{"id":2924,"date":"2021-03-27T21:45:45","date_gmt":"2021-03-27T20:45:45","guid":{"rendered":"https:\/\/lotsarnastockholm.se\/?page_id=2924"},"modified":"2026-03-10T19:19:54","modified_gmt":"2026-03-10T18:19:54","slug":"raa-lotsplats","status":"publish","type":"page","link":"https:\/\/lotsarnastockholm.se\/index.php\/raa-lotsplats\/","title":{"rendered":"R\u00e5\u00e5 lotsplats"},"content":{"rendered":"\n

55\u00b0 59.699′ N 12\u00b0 44.643′ E<\/a><\/p>\n\n\n\n

\n
\"\"<\/a><\/figure>\n\n\n\n
\"\"<\/a><\/figure>\n\n\n\n
\"\"<\/a><\/figure>\n<\/figure>\n\n\n\n

Lotsplats mellan \u00e5ren 1902-1961 d\u00e5 g\u00f6rom\u00e5len flyttade \u00f6ver till H\u00e4lsingborgs lpl<\/p>\n\n\n\n

Finns inte med 1863 eller 1875<\/p>\n\n\n\n

F\u00f6ljande skrivet av Otto v Friesen<\/p>\n\n\n\n

R\u00e5\u00e5 blev lotsplats<\/strong> d\u00e5 hamnen togs i anspr\u00e5k av Kopparverket i b\u00f6rjan av seklet. 1902 blev AR R\u00e5wall den f\u00f6rste lotsen med uniform, tidigare hade lotsningen utf\u00f6rts av honom och andra \u201dk\u00e4nde m\u00e4n\u201d, privata lotsar, Nu gick staten och lotsverket in och bemannade stationen som de f\u00f6rsta 30 \u00e5ren inrymdes i Handelsf\u00f6reningens lokaler med utsikt \u00f6ver Sundet. 1939 byggdes lotsvaktstugan nere vid Suran, byggm\u00e4stare var G\u00f6ran Bengtsson och kostnaden enligt uppgift 6.000 kronor.<\/p>\n\n\n\n

Fram till 1961 satt lotsarna p\u00e5 R\u00e5\u00e5 och spanade ut \u00f6ver Sundet fr\u00e5n solens uppg\u00e5ng till dess nedg\u00e5ng. Fick de korn p\u00e5 ett fartyg med signalflaggan G hissad, med vertikala gula och bl\u00e5 r\u00e4nder, betydde det att fartyget \u00f6nskade f\u00e5 lots ombord. Vanligast var dock att fartygens m\u00e4klare ringde och best\u00e4llde lotsning. Radiokommunikation via VHF kom inte f\u00f6rr\u00e4n senare, d\u00e5 lotsplatsen p\u00e5 R\u00e5\u00e5 slagits samman med Helsingborg.<\/p>\n\n\n\n

Lotsarna, k\u00e4nda profiler<\/strong><\/p>\n\n\n\n

Under \u00e5ren tj\u00e4nstgjorde en rad lotsar R\u00e5\u00e5, de blev naturligt nog k\u00e4nda profiler. A.R. R\u00e5wall sk\u00f6tte sin tj\u00e4nst 1901-28, sonen Natanael under hela 38 \u00e5r fr\u00e5n 1916 till 1954, sv\u00e4rsonen Nils Windfors 1928-61 och G.A. Landgren 1928-57. De tre f\u00f6rstn\u00e4mnda sk\u00f6tte dessutom R\u00e5walls rederier.<\/p>\n\n\n\n

R\u00e5\u00e5pojken Arthur Axelsson fick sin styrsedel 1938 och h\u00f6rde till lotsplatsen i R\u00e5\u00e5 fram till 1948, d\u00e5 han flyttade till H\u00f6gan\u00e4s. Under st\u00f6rre delen av 40-talet var han utl\u00e5nad till Falsterbo kanal, men sommartid lotsade han i R\u00e5\u00e5. \u00c4ven de andra R\u00e5\u00e5lotsama tj\u00e4nstgjorde ofta i Falsterbo under kriget.<\/p>\n\n\n\n

John Andersson tillh\u00f6rde en yngre generation, som tillsammans med Gunnar Fengved (tidigare J\u00f6nsson) h\u00f6ll st\u00e4llningarna i vaktstugan fram till nedl\u00e4ggningen 1961. B\u00e5da flyttade d\u00e5 in till lotsplatsen i Helsingborg. Gunnar Fengved har \u00e5ren i R\u00e5\u00e5 i ljust minne. Sj\u00e4lv kom han fr\u00e5n Ramsj\u00f6strand men blev efter en tid accepterad och k\u00e4nde sig som R\u00e5\u00e5bo.<\/p>\n\n\n\n

Livet p\u00e5 lotsstationen pr\u00e4glades av kamratskap, man delade solidariskt p\u00e5 sysslorna som kunde variera allt fr\u00e5n tunga och arbetsamma bogsering av mudderpr\u00e5mar till justering av fartygskompasser. Lediga stunder kunde tillbringas p\u00e5 vaktstugans loft d\u00e4r det splitsades stroppar till R\u00e5walls rederier som extrakn\u00e4ck. B\u00e5tmannen Henning Bruce beh\u00e4rskade alla slagssj\u00f6mansarbeten, han kunde sitta och tillverka en st\u00e4vputa. Sommartid badade fruarna och barnen p\u00e5 stranden nedanf\u00f6r lotsstugan. Om vintern kunde man g\u00e5 ut p\u00e5 isen och pilka torsk. Eller kunde man ta en tur med lotsarnas egen segelsnipa.<\/p>\n\n\n\n

B\u00e5tm\u00e4nnen<\/strong><\/p>\n\n\n\n

B\u00e5tm\u00e4nnen var Riktiga personer, de  bemannade och sk\u00f6tte lotsb\u00e5tarna. Harry G\u00f6ransson var en av dem, liksom Petrus Matsson, Joel Andersson och Per Thore. Henning Bruce var kvar till slutet. Han h\u00f6ll inte inne med r\u00e5d och f\u00f6rmaningar till de p\u00e5gabl\u00e4ror (unga spolingar) som gjorde sina f\u00f6rsta tappra seglingsf\u00f6rs\u00f6k i hamnbass\u00e4ngen. Han var ocks\u00e5 k\u00e4nd f\u00f6r att h\u00e5lla lotsb\u00e5tarna i topptrim.<\/p>\n\n\n\n

Olle \u201dJansson\u201d Nilsson var en annan profil som ibland ryckte in som b\u00e5tsman d\u00e5 Henning inte kunde. Olle var inte mycket f\u00f6r det tekniska, men fick han bara sina instruktioner om hur han skulle styra n\u00e4r lotsen \u00e4ntrade fartyget, s\u00e5 gick det bra. Gunnar Fengved ber\u00e4ttar att han en g\u00e5ng bad Olle att passa telefonen vaktstugan d\u00e5 han skulle hem och \u00e4ta middag i bostaden vid Batteritorget. R\u00e4tt , vid det var s\u00e5 h\u00f6rde han Olle komma springande ute p\u00e5 gatan och ropa \u201dDe lauder, de lauder\u201d Olle hade inte v\u00e5gat lyfta luren.<\/p>\n\n\n\n

B\u00e5tarna<\/strong><\/p>\n\n\n\n

B\u00e5tarna tillh\u00f6rde lotsarna sj\u00e4lva, Lotsverket betalade lega for dem. D\u00e4rmed r\u00e4knade man med att underh\u00e5llet skulle sk\u00f6tas med st\u00f6rre omsorg \u00e4n om de var statlig egendom. F\u00f6rh\u00e5llandet passade s\u00e4kert lotsarna som fritt kunde anv\u00e4nda sina b\u00e5tar till bogseringsuppdrag och andra extrakn\u00e4ck. Den stora lotsb\u00e5ten var byggd p\u00e5 Holms Varv 1926 i ek p\u00e5 kravell. Hon avl\u00f6ste en \u00e4ldre gaffelriggad lotsb\u00e5t som placerades i Bunge p\u00e5 Gotland. Gotl\u00e4nningarna var inte s\u00e4rdeles trakterade av lotsb\u00e5ten fr\u00e5n R\u00e5\u00e5, de tyckte hon var en riktig flundra, bred och ful.<\/p>\n\n\n\n

Den nya lotsb\u00e5ten fr\u00e5n 1926 var 10,85 m l\u00e5ng och 4,3 5 meter bred och byggd med tanke p\u00e5 bogsering. St\u00e4ven var rak och bogser vajern var anbringad exakt i b\u00e5tens tyngdpunkt. Gunnar Fengved och Arthur Axelsson anser att hon var fenomenalt l\u00e4ttman\u00f6vrerad. Den uppm\u00e4tta maxfarten var 7,7 knop.<\/p>\n\n\n\n

1954 fick hon styrhytt ritad av Sigvard Windfors och byggd p\u00e5 R\u00e5\u00e5 B\u00e5tvarv AB till en kostnad av 3.346 kronor. Samtidigt byttes Ellwe dieseln om 40 hk ut mot en Volvo-Penta MD96A om hela 150 hk. Farten kom nu upp i 9 knop vid 1.800 varv. Det var en radikal och ovanlig f\u00f6rb\u00e4ttring f\u00f6r en lotsb\u00e5t p\u00e5 den tiden, men f\u00f6r R\u00e5\u00e5lotsarna .var det \u00e5terigen v\u00e4sentligt med en kraftfull b\u00e5t som d\u00f6g till bogsering. Kostnaden blev enligt Kassaboken for Lotsb\u00e5tarna f\u00f6r motorn 12917,15 och f\u00f6r installationen hos Br\u00f6derna Lind kr 2125,03.<\/p>\n\n\n\n

Den lilla lotsb\u00e5ten var \u00e4ven den omtyckt av lotsarna. Den var byggd i ek p\u00e5 klink p\u00e5 Sven Petter Nilssons varv kring tiden f\u00f6re 1:a v\u00e4rldskriget. Kappen var i l\u00e4rk och d\u00e4cket i fur. Ellwemaskinen p\u00e5 18 hk var i mesta laget f\u00f6r den lilla b\u00e5ten, h\u00f6g slagl\u00e4ngd och kompression gav kraftiga skakningar i skrovet, vilket gjorde att hon l\u00e4ckte en del.<\/p>\n\n\n\n

Ellwemaskinen var en semidiesel som var ganska knepig att starta. F\u00f6r \u00e4ndam\u00e5let dr\u00e4nktes l\u00e4skpapper in i salpeter, l\u00f6st i vatten. Pappret h\u00e4ngdes p\u00e5 tork, skars till och rullades till cigarretter hemma hos Henning Bruce p\u00e5 Fiskaregatan. N\u00e4r s\u00e5 maskinen skulle startas, baxades sv\u00e4nghjulet upp p\u00e5 centrum, ett par slag olja pumpades fram, regulatorn st\u00e4lldes p\u00e5 halv, en halv sup bensin sprutades in, cigarretten sk\u00f6ts in p\u00e5 plats och ant\u00e4ndes, luften fr\u00e5n tryckk\u00e4rlet sl\u00e4pptes p\u00e5 och sv\u00e4nghjulet knuffades ig\u00e5ng med foten. Sv\u00e4nghjulet drevs runt n\u00e5gra varv av tryckluften och maskinen skakade ig\u00e5ng.<\/p>\n\n\n\n

En segelsnipa h\u00f6rde \u00e4ven till lotsplatsen. Den var enligt uppgift byggd av Bernhard P\u00e5lsson 1911 och investeringen var betald efter en enda natts sillfiske. Till snipan h\u00f6rde tv\u00e5 storsegel, varav det ena hade den karakt\u00e4ristiska r\u00f6da randen som utm\u00e4rkte en seglande lotsb\u00e5t f\u00f6rr i tiden.<\/p>\n\n\n\n

\u00c4ven f\u00f6r denna b\u00e5t betalades en liten lega av lotsverket. Snipan s\u00e5ldes 1953 men finns kvar i R\u00e5\u00e5 \u00e4n i dag i plastat skick.<\/p>\n\n\n\n

Lotsning<\/strong><\/p>\n\n\n\n

R\u00e5\u00e5lotsamas omr\u00e5de var hela \u00d6resund, fr\u00e5n Kullen till Trelleborg, men det vanligaste uppdraget var att lotsa fartyg in och ut ur Kopparverkshamnen. R\u00e4nnan in i hamnen var l\u00e4nge smal och sparsamt utprickad och vind och inte minst str\u00f6mmar kunde st\u00e4lla till bekymmer. Lotsb\u00e5ten lade till vid fartygets l\u00e4sida, lotsen \u00e4ntrade lejdaren och gick upp p\u00e5 bryggan. H\u00e4r v\u00e4ntade bef\u00e4lhavaren som tipsade om fartygets man\u00f6vrerbarhet och eventuella egenheter. Om det var ordning ombord hissades den bl\u00e5vita lots flaggan. F\u00f6rst in p\u00e5 60-talet kom det internationellt \u00f6verenskomna tecknet f\u00f6r lots ombord, den vertikalt vitr\u00f6da flaggan f\u00f6r bokstaven H i bruk.<\/p>\n\n\n\n

Ett nedslag i de tyv\u00e4rr inte kompletta lotsdagb\u00f6cker som f\u00f6rvaras i R\u00e5\u00e5 Museum kan ge en f\u00f6rest\u00e4llning om uppdragen.<\/p>\n\n\n\n

 Lotsningar in till R\u00e5\u00e5 var inte s\u00e5 vanliga. Trafiken till Kopparverken med gr\u00f6nkis och apatit, med kol, salt och soda och ut igen med j\u00e4rnbriketter, styckegods och lerjord var den f\u00f6rh\u00e4rskande. Lotsningsuppdragen kunde ofta inskr\u00e4nka sig till ett enda om dagen, ibland inget.<\/p>\n\n\n\n

H\u00e5rda isvintrar som 1941 l\u00e5g trafiken nere hela februari. Kassaboken f\u00f6r lotsb\u00e5tarna visar dock att lotsarna kunde ha mycket att g\u00f6ra med bogseringar av olika slag under tider d\u00e5 det kanske var s\u00e4mre med lotsuppdragen.<\/p>\n\n\n\n

1961 var det slut lotsat i R\u00e5a. Den stora b\u00e5ten l\u00f6stes in av Sj\u00f6fartsverket. Del\u00e4garna Nils Windfors, John Andersson och Gunnar Fengved fick vardera 8.000 kr. B\u00e5ten gjorde d\u00e4refter tj\u00e4nst i Halmstad under 60-talet. Den lilla lotsb\u00e5ten lastades p\u00e5 j\u00e4rnv\u00e4gs vagn och gick till Stockholm som fritidsb\u00e5t.<\/p>\n\n\n\n

———————————————-<\/p>\n\n\n\n

Lots uppassa vid R\u00e5\u00e5 f\u00f6r s\u00e5w\u00e4l hamnen d\u00e4r som Kopparverkshamnen i Helsingborg samt m\u00f6ta fr\u00e5n sj\u00f6n kommande fartyg p\u00e5 udden, Ej lotsuppdrag i m\u00f6rker (1934)<\/p>\n\n\n\n

Dyker upp f\u00f6rst i 1916 \u00e5rs lotsledsf\u00f6rteckning<\/p>\n\n\n\n

1939 Byggdes nytt Lotsuppassningshus<\/p>\n\n\n\n

Slogs samman med Helsingborg 1 okt 1961<\/p>\n\n\n\n

Fr\u00e5n Minnesalbum 1914-1924 Lotsverkets personal<\/strong><\/p>\n\n\n\n

R\u00e5\u00e5 hamn \u00e4r byggd i R\u00e5\u00e5 \u00e5ns mynning, och utg\u00f6r dess yttersta, vidgade och f\u00f6rdjupade del. Den hade l\u00e4nge anv\u00e4nts som fiskehamn innan den byggdes ut till handelshamn. Redan innan n\u00e5gra anordningar och utbyggnader f\u00f6retagits hade \u00e5n i sitt ursprungliga naturskick anv\u00e4nts till till\u00e4ggsplats, varom vittna kvarl\u00e4mningar av gamla fartyg, funna vid Raus kyrka, bel\u00e4gen cirka 1\/4 mil fr\u00e5n \u00e5ns mynning.<\/p>\n\n\n\n

I mitten av 1800-talet utbyggdes f\u00f6rsta delen av hamnen samt f\u00f6rs\u00e5gs med tv\u00e5 parallella hamnpirar. \u00c5r 1857 uppsattes den f\u00f6rsta fyren. P\u00e5 1880-talet utbyggdes norra hamnpiren ytterligare. Under de f\u00f6ljande tjugo \u00e5ren genomgick hamnen flera betydande ombyggningar och f\u00f6rb\u00e4ttringar.<\/p>\n\n\n\n

R\u00e5\u00e5 hamn anv\u00e4nds nu liksom f\u00f6rr huvudsakligen som fiskehamn och uppl\u00e4ggningsplats f\u00f6r vinterliggare, vartill den genom sin naturliga daning och sitt skyddade l\u00e4ge \u00e4r synnerligen l\u00e4mpad. En del sm\u00e4rre industrier ha dock \u00e4nnu sin trafik \u00f6ver hamnen. Vidare finns upphalningsslip p\u00e5 fartyg upp till 600 tons j\u00e4mte ett mycket anlitat skeppsvarv och ett v\u00e4lrekommenderat b\u00e5tbyggeri. Bunkers och skeppsf\u00f6rn\u00f6denheter av alla slag kan erh\u00e5llas, \u00e4vens\u00e5 br\u00e4nnolja fr\u00e5n s\u00e4rskild oljecistern.<\/p>\n\n\n\n

\u00c5r 1900 b\u00f6rjade Helsingborgs Kopparverk l\u00e4gga sin import och export \u00f6ver R\u00e5\u00e5. De f\u00f6ljande 18 \u00e5ren var hamnens glansperiod. Kajerna f\u00f6rb\u00e4ttrades och f\u00f6rs\u00e5gs med moderna lossnings- och lastningsanordningar, och djupet f\u00f6rstorades. \u00c5r 1918 hade kopparverket byggt sin egen hamn f\u00e4rdig, bel\u00e4gen vid Kn\u00e4haken, omedelbart invid fabriken. Trafiken flyttades d\u00e5 fr\u00e5n R\u00e5\u00e5 till den egna hamnen.<\/p>\n\n\n\n

Kopparverkshamnen \u00e4r byggd av och f\u00f6r Helsingborgs Kopparverks egen r\u00e4kning. Hamnen som togs i bruk h\u00f6sten 1918, \u00e4r bel\u00e4gen vid Kn\u00e4haken och har 7 meters djup. Trafiken \u00e4r livlig \u00e5ret runt.<\/p>\n\n\n\n

Lotsplats \u00f6vriga<\/strong><\/td>Efternamn<\/strong><\/td>F\u00f6rnamn<\/strong><\/td>F\u00f6rnamn<\/strong><\/td>F\u00f6rnamn<\/strong><\/td>F\u00f6dd<\/strong><\/td>Antagen i lotsverket<\/strong><\/td><\/tr>
 <\/td>R\u00e5wall<\/td>Adolf<\/td>Reinhold<\/td> <\/td>1867<\/td>1902<\/td><\/tr>
 <\/td>R\u00e5wall<\/td>Emil<\/td>Romanus<\/td>Natanael<\/td>1894<\/td>1915<\/td><\/tr>
G\u00f6kalv<\/td>Landgren<\/td>G\u00f6sta<\/td>Arnold<\/td> <\/td>1896<\/td>1918<\/td><\/tr>
 <\/td>Windfors<\/td>Nils<\/td>Peter<\/td> <\/td>1901<\/td>1923<\/td><\/tr>
\u00d6resund norra\/ Helsingborg<\/td>Axelsson<\/td>Artur<\/td>Jonny<\/td>Selmer<\/td>1912<\/td>1938<\/td><\/tr>
Helsingborg<\/td>Andersson<\/td>John<\/td>August<\/td>Alvard<\/td>1915<\/td>1950<\/td><\/tr>
Helsingborg<\/td>J\u00f6nsson<\/td>Gunnar<\/td>Herbert<\/td> <\/td>1927<\/td>1954<\/td><\/tr>
B\u00e5tman vid R\u00e5\u00e5<\/td>Bruce<\/td>Henning<\/td><\/td><\/td>1894<\/td>1 april 1949<\/td><\/tr><\/tbody><\/table><\/figure>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

55\u00b0 59.699′ N 12\u00b0 44.643′ E Lotsplats mellan \u00e5ren 1902-1961 d\u00e5 g\u00f6rom\u00e5len flyttade \u00f6ver till H\u00e4lsingborgs lpl Finns inte med 1863 eller 1875 F\u00f6ljande skrivet av Otto v Friesen R\u00e5\u00e5 blev lotsplats d\u00e5 hamnen togs i anspr\u00e5k av Kopparverket i b\u00f6rjan av seklet. 1902 blev AR R\u00e5wall den f\u00f6rste lotsen med uniform, tidigare hade lotsningen… Forts\u00e4tt l\u00e4sa R\u00e5\u00e5 lotsplats<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"parent":0,"menu_order":0,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","template":"","meta":{"footnotes":""},"class_list":["post-2924","page","type-page","status-publish","hentry","entry"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/lotsarnastockholm.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/pages\/2924","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/lotsarnastockholm.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/pages"}],"about":[{"href":"https:\/\/lotsarnastockholm.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/types\/page"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/lotsarnastockholm.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/lotsarnastockholm.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=2924"}],"version-history":[{"count":10,"href":"https:\/\/lotsarnastockholm.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/pages\/2924\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":7795,"href":"https:\/\/lotsarnastockholm.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/pages\/2924\/revisions\/7795"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/lotsarnastockholm.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=2924"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}