{"id":14,"date":"2015-09-04T19:01:41","date_gmt":"2015-09-04T18:01:41","guid":{"rendered":"http:\/\/lotsarnastockholm.se\/?page_id=14"},"modified":"2021-02-08T21:17:16","modified_gmt":"2021-02-08T19:17:16","slug":"lotsbarnskolorna","status":"publish","type":"page","link":"https:\/\/lotsarnastockholm.se\/index.php\/historia\/lotsbarnskolorna\/","title":{"rendered":"Lotsbarnskolorna"},"content":{"rendered":"\n

Ett mycket intressant kapitel i Lotsverkets historia \u00e4r de lotsbarnsskolor som fanns mellan \u00e5ren 1845 \u2013 1925.<\/strong><\/p>\n\n\n\n

Den f\u00f6rre generaldirekt\u00f6ren Erik Severin skrev 1977 ett 30-tal sidor som jag lyckades komma \u00f6ver via antikvariat.<\/p>\n\n\n\n

Jag har digitaliserat h\u00e4ftet och \u00e5terger det nedan:<\/p>\n\n\n\n

Lotsbarnskolorna i Sverige 1845-1925<\/h3>\n\n\n\n

INLEDNING<\/h4>\n\n\n\n

Mycket har skrivits om v\u00e5r 130-\u00e5riga folkskola. Men f\u00f6rbisedda \u00e4r de skolor som inr\u00e4ttades p\u00e5 lots- och fyrplatserna. Beskrivningarna \u00f6ver dessa \u00e4r knapph\u00e4ndiga, trots skolornas plats i den allm\u00e4nna folkundervisningen. Vid sidan om lotsbarnskolorna fanns specialskolor vid j\u00e4rnbruk och st\u00f6rre gods, men de ingick i det allm\u00e4nna skolv\u00e4sendet, medan skolorna p\u00e5 lots- och fyrplatserna sorterade under Lotsstyrelsen, central myndighet f\u00f6r Lots och fyrv\u00e4sendet sedan 1860-talet. Innan dess svarade milit\u00e4ra myndigheter f\u00f6r lotsv\u00e4sendet och d\u00e4rmed ocks\u00e5 f\u00f6r de f\u00f6rsta lotsbarnskolorna.<\/p>\n\n\n\n

Det f\u00f6ljande utg\u00f6r ett f\u00f6rs\u00f6k att beskriva lotsbarnskolornas verksamhet.<\/p>\n\n\n\n

De inr\u00e4ttades genom beslut 1845, tre \u00e5r efter folkskolestadgans inf\u00f6rande.<\/p>\n\n\n\n

Lotsbarnskolorna indelades i tv\u00e5 grupper – ambulerande skolor, d\u00e4r l\u00e4rarna flyttade mellan olika platser och fasta skolor p\u00e5 platser med st\u00f6rre barnantal.<\/p>\n\n\n\n

Material om skolorna \u00e5terfinns i krigs-och riksarkiven samt i Lotsstyrelsen \u00e5rliga ber\u00e4ttelser. Dokumenten utvisar de platser d\u00e4r skolorna fanns, antalet elever, vilka l\u00e4rare som tj\u00e4nstgjorde samt de \u00e4mnen som f\u00f6rekom p\u00e5 skolschemat. Rapporter fr\u00e5n skolavslutningarna redog\u00f6r f\u00f6r den kunskapsm\u00e4ngd som eleverna bibringades. I handlingarna \u00e5terfinns begr\u00e4nsade personliga anteckningar. Lots och fyrpersonal f\u00f6rde s\u00e4llan dagbok eller privata anteckningar utan endast officiellt material finns till f\u00f6rfogande, men detta \u00e4r s\u00e5 utf\u00f6rligt, att det l\u00e4mnar en bild av verksamheten. De f\u00f6rsta skolgenerationerna \u00e4r borta, men elever fr\u00e5n 1920-talet minns \u00e4nnu sin skoltid. Deras ber\u00e4ttelser kompletterar arkivens material.<\/p>\n\n\n\n

Arkivmaterialet fr\u00e5n lotsbarnskolorna \u00e4r bevarat, d\u00e4rf\u00f6r att det s\u00e4ndes till centrala myndigheter, medan materialet fr\u00e5n sockenskolorna stannade kvar i socknen. De kan under \u00e5rens lopp ha skingrats och finns d\u00e5 inte l\u00e4ngre tillg\u00e4ngligt.<\/p>\n\n\n\n

Skolornas tillkomst vittnar om den anda som alltid pr\u00e4glade lotsk\u00e5ren. Lotsarna, isolerade i havsbandet, utvecklades till individualister, men hyste \u00e4ndock f\u00f6rst\u00e5else f\u00f6r utbildningen i skolorna. Undervisningen skulle bidra till att h\u00f6ja k\u00e5rens st\u00e4llning. Tankarna fr\u00e5n 1845 levde vidare och medf\u00f6rde att lotsarna blivit en vaken och upplyst grupp i det svenska samh\u00e4llet.<\/p>\n\n\n\n

Lotsbarnskolorna blev exempel p\u00e5 hur en reform – sannolikt den st\u00f6rsta p\u00e5 1800-talet – l\u00f6stes efter tv\u00e5 linjer. Huvudlinjen blev att kommunerna byggde och drev skolor, men separata skolor uppkom p\u00e5 lots- och fyrplatserna. Amiralitets Collegiet, (AC) f\u00f6reg\u00e5ngare till Lotsstyrelsen, synes ha tagit initiativ till lotsbarnskolorna utan kontakt med myndigheter som svarade f\u00f6r skolreformens genomf\u00f6rande. I varje fall finns inga dokument som styrker n\u00e5got samarbete.<\/p>\n\n\n\n

Lotsbarnskolorna blev sina egna inom skolv\u00e4sendet. S\u00e5dana skolor f\u00f6rekom endast i v\u00e5rt land. Enligt uppgift fanns inga liknande skolor i Finland. I st\u00e4llet l\u00e4mnades d\u00e4r bidrag f\u00f6r att lotsplatsernas barn skulle f\u00e5 g\u00e5 i skolor p\u00e5 fastlandet.<\/p>\n\n\n\n

Lotsbarnskolorna intresserar inte enbart sj\u00f6farten, utan h\u00e4r finns m\u00f6jligheter att studera olika former vid genomf\u00f6randet av en samh\u00e4llsreform. Skolorna p\u00e5 lotsplatserna skapades i snabb takt, medan det tog tid innan m\u00e5nga kommuner lyckats genomf\u00f6ra skolreformen. Lotsplatsskolorna hade inte kommit till st\u00e5nd utan lotsarnas aktiva medverkan.<\/p>\n\n\n\n

Av skilda anledningar har skolformen inte blivit f\u00f6rem\u00e5l f\u00f6r n\u00e4rmare studier. Trots sin begr\u00e4nsning\u00b7 rymde den s\u00e4rdrag, som f\u00f6rtj\u00e4nar att studeras. Den utg\u00f6r en v\u00e4sentlig del av de gamla sk\u00e4rg\u00e5rdssamh\u00e4llena.<\/p>\n\n\n\n

Storheten i skolorna blev den uppgift de fyllde i en tid, d\u00e5 skolv\u00e4sendet var i sitt begynnelseskede.  Under perioden 1845 – 1925, allts\u00e5 under 80 \u00e5r, gick n\u00e5gra tusen barn i ett 20-tal lotsbarnskolor utmed kusten.<\/p>\n\n\n\n

L\u00e4stiden varierade fr\u00e5n fyra m\u00e5nader till tv\u00e5 terminer per l\u00e4s\u00e5r. Undervisningen pr\u00e4glades av kvalitet.  M\u00e5nga elever erh\u00f6ll ingen annan utbildning \u00e4n vad dessa skolor gav, men skapade sig \u00e4ndock en framtid. De flesta blev lotsar eller fyrm\u00e4stare, n\u00e5gra fortsatte och blev ingenj\u00f6rer eller akademiker.<\/p>\n\n\n\n

Ordningen f\u00f6r lotsbarnskolorna upph\u00f6rde 1925, n\u00e4r de \u00f6verf\u00f6rdes till skolmyndigheterna med undantag av lokalfr\u00e5gorna.<\/p>\n\n\n\n

En kung\u00f6relse ang\u00e5ende skolor p\u00e5 lots- och fyrplatser utf\u00e4rdades 1918. Den stadgade, att om nya lokaler erfordrades, \u00e5l\u00e5g det Lotsstyrelsen att genom nybyggnad, ombyggnad eller tillbyggnad tillgodose behovet. Folkskoleinspekt\u00f6ren skulle samr\u00e5da med vederb\u00f6rande lotsdirekt\u00f6r ifr\u00e5ga om lokalbehov, men i \u00f6vrigt svarade skolmyndigheterna for skolorna p\u00e5 lots- och fyrplatserna.<\/p>\n\n\n\n

S\u00e5 h\u00e4r efter\u00e5t \u00e4r det att beklaga, att den pionj\u00e4randa som pr\u00e4glade skolornas huvudm\u00e4n, l\u00e4rarpersonal och elever, inte uppm\u00e4rksammats av dem som skrivit skolhistoria.<\/p>\n\n\n\n

Lotsbarnskolorna<\/h3>\n\n\n\n

Varf\u00f6r uppstod lotsbarnskolorna?<\/p>\n\n\n\n

1842 \u00e5rs folkskolestadga f\u00f6reskrev, att minst en skola skulle uppr\u00e4ttas i varje socken. Denna f\u00f6rlades i regel till kyrkbyn, den centrala platsen i socknen. Sv\u00e5righeterna med f\u00f6rbindelserna mellan \u00f6arna i kustbandet och kyrkbyarna utgjorde ett sk\u00e4l till att skolor inr\u00e4ttades p\u00e5 lots \u2013 och fyrplatserna. Initiativet togs av lotsmyndigheterna med st\u00f6d av personalen. H\u00e4r m\u00f6ter vi positiva drag hos personalen, som eljest beaktats i ringa grad.  Socknarna hade sv\u00e5righeter att uppfylla myndigheternas krav p\u00e5 att ge alla undervisning. Det fanns motst\u00e5nd mot det nya ”p\u00e5hitt” skolorna utgjorde. Hade inte lotspersonalen visat intresse f\u00f6r att skolor inr\u00e4ttades i sk\u00e4rg\u00e5rden s\u00e5 hade barnen f\u00e5tt v\u00e4nta l\u00e4nge p\u00e5 m\u00f6jligheter till skolg\u00e5ng. Lotsbarnskolorna kom att fylla en viktig uppgift, n\u00e4r det g\u00e4llde att vidga undervisningen till avl\u00e4gsna delar av socknen.<\/p>\n\n\n\n

Ett sk\u00e4l till lotsarnas intresse f\u00f6r att skolor skulle inr\u00e4ttas i sk\u00e4rg\u00e5rden var, att de ins\u00e5g v\u00e4rdet av utbildning. Lotsarna fick kontakt med m\u00e5nga m\u00e4nniskor fr\u00e5n fr\u00e4mmande l\u00e4nder. De beh\u00f6vde d\u00e4rf\u00f6r kunna l\u00e4sa, skriva och r\u00e4kna. Dessa krav gjorde sig alltmer g\u00e4llande efterhand som sj\u00f6farten utvecklades.  Tidigare generationer saknade dessa element\u00e4ra kunskaper. Lots- och fyrpersonalen kom att intaga en s\u00e4rst\u00e4llning till skolundervisningen i f\u00f6rh\u00e5llande till andra grupper, som motarbetade byggande av skolor.<\/p>\n\n\n\n

Lotsyrkets historia<\/h3>\n\n\n\n

En sammanfattning av lotsyrket och dess historia bildar bakgrund till att lotsbarnskolor inr\u00e4ttades.<\/p>\n\n\n\n

Lotsens yrke \u00e4r gammalt. N\u00e5gon exakt tidpunkt n\u00e4r verksamheten b\u00f6rjade kan inte fastst\u00e4llas. Behovet av v\u00e4gledning f\u00f6r fartygen vid trafik efter kusten \u00f6kade efterhand. Redan i S\u00f6derk\u00f6pings stadslag fr\u00e5n 1280 och i Visby lag fr\u00e5n b\u00f6rjan av 1300-talet samt i Magnus Erikssons allm\u00e4nna stadslag finns best\u00e4mmelser om att lotsning skulle bedrivas. Lagarna f\u00f6reskrev att om skepparna inte k\u00e4nde farlederna skulle de anv\u00e4nda n\u00e5gon som kunde ”s\u00e4ga honom led”, som uttrycket l\u00f6d. P\u00e5 1500-talet organiserades lotsv\u00e4sendet med \u00e5lderm\u00e4n utsedda av magistraten i sj\u00f6st\u00e4derna och erh\u00f6ll fast form. Lotsarna skulle avl\u00e4gga ed inf\u00f6r magistraten.  Edsformul\u00e4ret undertecknades av lotsen och bevarades i magistratens arkiv och plockades fram vid behov.<\/p>\n\n\n\n

I b\u00f6rjan var det fiskare och andra sk\u00e4rg\u00e5rdsbor, som utf\u00f6rde lotsningarna, men efterhand som behovet \u00f6kade, v\u00e4xte en speciell lotsk\u00e5r fram. Lotsen brukade ett hemman som ett slags tj\u00e4nstebostad. P\u00e5 1630-talet underst\u00e4lldes lots\u00e4rendena Amiralskollegiet och kom d\u00e4rmed att sammanfalla med den marina organisationen. I den sj\u00f6lag Karl XI l\u00e4t utarbeta stadgades, att skeppare skulle taga lots och i anslutning till lagen utf\u00e4rdades 1696 en f\u00f6rordning ang\u00e5ende lotsv\u00e4sendet i Sverige och Finland. En ny lotsordning tillkom 1798 och d\u00e4rmed skapades stabilare regler f\u00f6r lotsningens ut\u00f6vande.<\/p>\n\n\n\n

Stora fordringar st\u00e4lldes p\u00e5 lotsv\u00e4sendet i samband med sj\u00f6fartens tillv\u00e4xt. F\u00f6rutom k\u00e4nnedom om farlederna skulle lotsen h\u00e5lla kontakt med skepparna, b\u00e5de svenska och utl\u00e4ndska. Att vara lots medf\u00f6rde ett strapatsrikt liv. Fartygen angav inga best\u00e4mda ankomsttider, beroende av v\u00e4der och vind som de var. Lotsen spanade \u00f6ver havet f\u00f6r att uppt\u00e4cka n\u00e4r fartygen hissade lotsflagg eller blossade.  N\u00e5got annat s\u00e4tt att meddela sig med lotsstationerna fanns inte vid den tidpunkten. V\u00e4dret var ofta mindre tj\u00e4nligt med perioder av h\u00e5rda stormar eller stiltje, varf\u00f6r lotsarna fick vara borta fr\u00e5n hemmet under m\u00e5nga dygn. Segelfartygen bordades fr\u00e5n sm\u00e5 segelb\u00e5tar, vilket kunde vara mycket komplicerat.  Lotsarnas barn v\u00e4xte upp i en milj\u00f6, d\u00e4r livet dagligen stod p\u00e5 spel. Ingen talade om havets faror.  De ans\u00e5gs naturliga f\u00f6r havets m\u00e4n.<\/p>\n\n\n\n

N\u00e4r skolan kom till sk\u00e4rg\u00e5rden<\/h2>\n\n\n\n

Innan folkskolestadgan tillkom fanns i 1686 \u00e5rs kyrkolag f\u00f6reskrifter om att pr\u00e4ster och klockare skulle verka f\u00f6r att ungdomen l\u00e4rde sig l\u00e4sa i bok, fr\u00e4mst katekesen. L\u00e5ngt in p\u00e5 1800-talet fanns m\u00e5nga, som inte kunde l\u00e4sa och skriva. Detta g\u00e4llde \u00e4ven lotsarna. De anv\u00e4nde bom\u00e4rken, n\u00e4r de beh\u00f6vde underteckna handlingar.<\/p>\n\n\n\n

Den nya skolreformen m\u00f6tte motst\u00e5nd hos m\u00e5nga m\u00e4nniskor, som ans\u00e5g den vara ett intr\u00e5ng i deras frihet.  De ville sj\u00e4lva best\u00e4mma \u00f6ver sina barn. Protokollen fr\u00e5n sockenst\u00e4mmorna ber\u00e4ttar om motst\u00e5ndet mot den nya ordningen samt de argument som anv\u00e4ndes. Den nya skolan med skolhusbyggen skulle bli dyrbar. Det kunde r\u00e4cka med den gamla ordningen, n\u00e4r skolm\u00e4starna vandrade omkring i byarna och l\u00e4rde barnen katekesens huvudstycken. M\u00e4nniskorna fick inte bli f\u00f6r bokl\u00e4rda, s\u00e5 att de drogs bort fr\u00e5n jordbruket.<\/p>\n\n\n\n

Lotsarna r\u00f6jde en annan inst\u00e4llning.  I m\u00e5nga socknar r\u00e5dde skillnader i t\u00e4nkes\u00e4tt mellan sk\u00e4rg\u00e5rds- och sockenfolk i \u00f6vrigt, varf\u00f6r lotsbarnskolor tillkom, innan \u00f6vriga skolor b\u00f6rjade sin verksamhet i socknen. Studium av protokollen fr\u00e5n sockenst\u00e4mmorna l\u00e4mnar exempel p\u00e5 de strider som f\u00f6rekom kring den nya skolreformen.<\/p>\n\n\n\n

Ett \u00e4r fr\u00e5n Delsbo i H\u00e4lsingland. Anledningen till att detta exempel v\u00e4ljes, sammanh\u00e4nger med att denna socken visade aktivitet att bygga skolor och blev d\u00e4rigenom p\u00e5 visst s\u00e4tt f\u00f6reg\u00e5ngare. Sockenst\u00e4mmans protokoll fr\u00e5n 1843 visar hur det gick till n\u00e4r skolstadgans best\u00e4mmelser skulle f\u00f6rverkligas.  P\u00e5 st\u00e4mman den 12 februari detta \u00e5r yttrade bonden Pehr Ersson, att ingen konung kunde f\u00f6reskriva f\u00f6r honom vilka l\u00e4rare som skulle taga hand om hans barn. En annan bonde ans\u00e5g att m\u00e4nniskan inte blev b\u00e4ttre genom att hon kunde l\u00e4sa.  Han p\u00e5pekade att en student i socknen straffats fyra g\u00e5nger f\u00f6r st\u00f6ld.<\/p>\n\n\n\n

St\u00e4mmans ordf\u00f6rande svarade honom att \u00e4ven studenter kunde vara lastbara.  P\u00e5 st\u00e4mmorna klagades \u00f6ver att den nya skolan blev dyrbar. Folkskolestadgans genomf\u00f6rande skulle utarma b\u00f6nderna. St\u00e4mmans ordf\u00f6rande svarade, att n\u00e4r folkskolestadgan beslutades i riksdagen, s\u00e5 tillstyrkte bondest\u00e5ndets talesm\u00e4n f\u00f6rslaget.<\/p>\n\n\n\n

En ny anda kom att pr\u00e4gla skoldebatten i Delsbo, n\u00e4r Lars Landgren blev kyrkoherde i socknen. Han deltog i sin f\u00f6rsta sockenst\u00e4mma i socknen den 15 maj 1844. St\u00e4mmor kom sedan att h\u00e5llas den 16 juni, 24 juni, 21 juli, 18 augusti och 23 november samma \u00e5r. Vid samtliga st\u00e4mmor stod skolfr\u00e5gan fr\u00e4mst p\u00e5 f\u00f6redragningslistorna. Sm\u00e5ningom blev det fart p\u00e5 skolbyggena. B\u00f6nderna vek fr\u00e5n sitt motst\u00e5nd och b\u00f6rjade sk\u00e4nka timmer och utf\u00f6ra dagsverken. I allm\u00e4nhet byggdes skolhusen genom s.k. g\u00e5ngled. Varje bonde utf\u00f6rde ett visst antal dagsverken.<\/p>\n\n\n\n

Lotsarna sl\u00f6t upp kring sina skolor.<\/h3>\n\n\n\n

Lotsarnas kamp f\u00f6r att erh\u00e5lla skolor och undervisning ute i sk\u00e4rg\u00e5rden utg\u00f6r en kontrast till den strid som p\u00e5gick i m\u00e5nga socknar. Ett exempel p\u00e5 lotsarnas intresse f\u00f6r att f\u00e5 lotsbarnskolor \u00e4r en skrivelse fr\u00e5n lotsarna i Blekinge, daterad den 14 februari 1846, till chefen f\u00f6r S\u00f6dra lotsf\u00f6rdelningen.  Lotsarna \u00f6nskade, att en ambulerande skola skulle inr\u00e4ttas p\u00e5 L\u00e5ng\u00f6ren.  Lokal hade ordnats och l\u00e4rare var vidtalad.  Kunde \u00f6verenskommelse tr\u00e4ffas med fiskare och andra sk\u00e4rg\u00e5rdsbor om avgiften f\u00f6r deras barn, s\u00e5 skulle l\u00f6nen till l\u00e4raren kunna h\u00f6jas ut\u00f6ver det f\u00f6reslagna.<\/p>\n\n\n\n

I skrivelsen f\u00f6reslogs, att skolan skulle b\u00f6rja den 1 maj 1846 och h\u00e5llas hos lots\u00e5ldermannen Petter Larsson, som var beredd att uppl\u00e5ta ett rum till skollokal. Lotsf\u00f6rdelningen bif\u00f6ll framst\u00e4llningen.<\/p>\n\n\n\n

Den disciplin som pr\u00e4glade hela lotsningsverksamheten, bl. a. genom att den var inlemmad i den marina organisationen, medverkade till att det gick snabbt att inr\u00e4tta skolor p\u00e5 lots- och fyrplatserna. Anskaffande av lokaler, transport av ved till uppeldning av lokalerna samt andra organisatoriska fr\u00e5gor l\u00f6stes utan sv\u00e5righeter.<\/p>\n\n\n\n

Kungligt brev om lotsbarnskolor<\/h3>\n\n\n\n

Den officiella motiveringen till att skolor skulle inr\u00e4ttas angavs redan den 19 jun i 1845 i ett kungligt brev. Brevet lyder i korthet:<\/p>\n\n\n\n

\u201dLotsreglementet f\u00f6reskriver att lotsl\u00e4rling, vilken f\u00f6retr\u00e4desvis skall tagas av lotsarnas s\u00f6ner b\u00f6r f\u00f6r vidare befordran kunna tala, skriva och r\u00e4kna, men undervisning f\u00f6r lotsarnas barn samlas p\u00e5 flera av de st\u00f6rre lotsstationerna. F\u00f6r att avhj\u00e4lpa denna brist skall fem ambulerande skolor inr\u00e4ttas, n\u00e4mligen Tjock\u00f6, Runmar\u00f6, Sandhamn, Landsort och Dalar\u00f6.\u201d<\/em><\/p>\n\n\n\n

I korta satser angavs syftet med lotsbarnskolorna. Myndigheterna ans\u00e5g det givet, att barnen skulle eftertr\u00e4da sina f\u00e4der och \u00f6vertaga lotshemmanet och tj\u00e4nsten. Kungabrevet preciserar lotsf\u00f6rordningens krav p\u00e5 att lotsen skulle kunna r\u00e4kna, l\u00e4sa och skriva. Brevet blev d\u00e4rmed ett betydelsefullt dokument.<\/p>\n\n\n\n

Med st\u00f6d av brevet b\u00f6rjade uppbyggnad en av lotsbarnskolorna. \u00c5r 1845 tillkom fem skolor, men redan 1855 hade antalet \u00f6kat till tretton och 1874 fanns nitton skolor. N\u00e5got senare uppgick antalet till tjugotre skolor, trots beslut att endast inr\u00e4tta tjugoen. Saken ordnades genom att tv\u00e5 skolor h\u00e4nf\u00f6rdes till n\u00e5gon av de \u00f6vriga.<\/p>\n\n\n\n

Skolorna inrymdes i tillf\u00e4lliga lokaler, iordningst\u00e4llda av lotsarna eller i lediga utrymmen p\u00e5 lotsstationerna och i fyrarna.  P\u00e5 n\u00e5gra platser byggdes skollokaler eller om\u00e4ndrades befintliga lokaler.<\/p>\n\n\n\n

P\u00e5 Runmar\u00f6<\/strong> fanns en skola vid S\u00f6dersunda. Huruvida den nybyggdes eller om en \u00e4ldre byggnad restaurerades kan inte fastl\u00e4ggas, men det senare alternativet \u00e4r troligast. Av skolan vid S\u00f6dersunda, som anv\u00e4ndes n\u00e5gon g\u00e5ng p\u00e5 1800-talet, d\u00e5 kommunen byggde ny skola i Uppby, finns n\u00e5gra grundstenar kvar samt skolans avtr\u00e4de.<\/p>\n\n\n\n

P\u00e5 Strup\u00f6<\/strong> i den sm\u00e5l\u00e4ndska sk\u00e4rg\u00e5rden finns en skola fr\u00e5n 1700-talet. Den byggdes en g\u00e5ng f\u00f6r annat \u00e4ndam\u00e5l, men om\u00e4ndrades till skollokal och anv\u00e4ndes sedan under l\u00e5ng tid till lotsbarnskola.<\/p>\n\n\n\n

Skolhuset p\u00e5 Dalar\u00f6<\/strong> brann ned vid en v\u00e5deld 1874. Undervisningen in\u00ad st\u00e4lldes, d\u00e5 n\u00e5gon l\u00e4mplig lokal inte fanns att tillg\u00e5. Den nya skolan p\u00e5 Dalar\u00f6 byggdes och bekostades av kommunen. Samarbetet mellan kommunen och lotsbarnskolorna blev b\u00e4ttre, \u00e4ven om mots\u00e4ttningar alltj\u00e4mt fanns kvar. Kommunerna s\u00e5g helst att barnen gick i sockenskolorna, medan lotsarna \u00f6nskade f\u00e5 beh\u00e5lla sina skolor. Det fanns motiveringar till lotsarnas inst\u00e4llning. De \u00f6nskade ha kvar skolorna och d\u00e4rmed sina barn i lotsplatsens n\u00e4rhet.<\/p>\n\n\n\n

De f\u00f6rsta skollokalerna var enkla till utf\u00f6randet.  N\u00e5gra krav restes inte utan barnen fick finna sig i enkla anordningar.<\/p>\n\n\n\n

Arbetet i skolorna<\/h3>\n\n\n\n

Undervisningen skedde i innanl\u00e4sning, biblisk historia, geografi, natur\u00ad l\u00e4ra, r\u00e4kning och skrivning. Senare tillkom andra \u00e4mnen, s\u00e5som s\u00e5ng, gymnastik, engelska och hur kompassen skulle anv\u00e4ndas. Den f\u00f6rsta l\u00e4rarpersonalen saknade utbildning f\u00f6r sitt yrke. Den bestod av sj\u00e4lvl\u00e4rt folk. N\u00e5gra seminarier f\u00f6r utbildning av l\u00e4rare fanns inte med undantag av en skolm\u00e4stareskola i Lund.<\/p>\n\n\n\n

Men i takt med skolv\u00e4sendets utbyggnad tillkom seminarier. Sm\u00e5ningom anst\u00e4lldes endast utbildad personal vid lotsbarnskolorna. M\u00e5nga av dem var kvinnor, robusta till sitt v\u00e4sende, vilket kr\u00e4vdes med h\u00e4nsyn till eleverna. Eftersom m\u00e5nga elever inte tidigare g\u00e5tt i skola, s\u00e5 bestod klasserna av elever i \u00e5ldrarna sju till nitton \u00e5r.<\/p>\n\n\n\n

N\u00e4r kurserna slutade h\u00f6lls examen.  Den blev en h\u00f6gtidsdag p\u00e5 lotsplatserna med uppslutning av alla som kunde deltaga.  Lotsbef\u00e4let kom med sitt fartyg. Pr\u00e4sterna inbj\u00f6ds vid dessa tillf\u00e4llen, men anm\u00e4lde ofta f\u00f6rhinder.  Ans\u00e5g de resorna f\u00f6r strapatsrika och tids\u00f6dande?   Eller r\u00e5dde det sp\u00e4nning mellan sockenskolorna och lotsbarnskolorna? Det verkar s\u00e5. Mots\u00e4ttningarna f\u00f6rsvann dock efterhand som lotsbarnskolorna inlemmades i socknarnas ordinarie skolv\u00e4sende, men en sp\u00e4nning fanns l\u00e4nge kvar.<\/p>\n\n\n\n

Lotsarna uppskattade sina skolor och \u00f6nskade beh\u00e5lla dem s\u00e5 l\u00e4nge som m\u00f6jligt. N\u00e4r lotsbarnskolorna drogs in, fick barnen l\u00e4ngre v\u00e4g till skolorna och m\u00e5nga m\u00e5ste bo p\u00e5 fastlandet och vistas hemifr\u00e5n under m\u00e5nader.<\/p>\n\n\n\n

Bevarade dokument visar, hur m\u00e5nga barn som deltog i skolorna samt antalet l\u00e4sdagar. Vidare fanns anteckningar om barnens f\u00e4der, om de var lotsar, fyrm\u00e4stare, tullare, fiskare eller sk\u00e4rg\u00e5rdsb\u00f6nder.  Dessa yrkesgrupper fanns alltid representerade.<\/p>\n\n\n\n

Elevernas betyg angavs i andra termer, \u00e4n vad vi senare vant oss vid. Uttryck som ”hj\u00e4lplig”, ”bra”, klen”, var n\u00e5gra vitsord. N\u00e4r det g\u00e4llde flit och uppf\u00f6rande f\u00f6rekom ”gott” och ”god”, men ibland \u00e4ven \u201dn\u00e5gorlunda”, ”f\u00f6rsvarligt” och ”t\u00e4mligen”.<\/p>\n\n\n\n

De ambulerande kurserna r\u00e4ckte 3 \u00e1 4 m\u00e5nader.  Under denna tid klarades ingen fullst\u00e4ndig genomg\u00e5ng av kurserna.  D\u00e4rf\u00f6r antecknades med enkla termer i betygen, hur l\u00e5ngt man hunnit, tex ”halva Europa ”, ”hela katekesen”, ”delar av Sverige” etc.<\/p>\n\n\n\n

Hur trivdes barnen i lotsbarnskolorna ? <\/h3>\n\n\n\n

H\u00e4r \u00e4r meningarna delade. F\u00f6r ynglingar i19-\u00e5rs\u00e5ldern med robust sinnelag och l\u00e4ngtan att komma ut p\u00e5 haven kunde n\u00e5gra m\u00e5nader p\u00e5 skolb\u00e4nken bli inst\u00e4ngt och besv\u00e4rligt. En sagesman ber\u00e4ttar, att pojkarna ibland kom till skolan med spr\u00e4ngladdningar i fickorna. L\u00e4rarpersonalen fick v\u00e4nja sig vid h\u00e5rda tag och rottingen anv\u00e4ndes flitigt i uppfostran av sk\u00e4rg\u00e5rdens barn. Denna str\u00e4nghet h\u00f6rde tiden till. F\u00f6r\u00e4ldrarna uppmuntrade l\u00e4rarna och uppmanade dem att ”kl\u00e5 ungarna, om de blev alltf\u00f6r besv\u00e4rliga”.<\/p>\n\n\n\n

Vad kan dokumenten ber\u00e4tta?<\/h3>\n\n\n\n

Lotsverkets ber\u00e4ttelse till kungen den 21 maj 1875 konstaterar, att barnen och l\u00e4rarna vid lotsbarnskolorna sk\u00f6tt sig v\u00e4l samt att f\u00f6r\u00e4ldrarna hyste intresse f\u00f6r skolorna. Lotsstyrelsen k\u00e4nde f\u00f6rh\u00e5llandena genom omfattande inspektioner.<\/p>\n\n\n\n

Inte endast lots- och fyrpersonalens barn gick i skolorna utan \u00e4ven barn, som bodde i n\u00e4rheten av lots- och fyrplatserna.  De fick betala till lotsverket f\u00f6r att f\u00e5 nyttja skolorna.  P\u00e5 n\u00e5gra platser uppl\u00e4t sk\u00e4rg\u00e5rdsb\u00f6nderna lokaler och svarade f\u00f6r uppv\u00e4rmningen av dem. F\u00f6rdelningen av barnen mellan lots- och fyrpersonalen framg\u00e5r av den \u00e5rliga statistiken. Som exempel anges, att \u00e5r 1875 gick 400 barn i lotsbarnskolorna. Av dem tillh\u00f6rde 231 barn lots- och fyrpersonalen, medan 169 barn kom fr\u00e5n andra f\u00f6r\u00e4ldrar. \u00c5r 1877 fanns 23 skolor med 422 barn. Fr\u00e5n lots\u00ad och fyrpersonalen kom 240 barn, medan de \u00f6vriga 182 barnen h\u00f6rde hemma hos fiskare, tullare eller sk\u00e4rg\u00e5rdsb\u00f6nder.<\/p>\n\n\n\n

Elevernas antal varierade med h\u00e4nsyn till platsernas storlek samt till personalens \u00e5lderssammans\u00e4ttning. P\u00e5 platser med unga familjer fanns m\u00e5nga barn, medan i andra skolor endast sex barn eller \u00e4nnu f\u00e4rre undervisades.<\/p>\n\n\n\n

M\u00e4nniskorna p\u00e5 lotsplatserna h\u00f6ll samman, \u00e4ven om det dagliga n\u00f6tandet skapade irritation.  Isoleringen danade en s\u00e4rskild atmosf\u00e4r, men skolorna medf\u00f6rde n\u00e5gonting nytt och utgjorde en medelpunkt i lotssamh\u00e4llets vardagsliv med dess j\u00e4mna lunk.<\/p>\n\n\n\n

Vid ambulerande skolor var skoltiden mellan 3 och 4 m\u00e5nader. L\u00e4rarpersonalen fick d\u00e4rf\u00f6r uppeh\u00e5lla tj\u00e4nstg\u00f6ring vid minst tre skolor. L\u00e4stiden vid de fasta skolorna utgjorde tv\u00e5 terminer liksom vid de vanliga sockenskolorna.<\/p>\n\n\n\n

Personalen anst\u00e4lldes av lotsdistrikten.<\/h3>\n\n\n\n

Hur det gick till framg\u00e5r av ett exempel fr\u00e5n v\u00e4stkusten. Matilda Simonsdotter, som \u00e4ndrade sitt namn till Simonsson i samband med att hon anst\u00e4lldes vid verket, svarade f\u00f6r skolorna p\u00e5 fyra platser; V\u00e4der\u00f6arna, Dyng\u00f6, Hafstenssund och Nordkoster. Hon undervisade i regel ungef\u00e4r 270 dagar om \u00e5ret. Under m\u00e5nga \u00e5r fostrade hon barnen vid lots- och fyrplatserna p\u00e5 v\u00e4stkusten och blev legendarisk i sk\u00e4rg\u00e5rden. Lotsarna hade skyldighet att med segelb\u00e5t transportera henne mellan olika skolor. Hur anstr\u00e4ngande ett \u00e5r kunde bli, visar de fyra examina hon h\u00f6ll varje \u00e5r. Hon var en sj\u00e4lvl\u00e4rd skolmamsell, f\u00f6dd 1850, och hon kunde konsten att uppr\u00e4tth\u00e5lla disciplin och hantera rottingen, n\u00e4r s\u00e5 p\u00e5fordrades.<\/p>\n\n\n\n

L\u00e4rarinnorna trivdes med sina yrken. En del kom fr\u00e5n st\u00e4derna, men m\u00e5nga var sk\u00e4rg\u00e5rdsflickor, vana vid isolering. N\u00e5gra gifte sig och stannade kvar i sk\u00e4rg\u00e5rden medan andra flyttade efter n\u00e5gra \u00e5rs tj\u00e4nstg\u00f6ring. M\u00e5nga sk\u00e4rg\u00e5rdsbarn erh\u00f6ll sin f\u00f6rsta och kanske enda utbildning av dessa skolfr\u00f6knar.<\/p>\n\n\n\n

Den l\u00e4rarpersonal som anst\u00e4lldes, fick styrka sin l\u00e4mplighet att undervisa lotsbarn med intyg fr\u00e5n pr\u00e4ster eller andra inflytelserika personer. Ett exempel utg\u00f6r anst\u00e4llandet av l\u00e4raren Gustaf Svensson. Han hade avlagt examen vid skolm\u00e4starseminariet i Lund \u00e5r 1839. N\u00e4r han s\u00f6kte en tj\u00e4nst vid en lotsbarnskola, fogade han intyg fr\u00e5n pastorn i \u00d6stra Sallerup samt fr\u00e5n Norin i Finja.<\/p>\n\n\n\n

Intygen visar, att Svensson kunde undervisa barn, samt att han f\u00f6rde ett hedrande, nyktert och anst\u00e4ndigt liv. Svenssons betyg fr\u00e5n skolm\u00e4starseminariet samt Norins intyg \u00e5terges f\u00f6r att visa, med vilken noggrannhet man pr\u00f6vade l\u00e4rarnas l\u00e4mplighet, innan de erh\u00f6ll anst\u00e4llning vid lotsbarnskolorna.<\/p>\n\n\n\n

”Vid idag inf\u00f6r Constitoriales och Direktionen f\u00f6r allm\u00e4nna barnskolan h\u00e5llen offentlig examen, har skolm\u00e4staren fr\u00e5n \u00d6stra Sallerup, Gustaf Svensson, som \u00e5tnjutit undervisning p\u00e5 h\u00e4rvarande  Skolm\u00e4stare Seminarium,  \u00e5dagalagt s\u00e5dana insikter i nedanskrivna \u00e4mnen, att han gjort sig f\u00f6rtj\u00e4nt av f\u00f6ljande vitsord:<\/em><\/p>\n\n\n\n

Catekes             Ber\u00f6mlig
Biblisk historia    Ber\u00f6mlig
Svensk historia    Godk\u00e4nd
Geografi           Med ber\u00f6m godk\u00e4nd
Arithmetik       Godk\u00e4nd
Kalligrafi            F\u00f6rsvarlig
R\u00e4ttstavningsl\u00e4ra   Godk\u00e4nd
Linearteckning       F\u00f6rsvarlig
Tr\u00e4dg\u00e5rdskonst       Godk\u00e4nd
Undervisningsg\u00e5vor   Ber\u00f6mlig<\/p>\n\n\n\n

Under sitt vistande h\u00e4rst\u00e4des har Gustaf Svensson \u00e5dagalagt ber\u00f6mlig flit och st\u00e4dse gjort sig k\u00e4nd f\u00f6r ett hedrande uppf\u00f6rande, varf\u00f6r det \u00e4r n\u00f6je att honom s\u00e5lunda vitsorda, han d\u00e4rj\u00e4mte inskriven i Nykterhetsf\u00f6reningen, till det b\u00e4sta.”<\/em><\/p>\n\n\n\n

Norins i Finja intyg:<\/p>\n\n\n\n

”Skoll\u00e4raren herr Gustaf Svensson, som f\u00f6ddes den 26 juli 1814 i Linneryds f\u00f6rsamling uti Sm\u00e5land, hitkom fr\u00e5n \u00d6stra Sallerup \u00e5r 1840 och har sedan oavbrutet bestritt barnundervisningen inom denna socken, f\u00f6rst uti ambulerande och sedermera i fast skola, varvid han st\u00e4dse \u00e5dagalagt utm\u00e4rkt nit och s\u00e4llsynt skicklighet uti allt vad till yrket h\u00f6rer, dessutom har han en exemplarisk vandel samt med ljusa insikter i salighetsl\u00e4ran f\u00f6renat ett ordentligt och v\u00f6rdsamt bruk av de dyra n\u00e5demedlen, s\u00e5 att han f\u00f6rv\u00e4rvat sig icke blott skolstyrelsens utan ock hela f\u00f6rsamlingens odelade h\u00f6gaktning och tillgivenhet, vilket allt p\u00e5 hans egen beg\u00e4ran intygas, d\u00e5 han nu yppat den f\u00f6r mig och sockenborna h\u00f6gst obehagliga avsikten att s\u00f6ka annan l\u00e4genhet .”<\/em><\/p>\n\n\n\n

Det finns exempel p\u00e5 de krav myndigheterna st\u00e4llde p\u00e5 personalen.  Ett \u00e4r beslutet om att anst\u00e4lla Gustaf Melin p\u00e5 V\u00e5ll\u00f6 lotsplats. Skrivelsen lyder:<\/p>\n\n\n\n

\u201dSedan Kungl. Maj:t och sistlidne \u00e5rs stat anbefalt att en ambulatorisk skola skall \u00e5 V\u00e5ll\u00f6 inr\u00e4ttas f\u00f6r lotsarnas barn, och till l\u00e4rare vid denna skola anm\u00e4lt sig Gustaf Melin, som f\u00f6retett betyg om vana vid barnens under\u00ad visning och god frejd, allts\u00e5 varder han, Gustaf Melin antagen och f\u00f6rordnad att tills vidare, och s\u00e5 l\u00e4nge han g\u00f6r sig f\u00f6rtj\u00e4nt att tj\u00e4nsten. innehava, f\u00f6rest\u00e5 ber\u00f6rda skoll\u00e4rarbefattning, varvid honom best\u00e5s 66 riksdaler 32 skilling banko \u00e5rligen, emot f\u00f6rbindelse att fyra minst tre m\u00e5nader p\u00e5 \u00e5ret, r\u00e4knat fr\u00e5n den tid som framledes skall best\u00e4mmas, undervisa lotsarnas barn \u00e5 V\u00e5ll\u00f6 och n\u00e4rmast intill liggande lotsplatser uti:<\/em><\/p>\n\n\n\n


a. Svenska spr\u00e5kets innanl\u00e4sning, lilla och stora Catechesen, samt n\u00e5gra utdrag ur Bibliska Historien. b. Att skriva l\u00e4slig och tydlig latinsk stil.
c. Att r\u00e4kna till och med Quatuor Species.<\/em><\/p>\n\n\n\n

Skolande undervisningstimmarna bliva fyra f\u00f6re- och tvenne eftermiddagen. D\u00e4rvid, om barnens antal s\u00e5dant medgiver, f\u00f6retr\u00e4delsevis v\u00e4xelundervisningsmetoden b\u00f6r anv\u00e4ndas. L\u00e4raren d\u00e4r det till\u00e5tet att d\u00e4rest utrymmet s\u00e5dant medgiver, \u00e4ven mottaga privata barn till undervisningen.<\/em><\/p>\n\n\n\n

Vid l\u00e4sterminens slut skola barnen underg\u00e5 offentlig examen, f\u00f6rr\u00e4ttad av l\u00e4raren i n\u00e5gon av lotsbef\u00e4lets och barnens f\u00f6r\u00e4ldrars eller m\u00e5lsm\u00e4ns n\u00e4rvaro, och vartill \u00e4ven inbjudes n\u00e4rmaste pr\u00e4sterskap.<\/em><\/p>\n\n\n\n

Skoll\u00e4raren skall under l\u00e4sterminen bo hos lotsarna utan betalning och d\u00e4rest utrymme i deras boningshus saknas, \u00e4r det deras skyldighet att hos annan person hyra ett tj\u00e4nligt rum, vilket \u00e4ven kan begagnas till skolrum, samt i de fall undervisningen f\u00f6rr\u00e4ttas under \u00e5rstid, d\u00e5 eldning kan f\u00f6rekomma, \u00e4r det \u00e4ven lotsarnas skyldighet att bes\u00f6rja om densamma samt ljus, d\u00e4remot bekostar l\u00e4raren f\u00f6rt\u00e4ring och allt \u00f6vrigt sj\u00e4lv.”<\/em><\/p>\n\n\n\n

L\u00f6nen till l\u00e4raren betalades av lotsstyrelsen medan lotsarna svarade f\u00f6r lokalerna, uppv\u00e4rmning och belysning samt bostad till l\u00e4raren. Det kr\u00e4vdes betydande insatser bland annat beroende p\u00e5 sv\u00e5righeterna att transportera br\u00e4nslet till \u00f6arna. I slutet av 1800-talet fanns \u00f6verv\u00e4gande l\u00e4rare och l\u00e4rarinnor med utbildning fr\u00e5n seminarier eller gymnasier.  N\u00e5gra exempel ur personalf\u00f6rteckningarna anges f\u00f6r att visa, vilka som innehade tj\u00e4nster vid lotsbarnskolorna.<\/p>\n\n\n\n

Astrid Fredrika Elisabeth H\u00e4gglund, f\u00f6dd 1888, anst\u00e4lldes vid Svartklubbens lotsplats h\u00f6stterminen 1919. Under v\u00e5rterminen 1920 tj\u00e4nstgjorde hon vid Understen. H\u00e4gglund hade genomg\u00e5tt \u00e5tta klasser vid Statens Normalskola f\u00f6r flickor. Hon fortsatte sin tj\u00e4nst vid samma skola till h\u00f6stterminen 1923.<\/p>\n\n\n\n

Lotten Vestr\u00f6m, f\u00f6dd 1866, anst\u00e4lldes 1920. Hon var utexaminerad fr\u00e5n H\u00f6gre Elementarl\u00e4roverket f\u00f6r flickor i Uppsala.<\/p>\n\n\n\n

Bertha Andrea Svensson p\u00e5 L\u00e5ng\u00f6ra hade avlagt examen vid sm\u00e5skoleseminarium.<\/p>\n\n\n\n

M\u00e5nga l\u00e4rarinnor fick anst\u00e4llning vid lotsbarnskolorna omedelbart sedan de utexaminerats.  De stannade n\u00e5gra \u00e5r och s\u00f6kte sedan anst\u00e4llning vid andra skolor.  Denna tj\u00e4nstg\u00f6ring blev i h\u00f6g grad meriterande f\u00f6r deras fortsatta verksamhet.<\/p>\n\n\n\n

Lotsstyrelsen angav i samband med att l\u00e4rarna f\u00f6rordnades hur undervisningen skulle bedrivas. N\u00e5gra i detalj utformade undervisningsplaner fanns inte, \u00e4ven om lotsstyrelsen sneglade p\u00e5 planer, som fanns f\u00f6r det allm\u00e4nna skolv\u00e4sendet. Barnen skulle undervisas i f\u00f6ljande \u00e4mnen:<\/p>\n\n\n\n

  • Innanl\u00e4sning<\/li>
  • Att skriva l\u00e4sligt och tydligt<\/li>
  • Att r\u00e4kna de fyra r\u00e4knes\u00e4tten<\/li><\/ul>\n\n\n\n

    Anst\u00e4llningsf\u00f6rh\u00e5llandena reglerades genom kontrakt mellan l\u00e4rarna och lotsdistrikten. N\u00e4r l\u00e4rarna anst\u00e4lldes, fick de underteckna ett kontrakt i vilket de f\u00f6rklarade sig n\u00f6jda med f\u00f6reskrivna villkor och f\u00f6rband sig att f\u00f6lja kontraktet till alla delar.<\/p>\n\n\n\n

    Enligt kontraktet var l\u00e4rarna skyldiga att tj\u00e4nstg\u00f6ra vid de skolor lotskaptenen anvisade. Vid sekelskiftet utgick en l\u00f6n f\u00f6r tj\u00e4nstg\u00f6ringen p\u00e5 300 kronor. Till beloppet kom \u00e5lderstill\u00e4gg efter 5, 10 och 15 \u00e5rs v\u00e4l meriterad tj\u00e4nst.<\/p>\n\n\n\n

    Kontrakten g\u00e4llde tills vidare med fyra m\u00e5naders upps\u00e4gning.  Personalen \u00e5tnj\u00f6t ingen fast anst\u00e4llning, utan kunde s\u00e4gas upp eller f\u00f6rflyttas efter hand som barnantalet v\u00e4xlade eller anslagen blev knappa. Anst\u00e4llningsf\u00f6rh\u00e5llandena var s\u00e4regna. Det var innan arbetsmarknaden blev organiserad och en fast ordning skapades genom l\u00f6nereglementen. Idag skulle det n\u00e4rmast vara ot\u00e4nkbart med kontraktsbunden personal. S\u00e5dana anst\u00e4llningsformer f\u00f6rekommer inom statsverket endast i fr\u00e5ga om enstaka tj\u00e4nster, sv\u00e5ra att inplacera i l\u00f6neplaner.<\/p>\n\n\n\n

    N\u00e4r kontraktet och anst\u00e4llningen upph\u00f6rde, erh\u00f6ll den anst\u00e4llde ett sk arbetspass.  Exempel p\u00e5 s\u00e5dana \u00e4r en handling, utf\u00e4rdad av \u00f6vre norra lotsdistriktet 1908 till Vendla Vikman.  Hon hade tj\u00e4nstgjort p\u00e5 Bergudden och Holm\u00f6gadd under fyra \u00e5r. P\u00e5 kanslispr\u00e5k kom arbetspasset att lyda: \u201dChefen f\u00f6r \u00d6vre norra lotsdistriktet g\u00f6r veterligt att l\u00e4rarinnan Vendla Vikman, 25 \u00e5r gammal, varder tilldelad vitsordet, att hon. under tj\u00e4nstetiden redligen och v\u00e4l f\u00f6rh\u00e5llit sig\u201d<\/em><\/p>\n\n\n\n

    Hennes respass, h\u00e5llet i en synnerligen stram stil, kompletterades med en personlig rekommendation av tf lotskaptenen i Lule\u00e5. I denna skrev han, att Vendla Vikman hade sk\u00f6tt alla sina \u00e5ligganden p\u00e5 ett ber\u00f6mligt s\u00e4tt. Enligt den personliga rekommendationen besatt hon god undervisningsf\u00f6rm\u00e5ga och lyckades bland eleverna uppr\u00e4tth\u00e5lla ordning och gott skick. Hon rekommenderades till dem som beh\u00f6vde hennes tj\u00e4nster.<\/p>\n\n\n\n

    Lotsbarnskolornas omfattning<\/h3>\n\n\n\n

    F\u00f6r att visa den omfattning lotsbarnskolorna hade under \u00e5r 1875, d\u00e5 de synes ha varit mest omfattande, l\u00e4mnas h\u00e4r n\u00e5gra statistiska data:<\/p>\n\n\n\n

    Lotsplats<\/strong><\/td>Antal elever<\/td>Antal undervisningsdagar<\/strong><\/td>L\u00e4rare<\/strong><\/td><\/tr>
    Norra lotsdistriktet<\/strong><\/td> <\/td><\/td><\/td><\/tr>
    Arholma<\/td>24<\/td>140<\/strong><\/td>Wilhelmina Blanch<\/td><\/tr>
    Tjock\u00f6<\/td>26<\/td>76<\/td>C.W. Alard<\/td><\/tr>
    Furusund<\/td>24<\/td>75<\/td>Thora Henschen<\/td><\/tr>
    Husar\u00f6<\/td>14<\/td>75<\/td>Thora Henschen<\/td><\/tr>
    Sandhamn<\/td>30<\/td>180<\/td>Gustaf A.S\u00f6derberg<\/td><\/tr>
    Runmar\u00f6<\/td>38<\/td>150<\/td>C. W. Alard<\/td><\/tr>
    Dalar\u00f6<\/td>14<\/td>78<\/td>Hanna Eriksson<\/td><\/tr>
    Landsort<\/td>10<\/td>149<\/td>Amalia Iviodin<\/td><\/tr>
    S\u00f6dra lotsdistriktet<\/strong><\/td> <\/td> <\/td> <\/td><\/tr>
    Kr\u00e5kelund<\/td>5<\/td>80<\/td>A.P.Larsson<\/td><\/tr>
    W\u00e5ll\u00f6<\/td>14<\/td>93<\/td>P.Jonsson<\/td><\/tr>
    L\u00e5ng\u00f6ren<\/td>39<\/td>86<\/td>J. Thobiasson<\/td><\/tr>
    Asp\u00f6<\/td>19<\/td>84<\/td>J.Thobiasson<\/td><\/tr>
    V\u00e4stra lotsdistriktet<\/strong><\/td> <\/td> <\/td> <\/td><\/tr>
    Wr\u00e5ng\u00f6<\/td>23<\/td>75<\/td>Julie Miller<\/td><\/tr>
    Br\u00e4nn\u00f6<\/td>16<\/td>75<\/td>Julie Miller<\/td><\/tr>
    H\u00f6n\u00f6<\/td>17<\/td>78<\/td>Julie Miller<\/td><\/tr>
    Kalfsund<\/td>18<\/td>78<\/td>Maria Mollberg<\/td><\/tr>
    R\u00f6r\u00f6<\/td>9<\/td>77<\/td>Maria Mollberg<\/td><\/tr>
    Kungshamn\/H\u00e5ll\u00f6<\/td>9<\/td> <\/td> <\/td><\/tr>
    Dyng\u00f6<\/td>10<\/td>91<\/td>Mathilda Simonsdotter<\/td><\/tr>
    W\u00e4der\u00f6arna<\/td>11<\/td>90<\/td>Mathilda Simonsdotter<\/td><\/tr>
    Hafsstensund<\/td>12<\/td>90<\/td>Mathilda Simonsdotter<\/td><\/tr><\/tbody><\/table><\/figure>\n\n\n\n

    Under \u00e5ret gick 400 elever i 21 lotsbarnskolor. Undervisningsdagarnas antal varierar mellan 75 och 180.<\/p>\n\n\n\n

    Vid \u00e5tta examenstillf\u00e4llen deltog f\u00f6retr\u00e4dare f\u00f6r pastors\u00e4mbetet.   Lots\u00adbef\u00e4let k\u00e4nde gemenskap med sina skolor.  Lotskaptenerna och lots\u00e5lderm\u00e4nnen deltog d\u00e4rf\u00f6r vid alla avslutningar.<\/p>\n\n\n\n

    \u00c5r 1925 fanns endast 13 lotsbarnskolor i verksamhet med 79 elever, varav 53 barn tillh\u00f6rde lotsarna.<\/p>\n\n\n\n

    Lotsplats \u00f6vre norra<\/strong><\/td>Antal elever<\/strong><\/td>Antal undervisningsdagar<\/strong><\/td><\/tr>
    Holm\u00f6gadd<\/td>1<\/td>110<\/td><\/tr>
    Nedre Norra<\/td> <\/td> <\/td><\/tr>
    Brem\u00f6<\/td>5<\/td>109<\/td><\/tr>
    Storjungfrun<\/td>4<\/td>105<\/td><\/tr>
    Mellersta<\/strong><\/td> <\/td> <\/td><\/tr>
    Arholma<\/td>13<\/td>84<\/td><\/tr>
    Furusund<\/td>11<\/td>104<\/td><\/tr>
    Svenska H\u00f6garna<\/td>3<\/td>87<\/td><\/tr>
    Landsort<\/td>8<\/td>87<\/td><\/tr>
    Gotska Sand\u00f6n<\/td>4<\/td>92<\/td><\/tr>
    Huvudsk\u00e4r<\/td>9<\/td>86<\/td><\/tr>
    \u00d6stra<\/strong><\/td> <\/td> <\/td><\/tr>
    \u00d6lands norra udde<\/td>8<\/td>115<\/td><\/tr>
    \u00d6lands s\u00f6dra udde<\/td>4<\/td>115<\/td><\/tr>
    Hallands V\u00e4der\u00f6<\/td>2<\/td>94<\/td><\/tr>
    V\u00e4stra V\u00e4der\u00f6arna<\/td><\/td><\/td><\/tr><\/tbody><\/table><\/figure>\n\n\n\n

    L\u00e4rare och elever ber\u00e4ttar<\/h3>\n\n\n\n

    Ber\u00e4ttelser fr\u00e5n dem som g\u00e5tt i n\u00e5gon av skolorna eller tj\u00e4nstgjort som l\u00e4rare \u00e4r f\u00e5taliga. De flesta \u00e4r borta. Men de ber\u00e4ttelser som finns l\u00e4mnar redog\u00f6relse \u00f6ver hur det gick till i skolorna. En h\u00e5rd disciplin till\u00e4mpades. Under kort tid skulle kunskaper i element\u00e4ra \u00e4mnen inh\u00e4mtas. Fr\u00e4mst skulle, som n\u00e4mnts, eleverna l\u00e4ra sig l\u00e4sa, skriva och r\u00e4kna. Eleverna var robusta, p\u00e5verkade av ett h\u00e5rt sk\u00e4rg\u00e5rdsklimat. L\u00e4rarna saknade till en b\u00f6rjan formell utbildning och undervisade var och en p\u00e5 sitt s\u00e4tt. M\u00e5nga l\u00e4rare tjusades av sk\u00e4rg\u00e5rdsnaturen och blev skolorna trogna.<\/p>\n\n\n\n

    Anna Wikman<\/strong>, numera fru Sj\u00f6stedt, Pite\u00e5, var l\u00e4rarinna vid lotsbarnskolorna. Hon \u00e4r 82 \u00e5r gammal. V\u00e5ren 1913 utexaminerades hon fr\u00e5n sm\u00e5skoleseminariet i \u00d6jebyn utanf\u00f6r Pite\u00e5. 1914 – 1920 tj\u00e4nstgjorde hon p\u00e5 R\u00f6nnsk\u00e4r och Bjur\u00f6klubb<\/strong>.<\/p>\n\n\n\n

    Anna Wikman ber\u00e4ttar om f\u00f6rh\u00e5llandena p\u00e5 den tidens lotsbarnskolor. L\u00f6nen utgjorde 600 kronor per \u00e5r samt reseers\u00e4ttning och traktamenten vid resor i tj\u00e4nsten. L\u00f6nen var 100 kronor h\u00f6gre \u00e4n vid kommunala skolor. I reglementet j\u00e4mst\u00e4lldes tj\u00e4nsten med en fyrm\u00e4stare, allts\u00e5 en relativ h\u00f6g st\u00e4llning p\u00e5 rangskalan.<\/p>\n\n\n\n

    Hon b\u00f6rjade tj\u00e4nstg\u00f6ringen den 12 januari 1914 med en fyram\u00e5naders kurs vid R\u00f6nnsk\u00e4r.  Hon hade fem elever i fem klasser.  Fyra av barnen tillh\u00f6rde fyrm\u00e4staren och ett av barnen fyrvaktaren.<\/p>\n\n\n\n

    Skolan h\u00f6lls i lotsstugan. Inredningen bestod av l\u00e5ngb\u00e4nkar, ett bord och en stol f\u00f6r l\u00e4raren. P\u00e5 v\u00e4ggen fanns en karta \u00f6ver Sverige och en v\u00e4rldskarta. N\u00e5gra andra hj\u00e4lpmedel i undervisningen f\u00f6rekom inte. L\u00e4rob\u00f6ckerna var \u00e5lderdomliga. Lokalen uppv\u00e4rmdes med en \u00f6ppen spis. Hon var endast 19 \u00e5r, n\u00e4r hon b\u00f6rjade tj\u00e4nstg\u00f6ringen.<\/p>\n\n\n\n

    Undervisningen p\u00e5gick under fem timmar varje vardag f\u00f6r \u00e4ldre elever och fyra timmar f\u00f6r nyb\u00f6rjare.  D\u00e5 barnen och l\u00e4rarinnan bodde i fyrbetj\u00e4nthuset, s\u00e5 hade de kontakt med varandra \u00e4ven under fritiden.<\/p>\n\n\n\n

    Kursen p\u00e5 R\u00f6nnsk\u00e4r slutade i mitten av april. En ny kurs inleddes p\u00e5 Bjur\u00f6klubb den 2 juni. D\u00e4r fanns nio elever. Sju av barnen tillh\u00f6rde lots- och fyrpersonalen, medan tv\u00e5 var barn till fiskare. \u00c4ven h\u00e4r utgjorde lotsstugan skollokal. Den var gammal och skr\u00f6plig och bestod av tv\u00e5 rum. Det ena rummet anv\u00e4ndes till skollokal och det andra till bostad f\u00f6r l\u00e4raren.<\/p>\n\n\n\n

    N\u00e5gra sv\u00e5righeter med disciplinen f\u00f6rekom inte. Oro blev det bara i klassen n\u00e4r fartyg passerade utanf\u00f6r f\u00f6nstret. S\u00e5dant intr\u00e4ffade ofta under sommaren 1914, d\u00e5 f\u00f6rsta v\u00e4rldskriget b\u00f6rjade. Bjur\u00f6klubb utgjorde m\u00f6tesplats f\u00f6r konvojerna med tyska fartyg. H\u00e4r bytte lotsarna mellan syd- och nordg\u00e5ende konvojer. I stugan samlades lotsar fr\u00e5n J\u00e4rn\u00e4s<\/strong> i s\u00f6der och Lule\u00e5<\/strong> i norr samtidigt som undervisningen p\u00e5gick.<\/p>\n\n\n\n

    Lotsbef\u00e4let tj\u00e4nstgjorde som skolinspekt\u00f6rer f\u00f6r skolorna.  De kom p\u00e5 bes\u00f6k och pr\u00f6vade barnens kunskaper.  Pr\u00e4sterna framh\u00f6ll, att lots- och fyrpersonalens barn tillh\u00f6rde de b\u00e4sta vid konfirmationsundervisningen genom att de kunde l\u00e4rostyckena b\u00e4ttre \u00e4n andra barn.<\/p>\n\n\n\n

    Matematik utgjorde ett \u00e4lsknings \u00e4mne. Intresset f\u00f6r \u00e4mnet var stort hos eleverna. M\u00e5nga av pojkarna siktade p\u00e5 att bli sj\u00f6bef\u00e4l eller erh\u00e5lla anst\u00e4llning vid lotsverket. F\u00f6r intr\u00e4de vid navigationsskolorna kr\u00e4vdes h\u00f6ga betyg i matematik.<\/p>\n\n\n\n

    Fr\u00f6ken Wikman slutade l\u00e4rartj\u00e4nsten 1920, d\u00e5 hon gifte sig med Wiktor Sj\u00f6stedt. Hennes man tj\u00e4nstgjorde p\u00e5 Sydostbrottens fyrskepp.  Han ville inte gifta sig med en yrkesarbetande kvinna.  Hon slutade skolan p\u00e5 villkor att han skaffade sig en landbaserad tj\u00e4nst.  Sj\u00f6stedt blev fyrvaktare p\u00e5 Holm\u00f6gadd<\/strong> 1924, flyttade sedan till R\u00f6nnsk\u00e4r.  Fyrm\u00e4stare blev han p\u00e5 Germand\u00f6<\/strong> 1938 och flyttade till Bergudden<\/strong> 1945, d\u00e4r han stannade till pensioneringen 1953.<\/p>\n\n\n\n

    Under \u00e5ren 1903 – 1910 fanns en skola p\u00e5 Lim\u00f6n utanf\u00f6r G\u00e4vle, Lim\u00f6n \u00e4gdes av dom\u00e4nverket. Skogen sk\u00f6ttes av verket, medan jordbruket var utarrenderat. Skolr\u00e5det i G\u00e4vle inr\u00e4ttade en skola p\u00e5 Lim\u00f6n f\u00f6r att barnen inte skulle beh\u00f6va resa till fastlandet f\u00f6r sin skolg\u00e5ng . Fr\u00e5n skolan p\u00e5 Lim \u00f6n finns material i stadens arkiv. Den liknade de av lotsstyrelsen bedrivna skolorna.  J\u00e4mf\u00f6relse kan d\u00e4rf\u00f6r g\u00f6ras mellan sk\u00e4rg\u00e5rdsskolor med olika huvudm\u00e4n.<\/p>\n\n\n\n

    Helga Gr\u00f6nqvist,<\/strong> dottern till arrendatorn, var en av eleverna. Hon \u00e4r nu 83 \u00e5r och har hela sitt liv bott p\u00e5 Lim\u00f6n. De senaste \u00e5ren har hon vistats i G\u00e4vle under vintrarna, men flyttat till Lim\u00f6n, n\u00e4r isarna gett vika i G\u00e4vlebukten. Med minne f\u00f6r detaljer ber\u00e4ttar hon v\u00e4ltaligt om skolan och om livet p\u00e5 en sk\u00e4rg\u00e5rds\u00f6.<\/p>\n\n\n\n

    Helga f\u00f6ddes p\u00e5 Lim\u00f6n den 1 november 1893. Hennes far, Wilhelm Gr\u00f6nqvist, var fiskare och jordbrukare. Han arrenderade jordbruket av dom\u00e4nverket. Gr\u00f6nqvist fungerade som fyrm\u00e4stare, men bodde inte i den bostad som fanns inrymd i fyren. Som arrendator bodde han p\u00e5 arrendatorbost\u00e4llet. Den frist\u00e4llda l\u00e4genheten anv\u00e4ndes till skollokal under \u00e5ren 1903 – 1910.<\/p>\n\n\n\n

    Antal skolpliktiga barn var \u00e5tta-nio stycken. Ut\u00f6ver familjen Gr\u00f6nqvist bodde p\u00e5 Lim\u00f6n fiskarna Viktor Berg,  August Danielsson,  Alfred Westergren,  Gustaf S\u00f6derh\u00e4ll och Erik S\u00f6derh\u00e4ll och Per-Axel Nordin.  Skol\u00e5ret omfattade samma tider som g\u00e4llde f\u00f6r skolorna i G\u00e4vle.<\/p>\n\n\n\n

    Skolan sorterade under skolr\u00e5det i G\u00e4vle och inspekterades av skolinspekt\u00f6ren.  Undervisningen skedde med klasserna samtidigt, med viss uppdelning av arbetet enligt B-skoleprincipen. Det kunde vara litet st\u00f6rande, men det gick bra \u00e4nd\u00e5.  L\u00e4rarinnan tyckte att Helga skulle bli journalist, eftersom hon var bra p\u00e5 att skriva.  Hon gjorde dock aldrig n\u00e5gra anteckningar om livet p\u00e5 Lim\u00f6n.<\/p>\n\n\n\n

    Under hennes skoltid fungerade tre olika l\u00e4rarinnor.  Den f\u00f6rsta kom fr\u00e5n Utvalsn\u00e4s och hette Anna Eriksson<\/strong>. Hon flyttades d\u00e4rifr\u00e5n, n\u00e4r skolan kom till B\u00f6nan<\/strong>.  Hon tj\u00e4nstgjorde p\u00e5 Lim\u00f6n \u00e5ren 1903 – 1905.D\u00e4refter kom en fr\u00f6ken Hulda Gr\u00f6nqvist<\/strong>, men p\u00e5 grund av sjukdom tj\u00e4nstgjorde hon blott 1 1\/2 \u00e5r. Hon dog p\u00e5 mentalsjukhuset i Uppsala n\u00e5gra \u00e5r senare. Hennes far var tullman.<\/p>\n\n\n\n

    Den tredje l\u00e4rarinnan kom fr\u00e5n G\u00f6teborg och hette Agnes Krook<\/strong>.  Hon slutade p\u00e5 Lim\u00f6n 1910. Helga konfirmerades vid femton \u00e5rs \u00e5lder i Hille kyrka. L\u00e4sningen skedde under m\u00e5naderna november-december. Hon och en kamrat gick \u00f6ver isen till B\u00f6nan, sedan landsv\u00e4gen till Hille kyrka och d\u00e4refter hem igen. Det gick en hel dag f\u00f6r de tv\u00e5 timmarnas undervisning. V\u00e4gf\u00f6rh\u00e5llandena var d\u00e5liga och m\u00e5nga g\u00e5nger fick flickorna traska genom drivorna.<\/p>\n\n\n\n

    Barnen fr\u00e5n Harksk\u00e4r<\/strong> hade l\u00e4ngre v\u00e4g att g\u00e5, men de beh\u00f6vde inte g\u00e5 \u00f6ver isen. Skoldisciplinen var fast och barnen skulle sitta stilla och ordentligt. ”Vi hade fostrats hemifr\u00e5n, s\u00e5 det var inget problem. L\u00e4rarinnan slog oss aldrig. Det var lika f\u00f6r alla barnen.”<\/em><\/p>\n\n\n\n

    Samtliga fiskare hade ko och gris.  Gr\u00f6nqvist hade som arrendator sex kor, gris och h\u00f6ns. Dessutom hade alla uppodlade potatisland.  Vintertid st\u00f6dde math\u00e5llningen p\u00e5 saltad fisk, str\u00f6mming och k\u00f6tt.  Den var enkel men omv\u00e4xlande. Tidigare fanns lotsar p\u00e5 Lim\u00f6n, men de hade flyttats till B\u00f6nan f\u00f6re 1903. Lim\u00f6bornas kontakt med B\u00f6nan var d\u00e5lig. I G\u00e4vle d\u00e4remot fanns allt \u00f6borna beh\u00f6vde. Eftersom landv\u00e4gen fr\u00e5n B\u00f6nan till G\u00e4vle var d\u00e5lig och inga bussar fanns, var b\u00e5tf\u00e4rd till staden den enda naturliga kommunikationen.\u00b4Skolan p\u00e5 Lim\u00f6n lades ner omkring 1910. Helga Gr\u00f6nqvist gifte sig med en fiskare Hillberg och kom att stanna p\u00e5 \u00f6n.<\/p>\n\n\n\n

    Lotsbarnskolan p\u00e5 Strup\u00f6 <\/strong>gick Erling \u00d6rden<\/strong> – en \u00f6grupp bel\u00e4gen 30 distansminuter utanf\u00f6r V\u00e4stervik. Fr\u00e5n sin skoltid 1912 – 1917 har han m\u00e5nga minnen. L\u00e4rarinnan Augusta Lindgren<\/strong> undervisade \u00e4ven p\u00e5 H\u00e4radssk\u00e4r<\/strong> och tidvis \u00e4ven p\u00e5 \u00d6lands s\u00f6dra udde<\/strong>. Hon var skicklig men kunde ibland tappa hum\u00f6ret, n\u00e4r barnen blev besv\u00e4rliga. Kroppsaga f\u00f6rekom s\u00e4llan, utan det stannade vid en l\u00e4ngre tr\u00e4ta. Hon hade sin hund med till skolan varje dag och den utsattes f\u00f6r str\u00e4ng aga inne i klassrummet. Eleverna ans\u00e5g att det l\u00e5g en mening i detta.<\/p>\n\n\n\n

    Elevantalet uppgick till ca 15. Genom att Augusta Lindgren undervisade i andra skolor blev l\u00e4s\u00e5ret endast 3 \u00e1 4 m\u00e5nader.  Under \u00e5rets \u00f6vriga m\u00e5nader fick barnen hj\u00e4lpa sina f\u00f6r\u00e4ldrar med fisket och sk\u00f6tseln av lotshemmet. Lotsbarnskolan p\u00e5 Strup\u00f6 nedlades 1919 och ersattes av en skola, som Misterhults kommun byggde. Ungef\u00e4r samtidigt byggdes en skola p\u00e5 Vind\u00f6. B\u00e5da skolorna \u00e4r numera indragna och eventuella barn fr\u00e5n \u00f6arna f\u00e5r g\u00e5 i skolor p\u00e5 fastlandet.<\/p>\n\n\n\n

    Den f\u00f6rsta motorb\u00e5ten kom till Strup\u00f6 1917. Tidigare seglade lotsarna fr\u00e5n V\u00e4stervik.  Telefon installerades n\u00e5gra \u00e5r senare. Innan motorb\u00e5ten och telefonen kom k\u00e4ndes isoleringen besv\u00e4rande. Ibland dr\u00f6jde det m\u00e5nader, innan lotsarna fick kontakt med V\u00e4stervik.<\/p>\n\n\n\n

    Det blev en vana att ungdomen samlades vid lotsbryggan, som utgjorde \u00f6arnas tr\u00e4ffpunkt.  Vid st\u00f6rre h\u00f6gtider, tex jul och p\u00e5sk, tr\u00e4ffades man i hemmen, lotsar och fiskare var f\u00f6r sig. \u00c4ven om sammanh\u00e5llningen p\u00e5 \u00f6arna var god fanns n\u00e5got av klasskillnad mellan inv\u00e5narna.<\/p>\n\n\n\n

    Erling \u00d6rden b\u00f6rjade inom lotsyrket, men s\u00f6kte annat arbete d\u00e5 m\u00f6jligheterna att erh\u00e5lla fast anst\u00e4llning inom lotsverket syntes begr\u00e4nsade. Lotsarnas s\u00f6ner k\u00e4nde sig inte l\u00e4ngre lika bundna till yrket. \u00d6rden \u00e4r numera pension\u00e4r och tillbringar fem m\u00e5nader av \u00e5ret p\u00e5 Strup\u00f6 p\u00e5 sl\u00e4ktens gamla lotshemman. Han minns med tillfredsst\u00e4llelse livet i den gamla skolan, \u00e4ven om undervisningen blev bristf\u00e4llig och inte gav de kunskaper han beh\u00f6vt under ett l\u00e5ngt liv. Lotsbarnskolan gav dock en god grund. En annan elev fr\u00e5n Strup\u00f6 \u00e4r Anker \u00d6hlin<\/strong>.  Han gick i skola d\u00e4r 1909 – 1914 och blev sedan fyrm\u00e4stare p\u00e5 \u00f6n.  Efter skolan fortsatte han att studera per korrespondens.  Han l\u00e4ste svenska, matematik och bokf\u00f6ring.  Skolan p\u00e5 Strup\u00f6 gav goda kunskaper, men de var otillr\u00e4ckliga, n\u00e4r han kom ut i livet.<\/p>\n\n\n\n

    Barnen undervisades i samma klassrum. Det innebar, att medan de yngsta l\u00e4rde sig l\u00e4sa och stava, s\u00e5 inh\u00e4mtade de \u00e4ldre barnen h\u00f6gre visdom. Hur det gick att h\u00e5lla ihop det hela \u00e4r sv\u00e5rt att f\u00f6rst\u00e5, men den formen av undervisning var vanlig vid m\u00e5nga skolor p\u00e5 den tiden. N\u00e4r terminen p\u00e5 Strup\u00f6 slutade med examen, skulle l\u00e4rarinnan till H\u00e4radssk\u00e4r eller \u00d6lands s\u00f6dra udde, d\u00e4r ny termin b\u00f6rjade.  Ragnar Pousard<\/strong>  gick i Ag\u00f6 Lotsbarnskola<\/strong> utanf\u00f6r Hudiksvall under h\u00f6stterminen 1917.<\/p>\n\n\n\n

    Familjen bodde tidvis p\u00e5 Ag\u00f6, \u00e4ven om fadern var stationerad i Hudiksvall. Under tj\u00e4nstg\u00f6ringen p\u00e5 Ag\u00f6 fick sonen g\u00e5 i den lotsbarnskola som fanns d\u00e4r. Skolan inrymdes en trappa upp i fyrm\u00e4starens bostad. Denna termin gick sex elever i skolan. F\u00f6rutom Ragnar i l\u00e4gsta klassen fanns d\u00e4r Gunnar Lindfors, Rut och Edvin Olsson i fj\u00e4rde klassen samt tv\u00e5 elever i femte klassen.<\/p>\n\n\n\n

    L\u00e4rarinna under h\u00f6stterminen 1917 var Margit Nordl\u00f6f<\/strong> fr\u00e5n G\u00e4vle. \u00c5ret d\u00e4rp\u00e5 kom fr\u00f6ken Selander<\/strong>, lotsdotter fr\u00e5n Brem\u00f6n.<\/p>\n\n\n\n

    En dag under h\u00f6sten blev det visitation.  Lotskaptenen kom med inspektionsfartyget fr\u00e5n G\u00e4vle, ankrade upp utanf\u00f6r lotsplatsen.  Han h\u00e4lsade med en stilig honn\u00f6r p\u00e5 l\u00e4rarinnan och de sex barnen.  Utfr\u00e5gningen b\u00f6rjade och eleverna svarade s\u00e5 gott de kunde.  Lotskaptenen f\u00f6ljde f\u00f6rh\u00f6ret med ena \u00f6gat och med det andra s\u00e5g han en malmb\u00e5t som rullade och stampade utanf\u00f6r  klipporna.<\/p>\n\n\n\n

    Efter f\u00f6rh\u00f6ret f\u00f6rklarade lotskaptenen, att han funnit ordningen god. I visitationsjournalen antecknades, att han bes\u00f6kt skolan. I d\u00f6rren gjorde han p\u00e5 nytt stram honn\u00f6r, gick ombord p\u00e5 tj\u00e4nstefartyget och for vidare.<\/p>\n\n\n\n

    Av de sex eleverna \u00e4gnade sig endast Gunnar Lindfors \u00e5t lotsverket och blev fyrm\u00e4stare p\u00e5 Gotland.  De \u00f6vriga s\u00f6kte sig till andra yrken. Ragnar Pousard blev adjunkt vid l\u00e4roverket i Hudiksvall.<\/p>\n\n\n\n

    Erik Norman p\u00e5 Runmar\u00f6 i Stockholms sk\u00e4rg\u00e5rd ber\u00e4ttar, att lotsbarnskolan vid S\u00f6dersunda fanns kvar till 1880, d\u00e5 socknen byggde skolan vid Uppby.  Den gamla skolan hade tillkommit genom lotsarnas insatser. Normans farfar var lots. Han rodde efter slutf\u00f6rd lotsning fr\u00e5n Stockholm till Runmar\u00f6. Ett lotsuppdrag kunde ibland ta en vecka beroende p\u00e5 vindens styrka. Varje uppdrag betalades med ungef\u00e4r 5 kronor j\u00e4mte skaffning ombord p\u00e5 fartyget. Mitt uppe i detta str\u00e4vsamma liv hade lotsarna tid att t\u00e4nka p\u00e5 barnens skolundervisning. Det inger respekt, n\u00e4r man ser h\u00e4ndelserna i historiskt perspektiv. Barnen kunde vara besv\u00e4rliga, men ordningen uppr\u00e4tth\u00f6lls. P\u00e5 Runmar\u00f6 hade lotsarna utsett en f\u00f6rtroendeman, som skulle hj\u00e4lpa l\u00e4raren att uppr\u00e4tth\u00e5lla ordningen i skolan. L\u00e4raren f\u00f6rs\u00f6kte f\u00f6rst att komma till r\u00e4tta med de br\u00e5kiga eleverna. Om detta inte hj\u00e4lpte tillkallades den utsedde lotsen.<\/p>\n\n\n\n

    Skolv\u00e4sendet saknade tradition, varf\u00f6r komplikationer uppkom n\u00e4r pojkar i 19-\u00e5rs\u00e5ldern satte sig i skolb\u00e4nken tillsammans med 7-\u00e5ringar f\u00f6r att l\u00e4ra sig l\u00e4sa, skriva och r\u00e4kna. Havet utanf\u00f6r skollokalen lockade och det \u00e4r l\u00e4tt att f\u00f6rst\u00e5, att \u00e4ventyrslystna pojkar gjorde revolt.<\/p>\n\n\n\n

    Under m\u00e5nga \u00e5r var C.W. Alard<\/strong> l\u00e4rare p\u00e5 Runmar\u00f6. Han anst\u00e4lldes 1853 och fick stadgat rykte som str\u00e4ng skolm\u00e4stare.  F\u00f6rutom p\u00e5 Runmar\u00f6 h\u00f6ll han skola p\u00e5 Tjock\u00f6.  Hans str\u00e4nghet blev ett debatt\u00e4mne p\u00e5 \u00f6arna, men han gav barnen solida kunskaper, som de fick nytta av under hela livet. Alard var en praktisk man. Han byggde bl. a. en orgel, som \u00e4nnu finns p\u00e5 Runmar\u00f6.<\/p>\n\n\n\n

    Erik Thorslunds mor tj\u00e4nstgjorde p\u00e5 Holm\u00f6gadd, Bergudden och Fj\u00e4rdgrundet. Hon gifte sig med en fyrm\u00e4stare och fortsatte som l\u00e4rarinna \u00e4ven efter gifterm\u00e5let.<\/p>\n\n\n\n

    Under l\u00e4s\u00e5ret 1916 – 1917 undervisades Erik Thorslund tillsammans med sin bror och fyrm\u00e4starens dotter i Thorslunds l\u00e4genhet, best\u00e5ende av rum och k\u00f6k. Efter en tid inredde fadern ett klassrum p\u00e5 vinden, d\u00e4r det fanns ett kallutrymme. Han bearbetade lotsstyrelsen f\u00f6r en lotsbarnskola p\u00e5 fyrplatsen. Efter en omfattande skriftv\u00e4xling kom beskedet, att en skola fick inr\u00e4ttas. Den blev inte stor, endast fyra elever.<\/p>\n\n\n\n

    Erik Thorslunds betyg fr\u00e5n femte klassen vid Fj\u00e4rdgrundet \u00e4r daterat den 28 maj 1921. Det blev hans sista fr\u00e5n lotsbarnskolan. Han fortsatte sedan utbildningen vid andra skolor och blev folkskoleinspekt\u00f6r. Hans ber\u00e4ttelse visar de sv\u00e5righeter som fanns, n\u00e4r det g\u00e4llde att ordna undervisning p\u00e5 isolerade lots- och fyrplatser i Norrland. Uppoffringar gjordes i olika avseenden f\u00f6r att ge lots- och fyrpersonalens barn samma undervisning som gavs barn p\u00e5 centrala orter.<\/p>\n\n\n\n

    Ewald Nordberg<\/strong>, Kalmar, ber\u00e4ttar, att det i Blekinge fanns flera lotsbarnskolor. Platserna v\u00e4xlade med h\u00e4nsyn till barnantalet, men skolor fanns p\u00e5 de k\u00e4nda platserna Utl\u00e4ngan, L\u00e5ng\u00f6ren, \u00d6stra H\u00e4stholmen, Asp\u00f6, G\u00f6kalv och St. Ek\u00f6n. N\u00e5gra av skolorna fanns kvar till 1920-talet. Ewald Nordberg blev lotsplatschef i Kalmar.<\/p>\n\n\n\n

    Folkskoll\u00e4raren Hjalmar Berglund<\/strong> har skrivit n\u00e5gra artiklar om verksamheten vid skolorna. Hans fader gick i skolan p\u00e5 L\u00e5ng\u00f6ren. B\u00e5de Nordberg och Berglund har rika minnen fr\u00e5n skolorna, \u00e4ven om de sj\u00e4lva inte varit elever d\u00e4r.<\/p>\n\n\n\n

    G. H\u00f6rlin<\/strong>, slutade tj\u00e4nsten inom Sj\u00f6fartsverket p\u00e5 Gotska Sand\u00f6n, d\u00e4r han var fyrm\u00e4stare. Han b\u00f6rjade i lotsbarnskolan p\u00e5 Eggegrund.  F\u00f6rutom fyra syskon H\u00f6rlin, gick fiskare Sj\u00f6lins barn i skolan.  F\u00f6re jul 1912 flyttade familjen H\u00f6rlin till Understen och skolan upph\u00f6rde p\u00e5 grund av brist p\u00e5 elever. <\/p>\n\n\n\n

    L\u00e4rarinna p\u00e5 Understen var fr\u00f6ken Abrahamsson<\/strong>, som gifte sig med fyrbitr\u00e4det H\u00e4ggrot. Fr\u00f6ken Holmgren<\/strong> kom efter fr\u00f6ken Abrahamsson. Hon stannade till 1920, d\u00e4r en l\u00e4rarinna kom fr\u00e5n Grisslehamn. Fr\u00f6ken Holmgren gifte sig med fyrbitr\u00e4det H\u00e4gglund. D\u00e5 familjen H\u00f6rlin flyttade fr\u00e5n Understen nedlades skolan. Sm\u00e5ningom kom H\u00f6rlin till Gotska Sand\u00f6n. D\u00e4r fanns en skola fr\u00e5n 1938. Den sorterade inte under lotsstyrelsen.  L\u00e4rare var Karin Jansson<\/strong>.  Hon eftertr\u00e4ddes av fr\u00f6ken Johansson,<\/strong> som tj\u00e4nstgjorde till v\u00e5rterminen 1943. Sedan kom Gunhild Carlsson.<\/strong><\/p>\n\n\n\n

    Skolan upph\u00f6rde 1962, d\u00e5 H\u00f6rlins barn var fullvuxna. Under de sista \u00e5ren var det besv\u00e4rligt att h\u00e5lla skolan ig\u00e5ng p\u00e5 grund av ett begr\u00e4nsat antal barn. Vid n\u00e5gra tillf\u00e4llen fick H\u00f6rlin sj\u00e4lv tj\u00e4nstg\u00f6ra som l\u00e4rare. Trots att H\u00f6rlin endast g\u00e5tt i lotsbarnskolor under fyra m\u00e5nader varje l\u00e4s\u00e5r besitter han ett omfattande kunnande f\u00f6rv\u00e4rvat under h\u00e5rda \u00e5r i sj\u00f6fartens tj\u00e4nst. Livets skola ger \u00e4ven kunskaper.<\/p>\n\n\n\n

    LOTSBARNSKOLORNAS ROLL I SAMH\u00c4LLET<\/p>\n\n\n\n

    1842 \u00e5rs beslut om folkskolestadga medf\u00f6rde f\u00f6r\u00e4ndringar av hela det svenska samh\u00e4llet. Det \u00e4r sv\u00e5rt att \u00f6verblicka den inverkan beslutet fick i olika avseenden. Varje socken \u00e5lades att bygga skolor. F\u00f6re folkskolestadgans inf\u00f6rande kunde bara ett begr\u00e4nsat antal barn g\u00e5 i n\u00e5gon form av l\u00e4rdomsskola.<\/p>\n\n\n\n

    Folkskolestadgan och 1846 \u00e5rs lag om skr\u00e5v\u00e4sendets avskaffande blev vittg\u00e5ende beslut.  Ett samband finns mellan de tv\u00e5 reformerna.  \u00c4ven om de f\u00f6rberetts under l\u00e5ng tid, \u00f6verraskade de m\u00e5nga.  I f\u00f6rv\u00e4g var det sv\u00e5rt att inse konsekvenserna av skolplikten och den \u00f6kade n\u00e4ringsfriheten.  N\u00e4r besluten var fattade, b\u00f6rjade en period f\u00f6r att f\u00f6rverkliga dem och samtidigt formades den utvecklingsoptimism, som kom att pr\u00e4gla 1800-talet.<\/p>\n\n\n\n

    Lotsbarnskolorna intog en begr\u00e4nsad plats i det samlade skolv\u00e4sendet, men fyllde en funktion i v\u00e5r folkskola, \u00e4ven om historien om dem aldrig kom att skrivas. Anledningen till detta \u00e4r fr\u00e4mst, att sj\u00f6folk alltid levt i skymundan i det historiska skeendet.  Lotsbarnskolorna startades samtidigt med beslutet om 1842 \u00e5rs folkskolestadga. Lotsarna skaffade lokaler, anst\u00e4llde l\u00e4rare och inhandlade undervisningsmaterial.  F\u00f6rutom bidrag fr\u00e5n lotsstyrelsen l\u00e4mnade lotsarna st\u00f6d i m\u00e5nga avseenden. Rapporter, anvisningar och f\u00f6reskrifter, protokoll och inspektioner ingick i lotsarnas arbetsuppgifter.  Sockenskolorna startades under st\u00f6rre v\u00e5nda genom att de saknade organisation. Lotsbarnskolorna fick maritim disciplin \u00f6ver sig, medan sockenst\u00e4mmorna med motstr\u00e4viga sockenm\u00e4n hindrade eller i varje fall f\u00f6rsenade uppbyggnaden av sockenskolorna.<\/p>\n\n\n\n

    Efterhand som sockenskolorna blev allm\u00e4nna \u00e4ven i sk\u00e4rg\u00e5rdskommunerna, minskade lotsbarnskolornas betydelse. Det ans\u00e5gs riktigt att dessa s\u00e4rskolor inlemmades i socknarnas skolv\u00e4sende. Ett annat sk\u00e4l var att barnantalet p\u00e5 lots- och fyrplatserna minskade och att skolkostnaderna samtidigt steg. Men lotsbarnskolorna fanns kvar till 1925, d\u00e5 beslut fattades om deras indragning. De ersattes med inackorderingsbidrag, vilket gjorde det m\u00f6jligt f\u00f6r barnen fr\u00e5n \u00f6arna att bo p\u00e5 fastlandet under terminerna. Det var en ol\u00e4genhet f\u00f6r barnen att vistas borta fr\u00e5n hemmen, men detta uppv\u00e4gdes av den b\u00e4ttre undervisningen. Lotsbarnskolorna orkade n\u00e4mligen inte f\u00f6lja med i utvecklingen p\u00e5 skolv\u00e4sendets omr\u00e5de. Sv\u00e5righeterna att anst\u00e4lla kvalificerad personal vid mindre skolor blev allt st\u00f6rre. Lotsarnas intresse f\u00f6r de egna skolorna minskade n\u00e4r pionj\u00e4randan tynade bort.<\/p>\n\n\n\n

    Omsorgen f\u00f6r skolorna \u00e5vilar inte l\u00e4ngre lotsarna. Den har \u00f6vertagits av de kommunala myndigheterna. Den sista resten av lotsbarnskolornas 80-\u00e5riga epok \u00e4r skollokalen p\u00e5 Landsort. Sj\u00f6fartsverket \u00e4ger skollokalen men kommunen ansvarar f\u00f6r undervisningen.<\/p>\n\n\n\n

    Erik Severin, Stockholm 1977<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

    Ett mycket intressant kapitel i Lotsverkets historia \u00e4r de lotsbarnsskolor som fanns mellan \u00e5ren 1845 \u2013 1925. Den f\u00f6rre generaldirekt\u00f6ren Erik Severin skrev 1977 ett 30-tal sidor som jag lyckades komma \u00f6ver via antikvariat. Jag har digitaliserat h\u00e4ftet och \u00e5terger det nedan: Lotsbarnskolorna i Sverige 1845-1925 INLEDNING Mycket har skrivits om v\u00e5r 130-\u00e5riga folkskola. Men… Forts\u00e4tt l\u00e4sa Lotsbarnskolorna<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"parent":10,"menu_order":0,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","template":"","meta":{"footnotes":""},"class_list":["post-14","page","type-page","status-publish","hentry","entry"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/lotsarnastockholm.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/pages\/14","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/lotsarnastockholm.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/pages"}],"about":[{"href":"https:\/\/lotsarnastockholm.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/types\/page"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/lotsarnastockholm.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/lotsarnastockholm.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=14"}],"version-history":[{"count":12,"href":"https:\/\/lotsarnastockholm.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/pages\/14\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":2076,"href":"https:\/\/lotsarnastockholm.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/pages\/14\/revisions\/2076"}],"up":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/lotsarnastockholm.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/pages\/10"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/lotsarnastockholm.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=14"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}