Kartering

Sjökarteverkets historia

Kartering 

Handelsfartyg under medeltiden färdades normalt genom Kalmarsund på sina resor från de Tyska Hansastäderna till Stockholm, Finland och Estland samt naturligtvis Hansastaden Visby och trakterna öster därom, vilket därmed gjorde Kalmar till en betydelsefull hamnstad.

Omkring 1270 i Lübeck, Tyskland utkom en seglingsbeskrivning för en färd från Danmark över Mare Balticum till Estland. Där står nedskrivet de uddar och öar som skall passeras under vägen. Avstånden mellan de nämnda punkterna beskrivs i veckosjöar eller ugesjöar. Härledning av detta uttryck har inte låtit sig göras men vid jämförelse med AC senare utfärdade lotstaxor finner man att distansen 1 veckosjö är mycket nära dagens nautiska mil.

1644 utgav Ålderstyrmannen och Kaptenen vid Amiralitetet i Stockholm Johan Månsson sin s.k. Sjöbok över Östersjön med en karta som bilaga. 1697 utkom en ny upplaga av samma bok med en hyllning, på vers, till Johan Månsson som 1658 föll i ett sjöslag mellan de Danska och Svenska flottorna.

Månssons Sjöbok omtrycktes och förbättrades ett flertal gånger samt översattes dessutom till främmande språk. 1725 utkom Otto Nordenbergs kraftigt förbättrade upplaga av Månssons Sjöbok och 1748 utkom Jonas Hahn med en ytterligare förbättrad upplaga som dedikerades till Prins Carl. Ett ansenligt arbete hade med andra ord skett under dessa hundra år och kännedomen om Sveriges kuster hade ökat betydligt.

Redan 1694 hade Kapten Gedda utgivit sjökort över Östersjön, Bälten och Skagerack.

1737 bildade Lotsdirektören Strömcrona, född Ström och bördig från Marstrand, ett Sjökarteverk. 1756 beordrades AC av Konungen att utföra sjömätningar och observationer och efter femton slitsamma år gavs så 1772 uppdraget till  Konteramiral Nordenancher att ansvara för sjökortens konstruering och gravering. 1785 påbörjades så utgivningen av nya kust och generalkort.

1798 överlämnades Sjökartverket till Amiral G. Af Klint och ställdes under Arméens flotta inseende.

1808 inrättade Konungen det s.k. Sjömätningscorpsen som skulle ansvara för ett sjökartearkiv samt förrätta sjömätningar och utfärda seglingsbeskrivningar över den svenska skärgården. Denna verksamhet arbetade från början intimt ihop med lotsinrättningen. Sjömätningscorpsens chef kallades Överdirektören.. Lotsdistriktschefs befattningarna tillsattes av officerare från Corpsens.  1824 slogs flottorna ( Arméens Flottor och AC) samman och Sjömätningscorpsens upplöstes samt att alla dess åliggande överflyttades till Sjömätningskontoret och Sjökartearkivet. Det nybildade Kongl. Flottans officerare blev de som skulle utföra f.d. Sjömätningscorpsens uppgifter.

Fram till 1848 skötte G. Af klint och hans son E.G. af Klint hela det s.k. Klintska Sjökarteverket, då Kronan för en summa av 36000 riksdaler banco inlöste hela Sjökarteverket med kopparplåtar, lager av sjökort mm. Allt överlämnades till Sjökartekontoret för vidare bearbetning.

Lotsdirektörens befattning med Sjökarteverket upphörde 27 juni 1849

Sjökarteverket reglerades innan 1956 genom verkets instruktion från 18 juni 1937. Dess chef var en Överdirektör och bestod av fyra avdelningar: Sjökortsavdelningen, sjömätningsavdelningen, jordmagnetiska avdelningen samt tekniska avdelningen.

Since 1693 piloting anything afloat