller g\u00e5 widare in i sk\u00e4ren, utlotsa til sj\u00f6ss, m\u00f6ta \u00e4fwen i hamnen midt f\u00f6r b\u00e5ken at lotsa til Tjock\u00f6 by, til Granhamn wid Tjock\u00f6, til \u00d6regrund, samt \u00f6fwer \u00c5lands haft til Marsund eller Emsk\u00e4rssund, til och ifr\u00e5n Norrtelje en\u00e4r s\u00e5 p\u00e5fordras, \u00e4fwen til Kappelsk\u00e4r.\u201d<\/em><\/p>\n\n\n\n

N\u00e4sta g\u00e5ng nytt reglemente utf\u00e4rdades, 1862, hade lotslederna ut\u00f6kats i n\u00e5gon omfattning:<\/p>\n\n\n\n

\u00bbFr\u00e5n Arholma till Svartklubben resp, \u00d6regrund, Grisslehamn, Furusund, Norrt\u00e4lje, Granhamn vid Tjock\u00f6, Kapellsk\u00e4r, till sj\u00f6ss eller fr\u00e5n sj\u00f6n .<\/p>\n\n\n\n

N\u00e5gra \u00e5r senare, 1868, kom mera preciserade uppgifter som till\u00e4gg till reglementet, d\u00e4r det stadgades att: \u201dLotsarna h\u00e5lla utkik fr\u00e5n b\u00e5ken och m\u00f6ta s\u00f6derifr\u00e5n kommande fartyg i leden utanf\u00f6r byn, fr\u00e5n sj\u00f6n kommande \u00bc mil utanf\u00f6r sk\u00e4ren Skomakaren eller Skr\u00e4ddaren samt \u00f6sterifr\u00e5n utanf\u00f6r Ovansk\u00e4rs spira. Vid lotsplatsen finns en d\u00e4ckad kronolotsb\u00e5t som kryssar utan f\u00f6r kusten nord- och ostvart om inloppen vid Arholma.\u201d<\/em><\/p>\n\n\n\n

Ur lotsledsf\u00f6rteckningen i 1868 \u00e5rs reglemente, vilket var mycket omfattande och detaljerat i sin utformning, stadgades det bl.a att det skulle finnas en signalst\u00e5ng, som ibland var utformad som en galge, d\u00e4r man hissade en svart kula med ett horisontellt vitt midjeb\u00e4lte, vilken utm\u00e4rker att lots finnes p\u00e5 platsen och skyndsamt utg\u00e5r ankommande fartyg tillm\u00f6tes, som det uttrycktes. Denna signalanordning fanns b\u00e5de p\u00e5 Enklingen och KalIsk\u00e4ren samt intill utkiksst\u00e4llningen vid Simpn\u00e4s. Vidare fanns uppgiften att \u201dd\u00e4ckad lotsb\u00e5t finnes.\u201d Arholma lotsplats fick sin f\u00f6rsta stora segelkutter, byggd i statlig regi, detta \u00e5r.<\/p>\n\n\n\n

Ur lotsledsf\u00f6rteckningen 1916 framg\u00e5r det, att \u201dLotsarna uppassa s\u00f6der om N\u00e4skubben och m\u00f6ta s\u00f6derifr\u00e5n kommande fartyg i segelleden mitt f\u00f6r lotsplatsen och fr\u00e5n sj\u00f6n kommande 1 a 2 latitudsminuter utanf\u00f6r yttre sk\u00e4ren.<\/p>\n\n\n\n

Vad betr\u00e4ffar de \u00e4ldre farlederna \u00f6ster om Arholma blev dessa avlysta den 1 juli 1942 s\u00e5som allm\u00e4nna farleder. Det var s\u00e5ledes fr\u00e5ga om Arholma inlopp genom Stridsholmssundet, inloppet till Arholma (\u00f6sterhamnen) samt ledgrenen mellan dessa b\u00e4gge leder.<\/p>\n\n\n\n

Lotsleder, vilka tillh\u00f6r lotsplatsens omr\u00e5de, b\u00f6rjar eller slutar ju i allm\u00e4nhet vid eller intill sj\u00e4lva lotsplatsens bel\u00e4genhet, s\u00e5 \u00e4ven f\u00f6r Arholinas del. Att in- eller utseglingarna i \u00e4ldre tider f\u00f6rbi de yttre sk\u00e4ren utanf\u00f6r Arholma f\u00f6r att komma in i farleden, var en ofta vansklig f\u00f6rr\u00e4ttning \u00e4r allm\u00e4nt omvittnad. Fr\u00e5n b\u00f6rjan, innan fyrbelysningen utbyggdes och t\u00e4ndes, var det endast m\u00f6jligt att ta sig ut eller in d\u00e4r under dagsljus med ledning av enkla stenkummel p\u00e5 dels sk\u00e4ret Skomakaren ytterst i leden samt p\u00e5 Skr\u00e4ddaren l\u00e4ngre in. Dessutom hade naturligtvis lotsarna sina \u00f6vriga m\u00e4rken f\u00f6r att g\u00e5 klar friliggande grund och uppgrundningar. I undantagsfall gick man in \u00e4ven nattetid under ljusa sommarn\u00e4tter eller i m\u00e5nsken, med andra ord om betingelserna var l\u00e4mpliga.<\/p>\n\n\n\n

En viktig och betydelsefull \u00e5tg\u00e4rd f\u00f6r s\u00e4krare in- och utfart var n\u00e4r N\u00e4skubbens fyr, den f\u00f6rsta av omr\u00e5dets fyrar, t\u00e4ndes \u00e5r 1850 . Fyren var fr\u00e5n b\u00f6rjan en lykta som h\u00e4ngde p\u00e5 \u00f6stra l\u00e5ngsidan av fyrbetj\u00e4ningens hus p\u00e5 Bj\u00f6rk\u00f6-landet och visade ett vitt fast sken, detta var s\u00e5 avgr\u00e4nsat, att det skulle leda klart in mellan grunden v\u00e4ster om farleden och Skomakarsk\u00e4ret. N\u00e4r Simpn\u00e4sklubbs fyr var klar 1869 \u00e4ndrades N\u00e4skubben till fast r\u00f6tt sken och omsk\u00e4rmades delvis. Simpn\u00e4sklubbs fyr, som blev en s.k. ang\u00f6ringsfyr, bidrog till en stor f\u00f6rb\u00e4ttring och st\u00f6rre s\u00e4kerhet f\u00f6r b\u00e5de lotsarna och sj\u00f6farten genom \u00c5lands hav s\u00e5som pejlingsobjekt. Fyren var placerad i en lanternin p\u00e5 taket av fyrfolkets boningshus, en r\u00f6dm\u00e5lad stuga med en stor vit ruta p\u00e5 norra sidan.<\/p>\n\n\n\n

I januari 1944 revs dock stugan med takfyren och ett 16 meter h\u00f6gt betongtorn byggdes, som vid tillf\u00e4llet betecknades som Sveriges modernaste fyr genom sin tekniska utrustning m.m.<\/p>\n\n\n\n

Lotsb\u00e5tar<\/strong><\/p>\n\n\n\n

Arholma lotsplats tilldelades sin f\u00f6rsta d\u00e4ckade s.k. kronolotsb\u00e5t 1867. Den var nybyggd, av ek p\u00e5 klink, 34\u00bd fot l\u00e5ng \u00f6ver st\u00e4v och 13\u00bd fot bred samt f\u00f6rde en mast med fyra segel. Till dess underh\u00e5ll utgick s.k. b\u00e5thj\u00e4lp med 150 rdr \u00e5rligen. F\u00f6r kronolotsb\u00e5tar skrevs kontrakt mellan Lotsverket och lotsarna p\u00e5 platsen, att de en f\u00f6r alla och alla f\u00f6r en skulle ansvara f\u00f6r underh\u00e5llet. B\u00e5tarna slets r\u00e4tt h\u00e5rt, ty Lotsverket st\u00e4llde villkor, att lotsarna skulle ligga ute och kryssa med b\u00e5ten utanf\u00f6r kusten vid respektive lotsplats. F\u00f6r sj\u00f6farten och f\u00f6r lotsarna utgjorde de d\u00e4ckade b\u00e5tarna en avsev\u00e4rd hj\u00e4lp, eftersom lotsarna nu kunde tj\u00e4nstg\u00f6ra i h\u00e5rt v\u00e4der utan s\u00e5 stor fara f\u00f6r liv och lem.<\/p>\n\n\n\n

Trots allt kunde dock naturkrafterna bli \u00f6verm\u00e4ktiga, och under en storm den 6 december 1883 slet den d\u00e4ckade kronolotsb\u00e5ten sina f\u00f6rt\u00f6jningar och kastades upp p\u00e5 land. Den skadades inte allvarligare \u00e4n att det gick att reparera. Denna b\u00e5t anv\u00e4ndes, som n\u00e4mnts, i huvudsak f\u00f6r kryssning och uppassning n\u00e4r s\u00e5 var n\u00f6dv\u00e4ndigt samt bordning under besv\u00e4rliga f\u00f6rh\u00e5llanden, men det dr\u00f6jde l\u00e4nge innan man \u00f6vergav det gamla tilIv\u00e4gag\u00e5ngss\u00e4ttet att ta de egna b\u00e5tarna med p\u00e5 sl\u00e4p efter det lotsade fartyget f\u00f6r att efter lotsningens slut segla eller ro hem. N\u00e4r de allm\u00e4nna kommunikationerna utbyggdes och f\u00f6rb\u00e4ttrades \u00f6vergavs det gamla bepr\u00f6vade hemv\u00e4gss\u00e4ttet.<\/p>\n\n\n\n

Lotsarnas egna b\u00e5tar var \u00f6ppna, enkla farkoster av lite varierande typer och riggning, beroende p\u00e5 var de var byggda och vad man hade r\u00e5d att kosta p\u00e5 dem. Den lokala b\u00e5tbyggartraditionen var likas\u00e5 en avg\u00f6rande faktor. Dessa b\u00e5tar f\u00f6rlorades ibland under d\u00e5ligt v\u00e4der och lotsarna gjorde avsev\u00e4rda f\u00f6rluster, vilka visserligen i n\u00e5gon m\u00e5n ersattes av statskassan efter pr\u00f6vning av varje enskilt fall, men beloppen var oftast helt otillr\u00e4ckliga.<\/p>\n\n\n\n

En inventering av lotsb\u00e5tsbest\u00e5ndet vid rikets lotsplatser \u00e5r 1920 finns det antecknat f\u00f6r Arholmas del f\u00f6ljande:<\/p>\n\n\n\n

\u201d1 kronolotskutter, byggd 1869 (troligen \u00e4r byggnads\u00e5ret felaktigt en\u00e4r man erh\u00f6ll en dylik b\u00e5t redan 1867 med de m\u00e5tt som anges) av ek-furu p\u00e5 klink med m\u00e5tten 10.2 m l\u00e5ng och 3.9 m bred.1916 insattes en 20 hkr Gr\u00f6nqvist-motor.<\/p>\n\n\n\n

2 \u00f6ppna eller halvd\u00e4ckade motorb\u00e5tar, byggda 1916, den ena av furu och den andra av ek, klinkbyggen, med m\u00e5tten 7×2.1 m. I ekb\u00e5ten satt en 5 hkr Penta-motor, i furub\u00e5ten troligen en likadan.<\/p>\n\n\n\n

Dessutom fanns 2 roddb\u00e5tar vid lotsplatsen.<\/p>\n\n\n\n

En specifikation utf\u00e4rdad av Lotsstyrelsen betr\u00e4ffande de kryssande d\u00e4ckade s.k. kronolotskuttrarna, vilka indelades i olika klasser beroende p\u00e5 storlekar, kan inredningen kanske vara av visst intresse: \u201dInredningen under ruffen skall vara enkel, men solid. F\u00f6rutom erforderliga skott skall b\u00e5t om 8.5-10 meters l\u00e4ngd f\u00f6rses med tv\u00e5 kojer; b\u00e5t om 11.5 meters l\u00e4ngd med tv\u00e5, eventuellt fyra kojer samt spis med r\u00f6rledning, v\u00e4l isolerad. Till inredningen skall dessutom i varje b\u00e5t h\u00f6ra ett sk\u00e5p med f\u00e4llbart bord samt anbringas tv\u00e5 utefter och utanf\u00f6r kojerna l\u00f6pande sittb\u00e4nkar. F\u00f6rut inredas tv\u00e5 hyllor eller kojer bordvarts, en vid vardera sidan, samt en k\u00e4ttingsl\u00e5r<\/p>\n\n\n\n

Dessa lotskuttrar av s.k. \u201dkostertyp\u201d byggdes enligt kravell-principen.<\/p>\n\n\n\n

1918 hade 149 lotsb\u00e5tar av olika typer och storlekar blivit motoriserade vid de lotsplatser d\u00e4r man av olika anledningar ans\u00e5g sig beh\u00f6va motordrift. Av alla dessa motorer var det endast tv\u00e5 som tillh\u00f6rde Lotsverket, alla \u00f6vriga var bekostade och \u00e4gdes av lotsarna.<\/p>\n\n\n\n

F\u00f6r att \u00e5terkomma till \u00e4ldre tider, innan man fick dessa gemensamma, st\u00f6rre kuttrar, hade varje man, som sagts, sin egen s.k. styreka, en vanlig l\u00e5gbordad och \u00f6ppen rodd\u00f6ka med ett sprisegel och kanske fock. Detta var enkla b\u00e5tar byggda i trakten eller best\u00e4llda av n\u00e5gon b\u00e5tbyggare i n\u00e4rheten. Med dessa rodde eller seglade man ankommande fartyg till m\u00f6tes och efter bordningen togs den p\u00e5 sl\u00e4p. Oftast medf\u00f6ljde en lotsl\u00e4rling och n\u00e4r avl\u00f6sningsplatsen uppn\u00e5tts rodde eller seglade man tillbaka. Ibland h\u00e4nde det att man f\u00f6rlorade sin b\u00e5t under vissa omst\u00e4ndigheter, vilket var en sv\u00e5r f\u00f6rlust f\u00f6r lotsen. I speciella fall kunde Lotsstyrelsen utge n\u00e5gon ers\u00e4ttning, men den var i allm\u00e4nhet helt otillr\u00e4cklig. Enligt de \u00e4ldsta f\u00f6rordningarna skulle lotsen och hans medhj\u00e4lpare f\u00f6rpl\u00e4gas ombord samt erh\u00e5lla proviant f\u00f6r hemf\u00e4rden. Det var fastst\u00e4llda kvantiteter av mat och br\u00e4nnvin !<\/p>\n\n\n\n

I och med att de maskindrivna fartygen blev allt vanligare och kraven \u00f6kade att lotsen skulle komma l\u00e4ngre ut till sj\u00f6ss och m\u00f6ta, fick s\u00e5 sm\u00e5ningom (1867) \u00e4ven Arholma lotsplats en st\u00f6rre, seglande kutter och d\u00e5 f\u00f6r\u00e4ndrades b\u00e5th\u00e5llningen successivt, men systemet med sl\u00e4peka bibeh\u00f6lls l\u00e4nge tills de allm\u00e4nna kommunikationerna blev s\u00e5 f\u00f6rb\u00e4ttrade att de m\u00e5nga g\u00e5nger h\u00e5rda och vanskliga hemseglingarna med egna b\u00e5tar kunde \u00f6verges. Det var s\u00e4kert inte n\u00e5digt ens f\u00f6r den tidens h\u00e4rdade lotsar att i h\u00e4llande regn och stormbyar f\u00f6rs\u00f6ka ta sig hem \u00f6ver fj\u00e4rdarna fr\u00e5n avl\u00f6sningsplatserna eller den dryga distansen \u00f6ver \u00f6ppet hav uppifr\u00e5n M\u00e5sesten eller Grisslehamn. Notisen \u201ddrunknad\u201d \u00e5terfinns vid \u00e5tskilliga namn i rullorna.<\/p>\n\n\n\n

(Detta drabbade \u00e4ven f\u00f6rfattaren CG Sundius sj\u00e4lv, 1994. Frid \u00f6ver hans minne. Red anm)<\/em><\/p>\n\n\n\n

 <\/em>Detta var dock lotsarnas vardag \u00f6verallt l\u00e4ngs kusten d\u00e4r det fanns lotsstationer.<\/p>\n\n\n\n

\u00c5r 1798 utf\u00e4rdades en best\u00e4mmelse, att i seglet p\u00e5 lotsarnas b\u00e5tar skulle en sv\u00e4rtad v\u00e5d finnas som beteckning p\u00e5 att en lotsb\u00e5t n\u00e4rmade sig. Detta var dock ingen popul\u00e4r \u00e5tg\u00e4rd, ty den v\u00e5d som f\u00e4rgades svart med kimr\u00f6k, tj\u00e4ra eller vad man hade tillg\u00e4ngligt, sk\u00f6rades l\u00e4ttare och segelduk var lika dyrbart d\u00e5 som i v\u00e5ra dagar, \u00e4ven om materialet var hemv\u00e4vt. Efter 1827 f\u00f6reskrevs i st\u00e4llet att lotsb\u00e5tar under rodd skulle utm\u00e4rkas av en \u201dutbl\u00e5sande vit, fyrkantig flagga f\u00e4stad vid en st\u00e5ng av 4 eller 5 alnars l\u00e4ngd (c:a 2.5 m) upprest i b\u00e5tens framstam\u201d. Under segling skulle den hissas antingen p\u00e5 toppen eller \u00f6verst vid spriet, allt efter v\u00e4derf\u00f6rh\u00e5llandena. Denna vita flagga beh\u00f6lls som k\u00e4nnetecken p\u00e5 lotsb\u00e5t fram till 1862, d\u00e5 den \u00e4ndrades till att bli en till h\u00e4lften vit och till h\u00e4lften bl\u00e5, fyrkantig flagga i tv\u00e5 lika, st\u00e5ende f\u00e4lt.<\/p>\n\n\n\n

Arholma b\u00e5k<\/strong><\/p>\n\n\n\n

Av fil. Kand. Berit Eldvik<\/p>\n\n\n\n

Arholma b\u00e5k \u00e4r en k\u00e4nningsb\u00e5k och har aldrig fungerat som fyr. Man skiljer mellan fyrb\u00e5kar som varit upplysta f\u00f6r v\u00e4gledning i m\u00f6rker och k\u00e4nningsb\u00e5kar som enbart tj\u00e4nat som inseglingsm\u00e4rken. Den enda eldstad som finns i det stora vaktrummet har varit till f\u00f6r uppv\u00e4rmning. Enligt Agnes Westerberg var det t.o.m. f\u00f6rbjudet att ha ljus i b\u00e5ken.<\/p>\n\n\n\n

B\u00e5ken har alltsedan den byggdes varit utkiksplats f\u00f6r lotsarna. Vaktrummet har f\u00f6nster i alla v\u00e4derstreck d\u00e4r lotsen med sin tubkikare inv\u00e4ntade signal om lotsning fr\u00e5n annalkande fartyg. \u00c4nda till in p\u00e5 1860-talet var det b\u00f6nder p\u00e5 \u00f6n som hade lotsplikt, men i praktiken fungerade det mest s\u00e5 att anst\u00e4llda lotsdr\u00e4ngar sk\u00f6tte lotsningarna.<\/p>\n\n\n\n

I b\u00f6rjan av 1860-talet \u00e4ndrades detta f\u00f6rh\u00e5llande som ans\u00e5gs otillfredsst\u00e4llande och Lotsverket anst\u00e4llde fast avl\u00f6nade s.k. kronolotsar. Det var i f\u00f6rsta hand de f.d. lotsdr\u00e4ngarna som nu blev kronolotsar och som d\u00e5 fick sig tilldelat sm\u00e5 markomr\u00e5den nedanf\u00f6r b\u00e5ken p\u00e5 bergssluttningen att bygga p\u00e5.<\/p>\n\n\n\n

1875 flyttades lotsutkiken fr\u00e4n Arholma b\u00e5k till f\u00f6rst Enklingen och d\u00e4refter 1878 till K\u00e4llsk\u00e4ren vid inloppet till farleden, eftersom det var alltf\u00f6r l\u00e5ng v\u00e4g f\u00f6r lotsen att ta sig fr\u00e5n Arholma och v\u00e4ntetiden f\u00f6r fartygen blev f\u00f6r l\u00e5ng. Men \u00e4ven efter detta anv\u00e4ndes b\u00e5ken som utkikstorn. Hit gick de gamla skepparna och bonderedarna n\u00e4r \u00f6ns fartyg v\u00e4ntades tillbaka f\u00f6r vintervilan efter sina l\u00e5nga f\u00e4rder utomlands. \u00c4ven tulltj\u00e4nstemannen stod d\u00e4r uppe och spanade.<\/p>\n\n\n\n

En annan viktig funktion fick b\u00e5ken n\u00e5gra \u00e5r f\u00f6re finska kriget 1808 – 1809 . D\u00e5 sattes d\u00e4r upp en optisk telegraf som l\u00e4nk i en telegrafkedja fr\u00e5n Stockholm utefter upplandskusten till G\u00e4vle och till \u00c5land. Efter kriget fick telegrafen f\u00f6rfalla men ist\u00e5ndsattes 1854, d\u00e5 den ocks\u00e5 var \u00f6ppen f\u00f6r allm\u00e4n trafik. Arholma telegraf h\u00f6rde till Furusundsstationen liksom telegraferna p\u00e5 Tjock\u00f6 och S\u00f6derarm.<\/p>\n\n\n\n

Telegrafen bestod av en h\u00f6g mast med tre tv\u00e4rarmar p\u00e5 vilka 9 svartm\u00e5lade luckor var fastade. H\u00f6gt upp satt en tionde lucka p\u00e5 en arm. I nedf\u00e4llt l\u00e4ge syntes luckorna p\u00e5 l\u00e5ngt avst\u00e5nd, d\u00e4remot inte n\u00e4r de var uppf\u00e4llda i horisontall\u00e4ge. Luckorna reglerades en och en med rep och inte mindre \u00e4n 1.024 st kombinationer (210<\/sup> Red, anm.)kunde erh\u00e5llas genom att v\u00e4xelvis \u00f6ppna och f\u00e4lla luckorna. Signalerna \u00f6verf\u00f6rdes fr\u00e5n station till station av tr\u00e4nade telegrafister. Telegrafisten p\u00e5 Arholma hette sergeant \u00d6sterberg och bodde med sin barnrika familj i en numera riven stuga p\u00e5 Skomakarudden. Fram till 1876 fanns den optiska telegrafen i b\u00e5ken, men d\u00e5 hade systemet blivit alltf\u00f6r gammal modigt och ersattes av modernare teknik<\/p>\n\n\n\n

P\u00e5 b\u00e5ken fanns ocks\u00e5 \u00f6ns f\u00f6rsta \u00e5skledare. Enligt Hagas-Olle kom den p\u00e5 plats efter ett h\u00e4ftigt \u00e5skv\u00e4der d\u00e5 blixten slog ned i b\u00e5ken och d\u00f6dade flera f\u00e5r som d\u00e4r s\u00f6kt skydd f\u00f6r ov\u00e4dret.<\/p>\n\n\n\n

Under beredskapstiden 1939-45 anv\u00e4ndes b\u00e5ken f\u00f6r milit\u00e4ra \u00e4ndam\u00e5l och d\u00e5 sattes \u201dburken\u201d, utkiksplattan, upp p\u00e5 taket f\u00f6r att m\u00f6jligg\u00f6ra spaning horisonten runt. Sen dess har baken ocks\u00e5 varit l\u00e5st och helt otillg\u00e4nglig f\u00f6r s\u00e5v\u00e4l \u00f6bor som allm\u00e4nheten utan special tillst\u00e5nd.<\/p>\n\n\n\n

Tidsbild av livet vid Arholma lotsplats 1890<\/strong><\/p>\n\n\n\n

Den icke minst betydande mannen p\u00e5 Arholma var en tid lots\u00e5ldermannen. En g\u00e5ng hette denne Ahlman \u2013 i Orm\u00e4ngs-lotskontoret i \u00e5ldermannens hus gav denne fullt upp att g\u00f6ra, ty p\u00e5 den tiden var sj\u00f6trafiken stor och livlig. I b\u00f6rjan sk\u00f6tte lots\u00e5ldermannen blott de byr\u00e5kratiska g\u00f6rom\u00e5len, vilket ju \u00e4nnu f\u00f6rekommer vid st\u00f6rre lotsplatser, om ock lots\u00e5ldermannen d\u00e4r motsvaras av \u00f6verlots.<\/p>\n\n\n\n

En st\u00e5tlig och vacker anblick var det, att om v\u00e5ren se hela l\u00e5nga raden av seglare f\u00f6r sina segel styra ut i en l\u00e5ng flottilj ifr\u00e5n Gransk\u00e4rs redd och ut till havs, d\u00e4r sunnanbrisen fyllde seglen.<\/p>\n\n\n\n

P\u00e5 den tiden lotsade Furusunds lotsar till Gransk\u00e4rs redd, d\u00e4r skulle Arholma lotsar taga vid och lotsa fartyget ut till havs, under i lots\u00e5lderman Wendells tid (1860-talet) blev det s\u00e5 att lotsarna vid Furusund skulle f\u00e5 lotsa \u00e4nda ut till havs, en \u00e5tg\u00e4rd som gick arholmalotsarna djupt till sinnes, och det m\u00e5 ingen f\u00f6rundra sig \u00f6ver. Samma best\u00e4mmelse st\u00e5r \u00e4nnu kvar.<\/p>\n\n\n\n

Efter Ahlmans tid gick lots\u00e5ldermanssysslan till \u201doknes\u201d, till andra bortifr\u00e5n. \u00c5ldermannens hustru ben\u00e4mndes Madam \u00e5lderman. Lots\u00e5lderman \u00e4r nu ett minne blott. En motsvarighet till f\u00f6rutn\u00e4mnda tj\u00e4nst \u00e4r lotsf\u00f6rmanssysslan. Denna g\u00e5r i regel fr\u00e5n den i tj\u00e4nsten \u00e4ldste, d\u00e5 denne slutat, till den n\u00e4st efter honom, men det var ej sagt, att lots\u00e5ldermanssysslan kunde g\u00e5 i den f\u00f6ljden.<\/p>\n\n\n\n

Det var livligt den tiden vid v\u00e4rkar (=bryggor) och p\u00e5 str\u00e4nderna. D\u00e4r lotsarna tj\u00e4rade och m\u00e5lade prickar i v\u00e5rv\u00e4dret. Stack en segelb\u00e5t ut p\u00e5 vattnet med r\u00f6d v\u00e5d i seglet, var det en av lotsarna som seglade bort. D\u00e5 fanns ingen telefon i lotsstugan, den kom f\u00f6rst 1916, utan lotsarna m\u00e5ste d\u00e5 och d\u00e5 springa ifr\u00e5n sitt arbete och kika hur det var med signalen d\u00e4r ute. Var den p\u00e5 halv st\u00e5ng, fattades en lots, var den firad ned i berget, s\u00e5 var lotsstugan tom p\u00e5 folk. D\u00e5 m\u00e5ste man huvudstupa ut och ta vid. Ja, det m\u00e5ste man f\u00f6rst\u00e5s ocks\u00e5, om \u201dkulan\u201d h\u00e4ngde p\u00e5 halv st\u00e5ng, eller om vakttiden var inne f\u00f6r respektive. Fick man fartyg genast man kom ut kom man ifr\u00e5n vaktturen f\u00f6r den g\u00e5ngen med den lotsningen.<\/p>\n\n\n\n

Lotsarna voro ingalunda sysslol\u00f6sa under vakttiderna. De fiskade och bundo fiskebragd samt lagade trasiga o.s.v. Kom chefsfartyget, d.v.s. lots\u00e5ngaren, med chefen ombord p\u00e5 inspektion om alla prickar och m\u00e4rken funnos p\u00e5 sina platser p\u00e5 respektive grund och grynnor eller f\u00f6r att se efter fyrar och annat som till Lotsverkets intresse h\u00f6rer, stod varje lots p\u00e5 vakt. Det blev \u2013 br\u00e5tt d\u00e5 fartyget siktades om man var iland, att kasta sig i uniformen och ro ut eller segla \u00e5ngaren till m\u00f6tes.<\/p>\n\n\n\n

Notis fr\u00e5n visitationsprotokoll 29 oktober 1891<\/strong><\/p>\n\n\n\n

\u201dLotsen E.O. \u00d6sterberg erh\u00e5llit offentlig varning f\u00f6r f\u00f6rsummelse vid lotsuppassning den 14 september. Unders\u00f6kning ang\u00e5ende mindre god uppassning d\u00e5 \u00e5ngfartyget HERMES kapten Hillerstr\u00f6m, den 10:e dennes fr\u00e5n inloppet vid Simpn\u00e4s klubb kallade lots. Som lots\u00e5ldermannen C.A. Ericsson vid samma tillf\u00e4lle h\u00f6rdes, emedan han gifvit t.f. lotskaptenen opassande svar, p\u00e5 f\u00f6rfr\u00e5gan hvarf\u00f6re lotsarne ej i tid och p\u00e5 r\u00e4ttan plats passade ankommande fartyg, medgaf, att han svarat att de (=lotsarne) ej kunde flyga \u00e4n; gafs honom det beskedet, att de anm\u00e4las till Kongl. Lotsstyrelsen.\u201d<\/em> Redan den 14 november samma \u00e5r d\u00f6mdes lots\u00e5lderman Ericsson till 20 kronors avdrag av lotspengarna \u201df\u00f6r visad vanv\u00f6rdnad mot f\u00f6rman\u201d<\/em><\/p>\n\n\n\n

\u201dF\u00f6re 1875 tycks endast en V\u00e4t\u00f6-yngling ha s\u00f6kt sig till navigationsskola, n\u00e4mligen Carl August Ericsson fr\u00e5n Harg. Han avlade sj\u00f6kaptensexamen av 1:a klass 1867 och blev 1871 lots\u00e5lderman p\u00e5 Arholma. Enligt arholmatraditionen v\u00e4ckte detta ett visst uppseende, ty \u00e4nda sedan 1700-talet hade medlemmar arholmasl\u00e4kten Ahlman bekl\u00e4tt \u00e5ldermans\u00e4mbetet. Ericssons meds\u00f6kande ur denna sl\u00e4kt hade ej gjort sig m\u00f6dan att skaffa examen och blev exemplet Carl August Ericsson visade, att det kunde l\u00f6na sig med h\u00f6gre utbildning.\u201d<\/p>\n\n\n\n

\u201cGamle lots\u00e5lderman Eriksson, av byborna i gemen d\u00f6pt till Lots-H\u00e5lleman, till skillnad fr\u00e5n andra \u00e5lderm\u00e4n. \u00c5ldermannen ber\u00e4ttade g\u00e4rna historier fr\u00e5n Arholmas \u00e4ldre tid, under det han smuttade och bolmade p\u00e5 den l\u00e5ngskaftade sj\u00f6skumspipan som stack fram ur det yviga sk\u00e4gget. Han hade fantasi och var dessutom en mycket bel\u00e4st man, med tillg\u00e5ng till Lotsverkets \u00e5ldriga annaler och handlingar.\u201d<\/p>\n\n\n\n

Utdrag ur Simpn\u00e4s\/Arholma i Rospiggen 1999  av Lars Oreland<\/strong><\/p>\n\n\n\n

1721 anv\u00e4ndes fyra Arholma b\u00f6nder f\u00f6r kronans r\u00e4kning som lotsar \u00f6ver \u00c5lands hav och 1724 antog amiralitetet 6 b\u00f6nder till lotsar med var sin lotsdr\u00e4ng som hj\u00e4lp och ers\u00e4ttare n\u00e4r kommend\u00f6r Nils Str\u00f6mcrona i stor omfattning organiserade tills\u00e4ttning av s\u00e5dana personer utefter Sveriges kuster.<\/p>\n\n\n\n

Antalet lotsar \u00f6kade sedan med b\u00f6nder fr\u00e5n s\u00e5v\u00e4l Simpn\u00e4s som Sterbsn\u00e4s och Skeppsmyra. N\u00e5gon g\u00e5ng under f\u00f6rra h\u00e4lften av 1700\u2014 talet inr\u00e4ttades s.k. lotshemman, 2 p\u00e5 Arholma och 3 i Sterbsn\u00e4s. N\u00e5gon l\u00f6n f\u00f6rutom lotspengarna fick Arholmalotsarna inte f\u00f6rr\u00e4n 1754 och \u00e4ven d\u00e5 blev den l\u00e4gre \u00e4n den som exempelvis lotsarna i Furusund hade. Som sk\u00e4l f\u00f6r denna skillnad anf\u00f6rdes fr\u00e5n statens sida att avsikten var att Arholmalotsarna, till skillnad mot de i Furusund, inte skulle ha lotsandet som sin huvudsakliga inkomstk\u00e4lla.<\/p>\n\n\n\n

Lotsplatsen var bel\u00e4gen p\u00e5 Arholma och det kan synas m\u00e4rkligt att man skapade lotshemman i Sterbsn\u00e4s varifr\u00e5n det \u00e4r 1 km \u00f6ver land och 3 km \u00f6ver vatten till Arholmab\u00e5ken. Placeringen av lotshemmanen i Sterbsn\u00e4s skulle senare \u00e4nd\u00e5 ge upphov till en l\u00e5ngvarig (1826-1836) tvist mellan staten och Arholmab\u00f6nderna, n\u00e4r staten p\u00e5 grund av avst\u00e5nden ville avveckla hemmanen i Sterbsn\u00e4s och i st\u00e4llet bereda plats f\u00f6r nya p\u00e5 Arholma.<\/p>\n\n\n\n

\u201d\u2026borde alla 8 till Arholma lotsplats h\u00f6rande lotsar p\u00e5 Arholma hemmans \u00e4go omr\u00e5de vara bosatte, emot det att Arholma byam\u00e4n f\u00f6r de f\u00f6rm\u00e5ner\u2026 undfingo ers\u00e4ttning av Sterbsn\u00e4s hemmans\u00e4gare.\u201d (Ur skrivelse fr\u00e5n kammarkollegiet 1 mars 1831).<\/em><\/p>\n\n\n\n

Denna tvist l\u00f6stes med ett beslut 1832 (med undertecknande av kung Carl XIV Johan) som innebar en halv seger f\u00f6r Arholmaborna, fem tj\u00e4nstg\u00f6rande lotsar skulle underh\u00e5llas och bo p\u00e5 Arholma och tre fortfarande i Sterbsn\u00e4s (lotshemmanen i Sterbsn\u00e4s var p\u00e5 \u00bd mantal vardera med status som skattehemman).<\/p>\n\n\n\n

Dessa skyldigheter, det s\u00e5 kallade \u201dlotsningsbesv\u00e4ret som kompenserades av viss skattebefrielse reducerades drastiskt med ett nytt reglemente 1862 men kom till vissa delar att kvarst\u00e5 \u00e4nda till och med utg\u00e5ngen av I932.<\/p>\n\n\n\n

Lotssysslan kom efter 1862 ist\u00e4llet att sk\u00f6tas av tj\u00e4nstem\u00e4n (kronolotsar) tillsatta och avl\u00f6nade av lotsverket. Det var i f\u00f6rsta hand de tidigare s.k. lotsdr\u00e4ngarna, som i Roslagen ofta var \u00e5l\u00e4nningar, som nu anst\u00e4lldes och p\u00e5 Arholma fick de sm\u00e5 markomr\u00e5den nedanf\u00f6r b\u00e5ken att bygga egna hus p\u00e5.<\/p>\n\n\n\n

P\u00e5 B\u00e5kberget p\u00e5 Arholma har funnits n\u00e5gon form av stenkummel eller b\u00e5k sedan urminnes tider. P\u00e5 1760-talet var emellertid detta i d\u00e5ligt skick och man besl\u00f6t att bygga den nuvarande b\u00e5ken. Den ritades av greve Cronstedt (med kakelugnarna) och stod f\u00e4rdig 1768 samtidigt som b\u00e5kar ocks\u00e5 restes p\u00e5 H\u00f6gsk\u00e4r och Skomakaren (Simpn\u00e4s klubb). Arholmab\u00e5ken byggdes f\u00f6r att vara utkiksplats f\u00f6r lotsarna.<\/p>\n\n\n\n

Efter ca 100 \u00e5rs lotsutkik fr\u00e5n b\u00e5ken p\u00e5 Arholma b\u00f6rjade man anse att utkiken borde ligga l\u00e4ngre ut i inloppet till farleden. 1875 flyttade man d\u00e4rf\u00f6r lotsutkiken till den yttersta klippan p\u00e5 Lilla \u00c4nklingen. 1877 f\u00f6rr\u00e4ttades syn p\u00e5 platsen och man kom \u00f6verens med mark\u00e4garen om en ers\u00e4ttning p\u00e5 300 kronor f\u00f6r marken. Men stugan flyttades redan 1878 fr\u00e5n Lilla \u00c4nklingen till K\u00e4llsk\u00e4ren samtidigt som den byggdes ut n\u00e5got.<\/p>\n\n\n\n

K\u00e4llsk\u00e4ren ligger mitt i det norra inloppet i farleden mellan Simpn\u00e4s och Arholma och den 18 juni 1880 exproprierades marken och fisket f\u00f6r 1000 kronor.<\/p>\n\n\n\n

En signalst\u00e5ng sattes upp p\u00e5 K\u00e4llsk\u00e4ren med vilken meddelanden s\u00e4ndes till lotsar b\u00e5de p\u00e5 Arholma och Bj\u00f6rk\u00f6landet (kula i topp=lots finns p\u00e5 plats, kula i berget = lots beh\u00f6vs). Som utkiksplatser hade man p\u00e5 Arholma en st\u00e4llning bakom \u201dHans-Olofs loge\u201d, B\u00e5kberget och \u201dKikberget\u201d nere vid Gran\u00f6. F\u00f6r de lotsar som bodde p\u00e5 Bj\u00f6rk\u00f6landet g\u00e4llde \u00d6rnkobben, s\u00f6der om \u00d6stersj\u00f6 brygga, som utkiksplats.<\/p>\n\n\n\n

Omkring 1911 b\u00f6rjade man emellertid att planera f\u00f6r en flyttning av lotsutkik och passning till fastlandssidan, kanske med f\u00f6renklade transporter som sk\u00e4l. P\u00e5 K\u00e4llsk\u00e4ren fanns f\u00f6r \u00f6vrigt varken vatten eller ved, som allts\u00e5 m\u00e5ste fraktas ut. En liten lotsstuga byggdes nu i st\u00e4llet p\u00e5 den lilla bergknallen mellan Simpn\u00e4s hamn och N\u00e4skubbens fyr i det nordostligaste h\u00f6rnet av Bj\u00f6rk\u00f6landet. Innan den nya lotsstugan var klar flyttades passningen tillf\u00e4lligt 1914 tillbaka till b\u00e5ken p\u00e5 Arholma, men 1915 flyttades verksamheten till lotsstugan i Simpn\u00e4s. Av pietet eller andra sk\u00e4l kom emellertid ben\u00e4mningen p\u00e5 lotsplatsen \u00e4ven forts\u00e4ttningsvis att vara Arholma lotsplats.<\/p>\n\n\n\n

1915 togs den nya lotsstugan i Simpn\u00e4s i bruk. 1937 byggdes ett utkikstorn mitt p\u00e5 den norra l\u00e5ngsidan av lotsstugan. Tornet rymde en trappa i spiral, som slutade med en stege och lucka i golvet upp till utkiksrummet. Det gamla utkikstornet flyttades ca 1938 till \u00f6n Fejan.<\/p>\n\n\n\n

I mitten av 70-talet f\u00f6rlorade Arholma\/Simpn\u00e4s sin status som sj\u00e4lvst\u00e4ndig lotsplats och fick ben\u00e4mningen \u201dLotsuppassningen i Arholma\u201d med Furusund som lotsstation. Furusund hamnade i sin tur under Stockholms Lotsplats 1984. Simpn\u00e4s lades ner 1 januari 1996 och verksamheten flyttade till nybyggd lotsstation i Kapellsk\u00e4r i samband med att Stockholms hamn byggde nya kajer och nya terminaler f\u00f6r Finlands trafiken.<\/p>\n\n\n\n

Kapellsk\u00e4rs lotsstation flyttades efter bara n\u00e5gra \u00e5r tv\u00e4rs \u00f6ver hamnen f\u00f6r att bereda plats f\u00f6r mer kaj \u00e5t den nybyggda terminalen och d\u00e4r finns de kvar \u00e4nnu (2023).<\/p>\n\n\n\n

Lotspersonalen vid Arholma lotsplats genom tiderna av CG Sundius<\/strong><\/p>\n\n\n\n

Som tidigare antytts uttogs de f\u00f6rsta lotsarna till en organiserad statlig lotsplats vid Arholma fr\u00e5n traktens fiskarb\u00f6nder och deras s\u00f6ner och dr\u00e4ngar. Ett tillv\u00e4gag\u00e5ngss\u00e4tt som anv\u00e4ndes efter hela kusten i stor utstr\u00e4ckning. Det var emellertid inte alltid s\u00e4rskilt l\u00e4tt att f\u00e5 tag i l\u00e4mpliga lots\u00e4mnen, ty n\u00e5gra st\u00f6rre f\u00f6rm\u00e5ner, f\u00f6rutom n\u00e5got enstaka lotshemman, erbj\u00f6ds inte ut\u00f6ver lotspenningarna. Dessa i sin tur var beroende p\u00e5 fartygsanl\u00f6pens antal. Dessutom skulle lotsen h\u00e5lla egen b\u00e5t, Straffen f\u00f6r f\u00f6rseelser och olyckor var h\u00e5rda och utd\u00f6mdes fram till 1881 efter sj\u00f6milit\u00e4r m\u00e5ttstock.<\/p>\n\n\n\n

Den blivande lotsen fick, enligt 1697 \u00e5rs f\u00f6rordning och reglemente avge en obrytbar ed till Kungl. Maj:t och kronan, en ed som nu f\u00f6r tiden skulle anses som rena slavkontraktet, vilket det i praktiken egentligen var. D\u00e4rut\u00f6ver, n\u00e4r h\u00f6ga vederb\u00f6rande hade \u00f6vertygat sig om att den utvalde och villige adepten verkligen kunde sitt lotsningsomr\u00e5de och fyllde \u00f6vriga krav, utf\u00e4rdades en lotsfulImakt och ett motsvarande dokument f\u00f6r lotsdr\u00e4ngen, papper som klargjorde f\u00f6rpliktelser m.m. Dylika fullmakter b\u00f6rjade utf\u00e4rdas redan \u00e5r 1667 i enstaka fall och blev efter 1696 allm\u00e4nna f\u00f6r samtliga lotsar och lotsdr\u00e4ngar inom organisationen.<\/p>\n\n\n\n

S\u00e5lunda utf\u00e4rdades 6 lotsbrev och lika m\u00e5nga dr\u00e4ngbrev f\u00f6r de f\u00f6rsta arholmalotsarna. Dessa bodde till \u00f6verv\u00e4gande del p\u00e5 Arholma \u00f6 men n\u00e5gra bodde \u00e4ven p\u00e5 Bj\u00f6rk\u00f6-sidan i byarna Skeppsmyra och Simpn\u00e4s, Det hade ju inte f\u00f6rflutit mer \u00e4n fem \u00e5r sedan ryssh\u00e4rjningarna drabbade roslagskusten och den \u00f6vriga sk\u00e4rg\u00e5rden och verkningarna var alldeles s\u00e4kert fortfarande p\u00e5tagliga. P\u00e5 Arholma hade \u00f6ns 7 g\u00e5rdar br\u00e4nts ner, likas\u00e5 skogar och gr\u00f6dor i stor omfattning den torra, varma sommaren 1719. Samtidigt \u00f6delades \u00e4ven byarna p\u00e5 Bj\u00f6rk\u00f6-sidan d\u00e4r 12 g\u00e5rdar gick upp i r\u00f6k efter kusten mot Arholma. Verkningarna av dessa h\u00e4rjningst\u00e5g mot den fattiga befolkningen m\u00e5ste ha betytt mycket f\u00f6r traktens f\u00f6rs\u00f6rjning och \u00e4ven inverkat p\u00e5 lotsrekryteringen.<\/p>\n\n\n\n

Antalet lotsar varierade n\u00e5got i takt med de periodiska anl\u00f6pen av lotss\u00f6kande fartyg. I \u00e4ldre tider var upps\u00e4ttningen st\u00f6rst beroende p\u00e5 delvis ovan angiven orsak och \u00e4ven det faktum, att varje lots skulle motsvaras av en lotsdr\u00e4ng eller lotsl\u00e4rling. De sistn\u00e4mnda kategorierna deltog \u00e4ven i lotsningen i viss utstr\u00e4ckning, n\u00e5got som lots\u00e5ldermannen best\u00e4mde enligt sin instruktion och vid behov.<\/p>\n\n\n\n

Enligt en rulla f\u00f6r 1751 tj\u00e4nstgjorde, f\u00f6rutom \u00e5ldermannen, 8 lotsar, 5 lotsdr\u00e4ngar och 5 lotsl\u00e4rlingar.<\/p>\n\n\n\n

Under 1800-talet varierade antalet efter konjunkturerna och \u00e5rliga anl\u00f6p, och 1894, d\u00e5 den f\u00f6rsta tryckta matrikeln utgavs i tryck, fanns endast 4 lotsar i tj\u00e4nst inklusive \u00e5ldermannen. D\u00e4rtill tillkom 2 l\u00e4rlingar. Antalet h\u00f6ll sig i stort sett till denna siffra med n\u00e5gon \u00f6kning l\u00e4ngre fram i 1900-talet. De b\u00e5da v\u00e4rldskrigen betydde dock ett betydande tillskott av lotsar fr\u00e5n fr\u00e4mst S\u00f6derarm och Furusund men \u00e4ven fr\u00e5n andra, mer avl\u00e4gset liggande lotsplatser som kunde undvara folk. Antalet lotsningar under dessa tidsperioder talar sitt tydliga spr\u00e5k. Genomg\u00e5ngstrafiken i de skyddade sk\u00e4rg\u00e5rdslederna var Intensiv under ofreds\u00e5ren och lotsarna utnyttjades ofta mer \u00e4n maximalt.<\/p>\n\n\n\n

Under mellankrigstiden och efter 2:a v\u00e4rldskriget fram till 1967 \u00e5tergick personalantalet till den niv\u00e5 som var anpassad till \u00e5rs statistiken av lotss\u00f6kande fartyg. Det var egentligen ett ganska blygsamt antal lotsar i j\u00e4mf\u00f6relse med sk\u00e4rg\u00e5rdens andra utsj\u00f6lotsplatser, f\u00f6rutom S\u00f6derarm. Detta var ju avh\u00e4ngigt huvudfl\u00f6det av trafiken p\u00e5 Stockholm fr\u00e5n och till hamnarna p\u00e5 kontinenten och i \u00f6vrigt.<\/p>\n\n\n\n

 Vid Arholma lotsplats lotsades huvudsakligen fartyg som var p\u00e5 resa fr\u00e5n norrlandshamnarna eller Finland till antingen Stockholm eller p\u00e5 genomfart sydvart. D\u00e4rut\u00f6ver kom en mindre andel till lastageplatser inom platsens lotsningsomr\u00e5de.<\/p>\n\n\n\n

Vid Arholma lotsplats gick yrket i allm\u00e4nhet fr\u00e5n far till son, vilket var vanligt \u00f6verallt f\u00f6rr i tiden, s\u00e4rskilt p\u00e5 platser som Arholma, d\u00e4r yrket kombinerades med jordbruk och fiske samt i n\u00e5gon utstr\u00e4ckning \u00e4ven stenhuggning. Detta gjorde att den f\u00f6rh\u00e5llandevis magra inkomsten av lotspenningarna kunde kompletteras, Ett livsvillkor under tider av ofred och n\u00e4r farsoterna slog till, ett gissel som periodiskt drabbade stora omr\u00e5den och ibland hela landet. Man levde \u00e4nd\u00e5 i allm\u00e4nhet b\u00e4ttre \u00e4n kollegerna p\u00e5 platser d\u00e4r endast inkomsten fr\u00e5n lotsningen var g\u00e4llande.<\/p>\n\n\n\n

Vid lotsplatsen har i runda tal c:a 115 man tj\u00e4nstgjort under \u00e5ren mellan 1724 \u2013 1967, allts\u00e5 i 243 \u00e5r, den tidsrymd som Arholma lotsplats var av sj\u00e4lvst\u00e4ndig karakt\u00e4r med egen lots\u00e5lderman\/lotsf\u00f6rman\/ \u00f6verlots. Titulaturen \u00e4ndrades ju allm\u00e4nt under \u00e5rens lopp. Av detta antal \u00e4r vissa sl\u00e4kter v\u00e4l representerade under l\u00e5ng tid. Sl\u00e4kten Ahlman t.ex. som har de flesta \u00e5lderm\u00e4nnen i sina annaler m.fl. gamla familjer, de flesta bosatta p\u00e5 Arholma \u00f6.<\/p>\n\n\n\n

L\u00e4ngre fram i tiden, i slutet av 1800-talet och senare, kom det in folk fr\u00e5n andra h\u00e5ll i sk\u00e4rg\u00e5rden och t.o.m. n\u00e5gra enstaka fr\u00e5n helt andra lands\u00e4ndar, men det var under platsens sista decennier n\u00e4r de \u00e4ldsta lotsfamiljernas medlemmar s\u00f6kt andra utkomstv\u00e4gar \u00e4n lotsyrket och m\u00e4nniskor inte var s\u00e5 station\u00e4ra l\u00e4ngre.<\/p>\n\n\n\n

Det var inte bara f\u00f6rdelar att ha den ordningen att yrket mer eller mindre skulle \u00e4rvas, \u00e5tminstone inte n\u00e4r det g\u00e4llde kvaliteten p\u00e5 lotsarna. \u00c5tskilliga individer visade sig vid urval inte alls ha vare sig h\u00e5g eller l\u00e4ggning f\u00f6r lotsyrket, men hade tvingats in i l\u00e4ran tack vare traditionens och egennyttans skull. Att \u00e4ndra p\u00e5 en gammal h\u00e4vdvunnen sedv\u00e4nja som dessutom var sanktionerad fr\u00e5n h\u00f6gre ort var inte l\u00e4tt, men blev n\u00f6dv\u00e4ndigt n\u00e4r dels kvaliteten p\u00e5 lotsarna sj\u00f6nk och dels de hemmavarande inte r\u00e4ckte till.<\/p>\n\n\n\n

F\u00f6ljande kommer fr\u00e5n CG Sundius anteckningar:<\/p>\n\n\n\n

F\u00d6RTECKNING \u00d6VER ARHOLMALOTSAR UNDER 1800-TALET I TIDSORDNING FR.O.M. N\u00c4R DE ANTOGS TILL LOTSL\u00c4RLING.<\/strong><\/p>\n\n\n\n

Pehr Jansson Holmgren<\/strong>, f.8\/8 1808, lotsl\u00e4rling 18\/1 1829, sek.-lots 28\/8 1831, m\u00e4sterlots 14\/6 1850, avsked p\u00e5 egen beg\u00e4ran 8\/8 1863 (ej tj\u00e4nstbar). Boende i St\u00e4rbsn\u00e4s. L\u00f6n= 120 rdr. Pension= 72 rd.<\/p>\n\n\n\n

Carl Olof Levander<\/strong>, f. 15\/7 1814 (sj\u00f6man), sek.-lots 22\/8 1843, m\u00e4sterlots 28\/3 1860, avsked p\u00e5 egen beg\u00e4ran 17\/12 1863, l\u00f6n= 120 rd. Bosatt p\u00e5 Arholma.<\/p>\n\n\n\n

Anders Holmgren<\/strong>, f. 25\/3 1821, lotsl\u00e4rling 1\/8 1839, sek.-lots 11\/7 1853, m\u00e4sterlots 21\/6 1860, avsked p\u00e5 egen beg\u00e4ran 6\/3 1868. Bosatt i St\u00e4rbsn\u00e4s. L\u00f6n= 120 rd. (3\/12 1863: 6 dygns vaktarrest f\u00f6r f\u00f6rsummad lotsuppassning).<\/p>\n\n\n\n

Nils Ericsson<\/strong>, f. 21\/10 1819 (b\u00e5tskeppare), sek.-lots 11\/7 1853, m\u00e4sterlots 19\/10 1863. Bosatt i St\u00e4rbsn\u00e4s. L\u00f6n= 120 rdr. (23\/11 1863: 6 dygns vaktarrest f\u00f6r f\u00f6rsummad lotsuppassning).<\/p>\n\n\n\n

Olof Holmgren<\/strong>, f. 29\/10 1826 (sj\u00f6man, lotsson och f.d. lotsl\u00e4rl.), sek.-lots 1\/8 1854, m\u00e4sterlots 26\/2 1864, avsked p\u00e5 egen beg\u00e4ran 6\/3 1868. Bosatt p\u00e5 Arholma. L\u00f6n= 120 rdr.
(3\/12 1863: 6 dygns vakt\u00ad arrest f\u00f6r f\u00f6rsummad lotsuppassning).<\/p>\n\n\n\n

Olof \u00d6hman<\/strong>, f. 5\/2 1836 (lotsson), lotsl\u00e4rling 21\/4 1858, styrsedel 1\/7 1858, sek.-lots 29\/6 1859, m\u00e4sterlots 26\/7 1864, d\u00f6d 12\/10 1870. Bosatt p\u00e5 Arholma. L\u00f6n= 120 rdr.
(23\/11 1863: 6 dygns vaktarrest f\u00f6r f\u00f6rsummad lotsuppassning. 23\/8 1864: 4 dygns arrest p\u00e5 vatten och br\u00f6d f\u00f6r f\u00f6rsummad lotsuppassning)<\/p>\n\n\n\n

Mats Ahlman<\/strong>, f. 18\/8 1843 (lots\u00e5ldermansson), lotsl\u00e4rling 21\/4 1858, styrsedel 20\/7 1861, lots 26\/7 1864, m\u00e4sterlots:  21\/6 1871. Bosatt p\u00e5 Arholma.<\/p>\n\n\n\n

Johan \u00d6sterberg<\/strong>, f. 9\/5 1826 (bondeson), lotsl\u00e4rling. 21\/4 1858, sek.\u00ad lots 28\/3 1860, l\u00f6n= 60 rdr. Bosatt p\u00e5 Arholma. (3\/12 1863: 6 dygns vaktarrest f\u00f6r f\u00f6rsummat lotsuppdrag).<\/p>\n\n\n\n

Eric Ericsson<\/strong>, f. 7\/1 1833 (sj\u00f6man), lotsl\u00e4rling. 8\/3 1860, sek-lots 21\/6 1860, m\u00e4sterlots 7\/3 1881. Bosatt i St\u00e4rbsn\u00e4s. (3\/12 1863: 6 dygns vaktarrest f\u00f6r f\u00f6rsummat lotsuppdrag.
14\/11 1879: 10 dygns vaktarrest f\u00f6r tj\u00e4nstef\u00f6rsummelse. 1\/4 1891: 15 kr avdrag p\u00e5 uppmuntr\u00ad pengar f\u00f6r f\u00f6rsummat lotsuppdrag).<\/p>\n\n\n\n

Carl Julius Lindstr\u00f6m<\/strong>, f. 25\/7 1837 (sj\u00f6man), lotsl\u00e4rling 8\/3 1860, sek.-lots 8\/3 1860, m\u00e4sterlots 21\/6 1860, d\u00f6d 14\/10 1870 genom drunkning. Bosatt p\u00e5 Arholma. (25\/G 1861: 6 dygns vaktarrest f\u00f6r f\u00f6rsummat lotsuppdrag. 3\/12 1863: 6 dygns vaktarrest f\u00f6r f\u00f6rsummad lotsuppassn.).<\/p>\n\n\n\n

Johan Olof Lindstr\u00f6m<\/strong>, f. 3\/10 1838 (skeppare), lots 19\/6 1868, m\u00e4terlots 6\/6 1887.<\/p>\n\n\n\n

Eric Ersson<\/strong>, f. 15\/8 1837 (sj\u00f6man), lots 21\/6 1871. Erh\u00e5llit avsked 18\/9 1873 s\u00e5som skadad i tj\u00e4nsten. Premium= 80 rdr.<\/p>\n\n\n\n

Johan Olof Hamstr\u00f6m<\/strong>, f. 21\/11 1845 (sj\u00f6man), lots 21\/6 1871.<\/p>\n\n\n\n

Johan Peter Andersson<\/strong>, f. 21\/11 1845 (sj\u00f6man), lotsl\u00e4rling 29\/6 1872, lots 4\/8 1874, avsked 1890, skadad i tj\u00e4nsten.<\/p>\n\n\n\n

Erik Olof \u00d6sterberg<\/strong>, f. 4\/3 1858, lotsl\u00e4rling 18\/8 1881, lots 11\/2 1890<\/p>\n\n\n\n

Alfred Axel Theodor (Jansson) Skog<\/strong>, f. 6\/4 1870, lotsl\u00e4rling 5\/10 1888. Antog namnet Skog den 17\/10 1888. Ett \u00e5rs tj\u00e4nstledighet f\u00f6r idkande av sj\u00f6fart p\u00e5 avl\u00e4gsna farvatten 1889-90. Transport till Sandhamns lotsplats 18\/9 1891.<\/p>\n\n\n\n

Olof Wilhelm \u00d6hman<\/strong>, f. 6\/4 1865, lotsl\u00e4rling. 30\/7 1889, avsked 11\/9 1891.<\/p>\n\n\n\n

Johan Arvid Lindstr\u00f6m<\/strong>, f. 8\/9 1868, lotsl\u00e4rling 15\/1 1889, lots 6\/6 1893.<\/p>\n\n\n\n

Anders Peter (Matsson) Westerman<\/strong>, f. 25\/5 1872, lotsl\u00e4rling 20\/11 1891, lots 27\/4 1891.<\/p>\n\n\n\n

Olof Ludvig Lindstr\u00f6m<\/strong>, f. 5\/12 1870, lotsl\u00e4rling 6\/7 1892, lots 24\/7 1894.<\/p>\n\n\n\n

Johannes Emanuel Olzen<\/strong>, f. 25\/11 1874, lotsl\u00e4rling 26\/4 1894.<\/p>\n\n\n\n

Johan Fridolf Sj\u00f6blom<\/strong>, f. 23\/11 1869, lotsl\u00e4rling 9\/5 1894.<\/p>\n\n\n\n

Karl Adolf Leontin Eriks\u00e9n<\/strong>, f. 16\/6 1880, lotsl\u00e4rling 15\/1 1895.<\/p>\n\n\n\n

LOTS\u00c5LDERM\u00c4N, LOTSF\u00d6RM\u00c4N OCH \u00d6VERLOTSAR VID ARHOLMA\/SIMPN\u00c4S LOTSPLATS.<\/strong><\/p>\n\n\n\n

\u00c5r 1751 hette lots\u00e5ldermannen Matts Ahlman<\/strong> och eftersom samma namn \u00e5terkommer i 1769 \u00e5rs visitationsrulla med uppgiften att han \u00e4r 57 \u00e5r gammal samt har varit i tj\u00e4nst sedan 1730, s\u00e5 f\u00e5r man p\u00e5 goda grunder anta att han har varit Arholma lotsplats f\u00f6rsta lots\u00e5lderman.<\/p>\n\n\n\n

\u00c5r 1816 hette lots\u00e5ldermannen E.O. Ahlman<\/strong> enligt rullan och det f\u00e5r nog anses som s\u00e4kert, att han \u00e4r son av f\u00f6rre lots\u00e5ldermannen med samma efternamn.<\/p>\n\n\n\n

Anders Peter Ahlman<\/strong>, f. 22\/8 1836 (lots\u00e5ldermansson), lotsl\u00e4rling 29\/7 1850, styrsedel 12\/6 1857, lots\u00e5lderman 18\/3 1858, d\u00f6d 21\/10 1866. Bostadsort p\u00e5 Arholma. (25\/6 1861: 6 dygns ljus arrest f\u00f6r f\u00f6rsummad lotsuppassning och \u00f6verklagade oordningar. 7\/8 1863: 6 dygns vaktarrest f\u00f6r tj\u00e4nstef\u00f6rsummelse. 12\/11 1863: 6 dygns vatten och br\u00f6d f\u00f6r f\u00f6rsummad lotsuppassning).<\/p>\n\n\n\n

Carl Johan Vilhelm Bergstr\u00f6m<\/strong>, f. 26\/5 1823, underkonstapel vid flottan 31\/10 1848, avsked fr\u00e5n flottan 3\/4 1856, lots\u00e5lderman 15\/11 1866, avsked 28\/3 1867. Bosatt p\u00e5 Arholma.<\/p>\n\n\n\n

Anders Wendell<\/strong>, f. 24\/4 1824 (f.d. kofferdikapten), lots\u00e5lderman 26\/4 1867, d\u00f6d 8\/9 1870. L\u00f6n= 400 rdr.<\/p>\n\n\n\n

Carl August Eriksson<\/strong>, f. 5\/9 1839, lots\u00e5lderman 7\/10 1870, sj\u00f6k.-ex. 1867. (11\/6 1883: 15 kr avdrag i lotspengar f\u00f6r underl\u00e5tenhet att fullg\u00f6ra undf\u00e5ngna order. 12\/12 1883: dito f\u00f6r otillb\u00f6rlig indragning av lotsuppassningen vid K\u00e4llsk\u00e4ren. 14\/11 1891: 20 kr avdrag av lotspeng. f\u00f6r visad vanv\u00f6rdnad mot f\u00f6rman).<\/p>\n\n\n\n

Anders Peter Westerman<\/strong>, f. 25\/5 1872, lotsl\u00e4rling 20\/11 1891, lots 27\/4 1891,                           ,<\/p>\n\n\n\n

Karl Adolf Leontin Eriks\u00e9n<\/strong>, f. 16\/6 1880, lotsl\u00e4rling 15\/1 1895,<\/p>\n\n\n\n

Karl Bertil Eriks\u00e9n<\/strong>, f. 1\/4 1909, lotsl\u00e4rling 1926, full styrsedel 1931, ord. lots 1936, lotsf\u00f6rman 1939, styrmans ex.<\/p>\n\n\n\n

PERSONAL VID ARHOLMA LOTSPLATS \u00c5R 1751:<\/h4>\n\n\n\n

Lots\u00e5lderman Matts Ahlman<\/p>\n\n\n\n

Lotsar:<\/strong><\/p>\n\n\n\n

Lars Ersson, Arholma<\/p>\n\n\n\n

P\u00e4hr Olsson, Arholma (d\u00f6d samma \u00e5r)<\/p>\n\n\n\n

Lars Bengtsson, Arholma<\/p>\n\n\n\n

P\u00e4hr P\u00e4hrsson, Arholma<\/p>\n\n\n\n

Olof Olsson, Arholma<\/p>\n\n\n\n

P\u00e4hr Mattsson, Arholma<\/p>\n\n\n\n

Anders Ersson, Simpn\u00e4s<\/p>\n\n\n\n

Anders \u00d6man, Skeppsmyra<\/p>\n\n\n\n

Johan Andersson, Skeppsmyra.<\/p>\n\n\n\n

Utl\u00e4rda lotsdr\u00e4ngar:<\/strong><\/p>\n\n\n\n

Anders Larsson, Olof P\u00e4hrsson, Anders P\u00e4hrsson<\/p>\n\n\n\n

Lotsl\u00e4rlingar:<\/p>\n\n\n\n

Erich Ersson, Johan Larsson, Olof Ersson, Matts P\u00e4hrsson och Lars Paulsson<\/p>\n\n\n\n

PERSONAL VID ARHOLMA LOTSPLATS 1769:<\/h4>\n\n\n\n

Lots\u00e5lderman Mats Alman, 57 \u00e5r, Arholma,<\/p>\n\n\n\n

Lotsar:<\/strong><\/p>\n\n\n\n

Lars Bengtsson, 60 \u00e5r, Arholma i tj\u00e4nst sedan 1730
Per Ersson, 54 \u00e5r, Arholma i tj\u00e4nst sedan 1741
Anders Ersson, 57 \u00e5r, Simpn\u00e4s i tj\u00e4nst sedan 1741
Anders \u00d6man, 50 \u00e5r, Skeppsmyra i tj\u00e4nst sedan 1741
Johan Andersson, 51 \u00e5r, Skeppsmyra i tj\u00e4nst sedan 1741
Anders Persson, 46 \u00e5r, Arholma, i tj\u00e4nst sedan 1746<\/p>\n\n\n\n

Extra lotsar:<\/p>\n\n\n\n

Olof Persson, 39 \u00e5r, Arholma, i tj\u00e4nst sedan 1741
Per Olsson, 42 \u00e5r, Arholma, i tj\u00e4nst sedan 1750
Olof Ersson, 34 \u00e5r, Arholma, i tj\u00e4nst sedan 1750
Mats Persson, 37 \u00e5r, Arholma, i tj\u00e4nst sedan 1750
Eric Persson, 42 \u00e5r, Arholma, i tj\u00e4nst sedan 1759<\/p>\n\n\n\n

STRANDNINGAR OCH HAVERIER 1874 – 1893 VID OCH I N\u00c4RHETEN AV ARHOLMA LOTSPLATS.<\/strong><\/p>\n\n\n\n

1877, 13 okt<\/strong>: Skepp fr\u00e5n V\u00e4t\u00f6 med tr\u00e4last p\u00e5 resa sydvart grund\u00ad st\u00f6tte p\u00e5 Storgrundet, norr om Arholma. Fartyget kom flott sedan en del av d\u00e4ckslasten kastats. Lots ombord.<\/p>\n\n\n\n

1878, 2 sept<\/strong>: \u00c5ngare fr\u00e5n Kolsva, tom, p\u00e5 resa till Ljusne, grundst\u00f6tte p\u00e5 en klippa i n\u00e4rheten av Arholma i tjocka. Ej lots.<\/p>\n\n\n\n

1879, 4 sept<\/strong>: Skonert fr\u00e5n V\u00e4t\u00f6 med tr\u00e4last p\u00e5 resa till Nyk\u00f6ping. Under sv\u00e5r storm sprang fartyget l\u00e4ck utanf\u00f6r Bjur\u00f6klubb men fortsatte resan. N\u00f6dgades likv\u00e4l slutligen s\u00f6ka hamn och inkom till Arholma i marvatten med s\u00f6nderbl\u00e5sta segel, inslagna br\u00e4dg\u00e5ngar, br\u00e4ckta st\u00f6ttor och utskjuten akter. Ej lots.<\/p>\n\n\n\n

1880, 1 sep<\/strong>: Galeas fr\u00e5n \u00c5bo i barlast p\u00e5 resa till Skellefte\u00e5 grundst\u00f6tte p\u00e5 klippan Flisan O om H\u00f6gsk\u00e4r i WSW vind och klar luft. Lots ombord.<\/p>\n\n\n\n

1880, 11 sep<\/strong>: Skepp fr\u00e5n Arendal med tr\u00e4last p\u00e5 resa till Alger. H\u00e5rd S bris och klart. Fartyget p\u00e5seglades nattetid i n\u00e4rheten av Tj\u00e4rven av en engelsk \u00e5ngare som bogserade in skeppet till Gransk\u00e4rs redd.  Ej lots.<\/p>\n\n\n\n

1880, 11 sep<\/strong>: Skonert fr\u00e5n Roslagen med tr\u00e4last p\u00e5 resa till Gustavsberg grundst\u00f6tte p\u00e5 ett grund S om den vid H\u00f6gsk\u00e4r utsatta pricken. SO vind. Med hj\u00e4lp fr\u00e5n land kom fartyget flott. Ej lots.<\/p>\n\n\n\n

1880, 3 okt<\/strong>: Skepp fr\u00e5n Norge i barlast p\u00e5 resa till Ule\u00e5borg grundst\u00f6tte p\u00e5 Lingsl\u00e4t\u00f6 i V\u00e4dd\u00f6 socken i ONO storm och tjocka. Ej lots.<\/p>\n\n\n\n

1880, 3 okt<\/strong>: Skepp fr\u00e5n Norge i barlast p\u00e5 resa till Sundsvall grundst\u00f6tte p\u00e5 Bredb\u00e5dan mellan Simpn\u00e4sklubb och Bokobben. ONO storm regn och tjocka. Ej lots.<\/p>\n\n\n\n

1881, 27 juli<\/strong>: Skepp fr\u00e5n England med tr\u00e4last p\u00e5 resa till Frankrike grundst\u00f6tte vid Alisleje V om Simpn\u00e4sklubb i stiltje och tjocka. Kom flott sedan vattnet stigit. Ej lots<\/p>\n\n\n\n

1882, 10 juli<\/strong>: Skonert fr\u00e5n Horsens i barlast p\u00e5 resa till Skutsk\u00e4r grundst\u00f6tte i Bofj\u00e4rden i n\u00e4rheten av N\u00e4skubben i ONO storm och regntjocka. Ej lots.<\/p>\n\n\n\n

1882, 11 juli<\/strong>: Skepp fr\u00e5n Arendal i barlast p\u00e5 resa till Kalix grundst\u00f6tte vid N\u00e4skubben i ONO storm och regntjocka. Kom flott med hj\u00e4lp av \u00e5ngare. Ej lots.<\/p>\n\n\n\n

1883, 22 maj<\/strong>: Skepp fr\u00e5n Fiskeb\u00e4ckskil i barlast p\u00e5 resa till H\u00e4rn\u00f6sand grundst\u00f6tte vid H\u00f6gsk\u00e4r i S vind. orsak: bristande k\u00e4nnedom om farvattnet. Ej lots.<\/p>\n\n\n\n

1883 14 juli<\/strong>: \u00c5ngare fr\u00e5n G\u00e4vle p\u00e5 resa till Iggesund grundst\u00f6tte p\u00e5 Tyf\u00f6 i stiltje och vackert v\u00e4der. Olyckan intr\u00e4ffade p.g.a. att b\u00e5de l\u00e5nglotsen och rorg\u00e4ngaren insomnat. Ej kronolots ombord.<\/p>\n\n\n\n

1883, 4 sept<\/strong>: Skonert fr\u00e5n Bro med tr\u00e4last p\u00e5 resa till Stockholm grundst\u00f6tte p\u00e5 Bredb\u00e5dan, mellan Bokobben och Simpn\u00e4sklubb. OSO storm och regn. Orsak: fartyget v\u00e4grade i en v\u00e4ndning. Ej lots.<\/p>\n\n\n\n

1883, 21 sept<\/strong>: Skonert fr\u00e5n V\u00e4dd\u00f6 med tr\u00e4last p\u00e5 resa till Stockholm grundst\u00f6tte vid Bokobben enligt ovan i sv\u00e5r NO storm. Ej lots.<\/p>\n\n\n\n

1883, 10 nov<\/strong>: Skonert fr\u00e5n R\u00e5dmans\u00f6 med tr\u00e4last p\u00e5 resa till Stockholm grundst\u00f6tte p\u00e5 S. K\u00e4llsk\u00e4rs grund vid Arholma. so vind. Orsak: str\u00f6ms\u00e4ttning. Ej lots.<\/p>\n\n\n\n

1884, 8 juni<\/strong>: Skepp fr\u00e5n Memel med j\u00e4rnlast p\u00e5 res till G\u00e4vle grundst\u00f6tte p\u00e5 Tallriken, NW om H\u00f6gsk\u00e4r i SSW vind och vackert v\u00e4der. Bogserb\u00e5ten som bogserade tog pricken p\u00e5 fel sida. Ej lots.<\/p>\n\n\n\n

1884, 2 sep<\/strong>: Skonert fr\u00e5n Blid\u00f6 p\u00e5 resa till Stockholm med tr\u00e4last grundst\u00f6tte p\u00e5 Tallriken, NW om H\u00f6gsk\u00e4r i SO vind och disigt. Ej lots.<\/p>\n\n\n\n

1884, 26 okt<\/strong>: Galeas fr\u00e5n Gr\u00e4s\u00f6, tom, p\u00e5 resa till Gr\u00e4s\u00f6. S storm. Sedan ankark\u00e4ttingen sprungit drev fartyget iland vid Svedudden. Ej lots.<\/p>\n\n\n\n

1885, 17 sept<\/strong>: \u00c5ngare fr\u00e5n Stockholm med styckegods p\u00e5 resa till Stockholm grundst\u00f6tte p\u00e5 Skabbholmen utanf\u00f6r Id\u00f6 i N storm. Dellossning och losstagning. Ej lots.<\/p>\n\n\n\n

1889, 22 juli<\/strong>: \u00c5ngfregatt fr\u00e5n Karlskrona p\u00e5 resa till Stockholm grundst\u00f6tte p\u00e5 ok\u00e4nt grund i farleden fr\u00e5n Arholma till Furusund p\u00e5 linjen mellan Tyf\u00f6 fyr och K\u00e4ringens Kl. NNO j\u00e4mn bris och klart. Lots ombord.<\/p>\n\n\n\n

1889, 19 okt<\/strong>: Skonert fr\u00e5n Blid\u00f6 med tr\u00e4last p\u00e5 resa till Stockholm grundst\u00f6tte p\u00e5 G\u00e4vleh\u00e4sten i laber O bris. Orsak: N\u00e4skubbens fyrsken f\u00f6r\u00e4ndrats. Ej lots.<\/p>\n\n\n\n

1889, 19 okt<\/strong>: Brigg fr\u00e5n England med tr\u00e4last p\u00e5 resa till Cardigan O vind och mulet. Fartyget, som natten mellan 18 och 19 okt. grundst\u00f6tte i n\u00e4rheten av M\u00e4rket, men kommit flott och fortsatt, b\u00f6rjade l\u00e4cka sv\u00e5rt, s\u00e5 att hon m\u00e5ste s\u00e4ttas p\u00e5 land i Skottviken, V\u00e4dd\u00f6. Ej lots.<\/p>\n\n\n\n

1890, 26 maj<\/strong>: Skonerten K\u00c4VIA fr\u00e5n Finland, tom, p\u00e5 resa till Finland grundst\u00f6tte p\u00e5 Utan\u00e5sk\u00e4ret, W om Simpn\u00e4sklubb i ONO storm. Vid strandningen omkom bef\u00e4lhavaren och en man. Ej lots.<\/p>\n\n\n\n

1890, 26 maj<\/strong>: Skonerten HERTHA fr\u00e5n Marstal i barlast p\u00e5 resa till Hallsta strandade p\u00e5 Utan\u00e5sk\u00e4ret W om Simpn\u00e4sklubb i ONO storm. Ej lots.<\/p>\n\n\n\n

1892, 18 maj<\/strong>: Skonerten CONSTANTIN fr\u00e5n \u00c5land med vedlast p\u00e5 resa till Stockholm strandade p& NO sidan av Arholma i NO sn\u00f6storm. Fartyget, segelslitet och i marvatten, drev iland. B\u00e4rgades. Ej lots.<\/p>\n\n\n\n

Arholmas alla lotsar sorterade efter \u00e5r n\u00e4r de kom i statens tj\u00e4nst. De som inte har datum f\u00f6r F\u00f6dd eller I staten \u00e4r f\u00f6re 1730. Mer data om rullor och annat finns i Lotsdatabasen och kan l\u00e4mnas ut vid f\u00f6rfr\u00e5gan. Nyhet \u00e4r att b\u00e5tm\u00e4nnen fram till 1991 finns nu med i listan och deras datum f\u00f6r anst\u00e4llning finns i s\u00e4rskild ruta.<\/p>\n\n\n\n

Efternamn<\/td>F\u00f6rnamn<\/td>F\u00f6dd<\/td>I staten<\/td>B\u00e5tman<\/td>Lpl 1<\/td>Lpl 2<\/td>Lpl 3<\/td>Lpl 4<\/td><\/tr>
Ahlman<\/td>P\u00e4hr<\/td><\/td><\/td><\/td>Arholma<\/td><\/td><\/td><\/td><\/tr>
Ahlman<\/td>Eric<\/td><\/td><\/td><\/td>Arholma<\/td><\/td><\/td><\/td><\/tr>
Ahlstr\u00f6m<\/td>O<\/td><\/td><\/td><\/td>Arholma<\/td><\/td><\/td><\/td><\/tr>
Ahlstr\u00f6m<\/td>Pehr<\/td><\/td><\/td><\/td>Arholma<\/td><\/td><\/td><\/td><\/tr>
Ceder<\/td>Johan<\/td><\/td><\/td><\/td>Arholma<\/td><\/td><\/td><\/td><\/tr>
Ericsson<\/td>Olof<\/td><\/td><\/td><\/td>Arholma<\/td><\/td><\/td><\/td><\/tr>
Ersson<\/td>Lars<\/td><\/td><\/td><\/td>Arholma<\/td><\/td><\/td><\/td><\/tr>
Hamstr\u00f6m<\/td>Per-Johan<\/td><\/td><\/td><\/td>Arholma<\/td><\/td><\/td><\/td><\/tr>
Holm<\/td>P<\/td><\/td><\/td><\/td>Arholma<\/td><\/td><\/td><\/td><\/tr>
Holmberg<\/td>A<\/td><\/td><\/td><\/td>Arholma<\/td><\/td><\/td><\/td><\/tr>
Holmgren<\/td>Olof<\/td><\/td><\/td><\/td>Arholma<\/td><\/td><\/td><\/td><\/tr>
Holmstr\u00f6m<\/td>E<\/td><\/td><\/td><\/td>Arholma<\/td><\/td><\/td><\/td><\/tr>
Olsson<\/td>Olof<\/td><\/td><\/td><\/td>Arholma<\/td><\/td><\/td><\/td><\/tr>
Sj\u00f6str\u00f6m<\/td>Eric<\/td><\/td><\/td><\/td>Arholma<\/td><\/td><\/td><\/td><\/tr>
W\u00e5hlberg<\/td>Per<\/td><\/td><\/td><\/td>Arholma<\/td><\/td><\/td><\/td><\/tr>
\u00d6berg<\/td>Anders<\/td><\/td><\/td><\/td>Arholma<\/td><\/td><\/td><\/td><\/tr>
\u00d6man<\/td>Eric<\/td><\/td><\/td><\/td>Arholma<\/td><\/td><\/td><\/td><\/tr>
\u00d6man<\/td>Olof<\/td><\/td><\/td><\/td>Arholma<\/td><\/td><\/td><\/td><\/tr>
\u00d6sterberg<\/td>Olof<\/td><\/td><\/td><\/td>Arholma<\/td><\/td><\/td><\/td><\/tr>
\u00d6sterberg<\/td>Eric<\/td><\/td><\/td><\/td>Arholma<\/td><\/td><\/td><\/td><\/tr>
Levander<\/td>Carl<\/td>1814<\/td><\/td><\/td>Arholma<\/td><\/td><\/td><\/td><\/tr>
L\u00e4nnman<\/td>A<\/td><\/td><\/td><\/td>Arholma<\/td><\/td><\/td><\/td><\/tr>
Olufsson<\/td>Johan<\/td>1674<\/td><\/td><\/td>Arholma<\/td><\/td><\/td><\/td><\/tr>
Mattsson<\/td>Oluf<\/td>1676<\/td><\/td><\/td>Arholma<\/td><\/td><\/td><\/td><\/tr>
P\u00e4hrsson<\/td>Matts<\/td>1677<\/td><\/td><\/td>Arholma<\/td><\/td><\/td><\/td><\/tr>
Andersson<\/td>Lars<\/td>1679<\/td><\/td><\/td>Arholma<\/td><\/td><\/td><\/td><\/tr>
\u00d6hman<\/td>Anders<\/td>1692<\/td><\/td><\/td>Arholma<\/td><\/td><\/td><\/td><\/tr>
Pehrsson<\/td>Erich<\/td>1693<\/td><\/td><\/td>Arholma<\/td><\/td><\/td><\/td><\/tr>
Ersson<\/td>Lars<\/td>1704<\/td><\/td><\/td>Arholma<\/td><\/td><\/td><\/td><\/tr>
Ohlsson<\/td>Matts<\/td>1711<\/td><\/td><\/td>Arholma<\/td><\/td><\/td><\/td><\/tr>
Ohlsson<\/td>P\u00e4hr<\/td>1715<\/td><\/td><\/td>Arholma<\/td><\/td><\/td><\/td><\/tr>
Larsson<\/td>Anders<\/td>1722<\/td><\/td><\/td>Arholma<\/td><\/td><\/td><\/td><\/tr>
\u00d6hman<\/td>Anders<\/td>1723<\/td><\/td><\/td>Arholma<\/td><\/td><\/td><\/td><\/tr>
Holmberg<\/td>Anders<\/td>1762<\/td><\/td><\/td>Arholma<\/td><\/td><\/td><\/td><\/tr>
Holmgren<\/td>Anders<\/td>1794<\/td><\/td><\/td>Arholma<\/td><\/td><\/td><\/td><\/tr>
Backman<\/td>Johan<\/td>1799<\/td><\/td><\/td>Arholma<\/td><\/td><\/td><\/td><\/tr>
Mattsson<\/td>P\u00e4hr<\/td>1710<\/td><\/td><\/td>Arholma<\/td><\/td><\/td><\/td><\/tr>
Lind<\/td>Nils<\/td>1721<\/td><\/td><\/td>Furusund<\/td>Vaxholm<\/td>Arholma<\/td>Berghamn\/ Husar\u00f6<\/td><\/tr>
Ahlman<\/td>Matss<\/td>1711<\/td>1730<\/td><\/td>Arholma<\/td><\/td><\/td><\/td><\/tr>
Ersson<\/td>Anders<\/td>1709<\/td>1741<\/td><\/td>Arholma<\/td><\/td><\/td><\/td><\/tr>
Bengtsson<\/td>Lars<\/td>1710<\/td>1741<\/td><\/td>Arholma<\/td><\/td><\/td><\/td><\/tr>
Ersson<\/td>Per<\/td>1712<\/td>1741<\/td><\/td>Arholma<\/td><\/td><\/td><\/td><\/tr>
Andersson<\/td>Johan<\/td>1715<\/td>1741<\/td><\/td>Arholma<\/td><\/td><\/td><\/td><\/tr>
P\u00e4hrsson<\/td>P\u00e4hr<\/td>1716<\/td>1741<\/td><\/td>Arholma<\/td><\/td><\/td><\/td><\/tr>
Erichsson<\/td>Nils<\/td>1717<\/td>1741<\/td><\/td>Arholma<\/td><\/td><\/td><\/td><\/tr>
\u00d6hman<\/td>Pehr<\/td>1725<\/td>1741<\/td><\/td>Arholma<\/td><\/td><\/td><\/td><\/tr>
Persson<\/td>Olof<\/td>1727<\/td>1741<\/td><\/td>Arholma<\/td><\/td><\/td><\/td><\/tr>
Holmgren<\/td>Anders<\/td>1724<\/td>1746<\/td><\/td>Arholma<\/td><\/td><\/td><\/td><\/tr>
Ersson<\/td>Eric<\/td>1728<\/td>1747<\/td><\/td>Arholma<\/td><\/td><\/td><\/td><\/tr>
Ersson<\/td>Olof<\/td>1732<\/td>1750<\/td><\/td>Arholma<\/td><\/td><\/td><\/td><\/tr>
Ahlgren<\/td>Mats<\/td>1733<\/td>1750<\/td><\/td>Arholma<\/td><\/td><\/td><\/td><\/tr>
Holm<\/td>Jan<\/td>1734<\/td>1750<\/td><\/td>Arholma<\/td><\/td><\/td><\/td><\/tr>
Pehrsson<\/td>Lars<\/td><\/td>1752<\/td><\/td>Arholma<\/td><\/td><\/td><\/td><\/tr>
Ahlberg<\/td>Pehr<\/td>1727<\/td>1752<\/td><\/td>Arholma<\/td><\/td><\/td><\/td><\/tr>
Abrahamsson<\/td>Abraham<\/td>1732<\/td>1752<\/td><\/td>Arholma<\/td><\/td><\/td><\/td><\/tr>
Jansson<\/td>Jan<\/td>1728<\/td>1758<\/td><\/td>Arholma<\/td><\/td><\/td><\/td><\/tr>
\u00d6man<\/td>Eric<\/td>1730<\/td>1758<\/td><\/td>Arholma<\/td><\/td><\/td><\/td><\/tr>
Mattsson<\/td>Olof<\/td>1732<\/td>1758<\/td><\/td>Arholma<\/td><\/td><\/td><\/td><\/tr>
Larsson<\/td>Lars<\/td>1733<\/td>1758<\/td><\/td>Arholma<\/td><\/td><\/td><\/td><\/tr>
Persson<\/td>Eric<\/td>1724<\/td>1759<\/td><\/td>Arholma<\/td><\/td><\/td><\/td><\/tr>
Holmstr\u00f6m<\/td>Per<\/td>1744<\/td>1759<\/td><\/td>Arholma<\/td><\/td><\/td><\/td><\/tr>
Ahlgren<\/td>Per<\/td>1722<\/td>1763<\/td><\/td>Arholma<\/td><\/td><\/td><\/td><\/tr>
Ahlman<\/td>E<\/td><\/td>1816<\/td><\/td>Arholma<\/td><\/td><\/td><\/td><\/tr>
Holmgren<\/td>Per<\/td>1808<\/td>1829<\/td><\/td>Arholma<\/td><\/td><\/td><\/td><\/tr>
Holmgren<\/td>Anders<\/td>1821<\/td>1839<\/td><\/td>Arholma<\/td><\/td><\/td><\/td><\/tr>
Bergstr\u00f6m<\/td>Carl<\/td>1823<\/td>1848<\/td><\/td>Arholma<\/td><\/td><\/td><\/td><\/tr>
Ahlman<\/td>Anders<\/td>1836<\/td>1850<\/td><\/td>Arholma<\/td><\/td><\/td><\/td><\/tr>
Ericsson<\/td>Nils<\/td>1819<\/td>1853<\/td><\/td>Arholma<\/td><\/td><\/td><\/td><\/tr>
Holmgren<\/td>Olof<\/td>1826<\/td>1854<\/td><\/td>Arholma<\/td><\/td><\/td><\/td><\/tr>
\u00d6sterberg<\/td>Johan<\/td>1826<\/td>1858<\/td><\/td>Arholma<\/td><\/td><\/td><\/td><\/tr>
\u00d6hman<\/td>Olof<\/td>1836<\/td>1858<\/td><\/td>Arholma<\/td><\/td><\/td><\/td><\/tr>
Ahlman<\/td>Matts<\/td>1843<\/td>1858<\/td><\/td>Arholma<\/td><\/td><\/td><\/td><\/tr>
Ericsson<\/td>Eric<\/td>1833<\/td>1860<\/td><\/td>Arholma<\/td><\/td><\/td><\/td><\/tr>
Lindstr\u00f6m<\/td>Carl<\/td>1837<\/td>1860<\/td><\/td>Arholma<\/td><\/td><\/td><\/td><\/tr>
Wendell<\/td>Anders<\/td>1824<\/td>1867<\/td><\/td>Arholma<\/td><\/td><\/td><\/td><\/tr>
Lindstr\u00f6m<\/td>Johan<\/td>1838<\/td>1868<\/td><\/td>Arholma<\/td><\/td><\/td><\/td><\/tr>
Lindstr\u00f6m<\/td>Anders<\/td>1850<\/td>1868<\/td><\/td>Arholma<\/td><\/td><\/td><\/td><\/tr>
Eriksson<\/td>Carl<\/td>1839<\/td>1870<\/td><\/td>Arholma<\/td><\/td><\/td><\/td><\/tr>
Ersson<\/td>Eric<\/td>1837<\/td>1871<\/td><\/td>Arholma<\/td><\/td><\/td><\/td><\/tr>
Hamstr\u00f6m<\/td>Johan<\/td>1845<\/td>1871<\/td><\/td>Arholma<\/td><\/td><\/td><\/td><\/tr>
Andersson<\/td>Johan<\/td>1845<\/td>1872<\/td><\/td>Arholma<\/td><\/td><\/td><\/td><\/tr>
\u00d6sterberg<\/td>Erik<\/td>1858<\/td>1881<\/td><\/td>Arholma<\/td><\/td><\/td><\/td><\/tr>
Skog<\/td>Alfred<\/td>1870<\/td>1888<\/td><\/td>Arholma<\/td>Sandhamn<\/td>Stockholm<\/td><\/td><\/tr>
\u00d6hman<\/td>Olof<\/td>1865<\/td>1889<\/td><\/td>Arholma<\/td><\/td><\/td><\/td><\/tr>
Lindstr\u00f6m<\/td>Johan<\/td>1868<\/td>1889<\/td><\/td>Arholma<\/td><\/td><\/td><\/td><\/tr>
Matsson<\/td>Anders<\/td>1872<\/td>1891<\/td><\/td>Arholma<\/td><\/td><\/td><\/td><\/tr>
Westerman<\/td>Anders<\/td>1872<\/td>1891<\/td><\/td>Arholma<\/td><\/td><\/td><\/td><\/tr>
Lindstr\u00f6m<\/td>Olof<\/td>1870<\/td>1892<\/td><\/td>Arholma<\/td><\/td><\/td><\/td><\/tr>
Sj\u00f6blom<\/td>Johan<\/td>1869<\/td>1894<\/td><\/td>Arholma<\/td><\/td><\/td><\/td><\/tr>
Olz\u00e9n<\/td>Johannes<\/td>1874<\/td>1894<\/td><\/td>Arholma<\/td><\/td><\/td><\/td><\/tr>
Eriks\u00e9n<\/td>Karl<\/td>1880<\/td>1895<\/td><\/td>Arholma<\/td><\/td><\/td><\/td><\/tr>
Ohlin<\/td>Johan<\/td>1868<\/td>1897<\/td><\/td>Arholma<\/td><\/td><\/td><\/td><\/tr>
\u00d6sterberg<\/td>Erik<\/td>1882<\/td>1899<\/td><\/td>Arholma<\/td><\/td><\/td><\/td><\/tr>
Hamstr\u00f6m<\/td>Anders<\/td>1878<\/td>1900<\/td><\/td>Arholma<\/td><\/td><\/td><\/td><\/tr>
Lind<\/td>August<\/td>1864<\/td>1901<\/td><\/td>Arholma<\/td><\/td><\/td><\/td><\/tr>
\u00d6sterberg<\/td>Erik<\/td>1878<\/td>1903<\/td><\/td>Arholma<\/td><\/td><\/td><\/td><\/tr>
Manners<\/td>Karl<\/td>1889<\/td>1906<\/td><\/td>Arholma<\/td><\/td><\/td><\/td><\/tr>
Carlsson<\/td>Rickard<\/td>1888<\/td>1910<\/td><\/td>S\u00f6derarm<\/td>Arholma<\/td><\/td><\/td><\/tr>
Andersson<\/td>Karl<\/td>1890<\/td>1912<\/td><\/td>M\u00e4laren<\/td>Arholma<\/td><\/td><\/td><\/tr>
Andersson<\/td>August<\/td>1894<\/td>1912<\/td><\/td>Arholma<\/td><\/td><\/td><\/td><\/tr>
Eriksson<\/td>Olof<\/td>1895<\/td>1913<\/td><\/td>Arholma<\/td><\/td><\/td><\/td><\/tr>
Alexandersson<\/td>Jean<\/td>1893<\/td>1917<\/td><\/td>Arholma<\/td><\/td><\/td><\/td><\/tr>
Larsson<\/td>Viktor<\/td>1894<\/td>1919<\/td><\/td>Arholma<\/td><\/td><\/td><\/td><\/tr>
S\u00f6derman<\/td>Valter<\/td>1906<\/td>1920<\/td><\/td>S\u00f6derarm<\/td>Arholma<\/td>Furusund<\/td>Stockholm<\/td><\/tr>
Eriks\u00e9n<\/td>Karl<\/td>1909<\/td>1926<\/td><\/td>Arholma<\/td><\/td><\/td><\/td><\/tr>
Lindstr\u00f6m<\/td>Olov<\/td>1908<\/td>1927<\/td><\/td>Arholma<\/td><\/td><\/td><\/td><\/tr>
Lindstr\u00f6m<\/td>John<\/td>1912<\/td>1928<\/td><\/td>Arholma<\/td>Stockholm<\/td><\/td><\/td><\/tr>
\u00d6sterman<\/td>Sven<\/td>1891<\/td>1930<\/td>1930-07-01<\/td>Arholma<\/td><\/td><\/td><\/td><\/tr>
Eriks\u00e9n<\/td>Karl<\/td>1915<\/td>1932<\/td><\/td>Arholma<\/td><\/td><\/td><\/td><\/tr>
Jansson<\/td>Erik<\/td>1911<\/td>1938<\/td>1951-07-07<\/td>Arholma<\/td><\/td><\/td><\/td><\/tr>
Nordin<\/td>Johannes<\/td>1901<\/td>1946<\/td>1952-07-01<\/td>Arholma<\/td><\/td><\/td><\/td><\/tr>
Stenmark<\/td>Karl-Henning<\/td>1928<\/td>1946<\/td>1964-10-01<\/td>Arholma<\/td>Stockholm<\/td>Ark\u00f6<\/td><\/td><\/tr>
Hallengren<\/td>Per-Arne<\/td>1930<\/td>1950<\/td><\/td>Arholma<\/td>Furusund<\/td>G\u00f6teborg<\/td><\/td><\/tr>
Karlsson<\/td>Karl<\/td>1917<\/td>1951<\/td>1953-05-01<\/td>Arholma<\/td><\/td><\/td><\/td><\/tr>
Jansson<\/td>John<\/td>1922<\/td>1953<\/td>1961-07-01<\/td>Landsort<\/td>Arholma<\/td><\/td><\/td><\/tr>
Westerberg<\/td>Oskar<\/td>1911<\/td>1956<\/td>1958-10-01<\/td>Arholma<\/td><\/td><\/td><\/td><\/tr>
\u00d6sterman<\/td>Ingvar<\/td>1934<\/td>1956<\/td>1958-10-01<\/td>Arholma<\/td>Simpn\u00e4s<\/td><\/td><\/td><\/tr>
Sj\u00f6str\u00f6m<\/td>Erik<\/td>1911<\/td>1960<\/td>1965-04-01<\/td>Arholma<\/td><\/td><\/td><\/td><\/tr>
Eriksson<\/td>Hans-Olof<\/td>1935<\/td>1961<\/td><\/td>Arholma<\/td>Stockholm<\/td><\/td><\/td><\/tr>
Sj\u00f6blom<\/td>Mats<\/td>1946<\/td>1963<\/td>1973-06-11<\/td>Arholma<\/td>Simpn\u00e4s<\/td><\/td><\/td><\/tr>
Bertholm<\/td>Gunnar<\/td>1927<\/td>1965<\/td>1968-04-01<\/td>Arholma<\/td>Simpn\u00e4s<\/td><\/td><\/td><\/tr>
Eriksson<\/td>Ingemar<\/td>1942<\/td>1966<\/td>1968-04-01<\/td>Arholma<\/td>Simpn\u00e4s<\/td><\/td><\/td><\/tr>
Elffors<\/td>Kurt<\/td>1945<\/td>1967<\/td>1968-07-01<\/td>S\u00f6derhamn<\/td>Arholma<\/td><\/td><\/td><\/tr>
Sj\u00f6blom<\/td>Per<\/td>1949<\/td>1967<\/td>1968-10-01<\/td>Arholma<\/td>Furusund<\/td><\/td><\/td><\/tr>
Andersson<\/td>Sven<\/td>1941<\/td>1969<\/td>1969-03-24<\/td>Arholma<\/td>Furusund<\/td><\/td><\/td><\/tr>
Str\u00f6m<\/td>Bruno<\/td>1942<\/td>1970<\/td>1970-05-28<\/td>Arholma<\/td>Furusund<\/td><\/td><\/td><\/tr><\/tbody><\/table><\/figure>\n\n\n\n

SIMPN\u00c4S B\u00c5TM\u00c4N<\/strong><\/p>\n\n\n\n

P\u00e5 Simpn\u00e4s var det aldrig n\u00e5gon lots stationerad, de var placerade i Stockholm. <\/p>\n\n\n\n

F\u00f6ljande b\u00e5tm\u00e4n jobbade d\u00e4r fram till stationen st\u00e4ngde och flyttade till Kapellsk\u00e4r.<\/p>\n\n\n\n

Efternamn<\/strong><\/td>F\u00f6rnamn<\/strong><\/td>F\u00f6dd<\/strong><\/td>I Staten<\/strong><\/td>B\u00e5tman<\/strong><\/td>Lpl 1<\/strong><\/td>Lpl 2<\/strong><\/td><\/tr>
\u00d6sterman<\/td>Ingvar<\/td>1934<\/td>1956<\/td>1958-10-01<\/td>Arholma<\/td>Simpn\u00e4s<\/td><\/tr>
Sj\u00f6blom<\/td>Mats<\/td>1946<\/td>1963<\/td>1973-06-11<\/td>Arholma<\/td>Simpn\u00e4s<\/td><\/tr>
Bertholm<\/td>Gunnar<\/td>1927<\/td>1965<\/td>1968-04-01<\/td>Arholma<\/td>Simpn\u00e4s<\/td><\/tr>
Eriksson<\/td>Ingemar<\/td>1942<\/td>1966<\/td>1968-04-01<\/td>Arholma<\/td>Simpn\u00e4s<\/td><\/tr>
Jansson<\/td>Conny<\/td>1948<\/td>1982<\/td>1982-12-27<\/td>Simpn\u00e4s<\/td><\/td><\/tr>
And<\/td>Hans<\/td>1941<\/td>1983<\/td>1983-06-01<\/td>Simpn\u00e4s<\/td><\/td><\/tr>
Ahrnborg<\/td>Sverker<\/td>1944<\/td>1983<\/td>1983-06-01<\/td>Simpn\u00e4s<\/td><\/td><\/tr>
Bertholm<\/td>Anders<\/td>1956<\/td>1983<\/td>1983-06-01<\/td>Simpn\u00e4s<\/td><\/td><\/tr>
Fransson<\/td>Lennart<\/td>1940<\/td>1988<\/td>1988-07-11<\/td>Simpn\u00e4s<\/td><\/td><\/tr>
Nordstedt<\/td>Jan<\/td>1948<\/td>1989<\/td>1989-05-08<\/td>Simpn\u00e4s<\/td><\/td><\/tr>
S\u00f6derman<\/td>Per<\/td>1965<\/td>1989<\/td>1989-08-28<\/td>Simpn\u00e4s<\/td><\/td><\/tr><\/tbody><\/table><\/figure>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Arholma 59\u00b0 50.872′ N 19\u00b0 6.498′ ESimpn\u00e4s 59\u00b0 52.525′ N 19\u00b0 4.950′ EKapellsk\u00e4r 59\u00b0 43.148′ N 19\u00b0 4.064′ E K\u00e4llsk\u00e4ren 59\u00b0 52.703′ N 19\u00b0 5.718′ E Ur CG Sundius anteckningar: Lotsplatsen tillkom under sommaren 1724 under en av Nils Str\u00f6mcronas expeditioner norrut f\u00f6r att organisera lotsv\u00e4sendet i Bottenhavet och Bottenviken. Arholma lotsplats upph\u00f6rde som sj\u00e4lvst\u00e4ndig… Forts\u00e4tt l\u00e4sa Arholma\/ Simpn\u00e4s\/ Kapellsk\u00e4r Lotsplats<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"parent":0,"menu_order":0,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","template":"","meta":{"footnotes":""},"class_list":["post-3575","page","type-page","status-publish","hentry","entry"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/lotsarnastockholm.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/pages\/3575","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/lotsarnastockholm.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/pages"}],"about":[{"href":"https:\/\/lotsarnastockholm.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/types\/page"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/lotsarnastockholm.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/lotsarnastockholm.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=3575"}],"version-history":[{"count":18,"href":"https:\/\/lotsarnastockholm.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/pages\/3575\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":7560,"href":"https:\/\/lotsarnastockholm.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/pages\/3575\/revisions\/7560"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/lotsarnastockholm.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=3575"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}