![\"sid8\"](\"https:\/\/lotsarnastockholm.se\/wp-content\/uploads\/2015\/09\/sid8.jpg\")
<\/figure><\/div>\n\n\n\nDe p\u00e5 h\u00e4llristningar i v\u00e5rt land talrikt f\u00f6rekommande avbildningarna av m\u00e5ng\u00e5riga roddskepp giva st\u00f6d \u00e5t uppfattningen att sj\u00f6fart f\u00f6rekommit vid rikets kuster redan \u00e5rtusenden f\u00f6re v\u00e5r tider\u00e4knings b\u00f6rjan. Huru denna sj\u00f6fart navigerade \u00e4r ej k\u00e4nt, men ingenting mots\u00e4ger att man trevade sig fram p\u00e5 samma s\u00e4tt som i medelhavet och att i avsaknad av nutida navigerings hj\u00e4lpmedel sj\u00f6farten var h\u00e4nvisad till att ledas av s\u00e4rskilda yrksesm\u00e4n, Styrm\u00e4n.<\/p>\n\n\n\n
De \u00e4ldsta bel\u00e4ggen i den svenska litteraturen p\u00e5 begreppet styrman g\u00e4lla den befattningshavare som inom skeppslaget var styresman (styriman) och som vid krigst\u00e5g f\u00f6ljde skeppsfolket ombord s\u00e5som bef\u00e4lhavare och i den egenskapen torde hava styrt skeppet. Han var s\u00e5lunda n\u00e4rmast att betrakta som en milit\u00e4r funktion\u00e4r.<\/p>\n\n\n\n
S\u00e5v\u00e4l i S\u00f6derk\u00f6pingsr\u00e4tten, daterad till 1280, som i Visby stadslag stadf\u00e4st i b\u00f6rjan av 1300 talet, omn\u00e4mnas lotsar. Den urgamla inomsk\u00e4rs seglingen l\u00e4ngs den farled som beskrives i kung Valdemars jordebok, kr\u00e4vde kanske redan den, lotshj\u00e4lp i sk\u00e4rg\u00e5rdarna, och f\u00f6retr\u00e4desvis d\u00e4r f\u00f6rekomma, i varje fall senare, s\u00e5dana lokala ledsagare som fingo ben\u00e4mningen inomsk\u00e4rs styrm\u00e4n.<\/p>\n\n\n\n
Men f\u00f6rbindelserna p\u00e5 Visby, vilken stad som under 1200 talet n\u00e5dde sin h\u00f6gsta ekonomiska maktst\u00e4llning, f\u00f6rutsatte tillg\u00e5ng p\u00e5 ledsagare som kunde lotsa i \u00f6ppet vatten. Dessa kallades utomsk\u00e4rs styrm\u00e4n. Skepparen f\u00f6rde bef\u00e4let \u00f6ver skeppsfolket, ansvarade f\u00f6r man\u00f6vern och f\u00f6r i skeppet inlastat gods. Styrman svarade f\u00f6r att skeppet kom dit det skulle.<\/p>\n\n\n\n
Ombord p\u00e5 skeppet funnes dessutom ofta en eller flera representanter f\u00f6r last\u00e4garna vilka synes hava fungerat som en h\u00f6gsta ledning alltid f\u00e4rdig att ingripa f\u00f6r att bevaka sina intressen.<\/p>\n\n\n\n
I Kalmar bildades inomsk\u00e4rs och utomsk\u00e4rs styrm\u00e4nnen p\u00e5 1400 talet ett s\u00e4rskilt skr\u00e5. De r\u00e4knade till stadens \u00e4mbetsm\u00e4n och hade en god social st\u00e4llning. Enligt fr\u00e5n 1541-76 kunde lots i Kalmar erh\u00e5llas till Stockholm och till hamnar p\u00e5 Upplandskusten, Danzig, Rostock och L\u00fcbeck, K\u00f6penhamn och \u00c4lvsborg m.fl. platser.<\/p>\n\n\n\n
1605 n\u00e4mnas styrm\u00e4n i Finland som kunde lotsa till Reval, Pernau, Run\u00f6 och D\u00fcna. Under Gustaf den f\u00f6rsta och de f\u00f6ljande vasakonungarna vidtogos en rad \u00e5tg\u00e4rder till st\u00e4rkandet och f\u00f6rb\u00e4ttrandet av det \u00e4nnu icke organiserade lotsv\u00e4sendet, i f\u00f6rsta hand f\u00f6r den svenska \u00f6rlogsflottan och kronans behov men till gagn \u00e4ven f\u00f6r handelssj\u00f6farten.<\/p>\n\n\n\n
Det g\u00e4llde att s\u00e4kra tillg\u00e5ngen till kunniga styrm\u00e4n i de olika farvattnen att trygga deras ekonomiska villkor och tillse att k\u00e4nnedomen om lotslederna vidmakth\u00f6lls fr\u00e5n den ena generationen till den andra.<\/p>\n\n\n\n
Genom uppl\u00e5tande av s\u00e4rskilda hemman och frihet fr\u00e5n vissa g\u00e4rder och utskrivningar gjordes yrket mera eftertraktat. Rekryteringen skedde ofta p\u00e5 s\u00e5 s\u00e4tt att f\u00e4derna l\u00e4rde upp sina s\u00f6ner och tj\u00e4nstefolk. Under drottning Kristina \u00e5terkallades visserligen alla dylika meddelade f\u00f6rm\u00e5ner och friheter och skulle de som lotsade kronans eller annat fartyg f\u00f6rn\u00f6jas och betalas men vid 1655 \u00e5rs riksdag stadgades det \u00e5ter att vissa hemman under ben\u00e4mningen styrmanshemman skulle l\u00e4ggas under amiralitetet med skyldighet f\u00f6r innehavaren att bestrida lotsning i traktens farvatten.<\/p>\n\n\n\n
Redan under 1500 talet b\u00f6rjade bland de civila lotsarna uttagas styrm\u00e4n som vunno fast anst\u00e4llning i flottan. Under 1600 talet f\u00f6rekommo ej l\u00e4ngre ben\u00e4mningarna utomsk\u00e4rs och inom sk\u00e4rsstyrm\u00e4n. En utomsk\u00e4rs styrman kallades r\u00e4tt och sl\u00e4tt sk\u00e4rg\u00e5rdsstyrman eller piloter under amiralitetet, Chronones styrman<\/em>.<\/p>\n\n\n\n De \u00f6vriga kallades sk\u00e4rg\u00e5rdsstyrm\u00e4n eller piloter men fr\u00e5n 1670 talet lotsm\u00e4n. Kronans styrm\u00e4n synas hava intagit en mellanst\u00e4llning s\u00e5tillvida att det f\u00f6rv\u00e4ntades av dem att kunna lotsa p\u00e5 kusten mellan Stockholm och Kalmar samt utf\u00f6ra navigering i \u00d6stersj\u00f6n. Men d\u00e5 regeringen icke bekostade dessa yrkesm\u00e4n n\u00f6dig utbildning, torde endast ett f\u00e5tal hava innehaft n\u00f6dig f\u00e4rdighet i yrket. Det synas ocks\u00e5 hava \u00e4gt synnerligen oj\u00e4mn bildningsgrad. Somliga voro knappast skrivkunniga.<\/p>\n\n\n\n Den nya skolan skulle f\u00f6rest\u00e5s av f\u00e4nriken vid amiralitet, ehrlig och f\u00f6rst\u00e5ndigh <\/em>Fredrik Herman H\u00f6ijer. Denne var f\u00f6dd i Ejderstedt, Slesvig och hade som elva\u00e5ring tillsammans med modern 1632 inkommit till Sverige. H\u00f6ijer torde redan f\u00f6re tilltr\u00e4det hava gjort sig k\u00e4nd f\u00f6r sin skicklighet d\u00e5 det enligt kollegiets protokoll den 27 sept 1662 ans\u00e5gs r\u00e5dligast att antaga en s\u00e5 nyttig person<\/em> att informera ej allenast de of\u00f6rfarne styrm\u00e4nnen utan \u00e4ven andre officerare<\/em> varav m\u00e5ngo vore i behov av undervisning<\/em>.<\/p>\n\n\n\n Han skulle d\u00e4rf\u00f6r f\u00e5 300 d.smt.en l\u00f6n med ett till\u00e4gg av 100 d.smt varigenom han kommo i \u00e5tnjutande av kaptens gage, ”hvarmed han twivelsuthan n\u00e5gorledes uthkomme och siig best\u00e5\u00e5 kund<\/em>e”. Om \u00e5lderstyrmannens f\u00f6rh\u00e5llande till sk\u00e4rg\u00e5rdsstyrm\u00e4nnen \u00e4r ej mycket k\u00e4nt. 1655 befalldes Johan M\u00e5nsson rannsaka hur piloterna i sk\u00e4rg\u00e5rden sk\u00f6tte sig, och i den rapport han med anledning av detta uppdrag ingav tillr\u00e5dde han att l\u00e5ta fogdar och l\u00e4nsm\u00e4n tillh\u00e5lla piloterna att med remmare vederb\u00f6rligen utm\u00e4rka grunden. Klar skillnad mellan begreppen styrman och lots f\u00f6rekom emellertid \u00e4nnu icke p\u00e5 1670 talet. En person erh\u00f6ll 1674 tillst\u00e5nd att h\u00e5lla styrman (=lots) f\u00f6r sitt skattehemman. D\u00e5 flottan 1678 gick till sj\u00f6ss, medtogos Dalar\u00f6lotsarna vare sig det nu var f\u00f6r att anv\u00e4nda dem s\u00e5som styrm\u00e4n eller lotsar. Verner Von Rosenfeldt var f\u00f6dd 1639 p\u00e5 M\u00fcntenhof i Estland och son till krigskommissarien d\u00e4r, David Reimers, 1645 adlad Rosenfeldt. Han kom 1658 i tj\u00e4nst vid flottan som volont\u00e4r. Sedan fred slutits seglade han i flera \u00e5r i holl\u00e4ndska skepp f\u00f6r att f\u00f6rv\u00e4rva erfarenhet i yrket och bevistade d\u00e4runder en sj\u00f6strid utanf\u00f6r Cadiz mot engelsm\u00e4nnen. <\/p>\n\n\n\n Hemkommen blev han 1666 \u00f6verstel\u00f6jtnant och gjorde \u00e5tskilliga expeditioner med flottans fartyg, f\u00f6rde bef\u00e4l till sj\u00f6ss, vann utm\u00e4rkelse under danska kriget och befordrades d\u00e4runder till major och amirall\u00f6jtnant. Efter krigets slut s\u00e4ndes han h\u00f6sten 1679 till Lyckebysk\u00e4ren, f\u00f6r att f\u00f6r att genom lodning och utprickning f\u00f6rbereda flottans ditkomst. I november samma \u00e5r besl\u00f6ts anl\u00e4ggandet av Karlskrona. Den 29 januari 1680 blev Rosenfeldt viceamiral.<\/p>\n\n\n\n K.M:t beslut f\u00f6ljde omedelbart. Den 5 december 1679 uppdrogs \u00e5t Rosenfeldt att ut\u00f6va inspektion \u00e4ven \u00f6ver lotsm\u00e4nnen i Sverige, Finland och Pommern. H\u00e4rigenom blevo styrmans och lotsv\u00e4sendena sammanf\u00f6rda till en l\u00e4ngre best\u00e5ende gemenskap och f\u00f6rsta steget var taget till lotsinr\u00e4ttningens statliga organisation.<\/p>\n\n\n\n I b\u00f6rjan av 1680 talet tj\u00e4nstgjorde Rosenfeldt ofta s\u00e5som ledamot i AK och intog i ordf\u00f6randes fr\u00e5nvaro stundom dennes plats. Man m\u00e5ste s\u00e5lunda antaga att han d\u00e5 var i besittning av en viss grad av inflytande. <\/p>\n\n\n\n Men f\u00f6r att p\u00e5 den tiden kunna utr\u00e4tta n\u00e5got inom flottans f\u00f6rvaltning torde det hava varit av st\u00f6rsta vikt att vara uppskattad av flottans m\u00e4ktigaste man, praese i AK, amiral-general-l\u00f6jtnanten greve Hans Wachtmeister, och i det fallet f\u00f6refaller Rosenfeldts position icke hava varit stark. I varje fall synes han icke hava varit gynnad av Wachtmeister, varemot han torde haft ett gott geh\u00f6r hos konungen.<\/p>\n\n\n\n Instruktionen f\u00f6r Rosenfeldt den f\u00f6rsta mars 1680 angiver, att hans inspektion skulle omfatta hela riket med underlydande provinser. Betr\u00e4ffande styrmansv\u00e4sendet, vilket n\u00e4mnes fr\u00e4mst f\u00f6reskrevs att Rosenfeldt skulle framf\u00f6r allt beflita sig om att h\u00e5lla amiralitetet med goda styrm\u00e4n. Med anledning h\u00e4rav f\u00f6rklarade K.M:t sin vilja vara, att styrm\u00e4nnen \u00e5rligen skulle embarkera p\u00e5 l\u00e4mpligt fartyg f\u00f6r att ”excolera seglationen<\/em>” och d\u00e4rigenom f\u00f6rv\u00e4rva n\u00f6dig erfarenhet ej blott om hamnar och inlopp utan \u00e4ven om seglingen i \u00d6stersj\u00f6n.<\/p>\n\n\n\n D\u00e4rj\u00e4mte skulle Rosenfeldt kommendera dugliga styrm\u00e4n p\u00e5 utg\u00e5ende skepp och draga f\u00f6rsorg om ”att dee redskapen, som styrm\u00e4nnen competera s\u00e5som f\u00f6rsta compasserna blifwa hv\u00e4l giorda och f\u00f6rdehlte samt tidh och ofta medh magneten anstruka, nachter och qwarter glasen w\u00e4ll justerade, lodh och lodhlinjer beh\u00f6rigen m\u00e4rckte och proportionerade, tillh\u00e5llandes styrm\u00e4nnerne i de \u00f6frige att f\u00f6rsee siig medh n\u00f6dige cartor, si\u00f6\u00f6 och gradb\u00f6cker, gradstockar och andra instrumenter som dem n\u00f6dighe \u00e4hre<\/em>”<\/p>\n\n\n\n Betr\u00e4ffande lotsv\u00e4sendet g\u00e4llde det att fr\u00e5n grunden organisera en s\u00e5dan inr\u00e4ttning, antaga lotsm\u00e4n och tillh\u00e5lla dem att anordna och vidmakth\u00e5lla remmare och v\u00e5rdkasar.<\/p>\n\n\n\n Slutligen skulle inspekt\u00f6ren ”h\u00e5lla richtigt diarium sampt formera wisse cartor om cousternes situation och beskaffenhet, noga annoterandes hwad som hafwer funnit derhvis och dhe si\u00f6\u00f6farandhe kan lenda till effterr\u00e4ttelse inlefwereandes samma cartor uthi v\u00e5rt ammirailetzcollegio efftersom och h\u00e4r medh Kongl Maij:ttz allwarliga befallningh \u00e4r att vice amiralen ingen annan dem wijsa eller communicera skall, mycketh minndre n\u00e5hgre copior deraff extradera<\/em>”<\/p>\n\n\n\n Emedan denna instruktion st\u00e4lldes till Rosenfeldt personligen och ej till AK eller Wachtmeister var det tydligt att Rosenfeldt bekl\u00e4ddes med K.M:t direkta uppdrag. Att detta var avsikten torde framg\u00e5 \u00e4ven d\u00e4rav, att d\u00e5 K.M:t 1689 utf\u00e4rdade instruktion f\u00f6r AK, n\u00e4mndes d\u00e4ri intet om dess f\u00f6rh\u00e5llande till kartstyrmans- eller lotsv\u00e4sendet, f\u00f6rmodligen d\u00e4rf\u00f6r, att K.M:t ans\u00e5g denna angel\u00e4genhet ordnad genom instruktionen f\u00f6r Rosenfeldt.<\/p>\n\n\n\n Organiserandet av lotsv\u00e4sendet skred endast l\u00e5ngsamt fram\u00e5t och r\u00f6rande den ordnade lotsverksamheten inl\u00f6pte ofta klagom\u00e5l, vilka grumlade Rosenfeldts tillvaro. Det gick s\u00e5 l\u00e5ngt att amiralitetsfiskalen Sven L\u00f6fman s\u00e5g sig n\u00f6dsakad att framst\u00e4lla anm\u00e4rkning mot Rosenfeldt som emellertid synes hava fattat hum\u00f6r och som i sin med anledning av anm\u00e4rkningen avgivna f\u00f6rklaring om L\u00f6fman anv\u00e4nde s\u00e5 ”eelake ord och hotellser p\u00e5 \u00e5tskilliga st\u00e4llen<\/em>” att denne ans\u00e5g detta g\u00e5 p\u00e5 heder och \u00e4ra. <\/p>\n\n\n\n Inom AK ifr\u00e5gasattes att h\u00e4nvisa kontroversen till behandling av krigsr\u00e4tt. Men fr\u00e5gan synes hava gjorts upp p\u00e5 annat s\u00e4tt. Rosenfeldt tog i alla fall s\u00e5 illa vid sig att han hos AK beg\u00e4rde att bliva fri fr\u00e5n inspektion av lotseriet vilket AK dock avb\u00f6jde med motivering att eftersom Rosenfeldt var tillsatt av K.M:t kunde icke AK skilja honom fr\u00e5n den befattningen.<\/p>\n\n\n\n H\u00f6sten 1685 anm\u00e4lde Rosenfeldt till K.M:t att han i \u00f6verenst\u00e4mmelse med sin instruktion inr\u00e4ttat lotseri i alla sj\u00f6st\u00e4der p\u00e5 svenska kusten fr\u00e5n och med \u00c5land till Marstrand \u00e4vensom p\u00e5 Gotland i Riga och Wismar. Betr\u00e4ffande \u00e5terstoden, kusterna vid Bottenhavet och finska viken samt Livland och Pommern, hade han saknat tillf\u00e4lle att utf\u00f6ra arbetet. Med anledning h\u00e4rav befallde K.M:t Wachtmeister att n\u00e4sta \u00e5r l\u00e4mna Rosenfeldt en l\u00e4mplig farkost f\u00f6r arbetets forts\u00e4ttande.<\/p>\n\n\n\n H\u00e4rvis skulle Rosenfeldt dessutom ”inhemta all n\u00f6dig kunskap och observationer om kusterna och farwattnen som fordras til fullbordan af den l\u00e4nge under h\u00e4nder hafda nya chartan \u00f6fwer \u00f6stersi\u00f6n och i synnerhet til strym\u00e4nnens execering pr\u00f6was l\u00e4nda<\/em>”<\/p>\n\n\n\n I b\u00f6rjan av februari 1686 synes Rosenfeldt hava insinuerat amiralitetet att farvattnet till och vid V\u00e4stervik liksom ”alle andre bekante farwatten alt stadigt b\u00f6r wara opremmat och med k\u00e4nnem\u00e4rken observerade<\/em>” Detta f\u00f6rmodligen p\u00e5 grund av en mycket beaktad grundst\u00f6tning med lots ombord, som d\u00e4r \u00e4gt rum.<\/p>\n\n\n\n Den 24 februari notificerade Rosenfeldt fr\u00e5n Stockholm amiralitetet att han till kondukt\u00f6r antagit en Andersson-Berg, som ”f\u00f6r kort tijd sedan av Gedda medtagits p\u00e5 en tur ut till Dalar\u00f6 och Elfsnabben<\/em>” f\u00f6r probering. <\/p>\n\n\n\n Sj\u00e4lv hade Rosenfeldt f\u00f6r tre veckor sedan haft f\u00f6r avsikt att med en del styrm\u00e4n begiva sig sj\u00f6ledes till Kalmar men hindrats av isl\u00e4ggning. Om isen l\u00e5g l\u00e4nge bleve det n\u00f6dv\u00e4ndigt f\u00f6r honom, skrev han, att begiva sig landv\u00e4gen till ”squadronen<\/em>” dvs hans avdelnings skepp. Det f\u00e5r antas att den expedition, vari Gedda nu deltog var den \u00f6verenskomna tv\u00e5 m\u00e5naders expeditionen, men d\u00e4rom \u00e4r intet vidare bekant.<\/p>\n\n\n\n N\u00e5got fartyg f\u00f6r att 1686 kunna inr\u00e4tta lotseriet p\u00e5 andra sidan \u00d6stersj\u00f6n synes Rosenfeldt trots K.M:t befallning icke hava f\u00e5tt. D\u00e4remot anmodades Rosenfeldt i maj av amiralitetet att till kansliet ins\u00e4nda s\u00e5v\u00e4l de kartor som han haft till l\u00e5ns som ock den generalkarta \u00f6ver \u00d6stersj\u00f6n varmed han varit sysselsatt och som nu borde vara f\u00e4rdig, ”ingelunda sielf beh\u00e5llandes n\u00e5gre copior d\u00e4raf qwaar hos sig som l\u00e4tteligen sedan torde uthkomma och fremmande potentater f\u00e5 deras kundskap.<\/em>” <\/p>\n\n\n\n Men d\u00e5 han dr\u00f6jde med denna redovisning besl\u00f6t amiralitetet att i september giva honom en p\u00e5minnelse. Samma dag hade Rosenfeldt emellertid i skrivelse till amiralitetet just anm\u00e4lt, att han genom amirall\u00f6jtnanten Per Rosenholm till amiralitetet ins\u00e4nt ”alle dhe si\u00f6carter som han f\u00e4rdige hafwer<\/em>”.<\/p>\n\n\n\n Sj\u00e4lv var han i skrivande stund av sjukdom f\u00f6rhindrad att komma ut. Strax f\u00f6rut hade han varit i Sk\u00e5ne, meddelade han. Betr\u00e4ffande det f\u00f6rh\u00e5llandet att arbetet \u00e4nnu ej vore f\u00e4rdigt, kunde han ej underl\u00e5ta att \u00f6dmjukligen p\u00e5minna, skrev han, att detta w\u00e4l hade varit m\u00f6jligt, om han haft den ”assistence som ett s\u00e5dant werk hwel fordrade<\/em>”<\/p>\n\n\n\n Han erinrade h\u00e4rvid om, hurusom han endast en sommar, 1681, erh\u00e5llit fartyg f\u00f6r unders\u00f6kningar i \u00d6stersj\u00f6n, hur Gedda fr\u00e5ntagits honom 1682 och 1683 f\u00f6r \u00d6landskommissionen och under halva 1684 varit sjuk och dessutom brukats till andra sj\u00f6karte arbetena ovidkommande f\u00f6rr\u00e4ttningar, s\u00e5som kartl\u00e4ggningar av Kristianopels, Ronneby och S\u00f6lvesborgs \u00e4gor, Kalmar ladug\u00e5rd och utarbetande av en landkarta \u00f6ver Blekinge. D\u00e5 hans skrivelse f\u00f6redrogs i AK, besl\u00f6ts endast att de inl\u00e4mnade kartorna skulle levereras till aktuarien uthi cantzeliet att f\u00f6rwahras<\/em>”.<\/p>\n\n\n\n Rosenfeldts f\u00f6rklaring synes onekligen mycket talande och kunde hava ut\u00f6kats med en erindran om, hur han f\u00e5tt v\u00e4nta p\u00e5 lantm\u00e4tarnes med flera kustkartor, vilka b\u00f6rjade inflyta ungef\u00e4r d\u00e5 Gedda l\u00e4mnade kondukt\u00f6rsbefattningen.<\/p>\n\n\n\n I november 1686 synes Rosenfeldt hava beg\u00e4rt att \u00e5terf\u00e5 Gedda s\u00e5som sitt bitr\u00e4de. Sk\u00e4let angavs ej. Gedda tillkallades och meddelade, sedan han f\u00f6rst erinrat, att han \u00e4nnu icke utf\u00e5tt resterande l\u00f6n ehuru han enligt attest av Rosenfeldt fullgjort villkoret d\u00e4rf\u00f6r, att han voro villig att \u00e5terg\u00e5 till tj\u00e4nst under f\u00f6ruts\u00e4ttning att han d\u00e4rmed f\u00f6rbands n\u00e5gon f\u00f6rb\u00e4ttring i avl\u00f6ning och titulatur varmed han \u00e5syftade att Rosenfeldt bekomma dennes tj\u00e4nst, ett f\u00f6rh\u00e5llande r\u00f6rande vilket amiralitetet saknade befogenhet att giva n\u00e5got l\u00f6fte. <\/p>\n\n\n\n Fr\u00e5gan om Rosenfeldt entledigande hade emellertid blivit aktuell och behandlades vid dragning i AK i december, varvid tillstyrktes att Gedda vid \u00e5terintr\u00e4de skulle j\u00e4mte sin gamla kondukt\u00f6rsl\u00f6n f\u00e5 den \u00e5ldersstyrmans l\u00f6n som Rosenfeldt och Rosenfeldt ist\u00e4llet hugades med ett >>gratial>> som nyss avlidne majoren Frans Lauw f\u00f6rut innehaft. <\/p>\n\n\n\n I \u00f6verensst\u00e4mmelse h\u00e4rmed afgav amiralitetet underd\u00e5nig framst\u00e4llning. Redan den 10 januari 1687 meddelade K.M:t statskontoret att Gedda skulle fr\u00e5n och med det innevarande \u00e5ret \u00e5tnjuta de b\u00e5da nyss hopslagna l\u00f6nerna som d\u00e4rmed f\u00f6rsvinna ur staten. B\u00e5da dessa l\u00f6ner voro 300 d smt och den totala l\u00f6nen s\u00e5lunda 600 d smt. S\u00e5som j\u00e4mf\u00f6relse m\u00e5 n\u00e4mnas att vid denna tid en skeppskapten under amiralitetet uppbar endast 392 d smt och en schoutbynacht 750 daler.<\/p>\n\n\n\n Den 17 januari 1687 utf\u00e4rdades f\u00f6r Gedda fullmakt att under titeln ”styrmansdirector”<\/em> \u00f6vertaga ut\u00f6vningen av det \u00e4mbete, som dittills innehafts av Rosenfeldt.<\/p>\n\n\n\n Rosenfeldts initiativ att \u00e5terf\u00e5 Gedda till bitr\u00e4de tog s\u00e5lunda en snabb och f\u00f6r Rosenfeldt ov\u00e4ntad v\u00e4ndning. Vederb\u00f6rande voro tydligen tr\u00f6tta p\u00e5 Rosenfeldt och hans snabba avl\u00e4gsnande skedde under f\u00f6r honom sm\u00e4rtsamma former. <\/p>\n\n\n\n F\u00f6rst den 5 februari 1687 underr\u00e4ttades han att han numera var ”depecherad ifr\u00e5n ytterligare besv\u00e4r med den best\u00e4llningen sampt inspectionen \u00f6fwer lotserijet med \u00e5lderstyrmanskapet uppn\u00e5 en annan transporterat<\/em>” p\u00e5 det att han skulle f\u00e5 desto mera tillf\u00e4lle ”att uppwachta vid sin esquadron<\/em>”.<\/p>\n\n\n\n Under tiden hade det bl\u00e5st upp till storm mot Rosenfeldt med anledning av hans s\u00e4tt att sk\u00f6ta lotseriet. Den 7 januari 1687 avl\u00e4t K.M:t tv\u00e5 brev till amiralitetet med befallning att \u00f6ver hela riket l\u00e5ta inspektera b\u00e5karna och att ”allden stunds det f\u00f6rnimmes att de si\u00f6farande lidit stor skada genom n\u00e5gre piloters eller lotsm\u00e4ns oskickelighet<\/em>”, l\u00e5ta anst\u00e4lla examen med lotsm\u00e4nnen i s\u00e5v\u00e4l Sverige som provinserna och ”afskaffa<\/em>” de odugliga.<\/p>\n\n\n\n Petter Gedda var f\u00f6dd 1661 I L\u00f6v\u00e5ngers socken i V\u00e4sterbotten. Redan vid 13 \u00e5rs \u00e5lder hade han f\u00f6ljt sin fader, lantm\u00e4taren Johan Persson Gedda, \u00f6ver till Ingermanland och d\u00e4r deltagit i dennes arbeten. 1678 \u00e5terkom han till Sverige och b\u00f6rjade idka studier i Uppsala samt antogs i juli 1680 till ordinarie lantm\u00e4tare i \u00c5bo och Bj\u00f6rneborgs l\u00e4n men utn\u00e4mndes som tidigare n\u00e4mnts redan p\u00e5f\u00f6ljande \u00e5r till kondukt\u00f6r vid amiralitetet.<\/p>\n\n\n\n Enligt den f\u00f6r Gedda 1687 utf\u00e4rdade fullmakten skulle det \u00e5ligga honom i egenskap av styrmansdirekt\u00f6r att f\u00f6rfatta ackurata och utf\u00f6rliga sj\u00f6kort \u00f6ver alla kuster hamnar och inlopp i Sverige, att \u00f6va uppsikt \u00f6ver styrmansv\u00e4sendet i Sverige och j\u00e4mv\u00e4l \u00f6ver lotsmanskapet i Sverige och underlydande provinser. F\u00f6r denna tj\u00e4nst skulle best\u00e5s honom l\u00f6n och underh\u00e5ll enligt stat j\u00e4mnte ”hwad annan r\u00e4ttigheet denna tiensten widh\u00e4ngia kan<\/em>”<\/p>\n\n\n\n Sista anf\u00f6rda r\u00e4ttighet belyses av ett uttalande av Geddas samtida, den danske sj\u00f6kortdirekt\u00f6ren Jens S\u00f6rensen som f\u00f6r att av sin chef amiral Niels Juel f\u00f6r sig sj\u00e4lv utverka b\u00e4ttre villkor framh\u00f6ll hur v\u00e4l det var ordnat f\u00f6r hans svenska kolleger. <\/p>\n\n\n\n Han skrev n\u00e4mligen den 3 november 1696 ”Rosenfeldt med Gieda fik og kongens brev paa foruden deres aarlige l\u00f6n og kostpenge at nyde 1\/3 part utaf alle de lotspenge som udi alles Sveriges havner og str\u00f6mme aarligen falder hvilket till nogle tusende daler aarligen inbringas, foruden andre indkomster af alle lodserne og styrm\u00e4n som Peter Gedda bekommer og haver magt hvilken av dem han synes at cassere eller dygtiggj\u00f6re<\/em>”<\/p>\n\n\n\n D\u00e5 f\u00f6rvaltningen av styrman och lotsmansv\u00e4sendet \u00f6verflyttades till Gedda vidtogs d\u00e4rmed ej n\u00e5gon formell f\u00f6r\u00e4ndring i sj\u00e4lva f\u00f6rvaltningss\u00e4ttet. Den f\u00f6r Rosenfeldt utf\u00e4rdade instruktionen f\u00f6rblev g\u00e4llande ehuru den f\u00f6r Gedda utf\u00e4rdade fullmakten \u00e5liggandet att uppr\u00e4tta sj\u00f6kort s\u00e4rskilt betonades mest kanske d\u00e4rf\u00f6r att Gedda var kartograf. I verkligheten var Geddas st\u00e4llning ej j\u00e4mf\u00f6rlig med Rosenfeldts helt enkelt d\u00e4rf\u00f6r att han var en ung man utan synnerlig erfarenhet i tj\u00e4nsten.<\/p>\n\n\n\n Hans st\u00e4llning framg\u00e5r d\u00e4rav, att d\u00e5 1696 en f\u00f6rordning f\u00f6r lotsv\u00e4sendet utf\u00e4rdades d\u00e4ri tydligen utsades att Gedda ut\u00f6vade sin speciella direktion \u00f6ver lotsv\u00e4sendet under AK. N\u00e5gon sj\u00e4lvst\u00e4ndig st\u00e4llning kunde det h\u00e4r ej vara fr\u00e5ga om. Den instruktion som den 9 oktober 1689 utf\u00e4rdades f\u00f6r AK, som fr\u00e5n och med 1691 definitivt torde hava \u00f6verflyttat till Carlskrona, ber\u00f6rde ej de tj\u00e4nstegrenar r\u00f6rande vilka direktiv givits i instruktionen f\u00f6r Rosenfeldt av \u00e5r 1680.<\/p>\n\n\n\n Av stor betydelse f\u00f6r kartv\u00e4sendet var givetvis att Gedda- i motsats till Rosenfeldt- var utbildad kartograf och f\u00f6r befattningen i dess helhet att han ej s\u00e5som Rosenfeldt var bunden av annan tj\u00e4nst under amiralitetet utan kunde uteslutande \u00e4gna sig \u00e5t direkt\u00f6rskapet.<\/p>\n\n\n\n Gedda synes hava berett sig p\u00e5 att en f\u00f6r honom personligt avfattad instruktion skulle komma att utf\u00e4rdas och hade ett f\u00f6rslag f\u00e4rdigt redan vid tilltr\u00e4det till befattningen. Detta f\u00f6rslag synes emellertid ej hava vunnit AK gillande ty det \u00e5terst\u00e4lldes till Gedda f\u00f6r omredigering. Ej heller det omredigerade f\u00f6rslag som han inl\u00e4mnade den 15 december 1689 r\u00f6nte st\u00f6rre framg\u00e5ng och d\u00e4rvid f\u00f6rblev det.<\/p>\n\n\n\n Under Geddas sista verksamhets\u00e5r tillkommo ett par av honom utarbetade nya f\u00f6rfattningar r\u00f6rande lotsv\u00e4sendet som sedan l\u00e4nge f\u00f6rblevo g\u00e4llande. S\u00e5lunda utf\u00e4rdade K.M:t den 19 september 1696 ny f\u00f6rordning ang\u00e5ende lotsv\u00e4sendet med titel ”Kongl Mayts reglemente och instruction f\u00f6r lotsinspectoren i Stockholm samt upsynings och \u00e5lderm\u00e4nnerne s\u00e5 i den Stockholmiske som eljest i hela den \u00f6frige ski\u00e4rg\u00e5rden i Swerige och Finlan<\/em>d” se l\u00e4nk https:\/\/lotsarnastockholm.se\/index.php\/1696-ars-reglemente-och-instruction\/<\/a><\/p>\n\n\n\n I korta drag ang\u00e5vos h\u00e4r inledningsvis grunderna f\u00f6r lotsv\u00e4sendets administration s\u00e5lunda ”warandes ock under Kong.M:tz ammiralitet en special direction \u00f6fwer heela lootzw\u00e4sendet anfortrodd, samt en inspector i Stockholm tillsatter som skal hafwa inseende p\u00e5 lootzerijetz richtige f\u00f6rwaltning i de stockholmske skierg\u00e5rderne, tillijka med n\u00f6dige upsyningz och lootz\u00e5lderm\u00e4nnen p\u00e5 hwar ort, hwilka samtl. S\u00e5w\u00e4l som lootzinspectoren i Stockholm af kong. Mayt:s ammiralitetzcollegio och bemelte styrmancapitein dependera b\u00f6re<\/em>.”<\/p>\n\n\n\n Samtidigt med denna f\u00f6rordning fastst\u00e4llde kongl. Mayt j\u00e4mv\u00e4l reglemente och instruktion f\u00f6r lotsinspektoren i Stockholm samt f\u00f6r uppsynings och \u00e5lderm\u00e4nnen, varav bland annat framg\u00e5r, att inspectoren skulle under ”styrmanscapiteinen och lootzdirecteuren”<\/em> ansvara f\u00f6r underlydandes kompetens och till honom avgiva f\u00f6rslag ang\u00e5ende tills\u00e4ttande av lotsm\u00e4n o.s.v.<\/p>\n\n\n\n S\u00e5som styrmansdirekt\u00f6r var Gedda en civil befattningshavare, ehuru han i avl\u00f6ningsstaten upptogs bland officerarna. F\u00f6r att precisera hans st\u00e4llning i f\u00f6rh\u00e5llande till officerarna hugnades han den 12 november 1689 av AK med ”rang medh \u00f6fwerleutnantene som dhe \u00e4ro \u00e5ldrige i tj\u00e4nsten till”<\/em> denne v\u00e4rdighet kunde ju st\u00e5 i samklang med hans levnads\u00e5lder men knappast med \u00e4mbetets betydenhet och ansvar. <\/p>\n\n\n\n Den tillfredsst\u00e4llde ej heller Gedda som snart nog genom Wachmeisters bemedling lyckades utverka f\u00f6rb\u00e4ttring i sin st\u00e4llning, i det att K.Mt:s med den motiveringen att Gedda visat en ”s\u00e4rdeles flijt och sn\u00e4llheet wijd sitt embetes f\u00f6rr\u00e4ttande s\u00e5 w\u00e4hl med si\u00f6cousternes curieuse affpeylande som deras anl\u00e4ggiande uthi exacte och fullkomblige chartor<\/em>” m.m. den 9 juli 1692 f\u00f6rordnade honom att vara ”styrmanscapiten wijd w\u00e5rt ammiralitet”<\/em> H\u00e4rigenom erh\u00f6ll Gedda en rent milit\u00e4r st\u00e4llning.<\/p>\n\n\n\n Nils Str\u00f6mcrona var f\u00f6dd i Marstrand 1664 och son till r\u00e5dmannen och vice borgm\u00e4staren d\u00e4rst\u00e4des, Torvid Nilsson Str\u00f6m. Han hade studerat i K\u00f6penhamn 1682 och tre \u00e5r senare inskrivits som student i Lund, 1727 adlades han Str\u00f6mcrona.<\/p>\n\n\n\n Efter Geddas fr\u00e5nf\u00e4lle synes Str\u00f6mcrona omedelbart hava intr\u00e4tt i ut\u00f6vningen av styrmanskaptenens befattning och rekommenderades av AK i skrivelse den 21 juni hos K.Mt till erh\u00e5llande av densamme.<\/p>\n\n\n\n Som mellankommande part framtr\u00e4dde emellertid Geddas forne medhj\u00e4lpare Erik Strobill (Ehrenbill) som under tiden befordrats till l\u00f6jtnant under amiralitetet. Strobills inlaga remitterades till AK, som i skrivelse den 31 augusti anm\u00e4lde att j\u00e4mlikt K.Mt befallning, Str\u00f6mcrona och Strobill blivit examinerade och att Str\u00f6mcrona befunnits mycket kapablare att f\u00f6rvalta styrmanstj\u00e4nsten \u00e4n Strobill, varf\u00f6r han ytterligare rekommenderades. Den 9 september 1697 konstituerades allts\u00e5 Str\u00f6mcrona n\u00e5deligen att vara styrmanskapten och lotsdirekt\u00f6r.<\/p>\n\n\n\n Efter sin befordran till styrmanskapten fortfor Str\u00f6mcrona att undervisa i styrmansskolan men f\u00f6reslog i memorial den 13 december att befattningen s\u00e5som \u00f6verl\u00f6jtnant och informator m\u00e5tte bes\u00e4ttas med lantm\u00e4taren Olof Risell som voro en ”godh och exact matematicus<\/em>” varp\u00e5 denne sedan han ingivit egen ans\u00f6kan och bifogat rekommendationer den 29 januari 1698 erh\u00f6ll K.Mt konstiturial.<\/p>\n\n\n\n N\u00e5gon kondukt\u00f6r eller annat vetenskapligt utbildat bitr\u00e4de bestods aldrig Str\u00f6mcrona under hans l\u00e5nga tj\u00e4nstetid, ehuru han stundom klagade \u00f6ver saknaden av ett s\u00e5dant st\u00f6d. Informatorn skulle f\u00f6r honom kunnat vara ett s\u00e5dant bitr\u00e4de liksom han sj\u00e4lv f\u00f6rr bitr\u00e4tt Gedda, men mellan Str\u00f6mcrona och Risell uppstod snart s\u00e5 grava meningsskiljaktigheter, att samarbetet icke var gott. <\/p>\n\n\n\n I april 1701 anm\u00e4lde Str\u00f6mcrona Risell inf\u00f6r amiralitetet r\u00f6rande tvist huruvida Str\u00f6mcrona s\u00e5som styrmanskapten var f\u00f6rman f\u00f6r Risell. Sedan b\u00e5da inkallats inf\u00f6r kollegium, erh\u00f6ll Risell av excellensen en ”\u00e5thwarning<\/em>” att icke uti n\u00e5got \u00e4rende f\u00f6rbig\u00e5 styrmanskaptenen, under vars kommando han skulle st\u00e5.<\/p>\n\n\n\n Ehuru utbildad till cartograf h\u00f6ll sig Risell under hela sin tj\u00e4nstetid utanf\u00f6r Str\u00f6mcrona kartarbeten men vikarierade n\u00e5gon g\u00e5ng f\u00f6r Str\u00f6mcrona under dennes fr\u00e5nvaro. Sedan Risell 1728 avlidit eftertr\u00e4ddes han 1729 av l\u00f6jtnanten M\u00e5rten Kullenberg, som d\u00e5 tj\u00e4nat under amiralitetet i 19 \u00e5r. I Kullenberg erh\u00f6ll Str\u00f6mcrona ett mycket anv\u00e4ndbart och ocks\u00e5 mycket brukat bitr\u00e4de.<\/p>\n\n\n\n Staten f\u00f6r styrmanskaptenens f\u00f6rvaltningsomr\u00e5de undergick under Str\u00f6mcronas tid knappast n\u00e5gon f\u00f6r\u00e4ndring. Styrmansdirekt\u00f6rens och informatorns l\u00f6ner utgingo i allm\u00e4nhet nominellt med respektive 600 och 300 d.smt men vid exempelvis 1711 \u00e5rs utg\u00e5ng hade Str\u00f6mcrona en fordran \u00e5 1991 och Risell \u00e5 1134 d smt \u00e4nnu ej utbetalda avl\u00f6ningsmedel. <\/p>\n\n\n\n Fr\u00e5n och med 1735 uppbar informatorn ut\u00f6ver sin \u00e5rsl\u00f6n 125 d smt f\u00f6r undervisning i teoretisk skeppsbyggeri. Fr\u00e5n och med 1728 utgick dessutom arvode till en officer i Stockholms eskadern f\u00f6r undervisning i navigation men med denna undervisning hade styrmanskaptenen intet att skaffa. Det belopp om 40 d smt som tidigare utg\u00e5tt f\u00f6r f\u00f6rhyrande av lokal \u00e5t styrmansskolan avf\u00f6rdes ur staten sedan skolan erh\u00e5llit egen lokal.<\/p>\n\n\n\n Under hela tiden utgick dessutom avl\u00f6ning till lotsar och vid lotsv\u00e4sendet anst\u00e4llda tj\u00e4nstem\u00e4n n\u00e4mligen till lotsinspektoren i Stockholm Johan Pihlman, som av AK den 30 september 1717 och Johan Cederman som dog 1739 samt en ”skrifware<\/em>” under honom vid namn Zeder, vilka uppburo respektive 200 och 144 d smt varf\u00f6rutom inspektoren var ber\u00e4ttigad till lotslott. Enligt 1712 \u00e5rs stat utgick l\u00f6n till 3 lots\u00e5ldersm\u00e4n \u00e1 50 d smt och till lotsarna p\u00e5 sex lotsplatser sammanlagt 110 d smt samt dessutom till 37 extra lotsar sammanlagt 200 d smt.<\/p>\n\n\n\n Till kaptenen vid lotsv\u00e4sendet i svenska Pommern utgick enligt KBr den 2 juni 1729 och 4 augusti 1731 en dagl\u00f6n om 4 d smt l\u00f6n.<\/p>\n\n\n\n Fr\u00e5n Sveriges Sj\u00f6kartor : JOHAN M\u00c5NSSON 1643-1659 De p\u00e5 h\u00e4llristningar i v\u00e5rt land talrikt f\u00f6rekommande avbildningarna av m\u00e5ng\u00e5riga roddskepp giva st\u00f6d \u00e5t uppfattningen att sj\u00f6fart f\u00f6rekommit vid rikets kuster redan \u00e5rtusenden f\u00f6re v\u00e5r tider\u00e4knings b\u00f6rjan. Huru denna sj\u00f6fart navigerade \u00e4r ej k\u00e4nt, men ingenting mots\u00e4ger att man trevade sig fram p\u00e5 samma s\u00e4tt som i… Forts\u00e4tt l\u00e4sa Sveriges Sj\u00f6kartor, mer historia<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"parent":0,"menu_order":0,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","template":"","meta":{"footnotes":""},"class_list":["post-3097","page","type-page","status-publish","hentry","entry"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/lotsarnastockholm.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/pages\/3097","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/lotsarnastockholm.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/pages"}],"about":[{"href":"https:\/\/lotsarnastockholm.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/types\/page"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/lotsarnastockholm.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/lotsarnastockholm.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=3097"}],"version-history":[{"count":4,"href":"https:\/\/lotsarnastockholm.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/pages\/3097\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":3610,"href":"https:\/\/lotsarnastockholm.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/pages\/3097\/revisions\/3610"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/lotsarnastockholm.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=3097"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}FREDRIK HERMAN H\u00d6IJER, 1662-1698<\/h3>\n\n\n\n
![\"sid15\"](\"https:\/\/lotsarnastockholm.se\/wp-content\/uploads\/2015\/09\/sid15.jpg\")
<\/a>
I fullmakten f\u00f6r H\u00f6ijer den 1 oktober samma \u00e5r motiverades skolan inr\u00e4ttande med att chronones si\u00f6tienst<\/em> ovillkorligen fordrade att betj\u00e4nte under amiralitetet bleve undervisade i navigationen och styrmanskapet.<\/p>\n\n\n\n
1671 b\u00f6rjade dessa yrkesm\u00e4n ben\u00e4mnas lotsm\u00e4n.
Ett >>placat>> f\u00f6r dem utf\u00e4rdades den 10 december 1674 varuti de bland annat \u00e5lades att uppr\u00e4tta och vidmakth\u00e5lla alla remmare vid farlederna. D\u00e4r lotseri ej var inr\u00e4ttat tillkom det landsh\u00f6vdingarna att \u00f6vervaka att beh\u00f6vlig utprickning verkst\u00e4lldes. S\u00e5lunda uppdrogs genom cirkul\u00e4ret den 4 juni 1680 \u00e5t landsh\u00f6vdingarna i m\u00e4larlandskapen att l\u00e5ta ”upps\u00f6ka alla grund och sandreflor<\/em>” i M\u00e4laren och dem ”wisse kummel och kiennetekn utm\u00e4rka<\/em>”.
Inseendet \u00f6verlotsm\u00e4nnen, dock dock f\u00f6rmodligen endast de som voro av staten anst\u00e4llda vid segelleden Stockholm-Kalmar, ut\u00f6vades fr\u00e5n b\u00f6rjan av 1677 med KM\u00b4ts tillst\u00e5nd av assessorn och fiskalen i amiralitetet Teofilus Mellin (Ehrenstierna) som dock redan tidigare av AK p\u00e5lagts s\u00e5dant inseende.
Detta torde hava st\u00e5tt i samband med, att \u00e5ldersstyrmannen tj\u00e4nstgjorde i den krigsrustade flotta, under vilkens sj\u00f6t\u00e5g han sedan omkom. I december 1679 upph\u00f6rde Mellins f\u00f6rordnande.<\/p>\n\n\n\n
Direktionen \u00f6ver rikets fyrb\u00e5kar ut\u00f6vades av amiralitet men stod ej i sammanhang med inspektionen \u00f6ver styrm\u00e4n och lotsar. Inspektionen av fyrarna torde hava ut\u00f6vats genom av AK f\u00f6rordnade inspekt\u00f6rer.<\/p>\n\n\n\nVerner von Rosenfeldt 1677-1710<\/h3>\n\n\n\n
<\/figure><\/div>\n\n\n\nStyrmansv\u00e4sendet och Lotsv\u00e4sendet f\u00f6renade<\/strong><\/h4>\n\n\n\n
Lotsv\u00e4sendets organiserande<\/h4>\n\n\n\n
Rosenfeldts avg\u00e5ng<\/strong><\/h4>\n\n\n\n
PETTER GEDDA 1687-1697<\/h3>\n\n\n\n
Gedda styrmansdirekt\u00f6r<\/strong><\/h4>\n\n\n\n
Lotsv\u00e4sendet<\/strong><\/h4>\n\n\n\n
<\/a><\/figure><\/div>\n\n\n\nNILS STR\u00d6MCRONA 1697-1740<\/h3>\n\n\n\n
Str\u00f6mcrona styrmanskapten och lotsdirekt\u00f6r<\/strong><\/h4>\n\n\n\n
Personal<\/strong><\/h4>\n\n\n\n
<\/a>