Handelsfartyg under medeltiden f\u00e4rdades normalt genom Kalmarsund p\u00e5 sina resor fr\u00e5n de Tyska Hansast\u00e4derna till Stockholm, Finland och Estland samt naturligtvis Hansastaden Visby och trakterna \u00f6ster d\u00e4rom, vilket d\u00e4rmed gjorde Kalmar till en betydelsefull hamnstad.<\/p>\n
Omkring 1270 i L\u00fcbeck, Tyskland utkom en seglingsbeskrivning f\u00f6r en f\u00e4rd fr\u00e5n Danmark \u00f6ver Mare Balticum till Estland. D\u00e4r st\u00e5r nedskrivet de uddar och \u00f6ar som skall passeras under v\u00e4gen. Avst\u00e5nden mellan de n\u00e4mnda punkterna beskrivs i veckosj\u00f6ar<\/em> eller ugesj\u00f6ar<\/em>. H\u00e4rledning av detta uttryck har inte l\u00e5tit sig g\u00f6ras men vid j\u00e4mf\u00f6relse med AC senare utf\u00e4rdade lotstaxor finner man att distansen 1 veckosj\u00f6 \u00e4r mycket n\u00e4ra dagens nautiska mil.<\/p>\n 1644 utgav \u00c5lderstyrmannen och Kaptenen vid Amiralitetet i Stockholm Johan M\u00e5nsson <\/strong>sin s.k. Sj\u00f6bok \u00f6ver \u00d6stersj\u00f6n med en karta som bilaga. 1697 utkom en ny upplaga av samma bok med en hyllning, p\u00e5 vers, till Johan M\u00e5nsson som 1658 f\u00f6ll i ett sj\u00f6slag mellan de Danska och Svenska flottorna.<\/p>\n M\u00e5nssons Sj\u00f6bok omtrycktes och f\u00f6rb\u00e4ttrades ett flertal g\u00e5nger samt \u00f6versattes dessutom till fr\u00e4mmande spr\u00e5k. 1725 utkom Otto Nordenbergs<\/strong> kraftigt f\u00f6rb\u00e4ttrade upplaga av M\u00e5nssons Sj\u00f6bok och 1748 utkom Jonas Hahn<\/strong> med en ytterligare f\u00f6rb\u00e4ttrad upplaga som dedikerades till Prins Carl. Ett ansenligt arbete hade med andra ord skett under dessa hundra \u00e5r och k\u00e4nnedomen om Sveriges kuster hade \u00f6kat betydligt.<\/p>\n Redan 1694 hade Kapten Gedda<\/strong> utgivit sj\u00f6kort \u00f6ver \u00d6stersj\u00f6n, B\u00e4lten och Skagerack.<\/p>\n 1737 bildade Lotsdirekt\u00f6ren Str\u00f6mcrona, <\/strong>f\u00f6dd Str\u00f6m och b\u00f6rdig fr\u00e5n Marstrand, ett Sj\u00f6karteverk. 1756 beordrades AC av Konungen att utf\u00f6ra sj\u00f6m\u00e4tningar och observationer och efter femton slitsamma \u00e5r gavs s\u00e5 1772 uppdraget till\u00a0 Konteramiral Nordenancher<\/strong> att ansvara f\u00f6r sj\u00f6kortens konstruering och gravering. 1785 p\u00e5b\u00f6rjades s\u00e5 utgivningen av nya kust och generalkort.<\/p>\n 1798 \u00f6verl\u00e4mnades Sj\u00f6kartverket till Amiral G. Af Klint<\/strong> och st\u00e4lldes under Arm\u00e9ens flotta inseende<\/em>.<\/p>\n 1808 inr\u00e4ttade Konungen det s.k. Sj\u00f6m\u00e4tningscorpsen som skulle ansvara f\u00f6r ett sj\u00f6kartearkiv samt f\u00f6rr\u00e4tta sj\u00f6m\u00e4tningar och utf\u00e4rda seglingsbeskrivningar \u00f6ver den svenska sk\u00e4rg\u00e5rden. Denna verksamhet arbetade fr\u00e5n b\u00f6rjan intimt ihop med lotsinr\u00e4ttningen. Sj\u00f6m\u00e4tningscorpsens chef kallades \u00d6verdirekt\u00f6ren.. Lotsdistriktschefs befattningarna tillsattes av officerare fr\u00e5n Corpsens.\u00a0 1824 slogs flottorna ( Arm\u00e9ens Flottor och AC) samman och Sj\u00f6m\u00e4tningscorpsens uppl\u00f6stes samt att alla dess \u00e5liggande \u00f6verflyttades till Sj\u00f6m\u00e4tningskontoret och Sj\u00f6kartearkivet. Det nybildade Kongl. Flottans officerare blev de som skulle utf\u00f6ra f.d. Sj\u00f6m\u00e4tningscorpsens uppgifter.<\/p>\n Fram till 1848 sk\u00f6tte G. Af klint och hans son E.G. af Klint hela det s.k. Klintska Sj\u00f6karteverket, d\u00e5 Kronan f\u00f6r en summa av 36000 riksdaler banco inl\u00f6ste hela Sj\u00f6karteverket med kopparpl\u00e5tar, lager av sj\u00f6kort mm. Allt \u00f6verl\u00e4mnades till Sj\u00f6kartekontoret f\u00f6r vidare bearbetning.<\/p>\n Lotsdirekt\u00f6rens befattning med Sj\u00f6karteverket upph\u00f6rde 27 juni 1849<\/p>\n Sj\u00f6karteverket reglerades innan 1956 genom verkets instruktion fr\u00e5n 18 juni 1937. Dess chef var en \u00d6verdirekt\u00f6r och bestod av fyra avdelningar: Sj\u00f6kortsavdelningen, sj\u00f6m\u00e4tningsavdelningen, jordmagnetiska avdelningen samt tekniska avdelningen.<\/p>\n\n\n Vare sig det \u00e4r naturen eller v\u00e5rt folks egen l\u00e4ggning som givit upphov till dess tidigaste k\u00e4nda syssels\u00e4ttningar, s\u00e5 \u00e4r det tydligt av historiens och arkeologiens vittnesb\u00f6rd att sj\u00f6fart ingick bland dessa v\u00e5ra f\u00f6rf\u00e4ders tidigaste v\u00e4rv. De f\u00f6rsta regulj\u00e4ra v\u00e4garna voro sj\u00f6v\u00e4gar och v\u00e5r f\u00f6rsta statliga organisation synes ha varit grundad p\u00e5 vikingatidens sj\u00f6f\u00f6rsvar.<\/p>\n\n\n\n Lots- och sj\u00f6kartev\u00e4sen kunde i \u00e4ldsta tider ej skiljas \u00e5t; det f\u00f6rra \u00e4r givetvis \u00e4ldst, och det \u00e4r lika naturligt att lots- och sj\u00f6kartev\u00e4sen till en b\u00f6rjan skulle st\u00e5 under samma hatt, som att de skildes \u00e5t n\u00e4r b\u00e5da vunnit sin s\u00e4rpr\u00e4gel.<\/p>\n\n\n\n Lika naturligt var det ocks\u00e5 utan tvivel att \u00f6rlogsflottan, som fr\u00e5n b\u00f6rjan kunnat dirigera den statliga organisationen av lots- och sj\u00f6kartev\u00e4sen, skulle l\u00e4mna dessa organ ifr\u00e5n sig n\u00e4r de kunde st\u00e5 p\u00e5 egna ben och handelssj\u00f6farten f\u00e5tt statliga och andra organ f\u00f6r sina intressen.<\/p>\n\n\n\n Av den f\u00f6ljande framst\u00e4llningen kommer man att finna att, h\u00e4r liksom i andra l\u00e4nder, viktiga impulser till v\u00e5r tidigare sj\u00f6kartl\u00e4ggning kommit fr\u00e5n handelsflottan; s\u00e4rskilt \u00e4r Kommerskollegium v\u00e4rt tacksamhet f\u00f6r den d\u00e4rifr\u00e5n ig\u00e5ngsatta stora \u00bbsj\u00f6kortsf\u00f6rb\u00e4ttringen<\/em>\u00bb under andra h\u00e4lften av 1700-talet. \u00c4ven 5o ooo-delarna p\u00e5 V\u00e4stkusten har man att tacka ett initiativ fr\u00e5n handelssj\u00f6fartens sida.<\/p>\n\n\n\n De enda sj\u00f6kort som i \u00e4ldsta tider funnos, voro vad man skulle kalla \u00bblevande sj\u00f6kort<\/em>\u00bb, d. v. s. sundspejare, som de kallas i Helge Hundingsbanes saga<\/strong>, led-s\u00e4gare eller ledsagare som de kallas i medeltida landskapslagar; lotsm\u00e4n eller styrem\u00e4n, som de senare ben\u00e4mndes.<\/p>\n\n\n\n Det var dessa styrem\u00e4n som \u00e4nnu under 1600-talet i v\u00e5rt land voro helt ansvariga f\u00f6r navigeringen \u00e4ven av svenska krigsflottans fartyg.<\/p>\n\n\n\n D\u00e5 de i regel icke hade officers st\u00e4llning, befanns det emellertid ofta vanskligt att rekrytera denna k\u00e5r, och amiralerna klagade tid efter annan att \u00bbstyrem\u00e4nnen vore sl\u00e4tte<\/em>\u00bb. Likv\u00e4l hade de allt ansvar f\u00f6r fartygets s\u00e4kerhet och skulle tidvis till och med medhava alla f\u00f6r krigsfartygens navigering n\u00f6diga instrument.<\/p>\n\n\n\n Det s\u00f6rjdes emellertid illa f\u00f6r styrem\u00e4nnens utbildning, och en av stormaktstidens amiraler klagar s\u00e5ledes, hurusom bland dem funnes \u00bbeen hop Idioter, som hwarken eet eller annat forst\u00e5\u00e5<\/em>\u00bb. F\u00f6r att avhj\u00e4lpa denna ol\u00e4genhet, anordnade amiralitetet p\u00e5 1600-talet en skola f\u00f6r styrem\u00e4nnen. Sveriges f\u00f6rste sj\u00f6kartograf, Johan M\u00e5nsson, var f\u00f6rest\u00e5ndare f\u00f6r denna skola.<\/p>\n\n\n\n Hans till icke ringa del p\u00e5 egen erfarenhet byggda Sj\u00f6-Bok eller seglingsbeskrivning samt Pass-Charta \u00d6ver \u00d6stersj\u00f6n utkommo under \u00e5ren 1644-1645.<\/p>\n\n\n\n N\u00e4r Karl XI som ett led i sj\u00f6maktens upplivande \u00e4ven beslutat att ist\u00e5nds\u00e4tta sj\u00f6kartan, uts\u00e5g han d\u00e4rtill \u00e5r 1677 den m\u00e5ngf\u00f6rfarne kommend\u00f6ren sedermera vice-amiralen Werner von Rosenfelt, en f\u00f6r sitt st\u00e5nd p\u00e5 den tiden ovanligt bildad man, och som dennes medhj\u00e4lpare antogs Petter Gedda, en civil person med grundlig kartografisk bildning, inh\u00e4mtad vid universitetet och vid lantm\u00e4teri- och kartl\u00e4ggningsarbeten i olika delar av svenska v\u00e4ldet.<\/p>\n\n\n\n Efter Rosenfelts avg\u00e5ng ur tj\u00e4nsten blev Gedda \u00bb Styrmanskapiten och Lotsdirecteur<\/em>\u00bb samt fortsatte med flottans fartyg det p\u00e5b\u00f6rjade m\u00e4tningsarbetet, och utgav med Rosenfelts st\u00f6d \u00e5r 1695 Sveriges f\u00f6rsta sj\u00f6atlas.<\/p>\n\n\n\n Ehuru han strax d\u00e4refter avled vid blott n\u00e5gra trettio \u00e5rs \u00e5lder, best\u00e5r hans minne som en av Sveriges fr\u00e4msta kartografer. \u00c4ven Rosenfelt synes dock haft en icke ringa del i tillkomsten av denna det svenska sj\u00f6kartev\u00e4sendets h\u00f6rnsten.<\/p>\n\n\n\n En levande bild av svenska kartl\u00e4ggares sv\u00e5righeter vid denna tid ger ett brev fr\u00e5n lantm\u00e4teridirekt\u00f6ren Carl Gripenhielm, n\u00e4r han under 1600-talets sista \u00e5r gjorde m\u00e4tningar vid Svenska H\u00f6garna med en slup, som han f\u00e5tt l\u00e5na av flottan. Han s\u00e4ger sig ligga \u00bbi yttersta havet, bortom all sk\u00e4rg\u00e5rd\u00bb.<\/em> Kartorna, i \u00f6ppna b\u00e5tar, m\u00e5ste han med sina kl\u00e4der, skydda f\u00f6r \u00bbregn och \u00f6verbrytande v\u00e5gor\u00bb<\/em>, och den l\u00e5nade slupen \u00bbsj\u00f6nk hwarje natt aff sigh sielff i Hambnen<\/em>\u00bb<\/p>\n\n\n\n \u00c4ven i Danmark florerade sj\u00f6kartografien vid denna tid, i det att S\u00f8kortdirekt\u00f8r Jens K S\u00f8rensen, kallad det danska sj\u00f6kartev\u00e4sendets fader, fr\u00e5n b\u00f6rjan k\u00f6pman och skeppare, kommen fr\u00e5n ett bildat hem i S\u00f6lvesborg, under m\u00e5ng\u00e5riga m\u00e4tningar med danska flottans fartyg sk\u00e4nkte sitt land ett f\u00f6r den tiden f\u00f6rstklassigt sj\u00f6kortsmateriel.<\/p>\n\n\n\n Vid Petter Geddas tidiga d\u00f6d \u00e5r 1697 eftertr\u00e4ddes han som styrmanskapten och lotsdirekt\u00f6r av Nils Torvedsson Str\u00f6m, senare Str\u00f6mcrona. Denne hade s\u00e5som Gedda grundlagt sin kartografiska bildning vid universitetet; han hade d\u00e4refter tj\u00e4nstgjort vid styrmansskolan i Karlskrona samt s\u00e5som kartograf under P. Gedda. Str\u00f6mcrona var liksom denne chef f\u00f6r Navigationskontoret, vilket n\u00e4rmast motsvarade nuvarande sj\u00f6karteverket och lotsstyrelsen samt lydde under Amiralitetskollegiet i Karlskrona.<\/p>\n\n\n\n Str\u00f6mcrona och hans underordnade fortsatte med flottans fartyg m\u00e4tningen efter kusterna, och \u00e5r 1738 kunde Str\u00f6mcrona utgiva en ny sj\u00f6atlas \u00f6ver \u00d6stersj\u00f6n. Han hade d\u00e4rvid att bygga p\u00e5 Geddas och sina egna arbeten samt dessutom p\u00e5 detaljerade lantm\u00e4tarkartor som \u00e4ven upptogo grund och djupsiffror, men som p\u00e5 Geddas tid endast funnos f\u00e4rdiga f\u00f6r rikets sydligare kuster.<\/p>\n\n\n\n Detta m\u00e4rker man ocks\u00e5, vid en j\u00e4mf\u00f6relse mellan Geddas och Str\u00f6mcronas kustkonturer i Norrland. Str\u00f6mcrona var en arbetsam, klok och aktad man. Han f\u00f6rl\u00e4nades adelskap och kommend\u00f6rs v\u00e4rdighet samt fortfor att leda navigationskontoret under icke mindre \u00e4n fyrtiofem \u00e5r, till sin d\u00f6d \u00e5r 1740.<\/p>\n\n\n\n Str\u00f6mcronas eftertr\u00e4dare i \u00e4mbetet blev kaptenl\u00f6jtnanten M. Kullenberg; dennes insatser f\u00f6r sj\u00f6kartev\u00e4sendet blevo dock av olika anledningar ej stora.<\/p>\n\n\n\n \u00c5r 1753 erh\u00f6ll lotsdirekt\u00f6rsbefattningen \u00e5nyo civil innehavare, d\u00e5 h\u00e4rtill uts\u00e5gs informatorn Chr. U. Wallman, vilken uppeh\u00f6ll \u00e4mbetet i trettiofem \u00e5rs tid. Denne avgav \u00bbflere av verksamhetslust genomandade memorial\u00bb<\/em>, vilket v\u00e4l t\u00f6r hava varit starkt av n\u00f6den, ty redan vid f\u00f6retr\u00e4darens d\u00f6d ans\u00e5go inventeringsm\u00e4nnen att kontorets nautiska litteratur passade \u00bballra b\u00e4st att gi\u00f6ra strutar af<\/em>\u00bb. <\/p>\n\n\n\n Strax efter Wallmans tilltr\u00e4de ig\u00e5ngsatte \u00e4ven riksdagen p\u00e5 kommerskollegii beg\u00e4ran den stora s\u00e5 kallade \u00bbsj\u00f6kortsf\u00f6rb\u00e4ttringen<\/em>\u00bb, vilken bestod i m\u00e5ng\u00e5riga och omfattande geodetiska och hydrografiska arbeten. Dessa leddes av amiralitetets utsedde sakkunnige, astronomie professorn M\u00e5rten Str\u00f6mer, vilken som sin \u00bbadjutant<\/em>\u00bb hade lektorn i matematik vid sj\u00f6kadettk\u00e5ren J. G. Zegollstr\u00f6m, en f\u00f6rtj\u00e4nstfull geodet och kartograf, vilken uppeh\u00f6ll kontinuiteten i dessa kartarbeten under tjuguett \u00e5rs tid.<\/p>\n\n\n\n Under denna sj\u00f6kortsf\u00f6rb\u00e4ttring synas Str\u00f6mer och ZegolIstr\u00f6m ha triangelm\u00e4tt hela kusten fr\u00e5n norska gr\u00e4nsen till och med Stockholms sk\u00e4rg\u00e5rd med hj\u00e4lp av universitetsm\u00e4n och sj\u00f6officerare. Sj\u00f6m\u00e4tningarna utf\u00f6rdes av lotsdirektoren Wallman och kartorna konstruerades av lektor Zegollstr\u00f6m. Sedan professor Str\u00f6mer efter triangelm\u00e4tningarnas avslutande dragit sig tillbaka fr\u00e5n arbetet \u00e5r 1768, anv\u00e4nde amiralitetet flera olika sakkunniga, d\u00e4ribland kaptenl\u00f6jtnanten Dalman (densamme som f\u00e4llt det citerade beska vederm\u00e4let om kontorets nautiska litteratur) och astronomie professorn Pehr Wargentin.<\/p>\n\n\n\n \u00c5r 1772 f\u00f6rordnades slutligen konteramiralen Johan Nordenanckar att leda den fortsatta sj\u00f6kortf\u00f6rb\u00e4ttringen s\u00e5som \u00bbkartdirecteur<\/em>\u00bb, och under 1780-talet utkom ocks\u00e5 under Nordenanckars namn en ny och synnerligen i geodetiskt avseende, d. v. s. med avseende \u00e5 orternas latituder och longituder, f\u00f6rb\u00e4ttrad sj\u00f6atlas. Denna \u00e4r dock r\u00e4ttvisligen till v\u00e4sentliga delar att betrakta som ett resultat av den \u00e5r 1756 p\u00e5 kommerskollegii beg\u00e4ran ig\u00e5ngsatta \u00bbsj\u00f6kortf\u00f6rb\u00e4ttringen<\/em>\u00bb; atlasens kartor utarbetades ej av Nordenanckar utan av de f\u00f6rutn\u00e4mnde Zegollstr\u00f6m och Dalman samt senare majoren Eric Klint.<\/p>\n\n\n\n Efter Nordenanckars d\u00f6d f\u00f6rf\u00f6ll sj\u00f6kartev\u00e4sendet. Ehuru av allt att d\u00f6ma icke kartograf, synes N. ha varit en duglig organisat\u00f6r med stort anseende p\u00e5 h\u00f6gre ort; efter honom saknade sj\u00f6kartev\u00e4sendet statlig organisation och f\u00f6retr\u00e4dare. Sannolikt ans\u00e5g man att svenska sj\u00f6atlasen efter att genom fyra decenniers anstr\u00e4ngningar ha bragts upp p\u00e5 en f\u00f6red\u00f6mlig niv\u00e5, nu var fullbordad f\u00f6r ev\u00e4rdlig tid och icke vidare kunde fullkomnas.<\/p>\n\n\n\n Publicerandet av offentliga sj\u00f6kort l\u00e4mnades p\u00e5 enskild entreprenad till kaptenen G. Klint, sedermera amiral Gustaf af Klint, en son till den f\u00f6rut n\u00e4mnde, vilken dock icke utf\u00f6rde sj\u00f6m\u00e4tningar men s\u00e5 gott sig g\u00f6ra l\u00e4t, s\u00f6kte h\u00e5lla de Nordenanckarska korten r\u00e4ttade och \u00e4ven utarbetade ett flertal nya.<\/p>\n\n\n\n Emellertid kom man efter ett par \u00e5rtiondens l\u00e4gervall \u00e5ter till insikt om att sj\u00f6korten kunde ytterligare fullkomnas, och \u00e5r 1809 erh\u00f6ll v\u00e5r sj\u00f6kartografi en ny organisation, den s\u00e5 kallade Sj\u00f6m\u00e4tnings-Corpsen. Till denna k\u00e5rs chef uts\u00e5gs astronomen professor N.G. af Schult\u00e9n som d\u00e4rvid erh\u00f6ll \u00f6verstes tj\u00e4nstest\u00e4llning och adlig v\u00e4rdighet. Chefen f\u00f6r k\u00e5ren var samtidigt lots\u00f6verdirekt\u00f6r, och k\u00e5ren bestod utom chefen av en major och tv\u00e5 kaptener, varj\u00e4mte en till tv\u00e5 officerare fr\u00e5n flottorna d\u00e4r tj\u00e4nstgjorde.<\/p>\n\n\n\n Till officerare vid k\u00e5ren antogos sj\u00f6milit\u00e4rer, lantmilit\u00e4rer och civila. Schult\u00e9ns n\u00e4rmaste man var filosofie doktorn C. P. H\u00e4llstr\u00f6m, sedermera \u00f6verstel\u00f6jtnant, vilken vunnit sina sporrar under den stora rikskartl\u00e4ggaren S.G. Hermelin, vars b\u00e4sta kartor anses ha haft H\u00e4llstr\u00f6m som upphovsman; han var en skicklig geodet, ans\u00e5gs vara sin tids fr\u00e4mste kalligraf och kan st\u00e4llas vid Geddas sida som en av v\u00e5rt lands f\u00f6rn\u00e4msta kartografer.<\/p>\n\n\n\n En stor svaghet med Sj\u00f6m\u00e4tnings-Corpsen var givetvis att sj\u00f6korten icke utarbetades vid denna k\u00e5r; detta arbete var fortfarande f\u00f6rem\u00e5l f\u00f6r enskild entreprenad. Den Klintska sj\u00f6atlasen stod p\u00e5 en h\u00f6g teknisk niv\u00e5 och \u00e4gde en avsev\u00e4rd omfattning; dess entrepren\u00f6r var en framst\u00e5ende kartograf med en arbetsiver som m\u00e5h\u00e4nda endast kunde j\u00e4mf\u00f6ras med C.P. H\u00e4llstr\u00f6ms. Den n\u00e4mnda splittringen av sj\u00f6kortsarbetet, j\u00e4mte andra ej helt och h\u00e5llet klarlagda omst\u00e4ndigheter, torde dock ha medverkat till Sj\u00f6m\u00e4tnings-Corpsens alltf\u00f6r tidiga uppl\u00f6sning.<\/p>\n\n\n\n En av dessa omst\u00e4ndigheter, som bevisligen v\u00e4ckte stor indignation inom flottan, var att sj\u00f6m\u00e4tningsk\u00e5rens officerare \u00e4gde f\u00f6retr\u00e4de f\u00f6r flottans vid tills\u00e4ttande av platser vid lotsverket. Detta f\u00f6retr\u00e4de hade p\u00e5 sin tid tillkommit p\u00e5 grund av sj\u00f6m\u00e4tningsarbetets synnerligen kr\u00e4vande och med lotsverket besl\u00e4ktade natur; den nedan n\u00e4mnde Alml\u00f6f talar om behovet av detta f\u00f6retr\u00e4de f\u00f6r \u00bbtr\u00f6tte och uttr\u00e5kade sj\u00f6m\u00e4tnings-officerare, i anseende till den anstr\u00e4ngande tjensten<\/em>\u00bb.<\/p>\n\n\n\n \u00c5r 1813 flyttade \u00f6verste Schult\u00e9n, som till b\u00f6rden var finl\u00e4ndare, tillbaka till Finland. Till hans eftertr\u00e4dare uts\u00e5gs en sj\u00f6officer, \u00f6verstel\u00f6jtnanten Nils Bruncrona, med f\u00f6rbig\u00e5ende av den h\u00f6gt f\u00f6rtj\u00e4nte C. P. H\u00e4llstr\u00f6m. Bruncrona hade nyss f\u00f6rut s\u00f6kt en distriktchefs befattning vid lotsverket, men hade d\u00e5 ansetts inkompetent, efter generaladjutanten af Pukes best\u00e4mda h\u00e4vdande av sj\u00f6m\u00e4tningsmeriternas avg\u00f6rande betydelse f\u00f6r denna befattning, samt f\u00f6rbig\u00e5tts av en tjugu \u00e5r yngre s\u00f6kande med sj\u00f6m\u00e4tningsmeriter.<\/p>\n\n\n\n H\u00e4rmed var sj\u00f6kartev\u00e4sendets \u00f6de beseglat f\u00f6r \u00e5rtionden. I sammanhang med krigsflottornas sammanslagning sattes Sj\u00f6m\u00e4tnings-Corpsen p\u00e5 indragningsstat \u00e5r 1824. Och under de n\u00e4rmaste decennierna sysselsattes tidvis med sj\u00f6m\u00e4tning endast tv\u00e5 officerare. Detta hade till f\u00f6ljd att det Klintska kartverket, som grafiskt sett alltj\u00e4mt stod p\u00e5 en synnerligen h\u00f6g niv\u00e5 och inneh\u00f6ll ett flertal kort \u00f6ver Atlanten och Medelhavet, icke l\u00e4ngre kunde h\u00e5llas r\u00e4ttat samt s\u00e5lunda oavl\u00e5tligt f\u00f6rf\u00f6ll i inre v\u00e4rde och blev d\u00f6tt och f\u00f6rtorkat.<\/p>\n\n\n\n P\u00e5 1850-talet erh\u00f6ll sj\u00f6kartev\u00e4sendet \u00e5nyo tvenne dugliga ledare: A. Alml\u00f6f och seder mera E. Warberg, b\u00e5da sj\u00f6officerare. Kartv\u00e4sendet var d\u00e5 skilt fr\u00e5n lotsverket och den Klintska sj\u00f6kortsentreprenaden upph\u00f6rd. Sj\u00f6kartev\u00e4sendet upplevde ocks\u00e5 under denna tid en ny kraftig blomstring. B\u00e5da dessa sj\u00f6officerare h\u00e4nvisa dock p\u00e5 Sj\u00f6m\u00e4tnings-Corpsen s\u00e5som ursprunget till den d\u00e5 r\u00e5dande blomstringen, Alml\u00f6f talar s\u00e5lunda i en \u00e4mbetsskrivelse om \u00bbden samlade erfarenheten i facket som f\u00f6rra Sj\u00f6m\u00e4tnings-Corpsen grundlagt uti arbetsprinciper\u00bb<\/em>.<\/p>\n\n\n\n Han framh\u00e5ller \u00e4ven (i maj 1841) kravet p\u00e5 \u00bbledning av en s\u00e4rskilt h\u00e4rtill egnad personal: ty endast en s\u00e5dan \u00e4r i st\u00e5nd att, om jag s\u00e5 f\u00e5r uttrycka mig, levande vidmakth\u00e5lla en genom gemensamma forskningar och d\u00e4rp\u00e5 grundad erfarenhet bildad och fullkomnad enhetsprincip i arbetet emedan det eljest endast bliver ett lappverk<\/em>\u00bb.<\/p>\n\n\n\n \u00c4nnu tydligare uttrycker sig Alml\u00f6fs eftertr\u00e4dare, kommend\u00f6rkapten E. Warberg, i ett tryckt f\u00f6rslag till omorganisation av sj\u00f6kartev\u00e4sendet: \u00bbInom Corpsen intr\u00e4dde och danades \u00e4fven m\u00e4n med vetenskap och synnerlig skicklighet och om denna organisation f\u00e5tt best\u00e5, s\u00e5 hade med all sannolikhet, Sj\u00f6karteverket och dess angel\u00e4genheter nu befunnit sig i ett aktningsbjudande och tillfredsst\u00e4llande skick och jag m\u00e5ste uttrycka min of\u00f6rm\u00e5ga att inse, hvilka f\u00f6rdelar man \u00e5syftade d\u00e5 denna Sj\u00f6m\u00e4tnings Corps indrogs, hvilken, som jag v\u00e5gar kalla, mindre v\u00e4lbet\u00e4nkta \u00e5tg\u00e4rd, jag deremot m\u00e5ste p\u00e5b\u00f6rda alla derefter intr\u00e4dda missf\u00f6rh\u00e5llanden, och ofta nog n\u00e4ra f\u00f6rest\u00e5ende uppl\u00f6sning \u2013 av Sj\u00f6karte-verkets angel\u00e4genheter\u00bb<\/em><\/p>\n\n\n\n \u00bbAtt den 15 \u00e5r derefter indrogs, l\u00e4rer v\u00e4l tillkommit, genom helt andra sk\u00e4l eller \u00e5sigter.<\/em>\u00bb<\/p>\n\n\n\n Dessa uttalanden torde s\u00e5lunda m\u00f6jligen b\u00f6ra ses i samband d\u00e4rmed att Sj\u00f6m\u00e4tnings-Corpsens -tid var en av de perioder i v\u00e5rt sj\u00f6kartev\u00e4sens utveckling d\u00e5 detsamma \u00e4gt en sj\u00e4lvst\u00e4ndig organisation som, bortsett fr\u00e5n den privata kortutgivningen, medgav fullt utrymme och fri v\u00e4xt \u00e5t de olika sidor av vilka en sund sj\u00f6kartografi m\u00e5ste best\u00e5. Det \u00e4r \u00e4gnat att f\u00f6rv\u00e5na att dylika omd\u00f6men kunde \u00e4nnu efter ett fj\u00e4rdedels \u00e5rhundrade f\u00e4llas om en k\u00e5r som best\u00e5tt av summa fyra tj\u00e4nstem\u00e4n j\u00e4mte en till tv\u00e5 fr\u00e5n flottan kommenderade officerare. <\/p>\n\n\n\n Det framg\u00e5r av de f\u00f6reg\u00e5ende sidorna att v\u00e5rt svenska sj\u00f6kartev\u00e4sen har gamla anor. B\u00e4ttre \u00e4n de flesta l\u00e4nder ha ocks\u00e5 v\u00e5ra invecklade kustfarvatten tarvat kartl\u00e4ggning och andra hj\u00e4lpmedel f\u00f6r sj\u00f6farten. Som i inledningen n\u00e4mndes, omtalas en lots i Helge Hundingsbanes saga, som anses ha tilldragit sig p\u00e5 400-talet. Hamnm\u00e4stare finns omn\u00e4mnd i Beowulf-kv\u00e4det som g\u00e5 tillbaka till 5-7oo talen.<\/p>\n\n\n\n F\u00f6r n\u00e4rvarande (1935) synas det svenska sj\u00f6kartev\u00e4sendets utsikter ej s\u00e4rskilt ljusa. En nio\u00e5rig utredningsresultat v\u00e4nta alltj\u00e4mt p\u00e5 fastst\u00e4llelse eller f\u00f6rkastande, av brist p\u00e5 intresse hos K. M:t. Det sannolika synes vara att sj\u00f6karteverket \u00e5ter f\u00f6res till st\u00f6rre gemenskap med flottan, en anordning som i motsvarande med grad m\u00e5ste minska verkets m\u00f6jligheter att gagna allm\u00e4nna sj\u00f6farten.<\/p>\n\n\n\n Man kan anf\u00f6ra som exempel 1907 \u00e5rs kungl. Kommitt\u00e9, best\u00e5ende av fyra d\u00e5varande eller f. d. sj\u00f6milit\u00e4rer. P\u00e5 f\u00f6rslag av denna kommitt\u00e9 besl\u00f6t K. M:t att v\u00e4stkustspecialerna i skalan 1:50000 skulle indragas s\u00e5som varande menliga f\u00f6r rikets s\u00e4kerhet; och d\u00e4rest d\u00e5varande kartverkschef, kommend\u00f6r P. Dahlgren, \u00e4gt n\u00e5got intresse f\u00f6r p\u00e5budets snara verkst\u00e4llande, torde Sverige i denna dag sannolikt icke ha \u00e4gt ett enda 50 000-delskort.<\/p>\n\n\n\n V\u00e4rldens sj\u00f6fart arbetar under sv\u00e5righet, h\u00e5rt tryckt av en katastrofalt minskad fraktvolym och en alltmera m\u00f6rdande konkurrens om persontrafiken fr\u00e5n motorfordon i luften och p\u00e5 land. I en s\u00e5dan tid m\u00e5ste \u00e4ven de institutioner som tj\u00e4na sj\u00f6farten r\u00f6na vissa sv\u00e5righeter, och det b\u00f6r \u00e4ven f\u00f6r dem vara av betydelse att se sig tillbaka och ur erfarenheten h\u00e4mta fruktbara l\u00e4rdomar f\u00f6r framtiden.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":" Sj\u00f6karteverkets historia Kartering\u00a0 Handelsfartyg under medeltiden f\u00e4rdades normalt genom Kalmarsund p\u00e5 sina resor fr\u00e5n de Tyska Hansast\u00e4derna till Stockholm, Finland och Estland samt naturligtvis Hansastaden Visby och trakterna \u00f6ster d\u00e4rom, vilket d\u00e4rmed gjorde Kalmar till en betydelsefull hamnstad. Omkring 1270 i L\u00fcbeck, Tyskland utkom en seglingsbeskrivning f\u00f6r en f\u00e4rd fr\u00e5n Danmark \u00f6ver Mare Balticum till… Forts\u00e4tt l\u00e4sa Kartering<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"parent":10,"menu_order":0,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","template":"","meta":{"footnotes":""},"class_list":["post-17","page","type-page","status-publish","hentry","entry"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/lotsarnastockholm.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/pages\/17","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/lotsarnastockholm.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/pages"}],"about":[{"href":"https:\/\/lotsarnastockholm.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/types\/page"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/lotsarnastockholm.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/lotsarnastockholm.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=17"}],"version-history":[{"count":5,"href":"https:\/\/lotsarnastockholm.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/pages\/17\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":3076,"href":"https:\/\/lotsarnastockholm.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/pages\/17\/revisions\/3076"}],"up":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/lotsarnastockholm.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/pages\/10"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/lotsarnastockholm.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=17"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}![\"\"](\"https:\/\/lotsarnastockholm.se\/wp-content\/uploads\/2021\/04\/IMG-2.jpg\")
<\/a>N\u00e5gra drag ur v\u00e5rt sj\u00f6kartev\u00e4sens utveckling<\/h4>\n\n\n\n
av P. Collinder inf\u00f6rt i Nautiskt Tidskrift 1935<\/h4>\n\n\n\n