Rosenvik

HDF Rosenvik

Huvudförrådet Rosenvik som det hette när det byggdes och långt fram på 80-talet

rosenvik 2

Adress af Pontins väg 4 och 6-10

I samband med projekteringen år 1999 av Gula Villan (Djurgården 1:1) har ett visst forskningsarbete fokuserats på byggnadens historia. I samband med detta har även vissa historiska uppgifter om fastigheten Rosenvik ådagalagts.

Under februari och mars 2000 har uppgifter inhämtats från bl.a. Kungliga biblioteket, Arkitektur museet, Tekniska nämndhuset, Stadsmuseet, Slottsarkivet samt Djurgårdens Hembygdsförening. Behjälplig i arbetet har varit Hans-Olof Eriksson, pensionerad kronolots från Arholma. Kompletterande uppgifter har kommit från Arne Schwartz vars frus farfars, farfars, farfar var bror till nämnde Erik Zettersten.

Det kan omedelbart konstateras att det på Djurgården finns en mängd fastigheter och byggnader som lockar historiker och stadsvandrare. Tyvärr har den del av fastigheten Rosenvik som Sjöfartsverket innehar, aldrig tillmätts något nämnvärt intresse ur historieskrivarnas perspektiv. Detta har med all önskvärd tydlighet framkommit under efterforskningsarbetet. Detta har sin troliga förklaring i det faktum att området sedan 1600 talet varit industriområde och innehaft ett okänt antal byggnader för olika hantverksändamål. Industriområden brukar ju inte vara speciellt intressanta för forskare emedan dessa prioriterar byggnader som ritats eller byggts av namnkunniga, helst adliga och kungliga, personer och släkter.

Vid besöken på de faktarum som nämns ovan, har det varit tämligen mager information om just fastigheten Rosenvik 3a eller som den tidigare hetat Alberget 3 sedermera Alberget 3a, 3b och 3c.

Den tidigaste verksamhet vi kunnat finna är att under 1600-talet, utefter stranden öster om Beckholmen låg ett stärkelsebruk. De exakta gränserna för Stärkelsebruket i förhållande till dagens strandlinje kan inte med säkerhet fastställas. Strandlinjen har sedan 1500 talet förändrats betydligt, med tanke på alla olika utfyllnads och muddrings arbeten som förekommit.

I samband med att det på Djurgårdsvarvet och Beckholms varvet bedrevs skeppsbyggeri och varvsverksamhet beboddes området öster om varven sedan sent 1600-tal av timmermän och sjöfarare som arbetade på varven. Dessa har bebyggt området med mindre och större byggnader för boende och hantverksverksamhet där de bedrivit båtbyggeri och reparationsarbeten av allehanda flytetyg.

Längre österöver, när man närmar sig fastigheterna Alberget 4, 5, 6 o.s.v. finns det återigen mer dokumenterat, likaså väster om Stärkelsebruket när man kommer till Djurgårdsstaden och Allmänna gränds områden.

Från de dokument som gåtts igenom har följande kunnat sättas samman i kronologisk ordning.

1663 ägs fastigheten Alberget 3 av kapten Johan Billingsley. 1680 övertas den av Rådman Raphun som säljer den vidare den 26 september 1692 till Herr Wittwogel. Den 4 december 1694 beviljas portöppning vid Stärkelsebruket av konung Carl XI till sekreterare Johan Schmidt. Fastigheten ägs och bebos av Johan Schmidt fram till sin död och därefter av hans arvingar.

1728 köper den holländske Cofferdie Capitainen Magnus Heyenberg och hans broder, Alberget 3 för 5400 Riksdaler. 1742 får Heyenberg bygglov för byggnadsuppförande. På Alberget 3 byggdes även det Röda Villan som idag är af Pontins väg 2. Eftersom vi inte kunnat finna dokument och skisser som utvisar vilka byggnader som bygglovet var till för kan man inte heller säkert fastslå byggåret för någon av dem, men det är möjligt att bygglovet var till för bägge fastigheterna, som så småningom byggdes av timmermännen på varven och de var avsedda för vardera bröderna Heyenberg med familj.

Familjen Heyenberg importerade bl.a. Glaskirchen körsbär som planterades i trädgården vid Gula Villan. Under senare tid, troligen slutet av 1800 talet planterades även Österrikiska söta rabarber inom gula Villans trädgårdsområde.

Omkring 1750: Detta är det närmaste vi kan komma fastighetens uppförande år.

1788 Övertas fastigheten av kommerserådet och grosshandlaren Erik Zettersten och efter hans död 1801 ärver hans fosterdotter Johanna fastigheten tillsammans med maken grosshandlare Elfving Elfving dog 1821 och lämnade ett konkursbo efter sig till änkan. Fastigheten blev inte såld förrän 1825.

1827 nämns medicinalrådet Magnus Martin Pontin för första gången och han låter detta år uppföra det Gröna Huset. Huset som ritades av Fredrik Blom, är ett s.k. flytthus och byggdes i Timrå, Medelpad för att sedan återuppföras på Alberget 3. Pontin namnar samtidigt området till Rosenvik.

1836 Får HJ Falkman arrendekontrakt med den del som efter avstyckningen av fastigheten 1856 blir Alberget 3a. 1837 söker Falkman ombyggnadslov för Gula Villan men av de ritningar som lämnades kan vi konstatera att ingen ombyggnad blev av. Under någon obestämd period bedriver Falkman destilleri och tvålkokeri inom området.

1856 styckas så Alberget 3 till att bli Alberget 3a och 3b

1857 söker Grosshandlare A.G. Bayard och Grosshandlare C Alm bygglov på 3a.

1865 styckas  Alberget 3b i två nya delar nämligen Alberget 3b och 3c. Samma år köper A.G. Bayard, Alberget 3a och C Alm köper 3b.

Under senare delen av 1800-talet ärvs Alberget 3a av direktör C.G. Bayard. Familjen Bayard bedriver under sin tid företaget Rosenviks Varf och mekaniska verkstäder.

Kring sekelskiftet byggs Gula Villan om och får sina nuvarande takkupor på andra våningen på nord och sydsidan. I samband med detta monteras de runda fönstren på vinden och hål tages även upp på gavlarna för att montera samma runda fönster även där. På sydsidan har det suttit en dörr ut mot den lilla trädgårdsremsan, men det är osäkert när denna lades igen.

Kring 1910-talet går företaget i konkurs och Kungliga lotsverket har påbörjat förfrågningar om området hos bl.a. Bayard och Kungliga Djurgårdens Förvaltningar.

Den 1 juli 1915 skriver Kungliga Lotsstyrelsen ett avtal med KDF om ersättning för upplåtelse av ett avstyckat område där delar av Rosenvik 3a och 3 c ingår med en total areal om 5967 m2  Ersättningen bestäms till 91.300 kr.

Den 30 augusti 1915 köper Kungliga Lotsstyrelsen samtliga byggnader, från de delar av Rosenvik 3c som avstyckades, av företaget Högelin och Seippels trävaruaktiebolag för 40.000 kr.

Den 15 september 1915 köper Kungliga Lotsstyrelsen samtliga byggnader som utgör Rosenviks Varf och mekaniska verkstäder från de delar av Rosenvik 3a som avstyckades, av C.G. Bayard och änkefru Lagerwall, född Bayard, för 55.000 kr.

1916-1917 Renoveras Gula Villan men målas då i röd färg. Namnet Gula villan kommer efter att den målades om på 50-talet.

6224

6208
nyrenoverad, obs skorstenar och fönster mm

Den del av Rosenvik 3a (Röda Villan) som blir över efter avstyckningen, bebos därefter av C.G. Bayard och Lagerwall. 1920 säljs denna fastighet till Gyllenpalm som 1921 säljer den vidare till professor Henschen som  låter grundligt renovera fastigheten.

Mellan åren 1916 och 1920 låter Kungliga Lotsstyrelsen uppföra nuvarande byggnader för en sammanlagd summa av 225.000 kr. Medel som avsatts från fyr och båkintäkter. Rosenvik avses av Kungliga Lotsstyrelsen att användas som varv och reparationsplats för fartyg och maskineri samt förråd, verkstäder och kontor.

6207
Huvudbyggnaden
6212
Förrådsbyggnaden

6210

6206
kajerna byggs
6221
Gamla entrén finns kvar än idag , men inte trädet!! Observera den gamla Decauville järnvägen mellan verkstaden och förråden samt målar hallarna

Mellan åren 1920 – 1924 är Rosenvik även Stockholms lotsuppassnings ställe.

Gula Villan beboddes mellan 1915 och 1949 på bottenvåningen av lotsplatschef Holmstedt och därefter fram till och med 1999 av lotsplatschef Strömgren. Övervåningen beboddes mellan 1915 och 1947 av Förvaltare Wickström och därefter fram till och med 1999 av Förvaltare Olsson.

1955 döps gatan och fastigheterna om från Rosenvik till af Pontins väg.

1956 bildas Sjöfartsverket av dåvarande Kungliga Lotsverket, handelsdepartementet, delar av Kommerskollegiet, handelsdepartementet och Väg  och vattenbyggnadsverket, kommunikationsdepartementet samt även Sjökartverket som tillhörde försvarsdepartementet.

 

Since 1693 piloting anything afloat